Tvivelaktig marknadsföring Juli 2008 Konsumentföreningen Stockholm Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med 600 000 medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF). 1
Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har under perioden mars till juni 2008 kritiskt granskat märkning och marknadsföring av livsmedel i Stockholms livsmedelsbutiker och annonser i tidningar och på stortavlor. Några exempel ur rapporten: Annonsen för Fanta B good anspelar på nyttigheter ( mer juice, mer fibrer! ) för att man tillfört lite mer juice än man brukar och gummi arabicum, en konsistensgivare (livsmedelstillsats E 414). Tillverkaren kallar den sistnämnda för kostfiber. KfS anser att marknadsföringen vilseleder. Antioxidanter och Omega 3 är poppis ord som signalerar hälsa. Flera juicer marknadsförs med påståenden om antioxidanter. KfS ber Livsmedelsverket ta fram en vägledning för när hälsopåståenden kring antioxidanter får användas.* Flaskvattnet Vitamin Defence, marknadsförs med påståenden som: för kroppens försvar, bidrar till immunsystemets funktion och lägre glykemiskt index. KfS anser att påståendena strider mot EU-förordningen om hälsopåståenden. Ett flytande matfett från Arla, med 70 procent rapsolja och 8 procent smörolja kallas Smör- & rapsolja. KfS anser att ingredienserna i namnet borde byta plats, olja först och smör sist, som det är minst av.* Kan en potatissallad kallas färsk om den har tre veckors hållbarhet och innehåller konserveringsmedel. KfS vill att myndigheterna prövar frågan.* Löfbergs Lilas nya kaffeförpackning är ett exempel på förpackning där ytterförpackningen är mer än dubbelt så stor som innerpåsen. Vilseledande anser KfS. Chiquitas annons för smoothie visar bara jordgubbar och banan trots att hälften av innehållet består av äpple- och apelsinjuice. KfS anser att annonsen strider mot marknadsföringslagen.* En kantarellsoppa med 0,5 procent kantarellpulver borde heta Soppa med kantarellsmak anser KfS. Konsumentföreningen Stockholm ber tillsynsmyndigheterna pröva exemplen i rapporten mot gällande regler och lagstiftning. *KfS Medlemspanel har lämnat synpunkter i den här frågan, se rapporten: KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring Fria eller fälla?, Juli 2008. För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor, tel 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna Carlsson, informatör, tel 08-714 39 72, 070-341 55 31 Webbsida: www.konsumentforeningenstockholm.se 2
Bakgrund... 4 Granskningens inriktning... 4 Avgränsningar... 4 Syfte... 4 Mål... 4 KfS krav och önskemål... 5 Lagstiftning... 6 Lagar och regler kring märkning och marknadsföring av livsmedel... 6 Paragrafer med bäring på KfS rapport... 6 Exempel på tvivelaktig marknadsföring av livsmedel... 9 Speciella egenskaper?... 9 Vilseledande förpackningsstorlek... 10 Hälsopåståenden... 11 Vilseledande namn... 16 Bildåtergivning... 17 Färskt - inte alltid så färskt... 19 Nonsens-ord... 20 3
Bakgrund KfS har under många år engagerat sig mot vilseledande marknadsföring, framförallt när det gäller livsmedel och kosmetika. Under våren 2008 har vi kritiskt granskat hur livsmedel marknadsförs på förpackningar och i annonser. Vi har tittat på marknadsföring av livsmedel i Stockholms livsmedelsbutiker och annonser i tidningar och på stortavlor. Parallellt med granskningen har KfS genomfört en undersökning 1 på samma tema i KfS Medlemspanel. Totalt har 1 934 personer besvarat enkäten. Granskningens inriktning Rapporten tar upp nya trender men också traditionella frågor kring märkning och marknadsföring. Vi ger exempel på det vi anser är tvivelaktig marknadsföring och föreslår åtgärder. Avgränsningar Exemplen ska ses som typfall. Det finns förstås fler exempel än dem som presenteras i rapporten. Det florerar många direkta och indirekta påståenden kring livsmedels effekt på hälsan. Vi har bara tagit upp några få exempel kring detta, och vi har inte heller undersökt marknadsföring av kosttillskott. Granskningen berör endast marginellt kvalitetsaspekter som exempelvis mängd fisk i fisksoppa. Syfte Syftet med granskningen är att: initiera en diskussion kring marknadsföring av livsmedel bland lagstiftare och myndigheter och i livsmedelsbranschen. be ansvariga myndigheter att pröva exempel på märkning och marknadsföring för att göra tydligt vilka lagar och regler som gäller, hur de ska tolkas och vilken praxis som ska gälla. Mål Målsättningen med granskningen är att: få bort vilseledande och otydlig marknadsföring från marknaden främja lika konkurrensvillkor i livsmedelsbranschen. Om alla företag vet vad som gäller och rättar sig därefter, blir det mer rättvist, och marknaden fungerar. 1 KfS Medlemspanel om tvivelaktig marknadsföring Fria eller fälla? Juli 2008, www.konsumentforeningenstockholm.se 4
KfS krav och önskemål KfS krav och önskemål riktar sig till lagstiftare, myndigheter och livsmedelsbranschen. Livsmedelskontrollen, där tillsyn över märkning på förpackningarna ingår, ska vara statlig och skötas av Livsmedelsverket och inte som nu av miljö- och hälsoskyddskontoren. Tillsynen ska vara objektiv och likvärdig över hela landet och reglerna får inte vara föremål för olika tolkningar beroende på i vilken kommun tillsynen sker. Produkter med tvivelaktig märkning ska inte säljas i detaljhandelns butiker. Anmälda ärenden ska handläggas snabbt och effektivt Vilseledande märkning ska åtgärdas inom max 10 veckor 5
Lagstiftning Lagar och regler kring märkning och marknadsföring av livsmedel Marknadsföring av livsmedel, förpackningar och reklam lyder framförallt under tre olika regelverk. Livsmedelsverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27). Marknadsföringslagen (SFS 2008:486). EU-förordningen om hälsopåståenden i marknadsföringen (EC1924/2006). Utöver det finns: ICC:s (International Chambers of Commerce) frivilliga regler för ansvarsfull konsumentinformation som Livsmedelsföretagen (Li) har anslutit sig. Se vidare på www.li.se. Livsmedelsbranschens egenåtgärdsprogram om Hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel. Se vidare www.hp-info.nu Märkning Märkning kallas all information på en livsmedelsförpackning som namn, text, bild, symboler, ingrediensförteckning, näringsdeklaration etc. Regler för hur märkningen får utformas finns i Livsmedelsverkets föreskrifter 2004:27 som grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG. Till detta kommer även andra regler som kompletterar föreskrifterna. Ansvar för tillsyn Kommunen där industrin eller butiken finns, ansvar för tillsynen över märkningen, liksom annan livsmedelskontroll. Undantagna är vissa mycket stora anläggningar som slakterier, bagerier och mejerier där Livsmedelverket utövar tillsyn. Paragrafer med bäring på KfS rapport Vilseledande märkning Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27): Redlighet 5 Märkningen och dess närmare utformning får inte a) vara sådan att den på ett avgörande sätt skulle kunna vilseleda köparen, särskilt om vad som är utmärkande för livsmedlet och i synnerhet dess beskaffenhet, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, hållbarhet, ursprung eller härkomst samt tillverknings- eller produktionsmetod, 6
genom att tillskriva livsmedlet verkningar eller egenskaper som det inte har, eller genom att antyda att livsmedlet har speciella egenskaper då i själva verket alla liknande livsmedel har sådana egenskaper, eller b) tillskriva livsmedel egenskaper som innebär att de förebygger, behandlar eller botar någon sjukdom hos människor eller antyda sådana egenskaper, såvida inte annat framgår av föreskrifter om naturligt mineralvatten eller om livsmedel för särskilda näringsändamål. 6 Bestämmelserna i 5 gäller också presentation av livsmedel, särskilt med avseende på deras form eller utseende, hur de förpackats, de förpackningsmaterial som använts, det sätt på vilket livsmedlen arrangerats och den omgivning de exponeras i. Språk 10 Föreskrivna märkningsuppgifter skall anges på svenska. Annat språk får användas för sådana uppgifter, om stavningen endast obetydligt skiljer sig från svenska. Märkningsuppgifterna får samtidigt anges på flera språk. Förordning om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel (EC1924/2006) En av flera relevanta artiklar i denna förordning är nr 13. Art 13 / / Hälsopåståenden får göras / / förutsatt att de i) bygger på allmänt vedertagen vetenskaplig dokumentation och ii) förstås väl av genomsnittskonsumenten Reklam och annan marknadsföring Marknadsföringslagen (SFS 2008: 486) reglerar reklam i annonser, broschyrer och på internetsidor mm: God marknadsföringssed 5 Marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare 6 Marknadsföring som strider mot god marknadsföringssed enligt 5 är att anse som otillbörlig om den i märkbar mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Förbud mot vilseledande marknadsföring 10 En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda sig av felaktiga påståenden eller andra framställningar / / särskilt framställningar som rör 1. produktens förekomst, art, mängd, kvalitet eller andra utmärkande egenskaper 2. produktens ursprung, användning och risker såsom inverkan på hälsa eller miljö /.../ 7
Förbud mot vilseledande förpackningsstorlekar 13 En näringsidkare får vid marknadsföringen inte använda förpackningar som genom sin storlek eller yttre utformning i övrigt är vilseledande i fråga om produktens mängd, storlek eller form. 8
Exempel på tvivelaktig marknadsföring av livsmedel Speciella egenskaper? Det har blivit allt vanligare att tillverkarna, på livsmedelsförpackningarna, framhäver ingredienser som inte ingår i produkten Dala Järna knäcke är märkt med utan tillsatser av fett eller socker och Leksandsknäcke med inget tillsatt socker. Men detta särskiljer inte produkterna från liknande traditionella knäckebröd. De bakas alltid utan fett och socker. Bild 1: Dala Järna knäcke, Pyramidbageriet Bild 2: Leksandsknäcke, Leksandsbröd God morgon Apelsinjuice, och många andra juicer, har en logga med inget socker tillsatt. Men man tillsätter inte socker till juice. Juice ska innehålla 100 procent saft av frukt, bär eller grönsaker. Endast i undantagsfall, om juicen är mycket sur, får man tillsätta upptill 6 procent socker men då måste det också anges på förpackningen. Vad säger lagen? Enligt LIVSFS 2004:27, 5-6 får det inte antydas att ett livsmedel har speciella egenskaper om alla liknande livsmedel har sådana egenskaper. KfS anser: Ett fundament i lagstiftningen är att märkningen ska vara tydlig och informera om de ingredienser som ingår i produkten, inte de som inte ingår. Marknadsföringen som beskrivs ovan förvirrar och vilseleder. Konsumenten kan få uppfattningen att produkterna skiljer sig från andra liknade produkter. Åtgärd: KfS har anmält Leksandsbröd för brott mot livsmedelslagstiftningen. Tillsynsmyndigheten, som i detta fall är Leksands kommun, har beslutat att lämna anmälan utan åtgärd. KfS anser att frågan är principiellt viktig och har överklagat beslutet till Länsstyrelsen. Bild: 3: God Morgon Apelsin, Arla 9
Vilseledande förpackningsstorlek När luften släppts ut ur innerpåsen med kaffe visar det sig att ytterförpackningen är mer än dubbelt så hög. Konsumentverket har tidigare tillåtit upptill 15 procents luft i förpackningarna. Här handlar det om betydligt mer. Vad säger lagen? Enligt 13 i marknadsföringslagen får en näringsidkare inte använda förpackningar som till sin storlek är vilseledande avseende produktens mängd, storlek eller form. KfS anser: Även om vikten anges på förpackningen anser vi att konsumenten vid en hastig blick ska kunna bilda sig en uppfattning om mängden livsmedel i förpackningen. KfS anser att förpackningsstorleken är vilseledande. Åtgärd: KfS kommer att be berörd tillsynsmyndighet att pröva frågan. Bild 4: Malet kaffe, Löfbergs lila 10
Hälsopåståenden För kroppens försvar Texten på flaskan lyder: VITAMIN DEFENCE - FÖR KROPPENS FÖRSVAR. Vill du hålla dig frisk och pigg? Ibland är det extra viktigt. Då kan du behöva kalla in extra förstärkning. Vitamin Defence innehåller vitaminer, zink, fläderbär och grönt te, som bidrar till immunsystemets funktion. / /. Vitamin wells produkter innehåller bara en liten mängd fruktsocker/fruktos. Fruktos höjer inte blodsockernivån lika snabbt som vanligt socker och har därför ett lägre glykemiskt index. GI. Vad säger lagen? Vad man får påstå i marknadsföring när det gäller ett livsmedels effekt på hälsan har diskuterats länge och intensivt såväl i Sverige som internationellt. En produkt som förebygger, lindrar eller botar sjukdom är nämligen per definition ett läkemedel. Sedan något år finns en förordning (EC1924/2006) som reglerar hälsopåståenden i marknadsföringen. Påståenden som För kroppens försvar, / / bidrar till immunsystemets funktion och det om GI torde vara i strid mot reglerna för hälsopåståenden i förordningen. KfS anser: Marknadsföringen av Vitamin Defence, och ytterligare två produkter i samma serie, strider mot förordningen. Vi tycker att det är förvånande att Apoteket, som har ett speciellt ansvar med sin ägarform och höga trovärdighet, säljer en produkt med denna typ av påståenden i sina butiker. Åtgärd: KfS ber berörd tillsynsmyndighet att pröva märkningen mot gällande lagstiftning. Bild 5: Vitamin Defence, Vitamin Well 11
Fibrer i fanta? Drycken Fanta B good Berry Delight marknadsförs med Mer juice, mer fibrer! på annonspelare på stan. På flaskan står bland annat a mellow blend of gorgeous fruits och vibrant fibre. Den harmoniska blandningen av härliga frukter (vår övers) utgörs av totalt 15 procent apelsin- äpple- och tranbärsjuice. Fiberna utgörs av gummi arabicum, en konsistensgivare (E 414). Näringsdeklarationen anger att drycken innehåller 1 g kostfiber per 100 gram. Vad säger lagen: Vad som får kallas för kostfiber är inte definierat i någon lagstiftning. Gummi arabicum tas inte upp i tarmen så rent tekniskt kan tillsatsen möjligen räknas som en fiberkälla. KfS anser: Tillverkaren Coca Cola vill ge drycken ett hälsosamt skimmer genom att lyfta fram frukten och fibrerna i marknadsföringen. 15 procent fruktjuice tillsammans gummi arabicum, aromämnen, sötningsmedlen aspartam och acesulfam K och stabilisatorer (E 445 och E 412) gör inte drycken extra hälsosam. Vi ifrågasätter om gummi arabicum över huvud taget har de dietiska egenskaper som normalt förknippas med kostfiber. Åtgärd: KfS ber berörda tillsynsmyndigheter pröva märkningen och annonseringen. Bild 7: Reklamaffisch för Fanta B good, Coca Cola Drycker Bild 6: Fanta B good, Coca Cola Drycker 12
Trendigt med antioxidanter Antioxidanter är ett populärt ord som signalerar hälsa. Vi hittar det på allt fler produkter. På Minute Maid står det Innehåller antioxidanter. Med extrakt av grönt te. Kan bidra till att skydda dina celler. På Tropicana essentials nämns ordet antioxidanter fem gånger på framsidan av förpackningen. Företaget nämner att juicen innehåller 0,4 g polyfenoler per 2 dl juice som skyddar cellerna mot fria syreradikaler som kan skada kroppens celler. Kiviks dryck med blåbär och druva är naturligt rik på antioxidanter och vitaminer / / och har en naturligt hög halt av antioxidanterna antocyaniner som hjälper till att skydda kroppen och hålla den frisk. Bild 8: Minute Maid fruit plus, Coca Cola Drycker Bild 9: Tropical essentials, Jo Bolaget Bild 10: Blåbär dryck med röd druva, Kiviks Musteri Vad säger lagen: Antioxidant är ett hälsopåstående i sig. Tillverkaren ska kunna presentera vetenskaplig dokumentation för den hälsoeffekt som åberopas. (EC1924/2006) KfS anser: Att enbart skriva innehåller antioxidanter och kan skydda dina celler, som man gör på Minute Maid är för allmänt enligt EC1924/2006. På Tropicanas förpackning hittar vi medicinska påståenden och när det gäller Kiviks Blåbärsdryck bör tillverkaren kunna presentera studier som visar att juicen hjälper till att hålla kroppen frisk. KfS konstaterar att vetenskapen står och stampar när det gäller kunskap om antioxidativ effekt. Än så länge finns inga samstämmiga kliniska studier som påvisar någon hälsoeffekt av enskilda antioxidanter. Däremot visar stora befolkningsstudier att frukt och bär är nyttigt. Åtgärd: KfS ber Livsmedelsverket ta fram en vägledning om för hur, när och på vilket sätt ordet antioxidanter får användas på livsmedelsförpackningar. KfS ber också berörda myndigheter att pröva produkternas märkning mot gällande lagstiftning. 13
En annan het nykomling - Omega 3 Omega 3 är ytterligare ett populärt ord som signalerar hälsa. I viss mängd kan Omega 3- fettsyror från fet fisk minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Därför är det allt vanligare att livsmedel marknadsförs med Omega 3 på förpackningarna. Barillas Plus pasta innehåller 0,4 gram Omega 3 (från linfrö) per 100 gram. Omega 3 från växtriket har inte samma hälsoeffekt som motsvarande mängd Omega 3 från fisk. Brödet Leva från Pågen innehåller 0,4 gram Omega 3 (från fisk) per 100 gram bröd. Bild 11: Plus Fusilli pasta, Barilla Bild 12: Leva rågbröd, Pågen Vad säger lagen? Om KfS förstår rätt finns just nu inga regler för hur och när begreppet Omega 3 får användas på förpackningar. Totalt rekommenderas ett intag på 2,2 gram Omega 3-fettsyror från fisk per dag. 2 KfS anser: Både Barilla och Pågen uppfyller rekommendationerna i Livsmedelsbranschens egenåtgärdsprogram. I Livsmedelsbranschens egenåtgärdsprogram rekommenderas att livsmedel ska innehålla minst 0,7 gram Omega 3/100 gram eller portion om det ska märkas med rik på Omega 3. Om man på förpackning eller reklam skriver innehåller Omega 3 ska livsmedlet innehålla minst hälften, ca 0,4 gram. För påstående om minskad risk för hjärtkärlsjukdom ska produkten vara rik på Omega-3-fettsyror från fisk, det vill säga innehålla minst 0,7 gram. 2 Rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationerna NNR 2004 är 1 energiprocent (E%) Omega-3-fettsyror. Vid en energiförbrukning på 2000 kcal/dag motsvarar detta 2.2 g Omega-3-fettsyror per dag. Källa www.hp-info.nu 14
KfS anser att riktlinjerna bör skärpas. Livsmedel som märks med Omega 3 bör innehålla en betydande mängd Omega 3-fettsyror från fisk, 0,7 gram per 100 gram, det vill säga 30 procent av rekommenderat dagligt intag. Om Omega 3 från växtriket används är det knappast praktiskt möjligt att få till en dos som gör någon större verkan. Dessutom finns det, vad vi förstår, fortfarande ingen vetenskaplig samsyn om hälsoeffekter av Omega 3-fettsyror från växtriket. Fler studier krävs. Åtgärd: I avvaktan på tydliga regler kommer KfS framföra önskemålen till livsmedelsbranschen och tillsynsmyndigheterna. 15
Vilseledande namn Produkten heter Smör- & rapsolja. Den innehåller 8 procent smörolja och 70 procent rapsolja. Vad säger lagen? Enligt LIVSFS 2004:27, 5-6, får inte märkningen vilseleda vad gäller livsmedlets beskaffenhet såsom dess karaktär, identitet, egenskaper och sammansättning. KfS anser: Namnet på det flytande margarinet ger intryck av att det är smör som är huvudingrediensen. Produkten bör kallas Raps- och smörolja alternativt Rapsolja med smör. Den ingrediens som det är mest av bör stå först. Bild 13: Smör & rapsolja, Arla Kantarellsoppan innehåller 0,5 procent kantarellpulver samt kantarellarom. KfS anser: Namnet vilseleder vad gäller livsmedlets sammansättning. Produkten bör heta Soppa med kantarellsmak. Åtgärd: KfS ber berörd tillsynsmyndighet att pröva frågan. Bild 14: Kantarellsoppa, Blå Band 16
Bildåtergivning Drycken kallas Lättdryck Blåbär Lime och har en bild med blåbär och lime på framsidan av förpackningen. Drycken innehåller 1,5 procent blåbär och 0,5 procent lime samt juice av svarta vinbär och fläderbär. Totalt är det 3,5 procent frukt och bär i den färdiga drycken. Vad säger lagen? I vägledningen till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2004:27) framgår att avbildning av frukter ska återge de proportioner frukterna har i produkten. Märkningen får inte vilseleda vad gäller livsmedlets sammansättning. KfS anser: Det är för lite frukt och bär i den färdiga drycken för att det ska vara motiverat med avbildning av blåbär och lime. Avbildningen av frukter på förpackningen återger inte proportionerna i produkten. För att avbildning av frukt och bär ska vara motiverat på förpackningen anser KfS att dryckerna ska innehålla minst samma mängd juice från frukt/bär som gäller för saft, det vill säga 9 procent eller mer. Åtgärd: KfS ber berörd tillsynsmyndighet att pröva frågan. Bild 15: Lättdryck Blåbär Lime, Kiviks Musteri 17
Bildåtergivning i reklam Annonsen visar nio jordgubbar och fem bananskivor i en flaska. I annonsen står det Färsk frukt. Inget annat. På flaskan står det Just fruit in a bottle. Nothing else added och jordgubb-banan. Enligt ingrediensförteckningen på baksidan av förpackningen innehåller smoothien: 2 ½ pressade äpplen 6 jordgubbar ( 26 %) ½ banan ( 23%) 1 pressad apelsin Således innehåller drycken 49 procent fruktpuré och 51 procent juice av äpple och apelsin. Vad säger lagen: Enligt 10 i marknadsföringslagen får en produkt inte marknadsföras med felaktiga påståenden om en produkts kvalitet. KfS anser: Reklamen är vilseledande. Det framgår inte av annonsen att hälften av innehållet är apelsin- och äppeljuice. Åtgärd: KfS ber Konsumentverket pröva annonsen mot bestämmelserna i marknadsföringslagen. Bild 16: Annons/affisch för smoothie, Chiquita 18
Färskt - inte alltid så färskt Färsk Potatissallad Ekologisk kallas denna potatissallad. Logotypen Färsk längst ner i höger hörn är ett varumärke för företaget Färskvarugruppen AB. De potatistärningar som ingår i salladen levereras till fabriken i en lag där konserveringsmedel tillsatts. Däremot tillsätts inte konserveringsmedel i den vidare beredningen där övriga ingredienser ingår. Potatissalladen har tre veckors hållbarhet. Bild 17: Färsk Potatissallad Ekologisk, Färsk Vad säger lagen: I vägledningen till Livsmedelsverkets föreskrifter anges att ordet färsk bör användas mycket restriktivt. Det bör kunna förklaras vad som avses / / till exempel dagsfärsk morotsjuice. (LIVSFS 2004:27, 5-6 ). KfS anser: En potatissallad med tre veckors hållbarhet och tillsatt konserveringsmedel kan inte anses färsk, trots att annan potatissallad vanligtvis har längre hållbarhet, två månader eller mer. Vi ifrågasätter också företagets logotype Färsk som torde förvirra konsumenten. För de flesta borde färsk i detta sammanhang betyda nytillverkad. Åtgärd: KfS ber berörd tillsynsmyndighet att pröva om märkningen på potatissalladen kan anses korrekt, både vad gäller namnet på produkten och företagets logotype. 19
Nonsens-ord På den här förpackningen med frukostflingor finns en märkning som säger Fullkornshavre 28 %, Fullkornsvete 9,5 % och Kärnvete 45 %. Det man i märkningen kallar kärnvete är vanligt vetemjöl, det vill säga mjöl där de nyttigare skal- och groddelarna har siktats bort. Vad säger lagen: Märkningen får inte vilseleda i fråga om varans sammansättning eller beskaffenhet. (LIVSFS 2004:27, 5-6 ). KfS anser: Kärnvetemjöl är i detta sammanhang ett nonsens-ord. Märkningen ger intryck av att produkten är full av nyttigheter. Vi tror att få konsumenter vet att kärnvetemjöl är vanligt vitt siktat vetemjöl. Fullkorn utgör endast 38 procent av frukostflingan. Liknande produkter innehåller ofta betydligt mer. Märkningen är vilseledande. Åtgärd: KfS ber berörd myndighet att pröva frågan mot gällande lagstiftning. Bild 18: Frukosthjärtan, Frebaco 20