nette VASA ELEKTRISKAS KUNDTIDNING 4 07 Önskas elektroniska fakturor? Nette testar hushållsassistenter Lönar det sig att byta till energilampa?
KUNDTJÄNSTEN INFORMERAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nätfaktura för företag och konsumenter Som alternativ till vanliga pappersfakturor erbjuder vi elektroniska energifakturor enligt Finvoice-standarden. Varför? Informationen på fakturorna kan behandlas automatiskt i mottagarens ekonomisystem. Kostnaderna för att behandla inköpsfakturor blir lägre och risken för misstag är mindre än vid manuell hantering. Hur? Kontrollera med er adb-leverantör om ert system kan ta emot nätfakturor. Slut avtal om nätfakturor med en operatör för nätfakturor eller med er bank. Beställ nätfaktureringstjänsten med blanketten på vår webbplats: www.vaasansahko.fi Via e-post: finvoice-laskutus@vaasansahko.fi För frågor, kontakta: Kirsti Achrén telefon (06) 324 5387 eller via e- post kirsti.achren@vaasansahko.fi 6 Skulle du föredra att få el-, fjärrvärme- eller bredbandsräkningen från Vasa Elektriska i elektronisk form? Det är nu möjligt. 3 4 6 7 10 12 15 16 17 18 19 Ledaren Över tusen fick smaklig risgrynsgröt Önskas elektroniska fakturor? Blivande elingenjörer Lönar det sig att byta till energilampa? Nette testar hushållsassistenter Många vill döpa designstolpen Elmätarna byts ut inom loppet av tre år I korthet Tillåtna elarbeten Korsord 12 10 Vilket alternativ är förmånligare: en glödlampa eller en lågenergilampa? Tre pensionerade medarbetare från Vasa Elektriska förberedde sig för julfirandet genom att baka bullar. VASA ELEKTRISKA AB:S KUNDTIDNING 2 nette 4/2007 Nummer: 4/2007 Utgivare: Vasa Elektriska Ab Postadress: PB 26, 65101 Vasa Besöksadress: Kyrkoesplanaden 4, 65100 Vasa, Finland Telefonväxel: (06) 324 5111 Kundbetjäning: öppen kl. 10.00-15.30 Felanmälningar: (06) 324 5710 (24 h) Fax: (06) 324 5350 Internet: www.vaasansahko.fi ISSN: 1458-7297 Huvudredaktör: Redaktionskommitté: Redaktion: Hannu Rintala hannu.rintala@vaasansahko.fi Olli Arola Hannu Linna Juha Rintamäki Arja Rosing Kyösti Salo Ossi Suortti Viestintä Oy Prowomedia, Anne Kytölä Svensk text: Layout: Tryckning: Kustmedia Ab Reklambyrå Bock s Office Ab Waasa Graphics Ab Följande Nette utkommer i mars 2008. Kansikuva: Ann-Sofi Berg, Foto Airaksinen
LEDAREN Oron för klimatet Under Kyotoperioden 2008 2012 märks oron över den globala klimatuppvärmningen i form av kraftigt stigande energipriser. I Finland påverkas elpriset i första hand av hur direktivet om handeln med utsläppsrättigheter tillämpas i elmarknadslagen. Den ökade energiförbrukningen i världen har samtidigt kraftigt höjt världsmarknadspriset på olja, kol och naturgas. Som en följd av otillräcklig transportkapacitet har kostnaderna för bränslefrakter nått rekordnivå. Höjningar av bränsle- och elskatterna har föreslagits. Priset på el och fjärrvärme i Finland kommer att stiga märkbart inom de närmaste månaderna. Efter Kyotoperioden kommer Baliperioden. I december hålls nämligen klimatkonferensen på Bali, vars mål är få till stånd ett bindande och världsomfattande avtal om att motverka klimatförändringarna. En minskning av utsläpp i atmosfären kommer oundvikligen att innebära nya direktiv för produktionen och konsumtionen av energi. Konferensen kan sägas ha varit lyckad, om man får hela världen att binda sig till avtalet. Helt oavsett de beslut som tas i Bali, kommer energipriset som en följd att stiga. Vasa Elektriskas mål är att förbli ett konkurrenskraftigt alternativ i virrvarret av prisändringar. Vasa elektriska har över 75 000 kunder Den senaste tiden har Vasa Elektriska fått ungefär 300 nya kunder per vecka, från olika delar av landet. Takten har ökat en smula sedan i somras. Det främsta argumentet för att bli kund hos Vasa Elektriska är det konkurrenskraftiga priset. Speciellt bra känns att de nya kundförhållandena nästan undantagslöst visat sig vara långvariga. Vasa Elektriska har inte konsekvent varit förmånligast i landet, men alltid utgjort ett av de förmånligaste alternativen. Namntävlingen för designstolpen Den otroligt stora mängden namnförslag, med högtflygande motiveringar för vad designstolpen skall heta, innebar en angenäm utmaning för juryn. Som det framgår av artikeln i denna tidning, har vi grunnat mångsidigt på urvalskriterierna. När vi läste förslagen kom det fram synvinklar som jag själv inte kommit att tänka på. En av de svåraste nötterna juryn måste knäcka är huruvida designstolpen är kvinna eller man. Jag vill i varje fall rikta ett varmt tack till alla som deltagit i namntävlingen. Juryn fortsätter sitt arbete för att kora vinnaren, och namnet kommer att publiceras i ett senare skede. Det här är sista Nette för i år. Jag önskar alla läsare en Fridfull Jul och ett Gott Nytt År. Hannu Linna verkställande direktör nette 4/2007 3
Över tusen fick smaklig risgrynsgröt Tekst Mikko Ollikainen Foto Mikko Lehtimäki Julöppningen i Vasa i mitten av november har blivit en tradition som många familjer väntar på. Också risgrynsgröten som Vasa Elektriska delar ut, intill julgranen vid torget i Vasa, får Vasaborna och människor från de närliggande kommunerna i rörelse. 4 nette 4/2007
Vasa Elektriskas glada tomtar hade fullt upp med att dela ut risgrynsgröt åt över tusen på julöppningen i Vasa. Väntan på jul börjar på allvar i samband med julöppningen. Här får man den rätta julstämningen. Julöppningen har blivit en tradition för oss. Vi går på gammaldagstorget och julgubben hör också till programmet, säger Vasabon Sari Salo medan hon äter av risgrynsgröten. I hennes sällskap finns femåriga sonen Mikko samt mommo Hillevi. Julen firas hos familjen Salo enligt gammal beprövad tradition. Till julförberedelserna hör bland annat bakande av pepparkakor. Julklapparna fixas i god tid så att inte julstressen hinner överraska. Julkalendern är också en väsentlig del av väntan på jul i en barnfamilj. Mikko frågade i morse om han idag skulle få öppna den första luckan i julkalendern, säger Salo. Det var sjunde året i följd som julöppningsbesökarna hade möjlighet att njuta av risgrynsgröt, som kokas i en soppkanon. På en timme delades 1 200 portioner, 200 liter, risgrynsgröt ut. En över 100 meter lång kö bevisar att risgrynsgröten är uppskattad. Medan människorna njuter av risgrynsgröten, naturligtvis med kanel och socker på, höjer QuinnTon-kören stämningen genom att framföra fina julsånger på både svenska och finska. Julöppningen är en tillställning för hela familjen. Här finns det något för var och en. Vi tar naturligtvis barnen i beaktande då vi sammanställer programmet, säger Tuula Wägar, som är verksamhetsledare för Vasa Affärscentrum som arrangerar julöppningen. Enligt beräkningar besöker mellan 15 000 20 000 personer årligen julöppningen. Alla butiker i centrum har öppet och på salutorget finns det 60 försäljningsstånd. Företagen i Vasa vill gärna vara med och stöda den här öppningen, eftersom de vet att många väntar på julöppningen och att den samlar folk från hela regionen till Vasa, säger Wägar. Julöppningen har också lockat tyskarna Peggy Reich och Vincent Krämer till torget. Krämer är utbytesstuderande vid Åbo Akademi i Vasa. Nog smakar risgrynsgröten men den är ganska salt. Jag är van vid en sötare gröt. Hos oss äter man också risgrynsgröt men den är ingen traditionell maträtt på julen, säger Peggy Reich. Krämer kommer från den tyska staden Marburg, vilken är ungefär lika stor som Vasa. I hans hemstad hålls julöppningen ungefär samtidigt som i Finland. Jularna är säkert ganska likadana i Finland och Tyskland. Den 6:e december, på er självständighetsdag, firar vi Nicolaus. Då ställer barnen sina skor utanför ytterdörren. I skorna sätts sedan till exempel godis. Men om barnet varit dumt sätts granris i skon, säger Reich och pekar på Vasa Elektriskas julgran som smyckats med över 900 färgglada lampor. Enligt tyskarna Peggy Reich och Vincent Krämer smakade den finska gröten aningen salt, de är vana vid en sötare gröt. Risgrynsgröten smakade för femåringen Mikko Salo och mommo-hillevi. Naturligtvis med kanel och socker på. I Salos familj börjar väntan på julen i samband med julöppningen. nette 4/2007 5
1. Hitta ditt kund- och faktureringsnummer på fakturan 2. Slut avtal om e-fakturor från Vasa Elektriska AB med din nätbank 3. Banken vidarebefordrar uppgifterna till Vasa Elektriska 4. Vasa Elektriska skickar din e-faktura till banken 5. Fakturan blir synlig i din nätbank 6. När du godkänt fakturan betalas den automatisk till Vasa Elektriska på förfallodagen 7. Fakturan arkiveras i nätbanken Önskas elektroniska fakturor? Skulle du föredra att få el-, fjärrvärme- eller bredbandsräkningen från Vasa Elektriska i elektroniskt format? Den elektroniska fakturan besparar dig brevsprättande och både betalning och arkivering sköts automatiskt. Vasa Elektriskas system för elektronisk fakturering baserar sig på den så kallade Finvoicestandarden som bankerna utvecklat. Företag har redan ett bra tag kunnat betala sina räkningar elektroniskt och nu får även enskilda konsumenter samma möjlighet. För att använda tjänsten behöver du en dator med internetuppkoppling och ett användarnamn till din banks Internetkontor. Elektronisk räkning för konsumenter kan för tillfället erhållas via nätbanken hos Nordea, Sampo, Andelsbanken, Aktia, Ålandsbanken och Tapiola. Handelsbanken kommer att börja stöda tjänsten under 2008. Tjänsten aktiveras genom att i den egna banken sluta ett avtal om elektronisk fakturering från Vasa Elektriska Ab. Varje bank har egna instruktioner för detta och vidarebefordrar i sin tur avtalet till Vasa Elektriska. Kunden får på så vis de fakturor han eller hon önskar direkt till sin nätbank. För att sluta avtalet bör man känna till de kund- och avtalsnummer man har hos Vasa Elektriska. Numren finns på varje faktura så man kan ta med en faktura när man sluter avtalet. Har man olika kund- och avtalsnummer för el-, fjärrvärme- och bredbandsfakturorna, bör man sluta ett skilt avtal för varje fakturatyp. När fakturan kommit till den egna nätbanken, kan man granska den genom att klicka på en bildlänk. Vid behov kan man skriva ut en papperskopia av fakturan. När du godkänt räkningen betalas den automatisk till Vasa Elektriska på förfallodagen. Om räkningen blir obetald, till exempel på grund av att kontot saknar täckning, kan fakturan betalas via nätbanken i ett senare skede. Fakturorna arkiveras i nätbanken enligt bankens egna normer. Den elektroniska fakturan ersätter och avslutar direktdebiteringen. Om du av någon orsak vill återgå till pappersfakturorna, kan den elektroniska faktureringstjänsten avslutas när som helst. Det görs i din egen bank som kontaktar Vasa Elektriska och sköter om hela processen. Mer information www.vaasansahko.fi telefon (06) 324 5750 e-post: asiakaspalvelu@vaasansahko.fi 1 FÖR EN EURO Tvättar du dina tänder med en eltandborste i 107 dygn. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 6 nette 4/2007
Blivande elingenjörer Vasa är en energisk stad: här finns ett flertal starka företag i energibranschen och här bedrivs innovativt forskningsarbete. De expansiva företagen behöver ständigt fler anställda. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki >> På Technobothnia förbereder sig elingenjörsstuderandena vid Vasa yrkeshögskola för yrkeslivet. nette 4/2007 7
Olavi Mäkinen lär ut eldistributionsteknik. De som studerar till elingenjör behöver inte vara rädda för att bli arbetslösa. Enligt Olavi Mäkinen, överlärare i eldistributionsteknik vid Vasa yrkeshögskola, råder det nu just stor brist på kunnigt folk inom elbranschen. Alla våra elingenjörsstuderande som blev färdiga i våras hade ett arbete att gå till genast efter skolan, säger en nöjd Mäkinen. För att utbildningen skall motsvara de krav som ställs i arbetslivet, har Vasa yrkeshögskola ett tätt samarbete med traktens industrier. Mäkinen berättar att man betonar vikten av språkstudier. De studerande har möjlighet att praktisera utomlands, men intresset dämpas något av att praktikanterna i Mellaneuropa får en sämre lön än i Finland. Eftersom elbranschen är ganska internationell är det mycket viktigt att kunna engelska, säger Mäkinen. Att studera till elingenjör tar fyra år. De två första åren läser man elbranschens grundämnen och allmänna ämnen som matematik, fysik, datateknik, företagande och språk. Det tredje läsåret väljer eleverna sin specialinriktning. Man skall välja två av de tre linjerna automationsteknik, eldistributionsteknik och elanvändningsteknik. Eldistributionsteknik är det populäraste alternativet, eftersom planering av elinstallationer utgör en väsentlig del av innehållet. Att studierna är verklighetstrogna försöker man ständigt att förbättra. De specialinriktade studierna består till stor del av övningar och ellaborationer vid Technobothnia. Vår utbildning är upplagd så att samtliga elingenjörsstuderande har möjlighet att få behörighet för elplanering och för att leda elarbeten, säger Mäkinen. Erfarenhet utomlands Joni Härkönen från Virdois valde Vasa som studieort på rekommendation av sina arbetskamrater. Joni hade redan länge sommar- och semesterjobbat på Koillis-Satakunnan Sähkö, och arbetskamraterna uppmuntrade den unge studenten att satsa på elbranschen. Valet föll på just Vasa yrkeshögskola för att flera arbetskamrater hade studerat, eller fortfarande studerar vid sidan av arbetet, i Vasa. Mina arbetskamrater berömde undervisningen och sade att Vasa är en trevlig stad. Joni har, ända sedan han var liten, intresserats av elektricitet, teknik och motorer. Han blev även bekant med elbranschen via några släktingars arbete. Eftersom Joni redan har sitt slutarbete färdigt, har han förmodligen fullbordat sina studier innan julen. I början av december klarnar det också var han kommer att arbeta efter utbildningen. Arbetsplatsen kan också vara utanför landets gränser. I något skede vore det bra att åka utomlands för att få mera erfarenhet och för att förbättra språkkunskaperna. Kocken bytte bana Teemu Harri från Lappo och Katja Rantanen från Jakobstad ämnar också få sina papper lagom till jul. Bägge har gjort sina slutarbeten under sommaren, och nu väntar de med spänning på om de fått godkänt i de avslutande tentamina. Teemu hade redan avlagt examen som elektriker innan han kom till Vasa. Jag har haft en viss nytta av det. Det har kanske gått lite snabbare att sätta sig in i olika saker. Men det är klart att ingenjörsstudierna har gett mig mycket ny och fördjupad kunskap. Katja är utbildad kock, men hon har aldrig utövat yrket. Innan hon beslöt sig för att byta bana hann hon arbeta en del som hotellreceptionist. Det var hennes släktingar framför allt hennes pappa som är ingenjör som sporrade henne till branschbyte. Det som lockade mig att byta bana var bättre arbetstider, högre lön och möjligheten att betrakta arbetet ur en vetenskaplig synvinkel. Eldistributionsteknik är det som intresserar Katja mest. Hon tycker att det är intressant att veta om allt vad som händer på vägen från elbolaget till de enskilda hemmen. Jag tycker inte det är speciellt kul att hålla på med en och samma bit, utan det är helheterna som fascinerar mig. Vid sidan av studierna har Katja i ett halvårs tid arbetat med eldistributionsautomatik på ABB. Där kommer hon förmodligen också att få fast anställning. Åtminstone hoppas jag på det, säger Katja. 8 nette 4/2007 Teemu Harri testade transformatorskydd på Technobothnia.
Elingenjör vid Vasa yrkeshögskola Cirka 200 elever studerar elteknik Varje år antas cirka 50 nya elever Studierna tar 4 år Specialinriktningar: automationsteknik, eldistributionsteknik, elanvändningsteknik. Joni Härkönen tycker att praktiken finslipar det man lärt sig i teorin. Elbranschen är intressant för att man ställs inför nya utmaningar varje dag, funderar Katja Rantanen. Technobothnia Forskningscentret Technobothnia erbjuder företag och samfund forsknings-, produktutvecklings-, mätnings- och provningstjänster. Man erbjuder även utbildning och är en länk mellan läroinrättningar, företag och andra forsknings- och teknologicenter. Technobothnia är gemensamt laboratorium för Vasa universitet, Vasa yrkeshögskola och Svenska yrkeshögskolan. Det grundades 1996 med stöd från Vasa stad. nette 4/2007 9
Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Lönar det sig att byta till energilampa? En lågenergilampa är dyrare än en glödlampa, men glödlampan förbrukar mer ström. Tekniske rådgivaren Timo Riiki har räknat ut vilket alternativ som är förmånligast. Att lågenergilampor är dyra och fula, är en vanlig uppfattning. Men är det så? Timo Riiki, teknisk rådgivare på Vasa Elektriska, undersökte i november lampavdelningarna i Vasas butiker och kunde konstatera att ovanstående föreställning är delvis felaktig eller föråldrad. Utbudet av lågenergilampor omfattar numera många alternativ. Energilampor är dyrare, det kommer man inte ifrån. För testet köpte Timo glödlampor på 40 och 60 watt, och fyra olika lågenergilampor. Glödlamporna kostade 1,35 och 1,50 euro, medan priset för den förmånligaste lågenergilampan var 3,95 euro. Energilampan såldes i en förpackning om två stycken som kostade 7,90 euro. Lågenergilamporna håller längre Trots att glödlampans pris är förmånligt i affären, blir historien en helt annan när lamporna jämförs i bruk. Glödlampans livslängd är endast 1 000 1 500 timmar, vilket betyder att den måste bytas ungefär en gång om året. Energilampornas livslängd är högst varierande. Enligt Motivas tester håller en energilampa minst sex gånger så länge som en glödlampa, vissa modeller håller upp till 15 gånger så länge. Konsumenter vana vid glödlampornas wattantal förbryllas ofta över lågenergilampornas låga effekt. Typiska tal är: 8, 11 och 12 watt Vilken av lamporna motsvarar till exempel en 60 watts glödlampa? Svaret finns så gott som alltid på förpackningen. En 60 watts glödlampa kan exempelvis ersättas med en 11, 12 eller 15 watts lågenergilampa. I praktiken motsvarar energilamporna på 11 och 12 watt inte alltid belysningseffekten hos en 60 watts glödlampa, så den som vill ha klart ljus gör klokt i att välja en lampa på 15 watt. Timo påpekar att belysningseffekten är ett resultat av många faktorer utöver den nominella effekten i watt: exempelvis rummets storlek och färg samt lampans form. Elingenjörsstuderande vid Vasa yrkeshögskola utförde på Technobotnia olika tester på de lampor Timo köpt. När belysningseffekten, det vill säga luxvärdet, mättes konstaterade man att lysrörsaktiga lågenergilampor inte är det lämpligaste alternativet att hänga ovanför köksbordet. De lyser åt sidorna, men väldigt lite rakt nedåt. För en lampa som hänger i taket lönar det sig att välja en glödlampsformad lågenergilampa, som sprider ljuset bättre. En lågenergilampa som lyser åt sidorna passar bra i armaturer med kupa, eftersom lampan där installeras i vågrätt läge. Den reflekterande ytan ovantill i armaturen hjälper till att sprida ljuset. Köp inte förrän du kontrollerat om lampan passar i armaturen. Lågenergilampor är större än glödlampor, påpekar Timo. 10 nette 4/2007
Får man knäppa? Timo reder ut en feluppfattning om lågenergilampor: till skillnad från vad många tror, håller lampan bra att tändas och släckas. Lågenergilamporna förutsätts hålla minst två gånger så många påknäppningar som den totala livslängden i timmar. Om förpackningen utlovar livslängden 10 000 timmar, håller alltså lampan att tändas och släckas minst 20 000 gånger. Huruvida det lönar sig att tända och släcka lampan i rask takt, är en annan femma. Enligt Timo lönar det sig inte, eftersom lågenergilamporna behöver lite tid på sig för att uppnå maximal belysningseffekt. En glödlampa ger full belysningseffekt omedelbart och är därför bättre exempelvis på toaletten och i skrubben, där ljuset alltid är på en kort stund åt gången. Överspänning i elnätet får lätt glödlampor att gå sönder. Lågenergilamporna håller bättre för spänningstoppar eftersom deras nominalspänning är 220 240 volt. En glödlampa är antingen 230 eller 240 volt. Det lönar sig att köpa en 240-volts lampa. Den har märkbart längre hållbarhet, säger Timo. Glödlampor förbjuds? Den globala uppvärmningen kan komma att förpassa glödlampan till historien. I Australien är glödlampor redan i lag förbjudna och i Kalifornien talas också om ett förbud. Eftersom saken även framställts för EU-kommissionen, är det möjligt att glödlampor förbjuds inom EU på 2010-talet. Glödlampor har låg verkningsgrad: endast fem procent av den el de förbrukar omvandlas till ljus; den största delen strålar ut i rummet som värme. En del av glödlampornas värmespill kan vara till nytta i utrymmen med direkt eluppvärmning. Nyttan är dock så obefintlig att jag skulle rekommendera energilampor även för de som har direkt eluppvärmning, de håller nämligen tio gånger så länge som glödlampor, säger Timo Riiki. Lågenergilampor är problemavfall En lågenergilampa innehåller kvicksilver, och är således problemavfall. Om lampan går sönder frigörs kvicksilvergasen och lampan kan då sorteras som grovavfall. Problemavfall förs i Vasatrakten till Stormossens återvinningsstationer eller till Ekobilen. Återvinningsstationernas adresser och Ekobilens tidtabell finns på Stormossens webbplats www.stormossen.fi. Lågenergilampan är förmånligare Timo Riikis beräkningar visar att användningen av en lågenergilampa blir betydligt förmånligare än en glödlampa. Timo jämförde en 60 watts glödlampa med en 12 watts lågenergilampa. Han räknade ut hur mycket lamporna kostar över en sexårsperiod och tog i beaktande både inköpspris och elförbrukning. Tidsperioden bestämdes utgående från lågenergilampans livslängd. Förpackningen utlovar en livslängd på 6 000 timmar, det vill säga cirka sex år. Eftersom en glödlampa håller i ungefär Glödlampa 60 W Glödlampa + lågt inköpspris + ger genast full belysningseffekt + passar i armaturer med dimmer + gulaktigt ljus som passar till stämningsbelysning - förbrukar mycket ström - kort livslängd - lampan blir het - går lätt sönder vid överspänning Lågenergilampa + energisnål + håller många år + passar bra på svåråtkomliga ställen + håller för spänningstoppar bättre än glödlampan - högt inköpspris - passar inte i bastun (värmetålighet max +50 C) - tänds långsamt - kan inte användas i armaturer med dimmer - ryms inte i alla armaturer 1 000 timmar behövdes sex stycken i jämförelsen. Glödlamporna kostade 1,35 euro per styck, och lågenergilamporna köpta i tvåpack kostade 3,95 euro per styck. I beräkningen av elförbrukning utgick Timo från Vasa Elektriskas pris för allmän el: 7,83 cent/kwh. Slutresultatet blev att inköp och bruk av glödlampor under en sexårsperiod kostar över 36 euro. Lågenergilampas kostnad för samma tid stannar under tio euro. Även om man i testet hade använt en dyrare lågenergilampa, som kostar 9,95 euro, hade glödlampan varit det dyrare alternativet. Lågenergilampa 12 W Inköpspris 8,10 / 6 år 3,95 / 6 år Elförbrukning 28,19 / 6 år 5,64 / 6 år Kostnad totalt 36,29 / 6 år 9,59 / 6 år nette 4/2007 11
Nette testar hushållsassistenter Tre pensionerade medarbetare från Vasa Elektriska förberedde sig för julfirandet genom att baka bullar. De erfarna bagarna satte snurr på hushållsassistenterna och rotation på brödkavlarna. Text Anne Kytölä Foto Ann-Sofi Berg Tillverkarnas och importörernas produktbilder 12 nette 4/2007 Ulla-Maija, Märta och Stina är redo för bullbakning.
Ullas julkaka med torkad frukt Ulla-Maija West, Märta Öhling och Stina Kronholm gillar att baka. Ulla-Maija och Märta bakar helst bullar, medan salta och söta pajer är Stinas bravurnummer. Damerna bakar gärna mycket och ofta, förutsatt att det finns någon som avnjuter delikatesserna. Efter att jag bantade har jag bakat mindre, avslöjar Stina. Ulla-Maija blev änka för fem år sedan och ids inte heller baka bara till sig själv, men som tur är låter sönerna som bor i Vasa gärna sig smaka när mamma bjuder på nybakt. Stina brukar skicka sina bakverk ännu längre bort. Senast fick till exempel barnbarnet som studerar i Uleåborg en av mormors drömtårtor i födelsedagspresent. 200 g margarin 2 dl socker 3 ägg 1 dl torkade aprikoser 1 dl konserverade körsbär 1 dl russin 1 dl hasselnötter 3 ½ dl vetemjöl 1 ½ tsk bakpulver ½ dl konjak Vispa margarin och socker riktigt poröst. Tillsätt äggen ett i taget och vispa mellan varje. Tillsätt aprikoser (sköljda och hackade), körsbär, russin och hasselnötter. Blanda mjöl och bakpulver och vispa ner i smeten tillsammans med konjaken. Häll smeten i en smord och bröad hålform. Grädda i 175 grader i cirka 45 minuter. Mogna damer fattar brödkaveln Innan de skrider till verket funderar damerna på åldersfrågan. De bestämmer sig för att inte upplysa Nettes läsare om någons ålder. Om vi hade fyllt 90 eller 100 hade vi nog kunnat avslöja vår ålder. Skriv bara att vi är kvinnor i mogen ålder, instruerar damerna. Det är morgonpigga damer fulla av energi vi har att göra med. Vi har avtalat om att inleda bakningsarbetet klockan åtta på morgonen. Alla anländer i god tid och Ulla-Maija, som varit uppe sedan klockan fem, har till och med hunnit med en simtur. Du brukade simma om morgnarna när vi var arbetskamrater också, minns Stina. Du hann med både hundpromenad och vinterbad innan jobbet började halv åtta. Jag satt i telefonväxeln i 20 års tid, och förenade samtal om jag hade lust. Hade jag inte lust sa jag att personen i fråga inte var på plats, skämtar Ulla-Maija och tillägger att det här får vi inte skriva så att ingen av misstag tar det på allvar. Stina förtidspensionerades från Vasa Elektriskas kontor på grund av en hjärtoperation. Märta som jobbade som löneräknare börjar räkna i hur många år hon varit pensionär. Damerna beklagar sig över hur åren flugit iväg. De gamla arbetskamraterna träffar varandra ungefär en gång om året. Strax före jul brukar de samlas för en gemensam jullunch. Det här är första gången som de bakar tillsammans. Ulla-Maija och Stina bekantar sig med apparaterna. Dags för degknådning Ulla-Maija väljer att provköra hushållsassistenten från Braun, uppenbarligen av gammal vana. För under testets gång visar det sig att hon har en maskin av samma märke visserligen mycket äldre där hemma. Stina tar tag i den röda Kenwooden och Märta börjar mäta upp ingredienser till en bulldeg i maskinen från Bosch. Hemma har jag inte någon hushållsassistent, utan jag använder den här, säger Märta och visar näven. Med den knådar hon upp till en liters bulldeg. Att knåda så mycket deg för hand kräver styrka, säger Ulla-Maija och Stina beundrande. Jag handknådade också tidigare, men maskinerna har gjort arbetet mycket lättare, tillägger Ulla-Maija. Braun är favoriten Alla testets hushållsassistenter fungerar som bagarna vill utan att krångla. Maskinen från Kenwood är den enda vars användning kräver lite eftertanke. När Stina vill ta loss degkroken slår damerna sina kloka huvuden ihop för att klura ut hur man skall gå tillväga. Det visar sig att maskinens arm skall lyftas upp och degkroken tryckas in, samtidigt som man vrider den till det läge där den kan tas bort. Samtliga hushållsassistenter har en skål gjord i stål, vilket damerna tycket är utmärkt eftersom det betyder att degen inte fastnar så lätt. Damerna blir också förtjusta i det dubbla vispsystem som finns på maskinerna från Braun och Bosch: de får ett bättre grepp om degen än Kenwoods degkrok, vars aktionsradie är kortare. Det gör att mer deg blir kvar längs skålens kanter, jämfört med de andra maskinerna. >> nette 4/2007 13
Stinas citronsill Blötlägg 2 sillar. Filea, skinna och bena sillarna. Skär fileerna i 2 cm:s bitar. Varva sill, purjoringar, lökringar, dill, vit- och kryddpepparkorn och lagerblad i glasburk. Koka lagret: 2 dl vatten 1,5-2 dl socker saft av 2 citroner Koka upp och låt lagret kallna. Häll den sedan i burken. Sillen är klar efter ca 2 dygn. Håller ca 2 veckor i kylskåp. Braun och Bosch har genomskinliga plastlock, som ser till att ingredienserna hålls i degskålen medan maskinen arbetar. Ingredienser kan läggas till via den tratt som är inbyggd i locket. Brauns tratt är aningen för smal, anmärker Ulla-Maija. Bosch är enligt damerna ett bra val för en större familj. För egen räkning för ett mindre hushåll skulle de välja Brauns maskin. Den är liten och nätt, berömmer damerna. Stina berättar att hon före testet övervägt att köpa maskinen från Kenwood, men testet har fått henne på andra tankar. Den massiva Kenwooden är för tung och besvärlig för henne. På ett område är dock Kenwood testets vinnare: den är tystast. Ljudnivån mättes på ett avstånd som motsvarar det ställe användaren står på. På maximal hastighet avger Kenwood ungefär 64 decibel, Braun 72 och Bosch hela 81 decibel. Kenwood får högsta betyg även för sin lättrengörlighet: det är lätt och behändigt att rengöra dess degkrok och skål. Konkurrenternas utrustning har hörn och springor som försvårar diskandet. Bedömning utmärkt bra tillfredsställande försvarlig svag Märke och modell Braun K 3000 Kenwood Patissier MX271 Bosch Concept 7200 Electronic Pris hos Gigantti 249 euro 279 euro 219 euro Effekt 950 W 400 W 700 W Sladdens längd 110 cm 130 cm 130 cm Maximal degstorlek 2 l/4 kg 2 kg 4,5 kg Egenskaper och utrustning hushållsassistent, matberedare, mixer hushållsassistent för bakning hushållsassistent, matberedare, mixer, köttkvarn Inställning av hastighet steglöst reglage 2-14, två impulsknappar elektroniskt hastighetsreglage 1-12 Övrigt elektronisk sensor reglerar hastigheten vid varierande belastning Ljudnivå vid lägsta hastighet 58 db 60 db 74 db Ljudnivå vid högsta hastighet 72 db 64 db 81 db Design 5 3 4 Användarvänlighet 5 3 5 Rengöring 4 5 3 Plus Liten och nätt Tystgående Rymmer en stor deg Minus Smal påfyllningsöppning Aningen svåranvänd Högljudd TESTRESULTAT Nette-tidningen tackar Gigantti i Vasa för lånet av hushållsassistenter. Ljudnivån uppmättes med en decibelmätare bredvid apparaten och på en höjd som motsvarar en person på 170 cm. 14 nette 4/2007
Elmeri, Elvis, Elma, Ylväs, Toteemi, Strombi, Elgon och ett par tusen andra alternativ har förslagits bli designstolpens namn. Många vill döpa designstolpen I förra numret av Nette efterlystes namnförslag för den designstolpe som under hösten rests på kraftverkets gård vid Brändö bro. Cirka 1 500 namnförslag kom in. Nettes chefredaktör Hannu Rintala är förvånad över det stora intresse namntävlingen fått. Totalt har vi fått 1 116 svar, 811 per post och 305 per e-post, men eftersom många svar innehöll flera namnförslag blir det totala antalet ca 1 500 namn. Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Vasas nya landmärke har inte inspirerat enbart Vasabor till namnförslag, utan svar har kommit från hela landet. En del har involverat hela släkten i tankearbetet: Som mest fanns det visst 16 namnförslag i ett och samma svar, när hela släkten inkluderande farmor, farfar, föräldrar och barn har velat delta. Juryn behöver mer betänketid Hannu Rintala, Vasa Elektriskas vd Hannu Linna och Etelä-Pohjanmaan Alueverkkos vd Jukka Rajala har gått igenom alla förslag, men valet visade sig vara så svårt att ett vinnande alternativ inte hunnit väljas när Nette gick i tryck. Vi vill välja omsorgsfullt, namnet skall hålla minst lika länge som den nya transformatorstationen, säger Rintala. Den uppskattas vara i bruk i 50 år. Att folk har gjort sig så här mycket besvär för att hitta på ett namn har gjort intryck på juryn. Många förslag har nämligen motiverats med vägande argument både ur historieböcker och från Internet. Enligt Rintala har många förslag utgått från ordet elektricitet, speciellt de på svenska. I namnförslagen har man också tagit fasta på stolpens placering vid Brändöbron, och man har även försökt få med Vasa i namnets komposition. Någon ville döpa stolpen efter Vasa stads grundare, Karl den nionde. Stolpens form är en av de aspekter man tagit fasta på. Enligt rätt många påminner stolpen om ett segel, medan andra tycker sig se en borr eller en trappa, berättar Rintala. Juryn har som mål att göra sitt val innan årets slut. Rintala berättar att man vill hitta ett namn som fungerar på finska, svenska och engelska. Namnet bör vara enkelt och måste passa i folkmun. Juryn ser det som viktigt att namnet skapar en positiv bild av stolpen. Innan det slutgiltiga valet kan göras måste man också kontrollera att handelsregistret inte sätter hinder för namnets användande. Den över 50 meter höga kraftledningsstolpen är nu i användning. Den togs i bruk i november och matar transformatorstationen med 110 kilovolts spänning. Stolpens belysning kommer att installeras under våren, när den gamla stolpen rivits och området snyggats till. nette 4/2007 15
Elmätarna byts ut inom loppet av tre år Text Anne Kytölä Foto Mikko Lehtimäki Vasa Elnät övergår till fjärravlästa elmätare. Ungefär 60 000 kunder kommer därmed att få ny elmätare inom de närmaste tre åren. Mätarna byts ut områdesvis. Enligt Vasa Elnäts projektingenjör Martti Ijäs kommer arbetet att påbörjas nästa år, och målet är att hinna byta ut alla mätare innan slutet av 2010. Kunderna behöver inte på något sätt förbereda sig för bytet. Vi ger närmare information när mätarbytet blir aktuellt, säger Ijäs. Mätarbytet innebär inte heller några omkostnader för kunden. Uppskattad elräkning förpassas till historien Bakgrunden till övergången är ett EU-direktiv, enligt vilket energibolagens kunder bör få exakt och aktuell information om sin egen energiförbrukning. På så sätt vill man mana EU:s medborgare till energisparsamhet. Exempelvis Sverige har lagstiftat om att fjärravlästa elmätare skall vara verklighet redan år 2009. Efter övergången kommer kunden alltid att betala för den verkliga elförbrukningen. Uppskattade elräkningar och utjämningsfakturor blir överflödiga i och med de nya elmätarna. Eftersom elförbrukningen kan studeras i realtid, blir det också lättare att ge kunden goda råd om förnuftig elanvändning. Om man till exempel märker att hemmets elförbrukning plötsligt skjutit i höjden, blir det nu enklare att snabbt finna orsaken. För tillfället har problemet vanligtvis kommit fram först i samband med utjämningsfakturan. Den automatiska fjärravläsningen gör även att man snabbare kan lokalisera olika fel i elnätet. 16 nette 4/2007 Mätarbytet innebär inte några omkostnader för kunden, säger projektingenjör Martti Ijäs.
I KORTHET Vasa Elnät fick tre certifikat Vasa Elnät har erhållit certifikat för det produktionssystem som gäller kvalitet, miljö samt företagshälsovård och arbetssäkerhetssystem. Produktionssystemet motsvarar de krav som ställs av standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001. Certifikatet täcker planerings-, underhålls-, bruks- och mätningsprocesser. Vasa Elnät verkar enligt följande principer: Affärsverksamheten är ekonomiskt lönsam och miljövänlig. Vi är en modern och aktiv samarbetspartner. Engagemang för områdets välfärd är företagets grundvärdering och leveranssäkerhet är en nyckelfråga. Vi förbinder oss att ständigt förbättra verksamheten. Vi känner till miljöaspekterna och strävar efter att påverka miljön så lite som möjligt genom att dra ned på användningen av för miljön skadliga material, genom att spara energi och genom att minska elnätets inverkan på miljön. Vi känner till alla lagliga krav som ställs på verksamheten, och följer dem ovillkorligen. Utnämningar Teppo Haapalainen från Vasa har den 1.10.2007 utnämnts till planerings- och underhållsuppgifter vid fjärrvärmeenheten. Matias Kippola från Vasa har den 8.10.2007 utnämnts till fjärrvärmemontör vid fjärrvärmeenheten. Hannele Salminen från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundtjänsten. Ulla Laaksonen från Vasa har utnämnts till kundrådgivare vid kundtjänsten. Från byggmässan i Botniahallen Elöverföringen, tekniska kundtjänsten, fjärrvärmen, elhandeln och Nette Bredband deltog i byggmässan i Botniahallen. Bland de 788 mässbesökare som besvarade vår kundförfrågan utlottades en bilnavigator. Jorma Tapanainen från Vasa var den lycklige vinnaren. Kai Pokela från Laihela utnämndes den 17.10.2007 till projektansvarig för Ravera Ab:s verksamhetsställe i Tjöck. Ulf Rosendahl från Kristinestad har den 17.9.2007 utnämnts till ledningsmontör vid Ravera Ab. nette 4/2007 17
TILLÅTNA ELARBETEN Att montera en sladdströmbrytare a) b) c) d) Normalt får elarbeten endast utföras av yrkesmän på området. Några enkla arbeten får den vanlige elkonsumenten utföra, om han vet hur han skall gå till väga. I Nette instruerar-serien ges utförliga anvisningar på tillåtna elarbeten. Den här gången förklarar vi hur man monterar en strömbrytare på sladden till en belysningsarmatur, som man annars är tvungen att tända genom att sätta stickproppen i vägguttaget. Typiska exempel på sådana armaturer är en elljusstake eller en gammal bordslampa. Ljusstakar av metall är vanligtvis skyddsjordade. Skyddsjordad ljusstake 1. Dra först stickproppen ur vägguttaget. Klipp av kabeln på det ställe du vill montera brytaren. (Bild a) 2. Skruva upp brytarens hölje. Öppna dragavslastarna och lösgör skruvanslutningarna. (Bild b och c) 3. Skala kabeln. Skär ett snitt i ändan på kabeln så att du kan dra isär skalet i två halvor. 4. Skala bort ledarnas isolering. 5. Klipp av ledarna så att längden på de blottade koppartrådarna är 6 7 mm. Tvinna ihop trådarna omsorgsfullt. Förtenna inte ledarnas ändar. Den gul-grönrandiga skyddsledaren skall vara längst, så att den lossnar sist om kabeln skulle glida ur dragavlastaren. (Bild c) 6. För in ledarna i brytarens skruvanslutningar. Den gul-grönrandiga skyddsledaren fästs i skruvanslutningen som är märkt med skyddsjordsmärket ( ) och de två andra till de övriga anslutningarna. Ledare med samma färg skall anslutas mitt emot varandra i båda ändar av brytaren. Kontrollera att trådar inte sticker ut från skruvanslutningarna. Dra åt skruvanslutningarna. (Bild d) 7. Kontrollera att kabelns hölje sitter ordentligt under dragavlastarna. Dra åt skruvarna och dra lätt i kabeln för att försäkra dig om att den hålls på plats. Skruva ihop brytarens hölje. Ojordad ljusstake Att montera en strömbrytare på sladden till en belysningsarmatur med ojordad eller skyddsisolerad stickkontakt går till på samma sätt. Skillnaden är bara den att det inte finns någon gul-grönrandig skyddsledare i kabeln. Skyddsjordsmärket finns endera på skruvanslutningen eller bredvid anslutningen i botten på höljet. Att byta sladdströmbrytare. En trasig brytare kan du byta genom att följa instruktionerna här ovan. Vid punkt 2 drar du loss kabelns ändar från brytaren efter det att du har öppnat dragavlastarna och lösgjort skruvanslutningarna. Sedan fortsätter du från punkt 3 och framåt. 1 FÖR EN EURO Kan duhaen 60 watts lampa tänd i213 timmar. *uträkningarna är baserade på Vasa Elektriskas pris för allmän el 18 nette 4/2007
Korsord Namn Näradress Postnummer och -ort Skicka ditt svar före 15.1.2008 under adressen: NetteKorsord Vasa Elektriska Ab PB 26, 65101 Vasa Bland korsordlösarna lottas 2 st bastupaket. Vinnare av föregående Nette-korsord: Henrik Fågelbärj, Vasa Pirkko Tammi, Vasa Den rätta lösningen på föregående korsord. nette 4/2007 19
Fredlig Jul och Gott Nytt Ån önskar koncernen Vasa Elektriska