Skötsel för bättre fruktsamhet Hans Gustafsson
Ekonomiska aspekter Detta kostar pengar Hög inkalvningsålder hos kvigorna Långt kalvningsintervall speciellt hos djur med medelmåttig produktion Hög andel utslagna pga. nedsatt fruktsamhet Dålig fruktsamhet är en subklinisk sjukdom - man ser inte förlusterna
Kostnader och intäkter under djurets livstid Mjölk Foder Uppfödning av kvigan Laktation 1 Laktation 2 Laktation 3 Kalv Kalv Kalv Utslagning
Generella fruktsamhetsmål Inkalvning av kvigan vid 24-26 månaders ålder Genomsnittligt kalvningsintervall på 12-12,5 månader (spridning mellan djur 320-400 d) Mindre än 7% utslagning pga. nedsatt fruktsamhet
Händelser från kalvning till dräktighet Kalvning 30 50 85 Återhämtning Observation Behandling Insemination Dräktighet
Några faktorer som påverkar fruktsamheten Brunstkontrollen Stallmiljön Kalvningshygienen Djurhälsan Utfodringen
Ljus > 12 timmar ljus (dagtid) gav en veckas lägre ålder vid inkalvning samt 0,5 kg högre mjölkproduktion Nattljus (ledljus) gav en 4 dagar kortare kalvningsintervall och en 3% högre 60 D NR% (Reksen et al 1998)
Värme Värmeböljor kommer oftare och är intensivare Högproducerande mjölkkors reproduktion är speciellt känslig för höjd temperatur Risk för värmestress vid temperaturer på över 25 C Högproducerande kor på bete bör ha tillgång till skugga
Hög sjuklighet i besättningen ökar risken för dålig fruktsamhet Acetonemi Försenar återupptagande av äggstocksaktivitet, äggstockscysta Klövproblem Kortare brunster, svagare brunstsymtom Infektioner Fosterdöd, kastningar Kalvningsproblem Kvarbliven efterbörd, livmoderinflammationer
Samband mellan klinisk mastit och fruktsamhet Dräktighetsprocenten per insemination halverades vid akut mastit efter första AI. Klinisk mastit resulterar i frisättning av endotoxiner (bakteriegifter) vilka i sin tur kan ge prostaglandinfrisättning och fosterdöd.
Samband mellan klövhälsa och fruktsamhet (Manske m fl. 2002) 2963 mjölkkor i 102 besättningar i sydvästra Sverige. Klövsulesår registrerades vid klövverkning. Fynden relaterades till semin-data. Kor med kövsulesår hade: Lägre dr % vid första AI 2% längre kalvningsintervall Högre behandlingsincidens för utebliven brunst.
Samband mellan utfodring och fruktsamhet Djup och långvarig negativ energibalans fördröjer den första brunsten och ökar risken för äggstockcystor För mycket protein och obalans mellan protein och energi (höga urea värden) ökar risken för omlöpningar Överfeta kor vid inkalvning ökar risken för kvarbliven efterbörd och andra sjukdomar
Utfodringens samband Foder konsumtion Mjölkprod. 0 Energibalans Kroppsvikt Negativ energibalans 30 60 90 120
Hullbedömning är ett bra FÖRLUST instrument I PARAMETER för att få kontroll över utfodringen HULLPOÄNG 0,5 0,5-1 1 Kalvning-1a ägglossning (dagar) 27 31 42 KFI (dagar) 68 67 79 Dr% 1a AI 65 53 17 Tumregler: Vid kalvning: ej högre hullpoäng än 3,5-4 Laktation: ej lägre hullpoäng än 2,5 Max en hullpoängs förlust de första 6 veckorna efter kalvning
BRUNSTKONTROLLEN - DEN VIKTIGASTE SKÖTSELFAKTORN! En missad brunst = minst 21 dagars försenad kalvning Medelbesättningen missar 4 av 10 brunster Anledning: Många djur har korta brunster
ANDEL KOR Variation i brunstens längd mellan raser och individer (Data från Virginia Tech Dairy Cattle Center) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 <4 tim 4-8 tim 8-10 tim >10 tim HOLSTEIN JERSEY
Andel upptäckta brunster i relation till antal brunstkontrolltillfällen Antal brunstkontrolltillfällen per dygn Andel upptäckta brunster i förhållande till totalt antal brunster* 1 26% 2 48% 3 57% 4 70% * Baserat på progsteronmätningar
Systematik i brunstkontrollen! 2. Överblick Vilka djur avviker? 1. Kontroll på brunstkalende r och i anteckningsbo k vilka djur som kan vara aktuella 3. Studera symtomen hos varje djur 4. Gå i närkamp, provocera ståreflex 5. Notera!
När? I samband med morgonmjölkning På förmiddagen då korna lagt sig På eftermiddagen innan utfodring Sent på kvällen
Hjälpmedel Brunstkalender är ett måste. Flera färger underlättar Andra hjälpmedel är tryck- (Estrus Alert) och rörelsemätare (Heatime)
Praktiska råd för brunstkontroll Kontroll 4 ggr per dag Max. 8 timmar mellan tillfällena Avsätt tid för brunstkontroll Använd brunstkalender och anteckningsbok och ev. andra hjälpmedel. Lär brunsttecken och seminera mera (upptäck fler brunster) Dräktighetsundersök regelbundet Fastställ rutiner för arbetet (SOP:ar)