Förkylning eller dödlig farsot? kalla fakta om den nya influensan En influensa kommer att drabba landet med full kraft under hösten. Så mycket vet vi men är det en hysterisk pandemi som är på väg, eller är det snarare så att samhället har drabbats av en pandemisk hysteri? Vi kommer förmodligen att ha facit först framåt jul, men Sörmlandsbygden försöker redan nu räta ut några frågetecken kring den nya influensan. Tillbaka på jobbet efter semestern möttes jag av ett mycket tydligt budskap: tvätta händerna, nys i armvecket och håll dig hemma om du blir krasslig! I korridorerna luktade det sprit, särskilt när någon medarbetare hade varit på toaletten. Hade alla kollegor blivit smygalkisar under ledigheten? Det tog ett tag innan jag greppade förklaringen: toaletterna hade försetts med desinficerande handsprit, samt ytterligare affischer: tvätta nu händerna ordentligt! Snart var skämtet givet när någon gick från ett möte för att pudra näsan : - Men kom inte tillbaka och lukta sprit! Så är det ju: vi skämtar gärna om det som är främmande, osäkert och farligt. Oklar bild Vad är det egentligen som ligger framför oss under hösten? Är det en dödlig farsot som närmar sig, eller handlar det om en lätt förkylning? Den bild som hittills har förmedlats i massmedia är svår att tyda: å ena sidan rapporteras om dödsfall över hela världen, munskydd på gatorna, och snart en handfull svenskar som behandlas med konstgjord lunga. Å andra sidan sägs influensan vara ganska harmlös och vissa experter kritiserar de kraftfulla åtgärder som samhället vidtar. Vi är nog många som frågar oss var sanningen finns i denna fråga och vad händer egentligen när de konstgjorda lungorna tar slut i höst?
Svin och mexikaner Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan A/H1N1 till pandemi av världshälsoorganisationen WHO. Först kallades influensan för mexikansk influensa eftersom de första fallen upptäckte just där. Därefter döptes den snabbt om till svininfluensa. Det senare namnet kommer sig av att viruset ursprungligen hör till en virusstam som sedan 1930-talet har varit känd hos grispopulationer. Inget av dessa namn gillades dock av den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC: influensan är inte densamma som drabbar grisbesättningar, och förmodligen tyckte man att det var taskigt mot mexikanerna att namnge farsoten efter deras land. Därför valde ECDC att mynta namnet den nya influensan, vilket nu också är det officiella namnet i Sverige. Det i folkmun etablerade namnet tycks dock ändå vara svininfluensan vetenskapligt korrekt eller ej! Smittas grisar? Influensa brukar inte smitta över artgränserna, eftersom virusen är beroende av arvsmassan hos det djur som drabbas. Virusets egenskaper kan dock förändras genom mutation, eller blandning med andra virustyper, och på så sätt kan virus komma att överföras mellan olika djurarter. Den nya influensan A (H1N1) har en genetisk sammansättning med ursprung från gris, fågel och människa som man inte har sett förut. Influensan sprids mellan människor, men det finns inga belägg för att smittan ska kunna drabba hundar, katter eller andra husdjur. Forskarna utesluter emellertid inte risken att grisbönder faktiskt kan smitta sina besättningar. Den som insjuknar rekommenderas därför att undvika kontakt med sina grisar om möjligt. Hur många drabbas? Eftersom det är en ny variant av virus har ingen haft just denna influensatyp tidigare och därmed är få individer immuna. Myndigheterna räknar med att stora delar av befolkningen kommer att smittas: under ett normalår insjuknar några få procent av befolkningen i vanlig influensa, men historien visar att 30-40 procent insjuknar i nya typer av influensa. Det är också därför som den nya influensan klassas som en pandemi en sjukdom som snabbt drabbar hela världens befolkning. (Från grekiskans pandemia, "hela folket".)
Sedan början av maj har sammanlagt 756 laboratorieverifierade fall av den nya influensan anmälts till Smittskyddsinstitutet, varav 22 fall i Sörmland. Det är dock bara början: upp till 75 000 sörmlänningar kan komma att insjukna i höst och vinter. Ungefär 3 % av de anmälda har hittills behövt sjukhusvård för sina influensasymptom. De flesta som insjuknat hörde till åldersgruppen 10 29 år. Ofta drabbas yngre hårt av nya virusformer, eftersom de inte har hunnit utveckla något skydd under tidigare epidemier. Kommer vi att dö? En vanlig influensasäsong dör cirka 2000 personer i Sverige till följd av smittan. Dessa dödsfall blir sällan några nyheter: samma sak sker ju varje år. Det är något helt annat med den nya influensan, tycks det: den oroar oss, säljer lösnummer och drar upp tittarsiffrorna. Alltså blir det numera stora rubriker så fort någon börjar hosta. Beräkningar utifrån statistik i Nya Zeeland och Australien, där influensan redan har slagit till med full kraft, ger vid handen att endast 30 50 personer beräknas dö i Sverige. Stämmer dessa siffror har vi dubbelt så stor chans att vinna högsta vinsten på Lotto som att dö i influensan. Köp en lott alltså, om du är riktigt orolig. En prognos från Vita Huset i USA varnade dock för att upp emot 90 000 amerikaner skulle kunna komma att avlida. Skulle ett sådant scenario stämma skulle motsvarande siffra i Sverige bli cirka 2700 personer något värre än en vanlig influensasäsong med andra ord. Det finns förstås en allvarlig risk för att viruset muterar till en dödligare form. Denna risk är inte unik för den nya influensan utan finns hos alla virus, men eftersom så många kommer att vara bärare av viruset så ökar den statistiska sannolikheten för mutationer. Tar lungorna slut? Fem svenskar behandlas för närvarande med en konstgjord lunga (ECMO). Utan denna behandling skulle de sannolikt inte överleva. I Sverige finns kapacitet för att samtidigt behandla cirka 30-50 människor med denna teknik. Hittills har c:a 0,6 % av de smittade blivit så sjuka att de har behövt behandling med konstgjord lunga. Enkel matematik ger vid handen att den kritiska punkten kan komma att nås vid drygt 5000 samtidigt sjuka då kommer de konstgjorda lungorna var fullt utnyttjade. Andra länder har redan ökat sin kapacitet inom detta område: för knappt fyra veckor sedan vann företaget Maquet en upphandling på 140 konstgjorda lungor från den norska hälsovårdsmyndigheten Helsedirektoratet. Det är omöjligt att bedöma hur belastningen på sjukvården kan se ut när influensan når sin kulmen. Men om vi utgår från de förhållanden som rådde när Hong-Konginfluensan nådde sin kulmen i Sörmland 1969, så skulle cirka 45000 svenskar samtidigt kunna drabbas av den nya influensan.
Socialstyrelsen bedömer att sjukvården ändå ska kunna möta de nya behoven av ECMO-behandling, genom att damma av äldre respiratorer och ställa om befintliga resurser i vården. Vad gör landstinget? Landstinget Sörmland arbetar sedan i våras med att planera för massvaccination av 270 000 sörmlänningar. Vaccinationen är frivillig, och enligt opinionsmätningar kommer 70 % av befolkningen att ta sina sprutor, som ges i två omgångar. Vaccineringen kommer att vara avgiftsfri, och först ges till särskilda riskgrupper. Det gäller personer med kroniska hjärt- och lungsjukdomar eller immunbristsjukdomar, samt gravida och vårdpersonal, säger smittskyddsläkare Carl-Gustaf Sundin. Landstinget inrättar nu särskilda vaccinationsplatser i alla kommuner. Vi utreder vilka platser som kan vara lämpliga ur tillgänglighetssynpunkt, till exempel tillgång till parkeringsplatser, framkomlighet för personer med funktionsnedsättning med mera, säger Ingrid Mårselius, hälso- och sjukvårdschef i landstinget. Leveransen av vaccinet förväntas ske under slutet av september och början av oktober. Leveranserna sker i omgångar under hösten med 30 000 doser per vecka (totalt 540 000 doser) som sänds till Mälarsjukhuset för vidare distribution ut i länet. Mer information Allmänna frågor om den nya influensan: 020-20 20 00. Om du blir sjuk, ring sjukvårdsrådgivningen: 1177. Statistik om influensans förlopp: www.smittskyddsinstitutet.se Information om vaccinering mm: www.socialstyrelsen.se Samlad portal för myndigheternas krishantering: www.krisinformation.se Johan Eriksson (Publicerad i Sörmlandsbygden sep. 09)
Från rysk snuva till mexikansk influensa Smittsamma sjukdomar liknande influensa har förekommit sedan medeltiden. Länge hindrades smittspridningen av de begränsade transportmöjligheterna, och det är först under 1800-talet som verkliga pandemier har kunnat sprida sig över världen. Samtliga tidigare världsomspännande epidemier har fått sitt namn från platsen där de först upptäcktes. 1889-1891 Ryska snuvan A (H2): Smitta med hög sjuklighet (25%), men låg dödlighet globalt c:a 300 000 personer. Så här mindes prosten Sahlberg på Aspö, Strängnäs kommun, smittans härjningar: Hela hushåll låg samtidigt och det var svårt att få folk att sköta djuren även på de stora gårdarna. Såsom botemedel användes brännvin och cognac i varm mjölk och det smakade vedervärdigt. Stadsläkare Hallström i Strängnäs gick och stödde sig vid sängarna i sjukhuset. Fröken Charlotte Svinhufvud som var telegrafist utan möjlighet till hjälp intog på Hallströms ordination varje timme en matsked brännvin, i varm mjölk, hon var yr i huvudet hela dagarna men gick igenom. (Källa: www.mittimalaren.se) 1918-20 Spanska sjukan A (H1): Uppskattningsvis 40 miljoner döda över världen i den hemska smitta som spreds från första världskrigets skyttegravar. I Sverige dog sammanlagt 38000 personer. Bara i Katrineholm avled 56 personer, de allra flesta i åldrarna 20-40 år. Smittan spreds via järnvägen: de första som insjuknade var järnvägspersonal och de som bodde nära stationerna. Massmedia uppmärksammade förstås utvecklingen, men inte alls som idag. Nyhetsbevakningen bestod av små notiser om dödsfallen från länets
orter, men inga braskande löpsedlar. Förmodligen var människorna mer vana vid sjukdom, nöd och elände döden var en naturlig del av vardagen under 1910-talet. 1957-58 Asiaten A (H2): Hög sjuklighet - 40-50 % av världens invånare smittade - men tämligen låg dödlighet. Sammanlagt dog 4 miljoner över hela världen. Skolorna i Flenstrakten rapporterade om en sjukfrånvaro på upp emot 70 %, och många skolor och ålderdomshem införde besöksförbud. 1968 69 Hong Kong A (H3): Även kallad Maos snuva. Stor utbredning, men lindrigare än Asiaten: under toppen i februari 1969 var drygt 1000 sörmlänningar sjuka, vilket utgjorde mindre än 0,5 % av befolkningen. Noterbart är att Katrineholm då hade hela 474 fall, att jämföras med endast 79 i Eskilstuna. Johan Eriksson (Publicerad i Sörmlandsbygden sep. 09)