Miljökonsekvensbeskrivning av en fast vindmätningsstation på Södra Midsjöbanken Dr. Torleif Malm Institutionen för biologi och miljövetenskap Kalmar högskola 061203 1. Inledning. Södra Midsjöbanken är ett drygt 300 km stort grundområde (<20 m djup), cirka åtta mil sydost om Ölands södra udde. Huvuddelen av området ligger inom svensk ekonomisk zon. E.ON Sverige planerar att under sommaren 2007 uppföra en anläggning för vindmätning på den norra delen av Södra Midsjöbankens centrala del, N 55 43.581; O17 22.926 (se fig. 1.). Uppförandet och driften av denna anläggning kommer att innebära en svag till måttlig miljöstörning och denna rapport är en redogörelse för tänkbara effekter. Slutsatserna baserar sig på erfarenheter från Naturvårdsverkets utsjöbanks inventering, från det Danska miljöövervaknings programmet vid Nysteds havmøllepark söder om Sjælland och från studier av fisk, fågel och bentos inom det STEM-finansierade Vindforskprogrammet 2002-2004. Fig. 1. Sjökort över södra Midsjöbanken, Södra Östersjön. Den röda markeringen indikerar E.ON:s mätanläggning. Blått område anger ett vattendjup mindre än 20 m
2. Geologiska förhållanden Grundet är uppbyggd av svallad morän, med block och sten i ytlagret på de grundaste områdena och sandfält i svackor och längs sluttningarna (se fig. 2). Hela platsen är extremt vågpåverkad och dynamisk ned till minst 30 m. Även stora block rullar vid hårt väder. Detta gör platsen till ett unikt och störningskänsligt område (Naturvårdsverket 2006). Fig. 2. Sten och blockbotten på 14 m djup vid den tänkta vindmätningstationen på södra Midsjöbanken. På den aktuella platsen uppgår mängden block (ø 0.3 m) till ca 50% av botten. Samtliga block är till 75-100% täckta av blåmusslor (Mytilus edulis L.). Foto (E.ON AB). 3. Ekologi och miljöövervakning Södra Midsjöbankens biologiska värden är dåligt utredda. Något provfiske i forskningssyfte har aldrig utförts enligt Fiskeriverket. Platsen bedöms till skillnad från Norra Midsjöbanken inte vara av riksintresse för yrkesfisket trots att ett intensivt fiske bedrivs runt grundet (Fiskeriverket 2006). Antagligen är det grundaste området olämpligt för trålfiske på grund av bottenbeskaffenheten med stenar och block. I samråd med E.ON uppger fiskets företrädare att platsen har lågt värde, men hur olika delområden utnyttjas har inte gått att belägga. Liknande områden vid Hoburgs bank har trålskador (Länsstyrelsen Gotland 2005). Fiskeriverket bedömer att området har en viss betydelse som yngelområde för piggvar (Psetta maxima) (Fiskeriverket 2006). Fågellivet i området utgörs av ett fåtal arter varav alfågel (Clangula hyemalis) är den helt dominerande arten med populationstätheter mellan 100-1000 individ per km 2. Denna art utnyttjar
området som övervintringslokal och lämnar platsen i april-maj för häckningslokalerna i nordvästra Ryssland. Alfåglar lever under vinterhalvåret i huvudsak på blåmusslor och behöver sålunda tillgång till grunda (<35 m) hårdbottnar (Durinck m.fl. 1994) Infaunan, det vill säga ryggradslösa djur ned till en m.m. storlek, som lever nere i sedimentet har så vitt jag kan bedöma aldrig undersökts vid södra Midsjöbanken. Den bentiska faunan och floran på bottnarna utgörs i huvudsak att ett artfattigt blåmusselsamhälle på de större blocken (Naturvårdsverket 2006). Mindre stenar saknar biologisk påväxt av makroskopiska organismer. (se fig. 2). Makroalger förekommer mycket sparsamt trots de goda ljusförhållandena. Sannolikt är detta orsakat av en kombination av låga närsaltkoncentrationer och ett mycket instabilt substrat där även de stora blocken rullas runt av vågor. Drivande lösliggande rödalger förekommer i mindre mängd (Naturvårdsverket 2006). 4. Anläggningens utformning Anläggningen består av ett fundament på vilket en plattform, 5 x 7 m, placeras ca 8 m över havsytan. Fundamentet till plattformen kommer antingen att bestå av betong eller stål. Valet påverkar något bedömningen av anläggningen. På plattformen uppförs två containrar där den ena är tänkt att fungera som bostad och den andra som laboratorium. Vindstudierna kommer åtminstone inledningsvis att utföras med hjälp av ljud och/eller ljus pulser. Om dessa metoder inte fungerar tillfredställande så kommer i ett senare skede en 100 m hög mast att uppföras på plattformen (E.ON. 2006). Effekterna av anläggningen kan indelas i tre faser, uppförande, drift och utrivning. Av dessa tre faser bedöms uppförande och utrivning medföra den största påverkan på miljön. 5. Uppförande. Uppförandet av anläggningen kommer att medföra en hel del båttrafik till området. Detta har dock ingen betydelse för fågellivet då de flesta arter befinner sig på häckningslokalerna (Durinck m.fl. 1994). De sträckande fågelarterna påverkas knappast av anläggningen. Uppförandet av de bägge föreslagna fundamenttyperna kommer att medföra en viss spridning av sediment. Kasunalternativet i betong kommer att medföra en större sedimentbelastning än stålrörsalternativet (E.ON 2006). Platsen har dock en mycket god vattenomsättning med både höga vågor och strömmar och såvida arbetet inte utförs under en period av total stiltje finns ingen anledning att tro att de måttliga mängder sediment som rörs upp har någon betydelse för bottensamhället vid något av alternativen. Oljor och andra kemikalier som av eventuell oaktsamhet kan spridas under byggperioden späds av samma anledning snabbt till ofarliga koncentrationer.
6. Drift Anläggningen skall enligt E.ONs ansökan vara i drift under minst tolv månader. Mätningarna skall utföras med ljud och/eller ljuspulser riktade uppåt. Jag är tyvärr inte familjär med den tekniken och kan därför inte bedöma dess effekter på fågellivet, vare sig på sträckande eller stationära arter. Litteraturen ger inte heller någon vägledning. Den höga mast som bolaget ämnar resa, om den mer innovativa tekniken med ljud och ljuspulser misslyckas (E.ON. 2006), innebär en viss risk för kollisioner med framförallt sträckande fåglar (Hebert m.fl. 1995). Den båttrafik som kommer att ske till och från anläggningen under driften kommer att vintertid störa alfågelbestånden i området. Det finns inga bra skattningar av vilka säkerhetsavstånd fåglarna håller till båtar men baserat på erfarenhet är det är troligt att de flesta fåglar inom en radie på ca 500 m kommer att lämna området vid varje besök. Hur stor effekten blir beror på frekvensen av besöken (Fox m.fl. 2006). Den personal som befinner sig på stationen och deras arbete bedöms inte utgöra någon allvarligare störningsfaktor på fågellivet. Effekterna på säl och tumlare bedöms bli försumbara. Både ett eventuellt betongfundament och stålrör kommer att bli primärt täckta av havstulpaner (Balanus improvisus) och i ett senare skede också blåmusslor. På betongfundamentet kan även fintrådiga alger komma att etablera sig, då fundamentet har samma relief men en större stabilitet än blocken på botten (Qvarfordt m.fl. 2006). Stål är ett dåligt substrat för alger, stålrören kommer därför i huvudsak bli täckta av djur (Wilhelmsson och Malm manus). Om anläggningen bara kommer att stå i 12 månader så kommer ingen organisk anrikning av nedfallande musslor ske till bottnarna. Vid en längre drift, 2-3 år, kommer bankar av blåmusslor bildas vid basen av fundamentet (Wilhelmsson och Malm manus). Om det finns en tydlig strömriktning innebär det risk för lokal syrebrist och svavelvätebildning under kortare perioder i läläget bakom fundamentet (Wilhelmsson och Malm manus). Småfisk, både pelagisk och bentisk kommer att söka sig till fundamentet för föda och skydd. I mer kustnära områden brukar det vara olika arter av familjen smörbultar (Gobiidae) som söker sig till vindkraftverk och brofundament (Wilhelmsson m.fl. 2006). Till exempel sjustrålig smörbult (Gobiusculus flavescens) brukar bilda täta stim från ytan och flera meter ned i vattnet (Wilhelmsson m.fl. 2006). Eftersom det är okänt vilka arter som lever vid södra Midsjöbanken är den exakta artsammansättning av fisk som kommer att uppehålla sig vid fundamentet inte möjlig att förutsäga. 7. Utrivning Utrivning av anläggningen bedöms orsaka liknande skador som uppförandet, dvs. störning av transporter och en viss sedimentspridning. Sker utrivningen under sommaren minimeras skadorna på fågellivet.
8. Referenser Durinck J., Skov H., Jensen F.P., Pihl S. (1994) Important marine areas for wintering birds in the Baltic Sea. Ornis Consult Report 110 pp. E.ON. (2006) Vindmätningsstation Delprojekt Södra Midsjöbanken. Rev 9. 10 pp Fiskeriverket (2006) Behovet av inventeringar av fisk och fiskbestånd vid utsjöbankar som bedöms vara intressanta för utbyggnad av vindkraft. 11 pp Fox T., Christensen T.K., Desholm, M., Kahlert J. and Petersen I.K (2006) Birds: Avoidance responses and displacement. In: Danish Offshore Wind. Key environmental issues. PrintfoHolbæk- Hedenhusende. 94-111. Hebert E., Reese E. and Mark L. (1995) Avian Collision and Electrocution: An Annotated Bibliography. California Energy Commission. 85 pp. Länsstyrelsen i Gotlands län (2006) Bevarandeplan för Natura 2000-område Hoburgs bank SE0340144. 14 pp Naturvårdsverket (2006). Inventering av marina naturtyper på utsjöbankar. Naturvårdsverket. Rapport 5567. 72 pp. Qvarfordt S., Kautsky H. and Malm T. (2006) Development of fouling communities on vertical structure in the Baltic Sea. Estuarine Coastal and Shelf Science. 67(4): 618-628 Wilhelmsson D., Malm T. and Öhman M. (2006) Influence of offshore wind power on demersal fish. ICES Journal of Marine Science, 63: 775-784 Wilhelmsson D. and Malm T (manuscript) Influence of offshore wind power on shallow stone reef communities in the Baltic Sea.14 pp