Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland

BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Finngulf LNG Byggandet av en LNG-terminal i Finland April 2012 Miljökonsekvensbedömningsprogram

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Utgivare Gasum Oy ISBN 978-952-93-0476-9 ISBN (pdf) 978-952-93-0477-6 Kartor Tryckeri Logica, lantmäteribyrån, tillståndsnr 3/MML/12 Picaset Ab, Helsingfors 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförtekning FÖRORD... 7 SAMMANDRAG... 8 TERMINOLOGI... 12 KONTAKTUPPGIFTER... 13 1 ALLMÄNT OM LNG... 14 1.1 Egenskaperna för LNG.... 14 1.2 Produktionen av LNG... 15 1.3 Import och transport av LNG... 15 1.4 Lagring och distribution av LNG... 16 1.5 Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle... 16 2 PROJEKTANSVARIG... 17 3 PROJEKTBESKRIVNING.... 18 3.1 Målsättningen och grunderna för projektet... 18 3.2 Projektets placering... 18 3.2.1 Borgå.... 18 3.2.2 Ingå... 20 3.3 Placeringsalternativen och förverklingsfaserna... 21 3.4 Projektets planering och uppförande... 22 3.5 Projektets tidtabell... 22 4 PROJEKTETS TEKNISKA DATA.... 23 4.1 LNG importfartyg och farleder... 23 4.1.1 LNG-fartyg... 23 4.1.2 Farlederna till Ingå och Tolkis i Borgå... 24 4.2 Hamnkonstruktioner... 24 4.2.1 Hamnkonstruktionerna för ett bench mark -typens LNG-fartyg (fas 2 och 3)... 24 4.2.2 Lossnings- och lastningskajen för små LNG-fartyg (fas 1)... 25 4.3 Konstruktionerna vid en fullskalig LNG-terminal (fas 3)... 26 4.3.1 Allmän beskrivning.... 26 4.3.2 LNG-cisterner... 26 4.3.3 LNG-förgasningsanläggning och inmatning av gas i distributionsnätet... 27 4.3.4 Gashanteringssystemet... 29 4.3.5 Lastning av tankbilar... 29 4.3.6 Terminalområdets övriga verksamheter... 30 4.3.7 Bunkring av LNG... 30 4.4 Ett flytande fartyg utrustat med en förgasningsanläggning (FSRU) (fas 2)... 30 4.4.1 Allmän beskrivning.... 30 4.5 Konstruktionerna vid en småskalig LNG-terminal (fas 1)... 30 4.6 Terminalens säkerhet.... 31 4.7 Gasens distributionskanaler... 31 4.7.1 Anslutning till naturgasnätet - anslutningsrören... 31 4.7.2 LNG-bunkringsfartygen... 34 4.7.3 LNG-tankbilar... 34 3

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 5 MILJÖKONSEKVENSERNAS BEDÖMNINGSFÖRFARANDE OCH DELTAGANDET... 35 5.1 Beskrivning av MKB-förfarandet och utgångspunkterna... 35 5.1.1 De olika faserna i MKB-förfarandet... 35 5.2 Behovet av ett MKB-förfarande i enlighet med Esbokonventionen... 37 5.3 Parterna i MKB-förfarandet... 37 5.4 Deltagande.... 37 5.4.1 Utgångsläget och målsättning... 37 5.4.2 Informering... 38 5.4.3 Informationstillfällen för allmänheten och övriga interaktionstillfällen... 38 5.4.4 Behandling av åsikter och synpunkter... 38 5.5 MKB-förfarandets tidtabell... 38 6 ALTERNATIV... 39 6.1 Alternativ som bedöms... 39 6.2 Alternativ som undersökts tidigare... 43 6.2.1 Tolkis... 43 6.2.2 Ingå... 43 7 NULÄGET VID PROJEKTOMRÅDET.... 45 7.1 Borgå, Tolkis.... 45 7.1.1 Övriga verksamheter närheten av projektet... 46 7.1.2 Planläggningssituationen... 48 7.1.3 Fastighetsägare... 50 7.1.4 Bosättning... 50 7.1.5 Naturförhållanden... 50 7.1.6 Isförhållandena... 57 7.1.7 Landskapet och kulturmiljön.... 58 7.1.8 Fartygs- och småbåtstrafik... 59 7.1.9 Vägtrafiken... 60 7.1.10 Luftkvaliteten... 60 7.1.11 Buller.... 60 7.2 Ingå... 61 7.2.1 Övriga verksamheter i närheten av projektet... 61 7.2.2 Planläggningssituationen... 62 7.2.3 Fastighetsägare.... 64 7.2.4 Bosättning... 64 7.2.5 Naturförhållanden... 66 7.2.6 Isförhållanden... 71 7.2.7 Landskapet och kulturmiljön.... 72 7.2.8 Fartygs- och småbåtstrafik... 73 7.2.9 Vägtrafiken... 73 7.2.10 Luftkvalitet.... 73 7.2.11 Buller.... 74 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 BEDÖMNINGEN AV KONSEKVENSER OCH BEDÖMNINGSMETODER... 75 8.1 Konsekvenser som bedöms.... 75 8.2 Betydelsen av konsekvenserna.... 76 8.3 Den bedömda omfattningen av konsekvensområdet... 76 8.4 Gjorda miljöundersökningar... 79 8.5 Tilläggsundersökningar som görs under MKB-beskrivningsfasen... 79 8.6 Bedömning av konsekvenser och använda bedömningsmetoder... 79 8.6.1 Människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation... 79 8.6.2 Naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt vattendrag... 80 8.6.3 Markanvändning och planläggning... 83 8.6.4 Landskapet och kulturmiljön.... 85 8.6.5 Buller.... 85 8.6.6 Utsläpp och klimatet... 86 8.6.7 Fartygs- och vägtrafik... 86 8.7 Samkonsekvenserna med övriga verksamheter och projekt... 87 8.8 Jämförelse av alternativ... 87 9 UNVIKANDET OCH LINDRANDET AV SKADLIGA KONSEKVENSER... 88 10 OSÄKERHETSFAKTORER I BEDÖMNINGEN... 88 11 TILLSTÅND SOM BEHÖVS... 89 11.1 Undersökningar före tillstånden... 89 11.2 Miljötillstånd... 89 11.3 Vattenhushållningstillstånd... 89 11.4 Bygglov och åtgärdstillstånd samt planläggningen... 90 11.5 Tillstånd för industriell hantering och lagring av kemikalier.................................. 90 11.6 Säkerhetsdokument... 90 11.7 Sjötransporterna av farliga ämnen... 91 11.7.1 LNG-tankerfartyg och hamnar............................................................ 91 11.7.2 Sjösäkerheten och anmälningar... 91 11.7.3 Transporten av farliga ämnen och hamnområdet........................................... 91 11.8 Byggloven och tillstånden för ibruktagandet av gasledningen och gascisternerna... 91 11.9 Inlösningstillstånd för transportledningen... 92 12 ÖVERVAKNING AV KONSEKVENSERNA... 93 KÄLLOR... 94 5

6 FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND

FÖRORD Förord Gasum Oy utreder byggandet av en import- och lagringsterminal för flytande naturgas (LNG) i Finland och vill med detta miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) påbörja projektets miljökonsekvensbedömning (MKBförfarande). Avsikten med miljökonsekvensbedömningen är att utreda och bedöma möjligheterna att bygga en LNG-terminal i Finland av en sådan storleksklass som kan stå för Finlands energimarknads- och sjöfartens bränslebehov. I MKB-förfarandet granskas projektets placering i Tolkis i Borgå och Joddböle i Ingå. Förutom en fullskalig terminal, bedöms i MKBförfarandet även andra mindre lösningar för import av LNG till Finland (s.k. underalternativ) samt deras konsekvenser för projektområdena. Oberoende av skalan kommer byggandet av terminalen att förutsätta en detaljplan eller en ändring av den befintliga och därför kommer miljökonsekvensbe- dömningen att fungera som ett underlag även för framtida markplanering. Projektets namn är Finngulf LNG, som anknyter till Finska viken och Östersjön. Avsikten med projektet är att ansluta Finlands naturgasnät till den internationella naturgasmarknaden och att skapa förutsättningar för en motsvarande konkurrenskraftig energiförsörjning som finns i de konkurrerande länderna. Import av LNG till Finland gör att gasens inköpskällor blir mångsidigare och ökar inköpens flexibilitet samt underhålloch driftssäkerheten. Via terminalen leds den importerade LNG:n i huvudsak in i det nuvarande naturgasnätet och levereras via detta nätet till användarna. Dessutom kan LNG levereras från terminalen i mindre skala till industri som ligger utanför gasdistributionsnätet som bränsle och råvara som ersätter bränslen med mer utsläpp, både i inlandet och vid kusten. LNG-terminalen möjliggör användandet av LNG som bränsle inom sjöfarten. Sjöfartens svavelutsläpp regleras kraftigt i och med direktivet som träder ikraft år 2015. I framtiden kommer även lagstiftningen gällande sjöfartens kväve- och partikelutsläpp att skärpas. LNG är ett rent bränsle som i sig självt uppfyller de stränga utsläppsregleringarna och som därför är ett lockande alternativ för rederierna som efterlyser renare energilösningar som drivmedel till sina fartyg speciellt då användningen av LNG är tryggt, den behövliga teknologin existerar och eftersom de internationella driftserfarenheterna är positiva. Gasum vill för Finlands och Östersjöns bästa vara med och bidra till utbudet av renare bränslen och delta i utvecklingen av den erforderliga infrastrukturen. Gasum Oy, Esbo, april 2012 7

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Sammandrag Projektets syfte och motiveringar Gasum Oy planerar import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG) till Finland. Distributionen sker till största delen via det befintliga naturgasnätet för Finlands energimarknads behov. Målsättningen är att utreda möjligheterna för byggandet av en storskalig LNG-terminal samt att etappvis bedöma olika lösningar för LNG import och deras miljökonsekvenser. Detta program för miljökonsekvensbedömningen på- börjar MKB-förfarandet. Gasum, som fungerar som projektansvarig, är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas samt erbjuder natur- och biogasbaserade energilösningar. Finngulf LNG -projektet är den projektansvariges lösning för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftigare inköp av gas för Finlands energimarknads behov samt i framtiden även för sjöfartens behov, göra gasimportmöjligheterna mångsidigare samt att öka gasleveransernas flexibilitet för olika användningsändamål på ett tryggt, säkert, kostnadseffektivt och miljökonsekvensmässigt varsamt sätt. För detta ändamål har den projektansvarige för avsikt att upphandla LNG på den internationella marknaden och transportera den till Finland med specialbyggda LNG-fartyg. Målsättningen med projektet är att bygga en fullskalig LNG-terminal alternativt i Joddböle i Ingå eller Tolkis i Borgå. Vid LNG-terminalen kan LNG återförgasas, varefter den leds via det befintliga gasnätet till konsumenterna. LNG kan även lastas i flytande Naturgasnätet i Finland och de granskade placeringsalternativen för LNG-terminalen 8

SAMMANDRAG form i bunkringsfartyg och tankbilar som transporterar den till konsumenter utanför naturgasnätet. Användningen av det befintliga gasnätet för gasdistributionen är logistiskt sett ett mycket effektivt och pålitligt alternativ som belastar miljön mycket lite. Ett optimalt utnyttjande av det befintliga gasnätet ökar ytterligare konsumenternas tillgång till ett konkurrenskraftigt bränsle. Med projektet vill Gasum skapa förutsättningar, nu och i framtiden, för att konkurrenskraftigt importera gas till Finlands energi- och bränslemarknad, genom att möjliggöra en gastillgänglighet, som jämfört med idag, baserar sig på flera alternativa källor. Gasum vill främja användningen av gas genom att göra LNG tillgängligt för både kunder som är anslutna till det nuvarande gasnätet samt för sådana som inte är det, och därmed möjliggöra användningen av ett bränsle med lägre utsläpp. I projektets MKB-förfarande granskas två olika placeringsalternativ, Tolkis och Ingå. De alternativa placeringsplatserna visas på bilden nedan, där också Finlands befintliga och planerade naturgasnät visas. Projektbeskrivning och alternativen Mängden gas, som i detta projekt uppskattas matas in i högtrycksdistributionsnätet, är maximalt 20 TWh (2 miljarder m 3 ) per år, vilket motsvarar cirka 50 % av naturgasens nuvarande totala förbrukning i Finland. Distributionsmängden av LNG till sjöfarten och industrin som ligger utanför distributionsnätet, uppskattas maximalt till 5 TWh. De undersökta huvudalternativen i MKB-förfarandet är: Alternativ 1: En fullskalig LNGterminal byggs i Tolkis i Borgå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sköldvik (ca 4 km). Alternativ 2: En fullskalig LNGterminal byggs i Ingå. Alternativet omfattar ett anslutningsrör från LNG-terminalområdet till Sjundeå (ca 20 km). Alternativ 0: Projektet förverkligas inte. LNG-terminalprojektet kan förverkligas i faser så att man slutar vid faserna 1, 2 eller 3. Faserna 2 och 3 kan förverkligas antingen direkt eller genom mellanfaser. De planerade förverklingsfaserna är: Fas 1: En småskalig LNG-terminal, omfattar inte ett anslutningsrör Fas 2: En medelstor LNG-terminal, dvs. ett flytande LNG-lagringsfartyg (FSRU), omfattar ett anslutningsrör Fas 3: Fullskalig LNG-terminal, omfattar ett anslutningsrör Efter avslutat MKB förfarande kan Gasum, beroende på marknadssituationen och slutresultatet av miljökonsekvensbedömningen, föreslå en detaljplanering eller en förändring av den befintliga detaljplanen samt senare ansöka om tillstånd för byggandet av LNG-terminalen alternativt i Tolkis i Borgå, Ingå eller i bägge. En placering av en fullskalig LNGterminal vid bägge orter är enligt nuvarande bedömningar inte sannolikt, men man vill i detta skede inte utesluta något alternativ. Med MKB-förfarandet strävar man efter att tydligt bedöma konsekvenserna av alla möjliga förverklingsalternativ, så att det möjliga alternativet att bygga på bägge orter är förutom ekonomiskt även miljö- och samhällsmässigt den bästa lösningen. De olika faserna har i regel olika utgångsvärden för planeringen och de tekniska lösningarna. För de olika placeringsplatserna är utgångsvärdena och lösningarna de samma för samma fas, men skillnader uppstår ändå beroende på placeringsplatsens detaljer, t.ex. farlederna eller placeringen av anslutningsrören och terrängförhållanden är olika. På grund av detta är förverklingsfaserna i någon mån olika för de båda placeringsplatserna och därmed finns totalt sex förverklingsalternativ. De granskade alternativen presenteras i tabellen på nästa sidan. 9

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Projektets s.k. huvudalternativ (ALT 1, ALT 2) som granskas samt deras underalternativ (faserna 1 3) ALT 1: Tolkis ALT 2: Ingå ALT 0 Fas 1: En småskalig LNG-terminal en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land en lastningskaj för bunkringsfartyg lastning av LNG-tankbilar byggandet av två cisterner på land Fas 2: En medelstor LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg (FSRU) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FS- RU) Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg (FSRU) Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) projektet förverkligas inte Fas 3: En fullskalig LNG-terminal med ett flytande lagringsfartyg samt med cisternrar på land en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Tolkis Nyby -anslutningsrör (ca 4 km) en småskalig LNG-terminal ett flytande lagringsfartyg + LNG-cisterner på land och förgasnings-anläggningar Ingå Sjundeå -anslutningsrör (ca 20 km) Observera: placeringsalternativen ALT1 och ALT 2 utesluter inte direkt varandra Miljökonsekvensernas bedömningsförfarande och deltagandet I projektet tillämpas ett miljökonsekvensförfarande i enlighet med Finlands lagstiftning. Förfarandet är indelat i två faser: MKB-förfarandet börjar då den projektansvarige inlämnar ett bedömningsprogram till kontaktmyndigheten. I den andra fasen utreds de verksamheter som presenterats i bedömningsprogrammet och resultaten sammanställs i en bedömningsbeskrivning. Miljökonsekvensbedömningen avslutas då kontaktmyndigheten gett sitt utlåtande om bedömningsbeskrivningen. Påseendet och informationstillfällena av MKB-programmet och -bedömningen informeras genom kontaktmyndighetens officiella kungörelser på kommunens / stadens anslagstavlor samt i dagstidningarna. Även den projektansvarige informerar om påbörjandet av MKB-förfarandet, informationstillfällena samt om konsekvensbedömningens framskridande. Aktuell information kommer att utdelas via e-post till invånare i de berörda områdena samt övriga intresserade under utredningens gång. En separat adresslista uppgörs för ändamålet. För allmänheten arrangeras två informationstillfällen på vardera orten under MKB-programmets påseendetid och två under MKB-beskrivningens påseendetid. Därtill hålls separata workshoppar både i Tolkis och i Ingå. Konsekvenser som bedöms Med miljökonsekvenser avses i lagstiftningen om miljökonsekvensbedömningen sådana direkta eller indirekta konsekvenser som projektet kan medföra för: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel, jordmånen, vattendrag, luften, klimatet, vegetationen, arter och naturens mångfald, infrastrukturen, konstruktioner, landskapet, stadsbilden och kulturarvet, trafiken och trafiksäkerheten samt utnyttjandet av naturresurser. 10

SAMMANDRAG I detta projekt är de viktigaste konsekvenserna som utreds: konsekvenser för människors levnadsförhållanden, trivsel och rekreation konsekvenser för naturförhållandena, jordmånen och berggrunden samt för vattendrag konsekvenser för markanvändningen och planläggningen konsekvenser för landskapet och kulturmiljön buller- och utsläppskonsekvenser konsekvenser för fartygs- och vägtrafiken. Projektets konsekvenser för miljön kan indelas i sådana som uppstår under byggnadskedet och sådana som uppstår under driften. I bedömningen av projektets konsekvenser bedöms konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet och driften skilt, eftersom de skadliga konsekvenserna som uppstår under byggnadsskedet är tillfälliga och av ett annat slag än de bestående konsekvenserna som uppstår under driften. Projektets och MKBförfarandets tidtabell Förverkligandet av en LNG-terminal förutsätter ett MKB- och tillståndsförfarande, en teknisk detaljplanering och utrustningsanskaffning. Själva byggandet uppskattas pågå i 3-7 år beroende på vilken förverklingsfas det är frågan om. En småskalig LNG-terminal färdigställs enligt målsättningen år 2015 och en fullskalig terminal år 2018. Vid bägge placeringsplatser fokuserar MKB-förfarandet starkt på planläggningsprocessen vid terminalområdet. I Tolkis i Borgå bör en detaljplan utarbetas. Enligt preliminära diskussioner som förts med Borgå stad kunde staden påbörja områdets detaljplanläggning efter att MKB-förfarandet har avslutats. Planläggningsprocessen har preliminärt uppskattats att pågå i cirka ett år. I Ingå bör man vid terminalområdet göra en ändring av den ikraftvarande detaljplanen. I samband med detaljplanläggningen görs en markanvändnings- och bygglagsenlig konsekvensbedömning, i vilken resultaten av detta MKB-förfarande kan utnyttjas. Miljökonsekvensernas bedömningsprogram har färdigställts i april 2012. Efter MKB-programfasen görs själva miljökonsekvensbedömningen, av vilken man sammanställer en miljökonsekvensbeskrivning. MKB-beskrivningen blir enligt den preliminära tidtabellen färdig i februari-mars 2013, då den läggs till påseende. Utlåtandet över den fås senast två månader efter att påseendetiden har avslutats. MKB-förfarandet avslutas då kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om MKB-förfarandet. Nedan presenteras MKB-förfarandets preliminära tidtabell. ÅR Månad MKB-PROGRAMFAS Utarbetande av MKB-program K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (30 dgr) MKB-BESKRIVNINGSFAS U B Utarbetande av MKB-beskrivning K MKB MKB Kontaktmyndighetens utlåtande (60 dgr) DELTAGANDE OCH INFORMATION I Workshop O ALT ALT Projektets preliminära tidtabell för MKB-förfarandet 2011 2012 2013 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 11

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Terminologi Antändningsområde Området mellan den lägsta och högsta procentuella blandförhållandet (uttryckt i volymprocent) då ett ämne kan antända/explodera. Bench mark -fartyg En fartygsbenämning som beskriver fartygets storleksklass. Boil off -gas Den gas som uppstår i lagercisternens eller transporttankens övre del genom naturlig förgasning av LNG. Bunkringsfartyg Ett fartyg med vilket bränsle transporteras från en LNG-cistern till fartygens bränsletankar. FSRU FSRU (eng. floating storage regasification unit) är ett flytande lagringsfartyg som är utrustat med en förgasningsanläggning. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömningen (MKBförfarande) Ett förfarande där man utreder och bedömer ett projekts miljökonsekvenser. I förfarandet ingår hörande av myndigheter och andra vars intressen projektet kan påverka. Förfarandet består av två faser: bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen, och de innefattar diskussioner med myndigheter och allmänhet. Hertta-databasen HERTTA är ett hanteringssystem för miljöinformation som fungerar i OIVA-tjänsten (se nedan). Kontaktmyndighet Den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen, som ansvarar för bedömningsprogrammets och konsekvensbeskrivningens påseende och som ber om synpunkter och åsikter av olika intressentgrupper samt slutligen ger ett utlåtande om bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Kontaktmyndighetens utlåtande Kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande om både bedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. Utlåtandet om bedömningsprogrammet styr konsekvensbedömningsarbetet och utlåtandet om beskrivningen ingår som bilaga då tillstånd för verksamheten ansöks. Kryogenisk Nedkyld (temperaturen under 150 o C). LNG LNG är flytande naturgas (eng. liquefied natural gas). Under normalt lufttryck hålls naturgasen i flytande form om temperaturen är cirka -163 C. LNGC LNGC (eng. liquefied natural gas carrier) ett tankfartyg som transporterar flytande naturgas (samma som LNG-fartyg). Miljökonsekvensbedömningsprogram (MKB-program) En plan över vilka konsekvenser som ska bedömas och med vilken metod samt med vilken noggrannhet. Bedömningsprogrammet innehåller dessutom en beskrivning av projektet som ska bedömas samt dess alternativ. MKB-programmet beskriver allmänhetens och olika intressegruppers möjligheter att framföra sina synpunkter och åsikter om bedömningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB-beskrivning) En rapport i vilken beskrivs den bedömda verksamheten och de undersökta alternativen samt resultaten av de utredda konsekvenserna och jämförelsen av alternativen. I rapporten presenteras dessutom hur kontaktmyndigheten samt intressegruppernas och medborgarnas åsikter har beaktats i bedömningen. Natura -område / Natura 2000 -område Nätverket Natura 2000 tryggar livsmiljöerna för de naturtyper och arter som har definierats i habitatdirektivet. Natura områdena har antingen införlivats i nätverket på basis av habitatdirektivet, s.k. SCIområden (Site of Community Importance) eller på basen av fågeldirektivet, s.k. SPA-skyddsområden (Special Protection Area). NTM-central Närings-, trafik- och miljöcentral. Oiva-tjänsten Oiva är en miljö- och geoinformationstjänst som upprätthålls av miljöförvaltningen och som erbjuder information som sparats i miljöförvaltningens datasystem om vattentillgångar, ytvattenförhållandena, grundvattnen, arter, miljöbelastningen samt geoinformation som anknyter till miljön. 12

KONTAKTUPPGIFTER Kontaktuppgifter ORV (open rack vaporizer) Förgasningsanläggning där havs vatten används till uppvärmning. Projektansvarig Verksamhetsutövaren eller annat organ som är ansvarig för beredningen och förverkligandet av projektet. SCV (submerged combustion vaporizer) Förgasningsanläggning där bränsle används till uppvärmning. TUKES Säkerhets- och kemikalieverket (före detta Säkerhetsteknikcentralen). Projektansvarig Gasum Oy Kontaktpersoner: Projektchef Pekka Hytinkoski, tfn. 050 458 3491 Direktör Ari Suomilammi, tfn. 0400 65 3351 PB 21, 02151 Esbo E-post: förnamn.efternamn@gasum.fi Kontaktmyndigheten för miljökonsekvensbedömningsförfarandet (MKB-förfarande) Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-central) Kontaktperson: Överinspektör Satu Pääkkönen, tfn. 040 488 1744 PB 36, 00520 Helsingfors E-post: förnamn.efternamn@ely-keskus.fi Konsult som medverkat i utarbetandet av MKBprogrammet Ramboll Kontakpersoner: Projektchef Jari Mannila, tfn. 020 755 6459 Projektkoordinator Reetta Suni, tfn. 020 755 6238 PB 25, 02601 Esbo E-post: förnamn.efternamn@ramboll.fi 13

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 1 Allmänt om LNG Flytande naturgas, dvs. LNG, är naturgas som har omvandlats till flytande form. Kondensering (omvandling från gas- till flytande form) av naturgas till flytande form möjliggör lagring och transportering av LNG från produktionsområdena till marknaden då inget distributionsnät för naturgas finns tillgängligt. 1.1 Egenskaperna för LNG Naturgas förekommer i flytande form, dvs. som LNG, om dess temperatur i normalt lufttryck är cirka -163 C. LNG har samma egenskaper som naturgasen men är i flytande form. En kubikmeter (m 3 ) fly- tande gas motsvarar vid normalt lufttryck cirka 600 m 3 naturgas i gasform. LNG är precis som naturgas luktfri, färglös och giftfri samt orsakar t.ex. ingen korrosion. LNG löser sig inte i vatten och uppsugs inte i jordmånen. I normal temperatur förgasas LNG tillbaka till gasfas och eftersom naturgas är lättare än luft avdunstar den och stiger snabbt upp i atmosfären. LNG brinner inte på grund av dess flytande tillstånd. På bild 1 visas värdekedjan för LNG:n som importeras till Finland. Bild 1. Värdekedjan för LNG 14

1 ALLMÄNT OM LNG En typisk sammansättning av LNG som importeras till Finland är: Metan 90 93 mol % Övriga kolväten 7 9 mol % Kväve 0 1 mol % I tabell 1 har man jämfört LNG:s egenskaper i förhållande till övriga bränslen. LNG antänds endast då den finns i 5-15 volymprocents förgasad form i luften och om den då tänds av en yttre antändningskälla. Antändningsområdet för LNG är mycket smalt och självantändningstemperaturen för förgasad LNG är betydligt högre än för gasol eller lätt brännolja. Tabell 1. Jämförelse av bränslenas egenskaper LNG / naturgas Gasol Lätt brännolja Densitet i flytande form (kg/m 3 ) 450 510 850 Densitet i gas form (kg/m 3 ) 0,77 1,83 Värmevärde (kwh/kg)* 13,7 12,8 11,8 Energi-innehåll i flytande form (MWh/m 3 )* 6,2 6,5 10 Självantändningspunkt ( C) 600 450 260 370 * Värmevärdet och energiinnehållet har man beaktat enligt det lägsta värmevärdet 1.2 Produktionen av LNG LNG framställs i kondenseringsanläggningar där rågasen som från produktionsfältet renas. Under reningen avlägsnas vatten, koldioxid och orenheter samt avskiljer tyngre kolväten för utnyttjandet av dessa i andra syften. Den kvarstående delen som består av metan kondenseras till LNG i en avkylningsprocess. Till följd av den låga temperaturen, behövs det vid hanteringen av LNG effektivt isolerande s.k. kryogeniska cisterner och rör. Flytande naturgas kan ledas via rör till LNG-fartyget eller till cisterner i väntan på transportering. Den första leveransen av LNG via sjövägen ägde rum år 1964 då LNG lastades ombord på ett fartyg i Algeriet som transporterade lasten till Le Havre i Frankrike. Efter detta har stora urbana områden varit de största köparna av LNG. Under de senaste decennierna har gasbolagen ansett att LNG är viktigt med tanke på leveransernas mångsidighet och det ökar leveranssäkerheten för användarna. LNG produceras runt om i världen (t.ex. i Norge, Algeriet, Egypten, Nigeria, Angola, Oman, Qatar, Jemen, Ryssland, Trinidad och Tobago, Malaysia samt Indonesien). Genom att möjliggöra en import och återförgasning, har gasleverantören nya möjligheter att komma in i den globala marknaden samt trygga leveranssäkerheten, vilket även är till fördel för konsumenterna. 1.3 Import och transport av LNG LNG transporteras från exportterminalerna, som finns vid produktionsområdena, till naturgasmarknaderna med fartyg som konstruerats för LNG transporter (LNGC). Dessa fartyg är vanligen stora, cirka 250 m långa och har en dräktighet på 120 000 170 000 m 3 och har dubbelt skrov. LNG-fartygens sjöfart är säker. Med beaktande av egenskaperna hos LNG, är olycksriskerna och följderna av dem betydligt lägre både på internationella vatten och på farlederna inom territorialvattnen. LNG-fartygen kan föra in kondenserad flytande naturgas från olika delar av världen till Östersjön via Stora Bält -sundet i Danmark. 15

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND Transporten av LNG kan förliknas med normal fartygstrafik inom Östersjön. De LNG-importterminaler som ur Finlands perspektiv ligger närmast Finland är Rotterdam i Holland, Zeebrygge i Belgien och i Nynäshamn i Sverige. I Swinoujscie i Polen byggs för tillfället en LNGterminal. 1.4 Lagring och distribution av LNG Då LNG-fartyget har anlöpt LNGimporthamnen, flyttas LNG:n antingen till cisterner på land eller till ett lagringsfartyg (flytande lager), varifrån den flyttas antingen till återförgasning eller till transporter med bunkringsfartyg eller LNGtankbilar. LNG måste lagras i specialbyggda cisterner som planerats för lagring av kalla vätskor. Cisternerna har dubbla väggar, där den yttre väggen vanligen består av tjock betong och den inre väggen är av högklassigt nickelstål. Mellan väggarna finns ett effektivt isoleringsmaterial. Om det vid LNG-importterminalen även finns en förgasningsanläggning, kan LNG:n distribueras till konsumenterna från importlagret genom att förgasa den till naturgas och sedan leda in den i gasdistributionsnätet. LNG kan i flytande form även distribueras direkt från importlagret med LNG bunkringsfartyg och med LNG-tankbilar. I detta fall sker förgasningen av LNG först vid mellanlagret eller vid användningsplatsen. Gasum har för tillfället vid Sköldviks industriområde i Borgå en LNG-produktionsanläggning, som årligen producerar 20 000 ton flytande naturgas. LNG levereras därifrån till kunder som inte är anslutna till naturgasnätet. 1.5 Miljökonsekvenserna av LNG som bränsle LNG har precis som naturgas lägre utsläpp jämfört med andra fossila bränslen. Koldioxidutsläppen vid förbränning av LNG är mindre, eftersom förhållandet mellan koloch väteatomerna i metangasmolekylen är den lägsta (en kolatom för fyra väteatomer) i jämförelse till andra kolväten som används som bränsle. 16

2 PROJEKTANSVARIG 2 Projektansvarig I detta projekt fungerar Gasum Oy som projektansvarig. Gasum är ett finskt företag som fokuserar sig på import, partiförsäljning samt distribution av naturgas och som levererar natur- och biogasbaserade energilösningar. Gasum koncernen består av moderbolaget Gasum Oy och dess till fullo ägda dotterbolag Gasum Paikallisjakelu Oy, Kaasupörssi Oy, Helsingin Kaupunkikaasu Oy samt Gasum Energiapalvelut Oy och dess dotterbolag Gaasienergia AS i Estland och Gasum Tekniikka Oy. Gasum har grundats år 1994 och ägs av Fortum (31 %), finska staten (24 %), den ryska naturgasleverantören Gazprom (25 %) samt det tyska energibolaget E.ON Ruhrgas (20 %). År 2010 var Gasum-koncernens personalantal i medeltal 236, omsättningen var 1 241 miljoner euro och rörelsevinsten 98 miljoner euro. Gasum har i Finland verksamhet på nio orter. Bolagets huvudkontor ligger i Esbo. Personalmässigt är naturgascentret i Kouvola störst och där ligger bl.a. kontrollcentralen som övervakar gasnätet. Gasum är i enlighet med Finlands naturgasmarknadslag innehavare av naturgasnätet. Gasum äger de för naturgasdistributionen nödvändiga rörnäten inklusive kontrollapparatur och kompressorstationer samt apparaturen som behövs för mottagandet av naturgasen. För innehavaren av naturgasnätet har man ålagt ett systemansvar, enligt vilken Gasum ansvarar för gassystemets tekniska funktionsduglighet, driftssäkerhet och balansansvaret, dvs. att naturgasens anskaffningsavtal och biogasproduktion motsvarar driften och distributionen under varje balansavräkningsperiod. Dessutom ålägger systemansvaret Gasum att utveckla naturgasdistributionsnätet så att gasdistributionen till kunderna kan tryggas och att gas kan erbjudas enligt kundernas behov. Förutom distributionen och partiförsäljningen av naturgas har Gasum utvecklat sin verksamhet till nya affärsområden. Gasum producerar biogas tillsammans med sina samarbetspartner och säljer komprimerad biogas och naturgas som trafikbränsle vid sina tankningsstationer. Gasum säljer även flytande naturgas (LNG) till den industri utanför gasnätet och i framtiden säljer Gasum även flytande naturgas som marint bränsle. 17

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 3 Projektbeskrivning Gasum planerar i Finland import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG) för Finlands energimarknads och sjöfarts behov. Målet är att bygga en fullskalig LNG-terminal antingen i Joddböle i Ingå eller i Tolkis i Borgå. 3.1 Målsättningen och grunderna för projektet Gasum planerar i Finland import, lagring och distribution av flytande naturgas (LNG), där distributionen i huvud sak sker via det befintliga naturgasnätet för energimarknadens behov. Avsikten är att utreda möjligheterna att bygga en storskalig LNG-terminal i Finland samt att granska LNG importlösningarna fasvis samt att bedöma miljökonsekvenserna av deras förverkligande. Gasum har redan i tio års tid systematiskt utvecklat importen och användningen av LNG. I Finland har LNG använts i mindre skala sedan 1996. Detta miljökonsekvensbedömningsprogram påbörjar MKB-förfarandet. Med projektet vill den projektansvarige skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt inköp av gas för energimarknadens och för sjöfartens framtida behov, göra gasimportmöjligheterna mångsidigare samt öka gasleveransernas flexibilitet för olika användningsändamål på ett säkert, kostnadseffektivt och miljömässigt varsamt sätt. Den projektansvarige har för avsikt att upphandla LNG från utlandet, varifrån den transporteras till Finland med ändamålsenligt byggda LNG-fartyg. Målsättningen med projektet är att bygga en fullskalig LNG-terminal antingen i Joddböle i Ingå eller i Tolkis i Borgå. Vid LNGterminalen kan LNG återförgasas till gas, varefter den leds via det befintliga gasnätet till konsumenterna. LNG kan även lastas i flytande form i bunkringsfartyg och tankbilar som transporterar den till konsumenter utanför gasnätet. Utnyttjandet av det befintliga gasnätet för gasdistribution är logistiskt sätt ett mycket effektivt och pålitligt alternativ som belastar miljön mycket lite. Ett maximalt utnyttjande av gasnätets kapacitet ökar ytterligare konsumenternas tillgång till ett konkurrenskraftigt bränsle. Den snabba utvecklingen av den globala naturgas- och LNG-marknaden samt den snabba tekniska utvecklingen, skapar nya förutsättningar att använda ett bränsle med ett av de lägsta utsläppen. Ur Finlands industris och energiproduktions synvinkel är det viktigt att både nuvarande och framtida kunder har tillgång till råvaror och bränslen på samma villkor som konkurrenterna. Gasum vill skapa förutsättningar, nu och i framtiden, för att konkurrenskraftigt importera gas till Finlands energi- och bränslemarknader, genom att möjliggöra en gastillgänglighet, som i jämförelse till idag, baserar sig på flera alternativa källor. Gasum vill främja användningen av gas genom att göra LNG tillgängligt för både kunder som är anslutna till det nuvarande gasnätet samt för sådana som inte är det, och därmed möjliggöra användningen av ett bränsle med lägre utsläpp. En viktig framtida tillämpning är LNG som marint bränsle. LNG uppfyller i sig självt de skärpta svavel- och kväveutsläppsreglerna. I takt med marknadens behov kan Gasum i första fasen bygga en mindre LNG-terminal för marint behov och för den industris behov som inte är ansluten till gasnätet. I ett senare skede kan terminalen byggas ut för större importmängder. 3.2 Projektets placering I projektets MKB-förfarande granskas för olika alternativ två olika placeringsalternativ: Tolkis i Borgå och Ingå. Placeringsplatserna visas på bild 2, där även naturgasens befintliga och planerade distributionsnät i Finland framgår. 3.2.1 Borgå Det planerade terminalområdet ligger i stadsdelen Tolkis cirka 8 km fågelvägen från Borgå centrum mot sydväst (bild 3). Gasum äger det planerade terminalområdet. 18

3 PROJEKTBESKRIVNING Bild 2. Naturgasens distributionsnät i Finland och LNG-terminalens placeringsalternativ Bild 3. Det planerade terminalområdet i Tolkis i Borgå 19

FINNGULF LNG BYGGANDET AV EN LNG-TERMINAL I FINLAND 3.2.2 Ingå Det planerade terminalområdet i Joddböle i Ingå ligger ca 4 km sydväst om Ingå centrum. Placering visas på bild 4. Bild 4. Det planerade terminalområdet i Ingå 20