Citronmeliss (Melissa officinalis L.)

Citronmeliss (Melissa officinalis L.) Figur 1. Illustration av citronmeliss (Melissa officinalis L.) ur Köhler (1888-1890). Emelie Söderlund Farmakognosi 5p, HT 2006 Handledare: Anders Backlund Avdelningen för Farmakognosi Institutionen för Läkemedelskemi Uppsala Universitet 1

Namn Det vetenskapliga namnet för citronmeliss är Melissa officinalis L. Som namnet antyder tillhör växten släktet Melissa och arten officinalis och Carl von Linné är auktor vilket innebär att det var han som gav växten dess namn. Släktnamnet Melissa kommer från det grekiska ordet meli som betyder honung (Lindeberg et al., 1982). Namnet syftar antagligen på att citronmeliss på grund av bladens förmåga att attrahera bin förr användes för att locka in bisvärmar i tomma kupor. Artnamnet officinalis härstammar från det latinska ordet officina som betyder verkstad eller apotek och syftar troligen på att arten under lång tid använts som läkeväxt (Anderberg och Anderberg, 2006). Det svenska namnet citronmeliss kommer från att örten har en citronlik doft (Lindgren, 1918). Citronmeliss kallas även för hjärtansfröjd vilket åsyftar att växten länge ansetts ha en stärkande effekt på hjärtverksamheten (Lindeberg et al., 1982; Lindgren, 1918). Moderorganismen Citronmeliss är en flerårig ört som blir mellan 30 och 90 cm hög (Lindeberg et al., 1982). Den sprider sig med hjälp av utlöpare och kan därmed bilda stora bestånd (Anderberg och Anderberg, 2006). Stjälken är fyrkantig, upprätt växande och förgrenad med motsatta blad. Både stjälken och bladen är täckta av små hår (Weiner, 1980; Anderberg och Anderberg, 2006). Bladen är ljusgröna och äggformade med grovsågade kanter och har korta skaft (Lindeberg et al., 1982). Undersidan är ljusare än ovansidan och har upphöjda nerver och små körtlar som innehåller en citrondoftande och flyktig olja (Nordisk Familjebok, 1886). Citronmeliss blommar mellan juli och september. Växten hör till familjen Lamiaceae, det vill säga de kransblommiga växterna, och de vita blommorna sitter i fåblommiga kransar i bladvecken (Lindeberg et al., 1982; Anderberg och Anderberg, 2006). Fodret är tvåläppigt, varav den övre läppen har tre tänder (Lindeberg et al., 1982). Även blommornas krona är tvåläppig och består av en platt överläpp och en treflikig underläpp (Lindeberg et al., 1982; Anderberg och Anderberg, 2006). I början är kronan blekgul men blir sedan vit eller lite rödaktig. I kronan finns det fyra ståndare som dock nätt och jämnt är utskjutande (Anderberg och Anderberg, 2006). Vid fruktmognaden omsluter fodret fyra stycken enfröiga delfrukter (Lindeberg et al., 1982). Örten har en lätt aromatisk smak som härstammar från den gula eller rödgula eteriska oljan (Weiner, 1980). Citronmeliss härstammar ursprungligen från Sydeuropa och Medelhavsländerna där den växer vilt i skogen, längs kanten på landsvägar, i häckar, på anda svala platser och dessutom odlas (Lindeberg et al., 1982; Bruneton, 1999). I Sverige påträffas citronmeliss mycket sällan förvildad eftersom den inte självsår sig här. Den övervintrar dock bra och är en mycket vanlig odlad ört (Lindeberg et al., 1982). Historisk användning De första dokumenteringarna av citronmeliss användning är över 2000 år gamla (Kennedy et al., 2002). Redan under antiken (800 f.kr. 500 e.kr.) odlades citronmeliss som en bifoderväxt och användes som krydd- och läkeväxt (Lindeberg et al., 1982; Anderberg och Anderberg, 2006). Örten har en historisk användning som oral behandling mot förkylning, sömnlöshet, oro, depression och nervös mage (Allahverdiyev et al., 2004). Citronmeliss användes dessutom av araberna som ett hjärtstärkande medel och som ett medel mot melankoli under 900-talet (Lindeberg et al., 1982). Te av citronmeliss har även i flera århundraden använts för att bota feber (Weiner, 1980). Efter att morerna introducerade växten i Spanien under 600-talet spreds odlingen av citronmeliss genom hela Europa under medeltiden (500-talet 1400-talet) (Kennedy et al., 2002). Den fördes även under denna tid av munkarna upp till Norden (Hultén och Fægri, 1960). År 1611 införde karmelitermunkarna i Paris karmelitervatten som ett arkanum, det vill säga ett 2

läkemedel med hemlig sammansättning, som innehöll citronmeliss, citronskal och lavendelblomma. Det var ett välluktande och uppfriskande destillat som användes både utvärtes och invärtes mot olika smärttillstånd, trötthet och illamående (Lindgren, 1918; Lindeberg et al., 1982). Drogen Drogen Melissae herba består av de torkade stjälkarna med bladen av Melissa officinalis L. medan Melissae folium endast består av de torkade bladen (Nordisk Familjebok, 1886; EMEA, 2006b). För medicinsk användning sker insamlingen av örten innan blommorna framträder, vilket de gör under juli månad (Weiner, 1980). En infusion av drogen i form av te bereds genom att ta en till två teskedar av torkat material per kopp med kokande vatten och sedan låta det stå och dra i tre till fem minuter. Teet ska drickas varmt och ska intas en matsked åt gången. Den dagliga doseringen är en till två koppar (Weiner 1980). Från färska eller torkade blad (Melissae folium) erhålls genom ångdestillation Melissae aetheroleum som är en flyktig olja (EMEA, 2006a). Denna olja anses innehålla de flesta av örtens farmakologiskt verksamma substanser. Stammen innehåller väldigt lite olja vilket medför ett lägre innehåll av Melissae aetheroleum i Melissae herba än i Melissae folium (Mrlianová et al., 2002). Kemi Den eteriska oljan i citronmeliss innehåller monoterpenaldehyderna citronellal och citral liksom andra monoterpener som linalool och geraniol och seskviterpener såsom β-caryofyllen och β- caryofyllen oxid och dessutom ungefär 60 mindre komponenter i låga koncentrationer (EMEA, 2006a; Allahverdiyev et al., 2004; Mrlianová et al., 2002). Trots att den eteriska oljan endast utgör ungefär 0,05% av den torkade drogen så är det ändå den som fått mest uppmärksamhet och som varit föremål för många undersökningar (EMEA, 2006b; Bruneton, 1999). Men citronmeliss består även av andra beståndsdelar såsom flavonoider, triterpensyror, kaffesyra, rosmarinsyra, fenoliska substanser och tannin (Bolkent et al., 2005). Dessutom innehåller citronmeliss glykosider av monoterpener och aromatiska alkoholer (Bruneton, 1999). Citral (Figur 2) finns både i cis- och i trans-form (geranial och neral) i den eteriska oljan. De två formerna förekommer i mycket varierande mängder men dock i ett konstant förhållande av fyra till tre (Bruneton, 1999). Citral ger tillsammans med citronellal (figur 3) upphov till växtens citronlika doft (Lindeberg et al., 1982). O H H H O Figur 2. Strukturformel för citral (geranial). Figur 3. Strukturformel för citronellal. 3

Farmakologi Citronmeliss har många farmakologiska effekter men trots att örten länge använts som läkeväxt är inte alla bakomliggande verkningsmekanismer ännu kända (Kennedy et al., 2006). Citronmeliss eteriska olja har både antibakteriella och svampdödande egenskaper och är även ansvarig för drogens kramplösande effekter. Extrakt av drogen med hydroalkohol uppvisar lugnande effekter på centrala nervsystemet hos möss, men enligt studier härstammar denna effekt inte från den eteriska oljan. Detta extrakt potentierar även pentobarbitals sömninducerande effekt. Även vattenextrakt av drogen har uppvisat flera verksamma effekter, bland annat antityreoida-, antigonadotropiska- och antivirala effekter. Den antivirala effekten verkar på flera virus som exempelvis herpes och vaccinia och antas bero på en interaktion mellan virala proteiner och fenolsyra (ett derivat av kaffesyra) och/eller dess derivat (Bruneton, 1999). Citronmeliss uppvisar även lugnande, antioxidativa och svettdrivande effekter och verkar dessutom lugnande och kramplösande vid nervösa magbesvär och sänker både pulsen och ett lite förhöjt blodtryck (Bolkent et al., 2005; Lindeberg et al., 1982). Klinisk erfarenhet Idag används citronmeliss inte lika mycket som förr men på grund av dess säkra användning har intresset kommit tillbaka och på senare tid har flera klinisk studier gjorts på örten. Då många av dessa studier är relativt nya uppmanar de ofta till fortsatta studier av de erhållna resultaten (Allahverdiyev et al., 2004). En studie har visat att aromaterapi med eterisk olja från citronmeliss är en säker och effektiv behandling av karakteristisk upprördhet hos människor som lider av svår demens och ger dessutom upphov till förbättrad livskvalitet. Dessa effekter kan möjligtvis bero på terpenerna i den eteriska oljan som visats ha fysiologiska effekter eller på citronellal som koncentreras i hippocampus efter administrering till försöksdjur, det finns dock även en möjlighet att effekten istället uppstår som en följd av den ökade sociala kontakten mellan personal och patient (Ballard et al., 2002). Det har rapporterats att Melissa officinalis L. har affinitet för både nikotina och muskarina acetylkolinreceptorer i det centrala nervsystemet (Wake et al., 2000). En annan studie har visat att denna ört modulerar både humöret och den kognitiva prestationen vid akut administrering till unga och friska frivilliga (Kennedy et al., 2002). Med detta som underlag har en undersökning utförts som visar att extrakt av Melissa ofiicinalis L. ger värdefulla effekter vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom och dessutom har en positiv effekt på upprördhet hos dessa patienter (Akhondzadeh et al., 2003). Extrakt av Melissa officinalis L. har rapporterats hämma proteinsyntesen och uppvisa antivirala effekter mot Herpes simplex virus typ 1. Fortsatta studier har visat att den antivirala effekten beror på tanniner och en polyfenolisk fraktion. Nygjorda studier visar att den eteriska oljan från Melissa officinalis L. även innehåller en substans som hämmar spridningen av Herpes simplex virus typ 2. Denna antivirala verkan anses antingen bero på samma komponenter som verkar på Herpes simplex virus typ 1 inklusive den eteriska oljan eller på citral och citronellal som har en viktig plats blad beståndsdelarna i växters eteriska oljor och som anses vara ansvariga för hämning av proteinsyntes i cellen (Allahverdiyev et al., 2004). Vattenextrakt av Melissa officinalis L. har även visats sänka hjärtfrekvensen i isolerade hjärtan från råttor. Denna effekt kan ha uppstått genom stimulering av muskarina receptorer i hjärtat (Gazola 4

et al., 2004). Extrakt av Melissa officinalis L. har dessutom föreslagits utöva en hypolipidemisk effekt och visats ha en skyddande effekt på levern hos råttor med hyperlipidemi. Studien visar att Melissa officinalis L. orsakar betydande sänkningar av serumkolesterol och lipidnivåer hos hyperlipidemiska djur (Bolkent et al., 2005). Biverkningar och toxikologi Citronmeliss har en lång historia av säker användning och varken biverkningar eller toxicitet har hittills rapporterats (Kennedy et al., 2002). Mängden eterisk olja som intas genom att dricka en kopp te gjord på blad från citronmeliss kan uppskattas till 1,5 mg om det antas att 3 g blad används till en kopp och att mängden eterisk olja i bladen är 0,05%. Denna mängd utgör inte någon risk för konsumenten (EMEA, 2006a). Medicinsk användning Det finns idag två inregistrerade naturläkemedel i Sverige där Melissa officinalis L. tillsammans med Valeriana officinalis L. är de aktiva beståndsdelarna. Dessa är Relana som traditionellt används vid lindrig oro och Soval som traditionellt används vid lindrig oro och mot tillfälliga insomningsbesvär. Melissa officinalis L. ingår även i ytterligare några naturpreparat tillsammans med Valeriana officinalis L. och några andra växtextrakt med indikationerna traditionell användning mot lindrig oro och/eller traditionell användning vid tillfälliga insomningsbesvär. Hos dessa preparat anses dock Valeriana officinalis L. utöva den största effekten medan de andra beståndsdelarna endast bidrar till effekten i en omfattning som är oklar. De senare nämnda naturläkemedlen baseras på Valeriana officinalis L. och Melissa officinalis L. traditionella användning som sedativum (LMV, 2006). Trots citronmeliss många användningsområden under historiens gång används växtmediciner baserade på citronmeliss för oral användning idag främst för symptomatisk behandling av gastrointestinala störningar, som tilläggsterapi vid funktionella matsmältningsproblem och för symptomatisk behandling av neurotiska störningar som till exempel lindrig sömnlöshet (Bruneton, 1999). Förutom medicinsk användning utnyttjas även färska blad från citronmeliss som krydda till fisk och i sallader (Lindeberg et al., 1982). 5

Referenser Akhondzadeh, S., Noroozian, M., Mohammadi, M., Ohadinia, S., Jamshidi, A.H. and Khani, M. Melissa officinalis extract in the treatment of patients with mild to moderate Alzheimer s disease: a double blind, randomised, placebo controlled trial. Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry 2003, 74, 863-866. Allahverdiyev, A., Duran, N., Ozguven, M. and Koltas, S. Antiviral activity of the volatile oils of Melissa officinalis L. against Herpes simplex virus type-2. Phytomedicine 2004, 11, 657-661. Anderberg, A och Anderberg, A-L. Den virtuella floran. Sökning på Melissa officinalis och Melissa. URL: http://linnaeus.nrm.se/flora/welcome.html 2006.10.10. Ballard, C.G., O Brien, J.T., Reichelt, K. and Perry, E.K. Aromatherapy as a safe and effective treatment for the management of agitation in severe dementia: the results of a double-blind placebo-controlled trial with Melissa. Journal of Clinical Psychiatry 2002, 63, 553-558. Bolkent, S., Yanardag, R., Karabulut-Bulan, O. and Yesilyaprak, B. Protective role of Melissa officinalis L. extract on liver of hyperlipidemic rats: A morphological and biochemical study. Journal of Ethnopharmacology 2005, 99, 391-398. Bruneton, J. Pharmacognosy, Phytochemistry, Medicinal Plants; Lavoisier Publishing: Paris, Frankrike 1999; 2nd ed. EMEA European Medicines Agency. URL: http://www.emea.europa.eu/pdfs/vet/mrls/028198en.pdf 2006.10.22 a EMEA European Medicines Agency. URL: http://www.emea.europa.eu/pdfs/vet/mrls/028797en.pdf 2006.10.22 b Gazola, R., Machado, D., Ruggiero, C., Singi, G. and Alexandre, M. Lippia alba, Melissa officinalis and Cymbopogon citratus: effects of the aqueous extracts on the isolated hearts of rats. Pharmacological Research 2004, 50, 477-480. Hultén, E. och Fægri, K. Vår svenska flora i färg: jämte ett urval från de nordiska grannländerna; AB Svensk Litteratur: Stockholm, Sverige 1960. Kennedy, D.O., Little, W., Haskell, C.F. and Scholey, A.B. Anxiolytic effects of a combination of Melissa officinalis and Valeriana officinalis during laboratory induced stress. Phytotherapy Research 2006, 20, 96-102. Kennedy, D.O., Scholey, A.B., Tildesley, N.T.J., Perry, E.K. and Wesnes, K.A. Modulation of mood and cognitive performance following acute administration of Melissa officinalis (lemon balm). Pharmacology, Biochemistry and Behavior 2002, 72, 953-964. Köhler, F.E. Medizinal-pflanzen. Verlag von Fr. Eugen Köhler Ramm & Seemann: Leipzig, Tyskland 1888-1890; Band II. Lagerberg, T. Vilda växter i norden; Bokförlaget Natur och Kultur: Stockholm, Sverige 1939. Lindeberg, I. et al., Örtmedicin och Växtmagi; Reader s Digest AB: Stockholm, Sverige 1982. 6

Lindgren, J. Läkemedelsnamn: ordförklaring och historia; Svensk Farmaceutisk Tidskrifts Förlag AB: Lund, Sverige 1918. LMV Läkemedelsverket. Sökning på Melissa officinalis. URL: http://www.lakemedelsverket.se 2006.10.23. Mrlianová, M., Tekel ová, D., Felklová, M., Reinöhl, V. and Tóth, J. The influence of the harvest cut height on the quality of the herbal drugs Melissae folium and Melissae herba. Planta Medica 2002, 68, 178-180. Nordisk familjebok: Första utgåvan. 1886; pp 1302-1303. Wake, G., Court, J., Pickering, A., Lewis, R., Wilkins, R. and Perry, E. CNS acetylcholine receptor activity in European medicinal plants traditionally used to improve failing memory. Journal of Ethnopharmacology 2000, 69, 105-114. Weiner, M.A. Weiner s herbal: The guide to herb medicine; Stein and day Publischers: New York, the United States of America 1980. 7