Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017

Fulllmäktige 11.12.2014 BUDGET 2015 EKONOMIPLAN 2015 2017 Förvaltning 24.11.2014

Innehåll Sivu 1 ALLMÄN MOTIVERING 1 1.1 Utgångspunkter för budgetberedningen 1 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden 2 2 STRATEGISKA TYNGPUNKTER OCH NYCKELMÅL SAMT OPERATIVA MÅL 11 FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN 2.1 HNS:n strategi 2012-2016 11 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål för samt operativa mål för den dagliga 12 verksamheten år 2015 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 17 3.1 Specialsjukvårdtjänster 17 3.2 Målen för vårdtillgången och för att få vård 24 3.3 Mål för koncernens verksamhet och ekonomi 25 3.4 Intern kontroll och riskhantering 27 3.5 Redogörelse för intern kontroll, riskhantering och koncernövervakning 28 4 BUDGETENS STRUKTUR OCH BINDANDE KARAKTÄR 30 4.1 Budgetens och ekonomiplanens struktur 30 4.2 Budgetens bindande verkan 30 5 PRODUKTIFIERING, PRISSÄTTNING OCH FAKTURERING ALLMÄN MOTIVERING 34 5.1 Produktifiering och prissättning 34 5.2 Prehospital akutsjukvård och på invånarantalet baserade avgifter för specialskyldigheter 35 5.3 Utjämning av dyr vård 37 5.4 Praxis för faktureringen av kommunerna 37 6 UNDERVISNING, FORSKNING OCH UTVECKLING 38 6.1 Undervisning och forskning 38 6.2 Utveckling 42 7 PLANERING AV VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 45 7.1 Resultatbudget 45 7.2 Investeringsbudget 50 7.3 Finansieringsbudget 54 7.4 Personalplanering 55 8 AFFÄRVERKENS BUDGETAR OCH VERKSAMHETSPLANER 59 8.1 HNS-Apotek 59 8.2 HNS-Bilddiagnostik 66 8.3 HUSLAB 73 8.4 Ravioli 79 8.5 HNS-Desiko 85 8.6 HNS-Logistik 91 8.7 HNS-Servis 94 9 DOTTERBOLAGENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN 102 9.1 HNS-Fastigheter Ab 102 9.2 Uudenmaan Sairaalapesula Oy 108 10 SJUKVÅRDS- OCH RESULTATOMRÅDENAS MÅL OCH NYCKELTAL 115 10.1 HUCS sjukvårdsområde 115 10.2 Västra Nylands sjukvårdsområde 116 10.3 Lojo sjukvårdsområde 118 10.4 Hyvinge sjukvårdsområde 119 10.5 Borgå sjukvårdsområde 121 10.6 HNS-Lokalcentralen 123 10.7 HNS-IT-förvaltningen 124 10.8 Samförvaltningen 124 10.9 Företagshälsovård 125 10.10 Extern revision 125 BILAGOR TILL BUDGETEN 1 Befolkningen i HNS-distriktet enligt ålder, sjukvårdsområde och kommun, 128 prognos för år 2015 2 Principerna för produktifiering och servicedebitering för vårdtjänster 129 2015-2016 3 Andel av Giftinformationscentralens kostnader som debiteras utgående från 140 folkmängden 4 Patientförsäkring 141 5 Akutvård 142 6 Andelar av medicinsk verksamhet som anknyter till läkarhelikopterverksamheten 144 och som debiteras utgående från folkmängden/användningen liittyvästä ensihoidosta 7 Utjämning av dyr vård; förskottsavgift i relation till folkmängden 145 8 Antal anställda och årsverken 146 9 Samkommunen HNS resultatbudget och finansieringsbudget 147 10 Kriterier för avskrivningar enligt plan 149 11 Ränta på grundkapitalet som erläggs till medlemskommunerna 157 12 Serviceprotuktion för medlemskommunerna åren 2010 2015 158 13 Euro per invånare och medlemskommun 2010 2015 163 14 Betalningsandel och fakturering per medlemskommun, tabeller 164

1 ALLMÄN MOTIVERING 1.1 Utgånspunkter för budgetberedningen Lagar som styr budgetberedningen BU 2015 Allmän motivering Enligt 65 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för samkommunen för det följande kalenderåret. I samband med att budgeten godkänns ska fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Samkommunens budget ska bestå av en driftsekonomi- och resultaträkningsdel samt en investerings- och finansieringsdel (KommL 65 4 mom.). Enligt 65 2 mom. i kommunallagen godkänns målen för samkommunens verksamhet och ekonomi i budgeten och ekonomiplanen. I budgeten ska tas in de anslag och beräknade inkomster som verksamhetsmålen förutsätter samt ska visas hur finansieringsbehovet ska täckas utöver genom inkomstfinansiering. Budgeten ska iakttas i samkommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen är bindande för samkommunens organ och anställda och utgör samtidigt redskap för styrningen och övervakningen av dem. Beslut om ändringar i budgeten fattas av fullmäktige. Vid upprättandet av budgeten ska man i nära samarbete med ägarkommunerna beakta att anslagen är tillräckliga och målsättningarna realistiska. Anslag ska reserveras i enlighet med de uppställda målen så att de tider som har fastställts för remissbehandling och intagning till vård kan inom den specialiserade sjukvården kan följas. Vid förhandlingarna med kommunerna avtalas om de konkreta åtgärder som eventuella budgetöverskott/-underskott ger orsak till. Om budget och ekonomiplan för affärsverk bestäms särskilt i 87 e och 87 f i kommunallagen. Fullmäktige fattar beslut om målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi (KommL 13 ). Ett affärsverk ska tillämpa samma ekonomiplaneperiod som samkommunen. I budgeten för en samkommuns affärsverk ska ingå en resultaträkningsdel, en investeringsdel och en finansieringsdel (KommL 87 e 2 mom. och 87 f 2 mom.). Direktionen ska besluta om affärsverkets budget och om ändringar i den (KommL 87 e 4 och 5 mom., 87 f 4 mom.). Budgeten ska följa fullständighetsprincipen. I 84 2 mom. i grundlagen föreskrivs att anslagen i budgeten ska täckas av inkomstposterna. Enligt fullständighetsprincipen ska budgeten uppta samtliga kända inkomster och anslag, vilka ska täcka budgetårets utgifter. En investeringsplan upprättas för fyra år. Utgångspunkter för budgetberedningen Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt. HNS producerar specialiserade sjukvårdstjänster till över 1,5 miljoner invånare i de 24 medlemskommunerna. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde inom den specialiserade sjukvården även Carea (samkommunen för sjukvårds- och socialtjänster i Kymmenedalen) och Eksote (Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt). HNS svarar dessutom för vissa centraliserade högspecialiserade tjänster i hela landet. Cirka en halv miljon patientkunder får varje år vård vid HNS 21 sjukhus. Samkommunen sysselsätter cirka 22 000 yrkesutbildade personer inom hälsovården. HNS-koncernen omfattar utöver moderorganisationen, samkommunen HNS, även självständiga dotter- och fastighetsbolag. I budgeten för samkommunen HNS beaktas de tre största dotterbolagen HNS-Fastigheter Ab, Uudenmaan Sairaalapesula Oy och HYKSin kliiniset palvelut Oy. 1

BU 2015 Allmän motivering HNS ledningssystem ändras för den del som gäller ledningsstrukturen för Hucssjukvårdsdistriktet i enlighet med fullmäktiges beslut från och med början av 2015. Hucssjukvårdsdistriktets verksamhet organiseras på nytt i tolv separata resultatenheter. Beredningen har förts vidare under 2014 och förändringens effekter har upptagits för ekonomiplaneperioden 2015 2017. Till andra delar är HNS ledningssystem oförändrad. Samkommunen HNS ledningssystem 1.1.2015 HNS sjukvårdsområden och sjukhus 1.1.2015 1.2 Förändringsfaktorer i omvärlden under planeperioden Allmänna utsikter för den ekonomiska utvecklingen och den offentliga ekonomins utveckling Den ekonomiska diskussionen i offentligheten har präglats av krisen i Ukraina samt av EU:s ekonomiska sanktioner och de motsanktioner som Ryssland infört. I finansministeriets ekonomiska översikt (hösten 2014, 24a) konstateras att de införda sanktionerna inte har 2

BU 2015 Allmän motivering stora direkta effekter på Finlands samhällsekonomi. Om krisen drar ut på tiden kan de indirekta effekterna bli betydande. Till följd av sanktionerna är de ekonomiska prognoser som uppgjorts relativt försiktiga. Den tillväxtprognosen för den internationella ekonomin får stöd av tillväxten av ekonomin i USA, som väntas uppgå till nästan tre procent i år och 2015. Tillväxten väntas dessutom bli snabbare från och med 2016. Tillväxten av samhällsekonomin i Kina väntas hålla sig kring sju procent och i Japan kring cirka 1,5 procent. Den ekonomiska tillväxten i euroområdet väntas efter två negativa år åter växa med cirka en procent under innevarande år och cirka en och en halv procent under de två därpå följande åren. Den spirande ekonomiska tillväxten är dock rätt känslig och utsatt för negativa faktorer. Euroområdets ekonomiska tillstånd påverkas framför allt förändringar i realekonomin och problem i anslutning till finansmarknaden. Finansministeriet förutspår inte att Finlands BNP ökar under innevarande år. Exporten av varor och tjänster ökar i liten omfattning, medan importen fortsätter att minska. På minskningen av importen påverkar den reella köpkraftens och den privata konsumtionens anspråkslösa utveckling. Ökningen av exporten är mindre än ökningen av världshandeln, vilket innebär att förlusten av ekonomiska andelar fortsätter. De privata investeringarna minskar, industriproduktionen fortsätter att krympa och serviceproduktionen ökar något. Arbetslöshetsgraden väntas stiga till 8,6 procent och sysselsättningen försämras med 0,4 procent i jämförelse med det föregående året. Inflationen stannar vid 1,1 procent. Den finska ekonomin väntas växa med 1,2 procent 2015. Samtidigt får tillväxten en bredare bas. Ökningen får stöd av ökningen av den privata konsumtionen, en mindre förbättring av sysselsättningsläget och återhämtning av den ekonomiska aktiviteten. Importen väntas börja öka något i takt med att investeringsaktiviteten återhämtar sig. Den måttliga ökningen av inhemsk efterfrågan väntas öka produktionen av tjänster. Inflationen väntas hålla sig kring 1,5 procent. Den offentliga ekonomin har visat ett underskott på grund av det långvariga svaga ekonomiska läget,även om anpassningsåtgärderna har bidragit till att dämpa ökningen av underskottet. Befolkningen åldras, vilket belastar den offentliga ekonomins finansieringsläge genom att utgifterna ökar. Bland sektorerna inom den offentliga ekonomin uppvisar statens finansiella ställning den största flexibiliteten efter konjunkturväxlingarna särskilt på grund av skatteintäkternas stora konjunkturkänslighet. Statsfinanserna visar därför fortsättningsvis på ett stort underskott. Underskottet kommer dock att minska under prognosperioden genom anpassningsåtgärderna och den spirande ekonomiska tillväxten. Det kommunala ekonomiska läget väntas inte bli bättre, utan tillväxten av utgifterna hotar att överskrida ökningen av inkomsterna. Kommunernas skatteinkomster utvecklas svagt, nedskärningarna i statsandelarna belastar den kommunala ekonomin och efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster ökar. De svaga utsikterna inom den kommunala ekonomin präglar även planeringen av verksamheten och ekonomin i HNS medlemskommuner. Flera medlemskommuner har inlett olika anpassningsprogram för verksamheten och ekonomin under 2014 i syfte att minska både personalkostnader och andra kostnader. De risker som hotar den ekonomiska tillväxten i Finland gäller i första hand realekonomins utveckling. En gynnsam utveckling av realekonomin är ett nödvändigt villkor för att den offentliga ekonomin ska kunna växa. Det verkar således som om Finlands ekonomiska tillväxt under de följande åren blir svagare än i många viktiga konkurrentländer, och eventuella strukturpolitiska reformer hjälper först på medellång sikt. I finansministeriets prognos efterlyses åtgärder som förstärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt, höjer sysselsättningsgraden och ökar den offentliga ekonomins effektivitet. 3

BU 2015 Allmän motivering Ändringar i lagstiftningen Reformen av social- och hälsovårdslagen avses träda i kraft 1.1.2017. Den väntas bland annat ha en hejdande effekt på hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin. Social- och hälsovårdslagen överför ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna från kommunerna till fem social- och hälsovårdsområden. Målet med reformen är att trygga jämlika tjänster på olika håll i landet och att bromsa upp ökningen av kostnadsökningen. Social- och hälsovårdslagen är en ramlag som medför en stor utmaning för de kommunala aktörerna. Huruvida de mål som ställts upp för reformen kommer att uppnås beror på hur framgångsrikt lagen kan verkställas. Man har reserverat ytterst lite tid för verkställandet av lagen. Det beror på många faktorer huruvida reformen förverkligas och enligt vilken tidtabell. Om riksdagen stiftar lagen våren 2015, medför verkställandet av lagen mycket arbete i den kommunala sektorn under de följande åren. EU:s nya upphandlingsdirektiv offentliggjordes i april 2014. Den nationella verkställighetstiden är två år. Beredningen av den nya upphandlingslagen har redan inletts. För närvarande är inga förändringar som skulle ha väsentlig inverkan på HNS upphandlingsverksamhet att vänta utifrån direktivet. I Finland implementeras direktivet som en del av den nationella lagstiftningen under första hälften av 2016. De bestämmelser om konkurrensneutralitet i kommunallagen som trädde i kraft 1.9.2013 förutsätter att om en kommun eller samkommun har skött en uppgift som egen verksamhet i ett konkurrensläge på marknaden, ska kommunen eller samkommunen senast före utgången av 2014 överföra uppgiften för att skötas i aktiebolagsform eller i form av ett andelslag, en förening eller en stiftelse eller annars ordna verksamheten så att den inte snedvrider konkurrensen. HNS utförde relativt grundliga juridiska utredningar om konkurrensneutraliteten under 2013. Inga stora förändringar gjordes i verksamheten med anledning av konkurrensneutraliteten. Däremot bereddes under 2014 för HUSLABs del sådana arbetsfördelningsavtal med andra sjukvårdsdistrikt som hälsovårdslagen möjliggör. Avtalsutkasten har fått ett gott mottagande och för närvarande pågår en runda för godkännande av avtalen. Ärendet måste fortsättningsvis utvärderas även under 2015. Totalreformen av kommunallagen avses träda i kraft i början av 2015. Den nya kommunallagen skulle i stor omfattning innehålla liknande bestämmelser om samkommunerna som den gällande kommunallagen. Bestämmelserna om skyldigheten att täcka underskottet skulle stramas åt så att ackumulerat underskott ska täckas inom högst fyra år från början av det år som följer på fastställandet av bokslutet. Kommunerna med de största underskotten skulle i ikraftträdelsebestämmelsen tryggas sex år tid att täcka sitt underskott. En betydande förändring jämfört med nuläget skulle vara att skyldigheten att täcka underskottet och kriskommunsförfarandet också skulle utsträckas till att omfatta samkommuner. En samkommun skulle kunna omfattas av kriskommunförfarandet om underskotten inte täcks inom den fastställda fristen. SHM utfärdade 23.9.2014 en förordning om grunderna för brådskande vård och villkoren för jour inom olika medicinska verksamhetsområden. Förordningen preciserar sjuk- och hälsovårdslagen. Förordningen avses träda i kraft i början av 2015, med undantag av 14 om förlossningar och barnsjukdomar vars ikraftträdande tidigareläggs till den 1 juni 2015. Förordningens verkställande har beretts i samkommunen under år 2014 i arbetsgrupper som HNS chefsöverläkare har utsett. Jourförordningens krav uppfylls i huvudsak redan i den nuvarande verksamheten på HNS-området. Enligt styrelsens anvisningar får verkställande av jourförordningen dock inte öka HNS totala utgifter. Åtgärderna i anslutning till verkställandet av jourförordningen och deras ekonomiska affekter (eventuella minskningar av de totala utgifterna) ingår tills vidare inte i budgeten på grund av deras berednings- och beslutsfattningstider. 4

Befolkning och sjukdomsprevalens BU 2015 Allmän motivering Befolkningen i HNS-området väntas fortsätta att öka med 1,0 procent om året under ekonomiplaneperioden 2015 2017. Ökningen är snabbast i åldersgruppen över 65 år. De stora åldersklassernas andel av sjukdomsprevalensen ökar och deras behov av hälsovårdstjänster blir större. Enligt THL:s sjukdomsprevalensindex är ökningen störst inom cancersjukdomar, mentalsjukdomar, olycksfall och demens. I de äldre åldersgrupperna belastas den specialiserade sjukvården i ökande grad också av nedsatt syn och hörsel samt sjukdomar i rörelseorganen som kräver kirurgisk behandling. Antalet personer som faller utanför företagshälsovårdstjänsterna ökar genom pensionsavgången, vilket ökar trycket att använda offentliga hälsotjänster. Den valfrihet som upptagits i hälso- och sjukvårdslagen har från början av 2014 gjort det möjligt för patienten att söka sig till en serviceproducent som bäst motsvarar patientens önskemål. De som anlitar den specialiserade sjukvården är mer medvetna om behandlingsalternativen för sina sjukdomar än tidigare. De är också vana att kräva service som uppfyller deras önskemål. Betydelsen av dessa faktorer ökar eftersom en allt större andel av resurserna inom den specialiserade sjukvården inriktas på särskilt avancerad och dyr behandling och vård. Nya och dyra läkemedel har införts t.ex. inom cancersjukdomar, ögonsjukdomar och autoimmunsjukdomar. Dyrare behandlingstekniker har införts bl.a. inom kirurgi och hjärtsjukdomar. De skyldigheter som vårdgarantin medför fastställer exakta gränser för tillgången på tjänster inom specialiserad sjukvård och reglerar genom detta produktionens omfattning. För att de nuvarande servicevolymerna inom den specialiserade sjukvården ska kunna minskas betydligt krävs antingen revolutionerande genombrott inom den förebyggande verksamheten och nya innovativa vårdformer som ersätter sjukhusvård, betydande ändringar i servicesystemet beträffande arbetsfördelningen eller inskränkningar av de i lag bestämda skyldigheterna. HNS som organisation HNS bildades 2000 då Helsingfors stads specialiserade sjukvård, Nylands sjukvårdsdistrikt och Kommunalförbundet för Helsingfors universitets centralsjukhus gick samman. HNS är en tvåspråkig samkommun där det finns fler med svenska som modersmål än i något annat sjukvårdsdistrikt. Eftersom sjukhussamkommunen HNS ägs gemensamt av medlemskommunerna utgör förtroendet mellan HNS och ägarkommunerna grunden för all framgång. HNS är indelat i fem sjukvårdsområden: HUCS, Västra Nyland, Lojo, Hyvinge och Borgå. HUCS producerar dessutom krävande specialsjukvårdstjänster för huvudstadsregionen och för alla kommuner i Nyland. Utöver detta har HNS/HUCS vissa rikstäckande specialansvar. Varje sjukvårdsområde har ett nära samarbete med ansvarskommunerna i sitt område. I samarbete med primärvården utvecklas verksamheten långsiktigt genom en effektivisering av processer som omfattar hela servicekedjan. År 2015 har HNS 10 dottersammanslutningar (BS 2013 10), 2 joint venture-bolag (BS 2013 2) och 8 intressebolag (BS 2013 8). Organisationsförändringar Pääkaupunkiseudun sosiaalialan osaamiskeskus Socca (huvudstadsregionens kompetenscenter för socialbranschen) införlivades med HNS enligt principerna för affärsöverlåtelse 1.1.2014. Enheten är en del av HNS samförvaltning. Affärsverksamheten för affärsverket HNS-Bilddiagnostik kompletteras i början av 2015 med bilddiagnostik inom primärvården i Tusby kommun och Borgå stad. Laboratorieverksamheten vid Borgå hälsovårdscentral blir en del av HUSLAB från och med 1.1.2015. 5

BU 2015 Allmän motivering År 2013 grundades bolaget Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy tillsammans med Hyvinge stad. HNS andel av intressebolaget är 40 procent. Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy inleder omfattande produktionsverksamhet i de totalrenoverade lokalerna i Hyvinge sjukhus i februari 2015. I detta sammanhang övergår affärsverket Raviolis verksamheter i Hyvinge till Hyvinkään Ravitsemuspalvelut Oy. Den viktigaste av de interna arbetsfördelningsmässiga förändringarna i anslutning till omorganiseringen av psykiatrin vid HNS är att de psykiatriska verksamheterna vid sjukhuset i Kellokoski överförs till resultatenheten HUCS Psykiatri (34,4 milj. euro). Vårdavdelningarna specialiserade på rättspsykiatri, vård av patienter med svåra symtom och sjukhusrehabilitering av patienter med psykoser samt enheterna för boendeträning övergår till HUCS-sjukvårdsområdet. Även vårdavdelningarna för ungdomspsykiatri och geroneuropsykiatri samt hela öppenvården inom ungdoms- och åldringspsykiatri övergår till HUCS. I Hyvinge sjukvårdsområde förblir avdelning 1 (akuta affektiva störningar) och avdelning 2 (akuta psykoser), som ansvarar för mottagning och behandling av akuta fall. I enlighet med styrelsens beslut ändrar HUCS organisation från och med 1.1.2015 har sjukvårdsområdet 12 kliniska resultatenheter (kompetenscentra) i stället för de tidigare sex kliniska resultatenheterna. Till följd av de interna förflyttningar och sammanslagningar som görs i anslutning till organisationsreformen inom HNS förflyttas sammanlagt 462 personer till HUCS-sjukvårdsområdet, av dem 396 från Hyvinge sjukvårdsområde, 36 personer från balansenheten Hjälpmedelscentralen och 30 personer från affärsverket HUSLAB (21 personer från Giftinformationsentralen och 9 personer från patientverksamheterna inom genetisk medicin). Verksamheterna vid balansenheten Hjälpmedelscentralen överförs i sin helhet till HUCSsjukvårdsområdet som en del av resultatenheten HUCS Internmedicin och rehabilitering. I december fattar fullmäktige beslut om omvandlingen av balansenheten IT-förvaltning till ett resultatområde. Vid tidpunkten för beredandet av budgeten förs förhandlingar med Helsingfors stad om överföringen av verksamheten på fysiatriska polikliniken till HNS som HUCSsjukvårdsområdets verksamhet från och med 1.1.2015. Helsingfors stad fattar beslut i ärendet under senare hälften av 2014. Effekterna av överföringen av den fysiatriska poliklinikens verksamhet har inte beaktats i budgetförslaget för 2015. Förhandlingar för att integrera Helsingfors stads läkemedelsförsörjning med HNS-Apoteks verksamhet har inletts. Integreringen planeras genomföras stegvis. Först slås läkemedelstillverkningen och den maskinella dosdistributionstjänsten samman. Enligt en preliminär målsatt tidtabell slutförs integreringen före utgången av 2016. Ett slutligt beslut om genomförandet av integreringen har inte fattats och därför beaktas detta inte i budgetförslaget för 2015. Tillgången på personal HNS har landets största koncentration av hälso- och sjukvårdspersonal, med kapacitet att sköta även den mest krävande specialiserade sjukvård. En särskild utmaning under de närmaste åren är att behålla den yrkeskunniga personalen och förbättra arbetets produktivitet. För att svara på denna utmaning strävar HNS efter att utnyttja alla metoder och möjligheter inom personalledning. HNS strävar efter ett strategiskt partnerskap och mångsidigt samarbete med medlemskommunerna och specialupptagningsområdet. Tillsammans med specialupptagningsområdet har HNS gjort utredningar av behovet av läkare, akademiska specialarbetare som vårdpersonal fram till år 2025. Utifrån dessa utredningar vill man påverka utbildningsprogrammen för nämna personalgrupper och utbildningens omfattning i området. 6

BU 2015 Allmän motivering Inom samkommunen HNS pågår en utredning om byggandet av fler personalbostäder. Enligt nuvarande information om detaljplanen och planeringsläget är det möjligt att bygga 99 bostäder i ett nytt objekt på Busholmen. Byggarbetet i projektet kan inledas år 2015. I ett objekt för tilläggsbyggande i Helsingfors, där byggarbetet kan inledas tidigast år 2016, planeras 108 nya bostäder. De båda projekten uppskattas passa in på ARA-prisnivån, som erbjuder invånarna rimliga hyror. I närheten av sjukhusområdet i Mejlans finns en sjukvårdsläroanstalt, och förhandlingar om de framtida lösningarna och verksamhetskoncepten för läroanstalten kommer att inledas med Helsingfors stad. De bostadsprojekt som presenterats för samkommunens styrelse planeras bli genomförda så att bostäderna kommer att ägas av bolaget Kiinteistö Oy HUS-Asunnot. Tekniska framsteg Medicinsk utrustning och smittsamma sjukdomar Den medicinska tekniken torde utvecklas snabbt även under den kommande ekonomiplaneperioden. Nya undersöknings- och behandlingsmetoder samt läkemedel tas i bruk. Den specialiserade sjukvården förnyar sig med fem års intervall. Behandlingarnas effektivitet förbättras, vilket höjer befolkningens funktionsförmåga och livslängd. I och med att resurserna minskar krävs emellertid en allt noggrannare bedömning av hur effektiv och kostnadseffektiv ny teknik och nya läkemedelsbehandlingar är, samtidigt som även de etiska aspekterna måste beaktas. I en allt mer global värld kan spektret av sjukdomar förändras snabbt och plötsligt. Ickesmittande sjukdomar är det överlägset största hotet mot funktionsförmågan, men epidemier av smittsamma sjukdomar samt sjukhusinfektioner utgör en ökande risk inom HNS. Informations- och kommunikationsteknikens (ICT) betydelse för vården av patienterna ökar alltjämt, vilket ställer allt högre krav på datasystemens och den datatekniska infrastrukturens tillgänglighet och tillförlitlighet. Driftstörningar kan i värsta fall störa den specialiserade sjukvården i hela landet. Läkemedel Nya läkemedel utvecklas kontinuerligt och befintliga läkemedel får allt bredare användningsområden. De biologiska preparaten utvecklas kraftigt och i framtiden kommer de att utgöra hela 40 procent av alla läkemedelspreparat. Tillverkningstekniken för biologiska läkemedel är mer krävande än för kemiska preparat, vilket innebär att biologiska läkemedel medför klart högre kostnader jämfört med traditionella läkemedel. Enligt rapporten för 2014 av Pharmaceutical Research and Manufacturers of America (PhRMA) utvecklade Biofarmaforskningsbolagen i USA 907 läkemedel och vacciner mot över 100 sjukdomar (352 läkemedel för behandling av cancer, 188 för infektionssjukdomar, 69 för autoimmunsjukdomar, 39 för AIDS/HIV och motsvarande sjukdomar, 93 för behandling av Alzheimers sjukdom osv.). EU:s läkemedelsmyndighet EMA (European Medicines Agency) har under 2014 godkänt flera nya läkemedel som också kan lanseras på marknaden i Finland i framtiden. Särskilt de nya biotekniska läkemedlen är i allmänhet mycket dyra. Ett läkemedel vid namn Sovaldi har starkt påverkat kostnaderna för läkemedelsbehandling under 2014 (läkemedlet fick försäljningstillstånd i EU 16.1.2014). Det effektiva ämnet i Sovaldi är sofosbuvir som ges vid behandling av hepatit C-virusinfektion hos vuxna som fyllt 18 år. Sofosbuvir förhindrar förökningen av alla hepatit C-virus och en framgångsrik behandling stoppar leversjukdomens framskridande. Behandlingens längd kan minska till och med till hälften från de nuvarande behandlingsrekommendationerna. Eventuellt behövs inget interferon alls. Även prognosen för de mest problematiska levertransplantationspatienterna kan förbättras. Från Gilead väntas under 2014 ett nytt kombinationspreparat för behandling av hepatit C. 7

BU 2015 Allmän motivering En betydande nyhet för behandling av kronisk lymfatisk leukemi (CLL) och mantelcellslymfom (MCL) är Imbruvica (ibrutinib), som FDA i år beviljade "breakthrough therapy"-klassificering för behandling av CLL hos patienter med förlust av kromosom 17 (17p deletion). EMA har definierat ibrutinibin som ett särläkemedel (bl.a. för behandling av lymfoplasmalytiskt lymfom). Andra nya CLL-läkemedel är bl.a. Gazyvaro (obinutuzumab), som fått särläkemedelsklassificering. Gazyvaro används i kemoterapi tillsammans med klorambucil på vuxna som inte har fått tidigare CLL-behandling. Andra betydande nya läkemedel för cancersjukdomar är bl.a. Kadcyla, som används för behandling av bröstcancer. Läkemedlet innehåller trastuzumabemtansin, som består av två ämnen som kopplats till varandra, trastutzumab (monoklonala antikroppar) och DM1, som är ett cancerläkemedelsämne som aktiveras när Kadcyla tränger in i cancercellen. I framtiden utgörs de nya läkemedlen med försäljningstillstånd till 40 procent av biologiska preparat i stället för traditionella kemiska ämnen. Under de närmaste åren kommer allt fler biosimilarer och antikroppssimilarer att lanseras på marknaden. Då sjunker prisnivån på de biologiska läkemedlen i genomsnitt med 30 40 procent. Särskilt för trastutzumab, som används inom avancerad specialiserad sjukvård exempelvis för behandling av bröstcancer (preparatet Herceptin), kan en antikroppssimilar eventuellt lanseras redan 2015. Detta preparat medför HNS årliga kostnader på cirka 8 miljoner euro. År 2015 konkurrensutsätter HNS-Apotek hela HNS läkemedelssortiment. Forskning Universitetsforskningen driver den medicinska utvecklingen framåt. Möjligheterna att snabbt kartlägga patientens genom och välja individuella behandlingsalternativ (personalized medicine) kommer redan under de närmaste åren att förbättra behandlingsresultaten för vissa svåra sjukdomar. För att kunna följa med i den medicinska utvecklingen måste HNS egen expertkompetens ständigt underhållas. Finansieringen av forskningen utgör en växande utmaning. Den internationella och inhemska konkurrensen inom forskning har ökat och endast starka, välorganiserade forskningsenheter och forskningsmiljöer med stora resurser kommer att bibehålla sin attraktionskraft. I HNSbudgeten har man bl.a. beaktat de egenfinansieringsdelar som förutsätts i EU-finansiering. Vidare har HNS egen forskningsfinansiering utökats som kompensation för den statliga undervisnings- och forskningsersättning som uteblivit för apparat- och lokalkostnadernas del. Patientsystem Allteftersom patienterna övergår till e-tjänster blir elektronisk ärendehantering ett fast element i vårdsystemet. Under ekonomiplaneperioden kommer man i det nuvarande patientuppgiftssystemet att bl.a. införa earkisto, ett elektroniskt arkiv som hänger samman med KANTA-tjänsterna. I detta arkiv kan patienterna läsa egna behandlingsuppgifter, på samma sätt som i det tidigare införda ereceptet. Samtidigt görs förberedelser för anskaffningen och ibruktagandet av ett nytt patientdatasystem. Projektet för att utveckla verksamheten inom förvaltningen syftar till att effektivisera och förbättra processerna och funktionerna för logistiken, ekonomin och personalledningen med utgångspunkt i kundernas behov. På samma gång förnyas tekniken i det nuvarande styrsystemet. I samband med saneringen av tornet i Mejlans moderniseras sjukhusets kommunikations- och datateknik. Det trådlösa nätet med positioneringsförmåga och de allt vanligare trådlösa förbindelserna i den medicinska utrustningen möjliggör dataöverföring mellan systemet oberoende av var utrustningen finns. Systemen för positionering av utrustning erbjuder en betydande potential för effektivisering av verksamheten. 8

BU 2015 Allmän motivering Befolkningsförändringar i medlemskommunerna Befolkningen i HNS-distriktet har under hela 2000-talet ökat med en årstakt på 1 procent, och enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (2012) fortsätter ökningen i samma takt under resten av detta årtionde. Under samma period ökade Finlands befolkning med 0,5 procent per år, och ökningen väntas fortsätta på samma nivå. Prognostiserad utveckling av befolkningsmängden i HNS-distriktet i procent sedan 2010 I slutet av 2013 var antalet invånare i HNS-distriktet 1 581 450 (29,0 procent av befolkningen i hela Finland). ). Befolkningen i HNS-medlemskommunerna ökade med 18 654 personer år 2013 (75,8 procent av befolkningsökningen i hela landet). I slutet av 2013 var 133 397 av invånarna i HNS medlemskommuner svenskspråkiga, dvs. 8,4 procent av befolkningen i medlemskommunerna och 45,0 procent av hela Finlands svenskspråkiga befolkning. ). I Västra Nyland utgjorde de svenskspråkiga 59,2 procent av hela befolkningen i sjukvårdsområdet, i Borgå sjukvårdsområde 30,4 procent, i HUCS sjukvårdsområde 6,2 procent, i Lojo sjukvårdsområde 4,5 procent och i Hyvinge sjukvårdsområde 1,1 procent. I slutet av 2013 hade 10 procent (158 422 personer) av befolkningen i HNS-distriktet ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 bodde i HNS-distriktet 54,8 procent av alla personer i Finland med främmande modersmål. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkning 31.12.2013 2014 PROG 2015 PROG Förändring 2014 prog/2015 prog Förändr. procent HUCS sjukvårdsområde 1 163 428 1 170 978 1 183 739 12 761 1,1 % Västra Nylands sjukvårdsområde 43 366 44 102 44 193 91 0,2 % Lojo sjukvårdsområde 91 889 93 886 94 784 898 1,0 % Hyvinge sjukvårdsområde 185 978 187 488 189 099 1 611 0,9 % Borgå sjukvårdsområde 96 789 97 655 98 287 632 0,6 % HNS totalt 1 581 450 1 594 109 1 610 102 15 993 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2013; befolkningsprognos 2012 9

BU 2015 Allmän motivering ÅLDERSGRUPP Befolkning 31.12.2013 2014 PROG 2015 PROG Förändring 2014 prog/2015 prog Förändr. procent 0 14 år 266 975 268 705 271 412 2 707 1,0 % 15 44 år 648 871 651 005 655 347 4 342 0,7 % 45 64 år 418 098 416 166 415 873 293 0,1 % 65 74 år 149 058 155 912 162 504 6 592 4,2 % 75+ år 98 448 102 321 104 966 2 645 2,6 % HNS totalt 1 581 450 1 594 109 1 610 102 15 993 1,0 % Källa: Statistikcentralen; befolkning 31.12.2013; befolkningsprognos 2012. Befolkningen i medlemskommunerna fortsätter att åldras. Faktorer som påverkar efterfrågan på tjänster för specialiserad sjukvård och på de kostnader som tjänsterna medför är invånarantalet samt förändringarna i åldersstrukturen och sjukdomsprevalensen. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos ökar andelen 65 år fyllda i HNS-distriktet med över 60 000 personer från 2013 till decenniets slut. Av dem är nästan 33 000 över 75 år. I decenniets slut finns cirka 28 procent av alla över 65 år fyllda och 35 procent av alla 75 år fyllda i landet i HNS-distriktet. Befolkningen i HNS-distriktet i enlighet med Statistikcentralens prognos per åldersgrupp år 2015 presenteras i bilaga 1. Samarbetet med primärvården Det intensifierade samarbetet med primärvården innebär ett smidigt och friktionsfritt samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården. I praktiken arbetar man för att uppnå detta mål exempelvis genom att beskriva gemensamma servicekedjor jämte funktionsindikatorer, genomföra åtgärdsförslag som gäller samarbetet som presenterats i planen för organisering av hälso- och sjukvården som godkändes i HNS fullmäktige i december 2013 och genom att tillsammans komma överens om den målsatta specialistläkaroch specialarbetarinsatsen inom primärvården. Beträffande kommunernas nya specialistläkar- eller specialarbetaravtal eftersträvas att de produceras av HNS eller anskaffas tillsammans. Enheten för primärvård vid HNS verkar aktivt för att förstärka primärvården i området och för att samordna den specialiserade sjukvården, primärvården och till tillämpliga delar socialvården i multiprofessionella nätverk av experter och utvecklare. 10

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 2 STRATEGISKA TYNGDPUNKTER OCH NYCKELMÅL SAMT OPERATIVA MÅL FÖR DEN DAGLIGA VERKSAMHETEN 2.1 HNS strategi 2012 2016 Med strategin avses vid HNS det mål- och verksamhetsprogram som samkommunens fullmäktige godkänt. Strategin revideras varje fullmäktigeperiod. De värderingar som styr HNS vision och verksamhet samt de strategiska målen och förutsättningarna för att de ska uppnås har fastställts i HNS strategi för 2012 2016. Strategin godkändes av HNS fullmäktige den 19 oktober 2011. HNS strategi är ett åtgärdsprogram på principiell nivå. Det konkretiseras genom de årliga budgeterna och genom verksamhets- och ekonomiplanerna, som upprättas för flera år. HNS åren 2012-2016 (vision) HNS är en internationellt högklassig, kunskapsgenererande sjukhusorganisation där undersökningen och vården av patienterna är av hög kvalitet, rättidig, säker och kundorienterad. HNS tjänsteproduktion är konkurrenskraftig och dess sjukhus och enheter erbjuder eftertraktade arbetsplatser. Varje mål i strategin samt förutsättningarna för att de ska uppnås har konkretiserats genom specifika delmål. För de flesta av delmålen kan man skapa användbara indikatorer och därigenom kontrollera utfallet. Med hänsyn till HNS verksamhet innehåller strategin även mål som inte kan mätas konkret. 11

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 2.2 Strategiska insatsområden och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten år 2015 Måluppställningen och målen för verksamheten på samkommunsnivå enligt budgeten för 2015 och ekonomiplanen för 2015 2017 grundar sig på HNS strategi för 2012 2016, som godkändes av fullmäktige den 19 oktober 2011. Strategin genomförs med hjälp av årsplanerna och budgeten. Medlemskommunernas ekonomiska situation beaktas i måluppställningen och i de operativa målen. Långsiktiga utvecklingsprogram för verksamheten genomförs på alla sjukvårdsområden och inom stödtjänsterna i samarbete med medlemskommunerna. I budgeten, som ska godkännas av fullmäktige, innefattas de årliga insatsområdena och nyckelmålen för åren 2015 2016 samt indikatorer och målvärden för dessa. Insatsområdena och målen härleds ur strategin. I budgeten för 2015 görs måluppställningen klarare än tidigare på så sätt att de långsiktigare strategiska målen och de operativa målen för den dagliga verksamheten skiljs åt klarare från varandra. Dessutom minskas antalet strategiska tyngdpunkter, och därigenom inriktas utvecklingen av verksamheten på genomförandet av de utvalda nyckelmålen effektivare än tidigare. Valkriterierna för de strategiska tyngdpunkterna och nyckelmålen för åren 2015 2016 är förändringar i hälso- och sjukvårdens verksamhetsmiljö som redan skett eller som väntas ske samt de krav på förändringar som de ställer på HNS verksamhet. Även ambitionen att effektivt utnyttja förändringarna i omvärlden och behovet av anpassning till de framtida förändringarna har varit valkriterier för tyngdpunkterna och nyckelmålen. Löfte till patienten: Vi ger förstklassig, säker och effektiv vård Löfte till ägarna: Vi arbetar effektivt och produktivt Som strategiska tyngdpunkter och nyckelmål för åren 2015 2016 har valts följande områden: Effektivitet och kundorientering/kundupplevelsen Konkurrenskraft Samarbetet inom primärvården (PTH) Operativa mål för den dagliga verksamheten ställs på följande delområden; kvalitet, patientsäkerhet, tjänsternas tillgänglighet, undervisning och forskning, ekonomi samt patientoch kundtillfredsställelse. Syftet med genomförandet av de strategiska nyckelmålen och de operativa målen för den dagliga verksamheten är att åstadkomma permanenta verksamhetsmodeller som förbättrar verksamhetens kvalitet och produktivitet och bromsar upp kostnadsökningarna. Nedan presenteras helheten för måluppställningen för år 2015. Antalet separata mål är sammanlagt 20; 4 strategiska nyckelmål och 16 operativa mål för den dagliga verksamheten. 12

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten Trycksår och fall omkull är indikatorer för både de strategiska och de operativa målen eftersom att skapa en kultur av mätning och förebyggande är ett strategiskt mål och de åtgärder som vidtas utifrån mätresultaten är i sin tur operativa mål för den dagliga verksamheten. De strategiska nyckelmålen (1 4) och de operativa målen för den dagliga verksamheten (5 20) har försetts med löpande nummer för att underlätta den fortsatta uppföljningen. 13

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 14

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten 15

BU 2015 Strategiska tyngdpunkter och nyckelmål samt operativa mål för den dagliga verksamheten För att genomföra de strategiska nyckelmålen och de operativa målen har för varje resultatområde och på samkommunsnivå uppgjorts ett åtgärdsprogram som definierar konkreta åtgärder och metoder som kan följas upp. Åtgärdsprogrammet uppdateras och kompletteras vid behov. För uppdateringen ansvarar enhetens ledning medan samkommunens ledning ansvarar för åtgärdsprogrammet på samkommunsnivå. 16

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen 3 MÅL SOM RÖR KONCERNEN OCH SAMKOMMUNEN 3.1 Specialsjukvårdstjänster Medlemskommunernas betalningsandelar och planerad service till medlemskommunerna Planeringen av 2015 års verksamhet och ekonomi inleddes i februari med beredningen av medlemskommunernas betalningsandelar. Principerna för bestämning av betalningsandelarna behandlades under den för medlemskommunerna och HNS gemensamma arbetsgruppen HUSTRAs möten och presenterades för medlemskommunernas ledning vid ett kommunevenemang 3.4.2014. Styrelsen behandlade medlemskommunernas betalningsandelar i 2015 års budget 12.5.2014. Medlemskommunernas betalningsandelar innefattar serviceproduktionen inom den egentliga specialsjukvården (NordDRG-, vårddags- och besöksprodukter, tjänster och behandlingspaket som säljs på prestationsbasis, övriga tjänster, köptjänster, vårdtjänster från andra sjukhus, servicesedlar samt hjälpmedel, läkemedel mot smittsamma sjukdomar och medicinsk genetik samt tjänster som faktureras kapitationsbaserat). Service för vilken det ingåtts separata avtal med medlemskommunerna, så som hälsocentraljour, akutvård, tjänster producerade av HNS affärsverk samt fördröjningsvårddagar hör till HNS övriga serviceförsäljning och faktureringen för den ingår inte i medlemskommunernas betalningsandelar. Medlemskommunernas betalningsandelar för 2015 beräknades i mars 2014 utifrån följande antaganden och principer: utgångspunkten var medlemskommunernas faktiska betalningsandelar 2014; det antogs att kommunprofilen (vilken service som anlitas) och serviceanvändningen i relation till kommunens invånarantal är oförändrad; effekten på betalningsandelarna av den prognostiserade folkmängden och den förändrade åldersstrukturen för 2015 beaktades med en kommunspecifik befolkningsförändringskoefficient; den genomsnittliga förändringen i prisnivån på samkommunsnivå 2015 beaktades; och effekterna år 2015 av de operativa ändringar som startats år 2014 beaktades, liksom effekterna av de operativa ändringar som planerats till år 2015 beaktades; och produktivitetsmålet på samkommunsnivå på 1,5 procent beaktades För betalningsandelen strävade man efter en realistisk uppfattning utifrån budgeten för år 2014 genom att beakta den prognostiserade folkmängden och förändringen i åldersstrukturen år 2015. Vid beredningen av budgeten och vid fastställandet av målen beaktades därtill den allmänna ekonomiska utvecklingen i medlemskommunerna. Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer invånarantalet i samkommunen HNS medlemskommuner år 2015 att öka med totalt ca 1,0 % (15 993 personer) från 2014. Befolkningsökningen är särskilt kraftig i åldersgruppen över 65 år (ökning 3,6 % från 2014 till 2015). HNS har utrett hur medlemskommunernas service använts av olika åldersgrupper. Enligt utredningen har serviceanvändningen i åldersgruppen över 65 år ökat klart snabbare än befolkningstillväxten. För att beakta effekten av befolkningsförändringen och den förändrade åldersstrukturen i åldersgruppen över 65 år beräknades medlemskommunspecifika befolkningsförändringskoefficienter som beaktar befolkningsökningen separat för åldersgruppen 0-64 år och åldersgruppen över 65 år. Den kommunspecifika befolkningsförändringskoefficienten är ett viktat medelvärde för befolkningsförändringsprocenten med åldersgruppernas faktureringsandel som vikt. Beräknad enligt ovanstående principer är befolkningsförändringskoefficienten på HNS-nivå 1,34 % från 2014 till 2015. Även om behovet och användningen av servicen ökar allteftersom befolkningen ökar och blir äldre, har man i budgeten uppsatt som mål att den ökning i efterfrågan som beror på detta och kostnaderna för efterfrågan inte ska växa lika snabbt. I 17

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen beredningen av budgeten för år 2015 har man uppskattat att den sammanlagda effekten av befolkningstillväxten och förändringen i åldersstrukturen på betalningsandelarna uppgår till 19,4 milj. euro (1,3 %). Den viktade förändringsprocenten för kostnadsnivån på samkommunsnivå har fastställts per kostnadsslag och kontogrupp. Följande tabell presenterar den i mars beredda uppskattade förändringen i kostnadsnivån per kostnadsslag, vilken har använts vid beräkningen av medlemskommunernas betalningsandel. Uppskattad förändring i kostnadsnivån 2014-2015 Vägd förändring i kostnadsnivån 2014-2015 Personalkostnader 1,0 % 0,6 % Köp av tjänster 1,5 % 0,2 % Material, förbrukningsartiklar och varor 0,4 % 0,1 % Övriga rörelsekostnader 1,2 % 0,1 % Driftsekonomi 1,0 % Avskrivningar 5,3 % 0,3 % Finansiella poster 5,4 % 0,0 % Avskrivningar och finansiella poster 0,3 % Vägd förändring i kostnadsnivån 1,3 % Det sammanlagda beloppet för de 12.5.2014 av styrelsen godkända och för alla medlemskommuner enligt enhetliga principer beräknade betalningsandelarna uppgår till 1 471,2 miljoner euro, exklusive de förändringar i arbetsfördelningen som eventuellt avtalas med medlemskommunerna. I de kommunala förhandlingar som fördes på sjukvårdsområdena i sommar och under förhösten avtalades emellertid att till Esbos, Grankullas och Kyrkslätts betalningsandel överförs 3,6 miljoner euro som täcker överföringen av hälsovårdscentraljouren till Hucs serviceplan. Dessutom höjdes Esbos betalningsandel med 3,8 miljoner euro och Vandas betalningsandel med 4,0 miljoner euro medan Helsingfors betalningsandel sänktes med 4,0 miljoner euro. Ändringarnas gemensamma effekt på medlemskommunernas betalningsandelar är sammanlagt 7,5 miljoner euro. Efter de överenskomna ändringarna uppgår medlemskommunernas betalningsandelar till totalt 1 478,6 milj. euro i budgeten för år 2015. Tabellerna nedan visar ett sammandrag av hur medlemskommunernas betalningsandel bildas och de kommunspecifika betalningsandelarna. 18

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Medlemskommunernas betalningsandelar, milj.euro Produktivitetsmål 2015 1,5 % (Beräknat av externa verksamhetskostnader) milj. euro Effekt i % 1 443,8 Befolkningens tillväxt och ålderstruktur (2015 vs. 2014), ökning i produktionsvolymen 19,4 1,3 % Förändr. i driftsekonomins kostnadsnivå (2015 vs. 2014) 17,3 1,2 % Produktivitetsmål 2015-21,7-1,5 % Verksamhetsmässiga ändringar som startats 2014 2,3 0,2 % Verksamhetsmässiga ändringar 2015 (projekt som förbättrar kvaliteten, tillgången och effektiviteten) 10,0 0,7 % Totalt BUF 2015 betalningsandelar utan förändringar i arbetsfördelningen (utg.punkt ) 1 471,2 1,9 % Förändringar i arbetsfördelningen mellan kommunerna och HNS 2015 7,5 0,5 % Totalt BUF 2015 betalningsandelar 1 478,6 2,4 % *) Andra än ändringar i arbetsförd./verks. som beror på förändrad folkmängd Förändr. föreg. Milj. euro år BS 2012 1 353,2 2,8 % BS 2013 1 421,7 5,1 % 1 443,8 1,6 % BUF 2015 1 478,6 2,4 % Tusen euro BS 2013 * Prognos 2014* Betalningsandel TAE2015* Föränd.-% BU2014 Prognos 2014 BS2013 HUCH-svo kommuner 1 005 120 1 013 263 1 045 967 1 040 586 2,7 % -0,5 % 3,5 % Esbo 229 030 229 439 242 877 241 500 5,3 % -0,6 % 5,4 % Helsingfors 505 741 513 452 523 832 519 236 1,1 % -0,9 % 2,7 % Grankulla 7 628 7 010 7 908 7 244 3,3 % -8,4 % -5,0 % Kervo 34 205 36 561 34 172 36 849 0,8 % 7,8 % 7,7 % Kyrkslätt 32 815 32 447 34 091 33 357 2,8 % -2,2 % 1,7 % Vanda 195 701 194 354 203 086 202 400 4,1 % -0,3 % 3,4 % Västra Nylands svo kommuner 50 975 51 079 53 457 51 354 0,5 % -3,9 % 0,7 % Hangö 11 411 10 921 11 575 10 907-0,1 % -5,8 % -4,4 % Ingå 5 706 6 444 5 486 6 515 1,1 % 18,8 % 14,2 % Raseborg 33 857 33 715 36 395 33 931 0,6 % -6,8 % 0,2 % Lojo svo kommuner 94 957 99 483 102 083 101 345 1,9 % -0,7 % 6,7 % Högfors 10 358 10 900 10 184 11 047 1,3 % 8,5 % 6,7 % Lojo svo kommuner 50 768 53 439 55 044 54 241 1,5 % -1,5 % 6,8 % Sjundeå 6 175 6 784 6 840 6 976 2,8 % 2,0 % 13,0 % Vihctis 27 656 28 359 30 015 29 081 2,5 % -3,1 % 5,2 % Hyvinge svo kommuner 176 221 180 191 186 880 183 597 1,9 % -1,8 % 4,2 % Hyvinge svo kommuner 46 839 50 129 50 353 50 801 1,3 % 0,9 % 8,5 % Träskända 38 830 37 773 39 070 38 490 1,9 % -1,5 % -0,9 % Mäntsälä 18 986 19 743 20 610 20 189 2,3 % -2,0 % 6,3 % Nurmijärvi 37 099 37 353 39 989 38 135 2,1 % -4,6 % 2,8 % Tusby 34 466 35 194 36 858 35 982 2,2 % -2,4 % 4,4 % Borgå svo kommuner 94 447 99 783 97 842 101 761 2,0 % 4,0 % 7,7 % Askola 5 441 5 507 4 905 5 651 2,6 % 15,2 % 3,9 % Lappträsk 2 839 2 882 2 935 2 913 1,1 % -0,7 % 2,6 % Lovisa 14 564 15 038 15 675 15 224 1,2 % -2,9 % 4,5 % Borgnäs 4 358 4 459 4 913 4 567 2,4 % -7,0 % 4,8 % Borgå svo kommuner 49 483 53 070 51 122 54 094 1,9 % 5,8 % 9,3 % Sibbo 17 764 18 826 18 292 19 310 2,6 % 5,6 % 8,7 % Totalt 1 421 720 1 443 800 1 486 229 1 478 643 2,4 % -0,5 % 4,0 % *BU2014, prognos 2014 ( 7+5 ) och BUF2015 innehåller inga eventuella återbetalningar av överskott. 19

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Grafen nedan visar utvecklingen av medlemskommunernas deflaterade betalningsandelar och betalningsandelen euro/invånare åren 2005-2015. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare åren 2010 2015 visas i tabellen nedan. Medlemskommunernas deflaterade betalningsandel euro/invånare sjunker med 1,4 procent jämfört med budgeten för år 2014 och med 1,5 procent jämfört med prognosen för år 2014. Jämfört med bokslutet år 2013 är minskningen 1,9 procent. Deflaterad till nivån år 2014 med prisindex för offentliga utgifter (kommunal ekonomi, hälso- och sjukvård). År 2014 är preliminär (genomsnittet för januari juni), Statistikcentralen 2.9.2014. 20

BU 2015 Mål som rör koncernen och samkommunen Serviceproduktion som ingår i medlemskommunernas betalningsandelar Medlemskommunernas betalningsandelar i euro har utifrån principerna för produktifieringen och prissättningen brutits ned till produktvisa produktionsplaner. De planerade produktvolymerna bygger på betalningsandelarna i euro för varje medlemskommun och på produkternas pris per enhet med beaktande av den kommunvisa serviceanvändningen i 2014. I anslutning till produktprissättningen planerar sjukvårdsområdena vid behov budgetårets produktionsprofil genom att justera den faktiska serviceproduktionens produktionsprofiler på produkt- eller produktgruppsnivå. Tjänsteproduktionen har på längre sikt blivit mer öppenvårdsbetonad, vilket syns fortsättningsvis i de produktvisa serviceplanerna som en ökning av öppenvårdens NordDRG-grupper (1,5 procent) och andra öppenvårdsbesöksprodukter (4,4 procent) och som en minskning av vårddagsprodukter ( 5,2 procent). Andelen för NordDRG-grupperna inom den s.k. klassiska vårdavdelningsvården väntas öka måttligt (2,0 procent) jämfört med budgeten för 2014. Produkter (medlemskommuner) (antal) BS 2013 PROG 2014 BUF 2015 PROG 2014 Produktifierade vårddagar 204 422 200 806 200 903 190 404-5,2 % -5,2 % NordDRG-produkter 600 754 607 159 632 627 617 112 1,6 % -2,5 % Öppenvårdsbesök 1 614 154 1 580 485 1 711 109 1 649 353 4,4 % -3,6 % Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 1,9 % -3,0 % 21