Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15



Relevanta dokument
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Nationella Åtgärdsstrategier. Stefan Åström,

Hur robusta är målen för framtida luftkvalitet?

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket

Underlag för svenska åtgärder

Europeisk luftvårdspolitik. Christer Ågren AirClim

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Nordic Energy Perspectives

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

SCARP - IAM. år 1. John Munthe* / Jenny Arnell*, Mohammed Belhaj*, Salim Belyazid*, Lena Nerhagen**, Stefan Åström* * IVL **VTI

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Luftfrågorna i ett europeiskt perspektiv Svenska luftvårdsföreningen 25 oktober 2011

Miljönytta från Sverigerelaterad

Framtida energisystem i Jönköpings län

Bilaga: Beräkningsunderlag

Trafikplanering, miljöbedömning och klimat

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

processindustrin Thore Berntsson

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Handbok för vägtrafikens luftföroreningar Emissionsfaktorer

Vägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Making electricity clean

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Biogas till tung trafik. Hans Johansson FordonsGas Sverige AB

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Konsumtion, energi och klimat. Annika Carlsson-Kanyama FOI och LTH

Drivmedelsfakta 2011

Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Partiklar och black carbon emissioner och åtgärdsmöjligheter

Mårten Johansson, ordf Sveriges Åkeriföretag. Johan Granlund, sekr Vägverket Konsult

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Klimat och klimatgaser. Anna Hagerberg Jordbruksverket Greppa Näringen

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

SSABs väg till fossilfrihet

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Processintegration i industrin utveckling och erfarenheter i Sverige och Internationellt Forskning och utveckling vid Linköpings universitet

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Den framtida elproduktionen

Ingenjören och miljön

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Mattias Bisaillon. Profu. Delägare i forsknings- och utredningsföretaget

Försämrad miljö efter stängning av Barsebäck

1. Tidsseriens eller statistikområdets innehåll. Klimat och hållbar utveckling Miljöstatistik

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

PRINCIP VÄGEN TILL KLIMATSMARTA ENERGILÖSNINGAR Lisa Bolin

Åtgärder för att minska utsläpp av NO x och PM 2,5 från den svenska transportsektorn 2025

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

1

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Scenarioanalys : den energi- och klimatpolitiska dimensionen

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Energiförbrukning 2010

Luftföroreningar i Europa. Christer Ågren AirClim

Prisutveckling på elmarknaden. Frank Krönert

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Partikelemissioner från Sjöfart

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Samhällsekonomisk konsekvensanalys för Sverige av ett reviderat Göteborgsprotokoll till år 2020

DML/HBL rapporteringen

Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

Transkript:

Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga samverkansfördelar konflikter inom transportsektorn Sammanfattningsvis

Hur hänger luftföroreningar och växthusgaser ihop? Utsläpp av CO2, NOx, SO2, PM2.5 har ofta samma utsläppskällor Åtgärder för att minska utsläpp av CO2 innefattar ofta att utsläpp av luftföroreningar minskar Ur ett ekonomiskt kostnadsperspektiv innebär detta att åtgärdskostnader för att minska CO2-utsläpp leder till besparingar i åtgärdsarbetet med att minska utsläpp av luftföroreningar Det finns däremot risk för konflikter då vissa reningstekniker riskerar öka andra utsläpp. Denna konflikt finns även mellan luftföroreningar

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp - Det internationella perspektivet Potential för samverkansfördelar mellan GHG och luftföroreningar år 22 i Annex I-länder Amann mfl. 29

Samverkansfördelar bränslebyte från kol till gas i kraftverk 12 CO 2 2. SO 2 tco2/pj 1 8 6 Coal Gas t/tj 1.6 1.2.8 Coal Gas 4 2.4 no control average BAT - no control average BAT

Samverkansfördelar och konflikter bränslebyte från kol till gas i kraftverk NO x PM 2.5.16.14.12.1 Coal Gas.6.5.4 Coal Gas t/tj.8 t/tj.3.6.4.2.2.1 - no control average BAT - no control average BAT

Samverkansfördelar och konflikter Effekter av ambitiösa klimatstrategier på luftföroreningar (skillnad i utsläpp år 22 mellan prognos och låg-co 2 -strategi) Land / utsläpp Danmark Finland Norge Sverige Enhet SO 2 1-16 -2-4 kton NO x 3-15 -46-42 kton PM 2.5 7-3 8-4 kton (PM BC ) 2-1 1-1 kton CO 2-9.8-19.5-1. -16. MT CO 2 -ekv annan GHG -.4-1.2 -.1 -.5 MT CO 2 -ekv Åström mfl 213

Samverkansfördelar och konflikter Energiefterfrågan Energy Demand i Svenska comparison hushåll, - Households jämförelse Sweden, mellan olika scenarios GAINS i scenarios GAINS-modellen 12 1 8 TWh 6 4 ELE HEAT 2 25 BSL 22 MTFR 22 Anpassat från Åström mfl 21

Samverkansfördelar och konflikter Apsimon mfl 29

Samverkansfördelar och konflikter kt Potentiella utsläpp av NOx och PM2.5 år 22 från bensindrivna personbilar som en följd av varierande mängd etanol.18.16.14.12.1.8.6.4.2.159 All E5.21.124 Baseline (19.86% of E1) PM.98 All E85 From E85 From E5 kt 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1.5 3.53 All E5.45 2.75 Baseline (19.86% of E1) NOx 2.5 All E85 Etanolens andel av utsläpp i huvudprognosen är 14% för både PM och NOx From E85 From E5 Anpassat från Yaramenka 211

Sammanfattningsvis Klimatåtgärder påverkar vanligtvis utsläpp av luftföroreningar Dessa effekter syns i alla länder och i de flesta sektorer Det finns däremot ett flertal fall då klimatåtgärder leder till ökade utsläpp av vissa luftföroreningar, Vi måste analysera och ta hänsyn till både klimat- och luftföroreningspolitik för att hitta bästa åtgärdslösningarna för nå miljömålen

Tack Kontakt: John Munthe John.Munthe@ivl.se

Åtgärder som påverkar mer än ett utsläpp: potential fär synergier eller konflikter Exempel: 3-vägs katalysator: NO x ( ), PM ( ), men N 2 O ( ), NH 3 ( ) Byte till gas: CO 2 ( ), men CH 4 ( ) pga distribution Fackling: CH 4 ( ), men CO 2 ( ), NO x ( ) Carbon Capture and storage: CO 2 ( ), men bränsleanvändning ( ) Pelletsanvändning NO x ( ), PM ( ) Förbränning av avfall: CH 4 ( ), efterfrågan andra bränslen ( ), men CO 2 ( ) Minskad användning gödsel: N 2 O ( ), energy ( ) IIASA

Samverkan mellan åtgärdskostnader i Norden 22? CO 2 -utsläpp i Norden till följd av olika post-kyoto-strategier (Gton C) Jämförelser med strategi S2: Utsläppsminskning av luftföroreningar i jämförelse med S2 (kton) Åtgärdskostnadsbesparingar till följd av mindre utsläpp än i S2 Million / year / t CO 2.5.9.6.5 (3.7) Rypdal et al., 27