2A och 2B PerOlsskolan nn



Relevanta dokument
S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

NATUREN. Ormbunken fritidshem och klass 2C Per Olsskolan

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Marie Carlsson Christina Dellvi Sofia Helldén Sylvia Kempner Lena Nilsson Anita Pålsson Elin Trogen

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Att be om hjälp. 6-8 elever 90 min SF

LPP Läsprojekt Svenska År 1. I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen.

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Projektrapport-ITiS Spängerskolan

Redovisning av enkät bland studerande med introduktionsersättning vår/höst 2009 Lärcentrum Västra Vux, Tranås kommun. vår och höst

Storyline och matematik

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Vad behöver jag veta inför mitt gymnasieval?

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

Tro på dig själv Lärarmaterial

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Hur ser ungas nätvardag ut?

Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Kvinnor och män med barn

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

Varför föds det så få barn?

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Guide till bättre balans i livet.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Utvärdering av Näregården 2008

Trollhättan Skolan i skogen

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Demokrati & delaktighet

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

LEVA LIVET 2. Arbetsblad. Vem är jag? (sidan 2) 1 Presentera dig själv. Vem är du? Måla en bild av dig.

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Barn och medier. En lättläst broschyr

Storyline och matematik

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Skapa ett dreamteam! Tips för ett bra och roligt valberedningsarbete

En elev en dator, Botkyrka kommun sept Elevenkäten besvaras senast 11

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999

Tema: Beröm och belöningar, kärlek och mutor

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Hur lånar jag på biblioteket?

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Särskild utbildning för vuxna

Övergång till förskoleklass i Klippan hösten 2012

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

Styrelsemöte den 28 april, Kvarnen, Kristianstad

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18

Kapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

Vardagsekonomi. Engelska

om läxor, betyg och stress

I årets uppdrag ska vi forska om hur och var vi lär oss.

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Till alla barn och ungdomar

Arbetsplan - turkiska.

Till föräldrar och elever i årskurs 8

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

döden i datorn SPN-uppdrag

Sammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

INFORMATIONSBREV VECKA HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

Tipshandledning 6-årsboken: Måntornet av Per Gustavsson

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Transkript:

2A och 2B PerOlsskolan nn

Innehållsförteckning: Inledning...s.2 Bakgrund...s.2 Syftet med försöket...s.2 Tillvägagångssätt...s.3 Resultat...s.3 Diskussion...s.4 Litteraturförteckning...s.5 Appendix... Bilagor 1-4 1

Inledning På lågstadiet jobbar man ofta med samhället och yrken. Inför år 2 tänkte vi försöka bredda arbetssättet lite. Bakgrund Vår önskan var att få hjälp av föräldrarna för att göra studiebesök, föräldrarprao alternativt få besök i klassen. Vi ville träna barnens förmåga att ta reda på fakta, intervjua och sammanställa information. Dessutom ville vi ge alla barn möjlighet att träna ordbehandling vid datorerna. Först pratade vi om eventuella drömyrken som barnen hade. Alla hade inte klart för sig vad det innebär att ha ett yrke. Vi redde ut begreppet yrke. Man kan t.ex. inte jobba som ambulans. Därefter gjorde vi en föräldraenkät 1 för att planera våra besök. Syftet med försöket Syftet med arbetet är att väcka barnens intresse för olika yrken och arbetsplatser. Vi vill också visa vad Fagersta har att erbjuda som ev. kommande arbetsplatser. Om möjligt försöker vi även påverka barnens uppfattning om kvinnligt/ manligt arbete. Datorn ska vara ett verktyg och redskap i redovisningen av detta arbete. Barnen ska få prova på att använda digitalkamera. 1 Se bilaga 1. 2

Tillvägagångssätt Vi skickade hem ett ex av föräldraenkäten till varje vuxen i barnets familj. När vi fått svaren började bokningen av besök i klassen, föräldraprao och besök med hela klassen på de olika arbetsplatserna. Intervjufrågorna 2 gjorde vi klassvis. Ett sådant protokoll tog vi sedan med vid varje besök. Vi bokade skolans digitalkamera och samsades om den klasserna emellan. Alla barn har tillgång till dator hemma. För att träna ordbehandling fick varje barn i läxa att skriva av ett stycke ur läseboken. Vi tittade på filmer om olika yrken; polisen, veterinären, bonden. Barnen läste fakta- och sagoböcker om olika yrken. När hela klassen var på studiebesök så använde vi frågepapperet när vi intervjuade. Tillbaka i klassrummet lade vi lärare in bilderna i datorn och barnen fick börja stafettskriva. Resultat Drömyrken visade sig vara könsbundna och mycket påverkade av kamraternas val. Filmerna om polisen och veterinären var bra men den om bonden var under all kritik! Den hade faktafel och kändes konstlad. Det var svårt att hitta flera filmer som var lämpliga för lågstadiet Gensvaret på föräldraenkäten var enormt. Alla besök måste organiseras och planeras i samförstånd med grannklassen eftersom vi samsas om digitalkameran som ska dokumentera våra besök. En del arbetsplatser låg långt bort, så vi fick be anhöriga om skjuts. De olika besöken på arbetsplatser var mycket trevliga. Barnen visade stort intresse och var vetgiriga. Förmågan att fråga och komma ihåg detaljerade svar ökade betydligt. Vi blev väl mottagna, de som visade oss runt kunde i de allra flesta fall berätta om sitt arbete på en lagom nivå för barnen. 2 Se bilaga 2 a och 2 b. 3

Diskussion Vi letade efter fakta på Internet men informationen där var för svårbegriplig för barnen. Antalet faktaböcker på biblioteket var begränsat. Böckerna var dessutom något antika. Alltså fick barnen inte mycket information den vägen. Barnen skrev om det de fått veta vid studiebesöken medan vi vuxna jobbade med att lägga in bilderna. Intresset för att skriva var väldigt varierande bland barnen, många växte med uppgiften. Många tyckte det var lätt medan andra hade stora svårigheter med att både hitta på tangentbordet och kunna formulera sig. Datorn fungerade mest som en skrivmaskin, mera avancerade blev vi inte. Efterarbetet tog lång tid, det krävde mycket organiserande. För att se om vi nått några av våra syften med detta arbete så gjorde vi en enkät 3 som vi bad föräldrarna besvara. När vi sammanställde svaren 4 kunde vi se att alla barn har berättat om de olika studiebesöken vi gjort. Vid föräldrabesök i klassen var barnen inte lika ivriga att dela med sig av vad de fått veta. De flesta barn har behållit sina idéer om vad de vill jobba med som vuxna. Barnen har inte uttryckt sig som att vissa yrken är kvinnliga resp. manliga. Vi tolkar resultatet av enkäten som att det är mest givande att besöka arbetsplatser. Att arbeta med ämnesområdet yrken på detta sätt, har varit mycket givande. I framtiden kommer vi dock att sprida ut besöken under en längre period, för att ha mer tid för efterarbete. 3 Se bilaga 3. 4 Se bilaga 4. 4

Litteraturförteckning Johansson, Ann Catrin Det finns inte någon IT-pedagogik (1999) Lundin, Ylva Storyline (1999) Rask, Stig Roland Nätet som källa och text (1999) Löwenhielm, Gunnar Rum för en ny skola (2000) Gärdenfors, Peter Media och berättande (1999) Sandström Madsén, Ingegärd Att tänka med penna och dator (1999) Ohlsson, Jon Samverkan och dialog vägen till skolutveckling? (2001) Holmlund, Britt-Marie Tema, ett sätt att arbeta ett sätt att lära (1999) Jönsson, Bodil Learning by searching (2000) 5

Studiebesök på föräldrarnas arbetsplatser. Bilaga 1 Namn: Var vänlig och svara på följande: Jag kan ta emot besök. Om nej, kan någon släkting ta emot oss? Jag jobbar på Mitt yrke Tid för besök Gruppstorlek Jag kan komma till skolan och berätta. Jobbets hemsida? Jobbets e-mailadress? Övrigt som vi bör veta: Kan du ta emot föräldraprao?(elev hos förälder en dag) (Behöver ej vara eget barn.) Hälsningar Agneta & Eva

Frågor till studiebesök. Bilaga 2a Vad heter du? Vad har du för yrke? Vad gör du i ditt jobb? Vad heter arbetsplatsen?_ Hur många är det som arbetar här? Är det farligt eller svårt på ditt arbete? Vad har du för arbetstider Jobbar du skift? Kan du ha flex-tid? Tycker du att du tjänar bra? Får du bestämma mycket? Vad tycker du är bäst med ditt arbete? Vad är sämst med arbetet? Har du funderat på att byta arbete?

Studiebesök Bilaga 2b hos den 1.Vilket yrke har du? 2. Står du upp och jobbar? 3.Hur många timmar jobbar du per dag? 4.Vilken skola måste man gå i? 5.Jobbar du skift? 6.Tycker du att ditt jobb är roligt? 7.Hur mycket får du i lön? 8.Vad gör du på ditt jobb? 9.Hur många år har du jobbat som? 10. Är det ett svårt jobb? 11. Är det ett farligt jobb? 12. Har du haft något annat yrke?

Vi är i slutspurten med vårt ITiS-projekt och vill att ni Bilaga 3 fyller i denna enkät. Det ska ligga till grund för vår utvärdering. Ringa in passande alternativ. 1. Har ditt barn visat ökat intresse för att skriva på datorn? 2. Har ditt barn berättat om de olika studiebesöken? I så fall, vilka? 3. Har ditt barn berättat om de föräldrabesök som vi haft i skolan? I så fall, vilka? 4. Har ditt barn ändrat uppfattning om vilket yrke han/hon vill ha som vuxen? 5. Har ditt barn kommenterat yrken som kvinnliga resp. manliga? Om ja, ge exempel! (Åter torsd. 28/3) Tack för hjälpen! Eva & Agneta

Föräldraenkät angående vårt ITiS-projekt. Bilaga 4 Svarsfrekvensen var 85%. 1. Har ditt barn visat ökat intresse för att skriva på datorn Antal 20 15 10 5 0 2.Har ditt barn berättat om de olika studiebesöken? Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 3. Har ditt barn berättat om de föräldrabesök vi haft i klassen? Antal 20 15 10 5 0

4. Har ditt barn ändrat uppfattning om vad hon/han vill bli Bilaga 4 som vuxen? Antal 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Vet ej 5. Har ditt barn kommenterat yrken som kvinnliga resp. manliga? Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 Ja Nej Vet ej