Samhällslära 14.3.2012 1. Hur väljs republikens president enligt Finlands grundlag? 3-4 poäng Presidenten väljs via direkta folkval vart 6 år. Riksdagspartier kan ställa upp kandidater. I första omgången måste kandidaten få över hälften av rösterna för att bli vald direkt. Till den andra omgången går de två kandidater som fått flest röster i första omgången och vinnaren blir den som fått flest röster efter omröstningen i andra omgången. Presidenten måste vara finsk medborgare och född i Finland. Obundna kandidater kan ställa upp med minst 20 000 myndiga finländares namnteckningar. Presidenten kan endast omväljas en gång och kan sitta sammanlagt 12 år. 2. Med vilka medel kan kommuner som befinner sig i ekonomiska svårigheter försöka förbättra sin ekonomi? Bedöm också fördelarna och problemen med de olika medlen. 3-4 poäng Kommuner kan öka sina intäkter via höjd kommunalskatt. Utgifterna kan minskas genom att minska antalet anställda eller dra in vissa tjänster. Kommunen kan också samarbeta med andra kommuner i t.ex. samkommuner för att minska på kostnaderna. Skribenten bör diskutera kring följderna av eventuella nedskärningar. Försämrade tjänster påverkar kommuninvånare som behöver tjänsterna. T.ex. färre kommunala läkare innebär längre köer vid HVC:n. Om kommunen höjer kommunalskatten eller drar in vissa tjänster så kan kommunens attraktionskraft bland potentiella nya kommuninvånare minska. Nedskärningarna kan också innebära att kommunen effektiverar vissa av sina tjänster. Mindre utgifter kan betyda att vissa tjänster kan bevaras. Kommunen kan se över sin förvaltning och genomföra vissa rationaliseringar för att effektivera och spara pengar. Via kommunsammanslagningar kan ekonomin bli bättre om mindre kommuner går samman med större kommuner och kan spara in på t.ex. färre tjänstemän och dela på gemensamma kostnader som t.ex. hälsovård. Skribenten ska dock problematisera kommunsammanslagningar och diskutera kring de negativa följderna av sammanslagningar. Argument mot kommunsammanslagningar kan vara att närdemokratin lider och att ekonomin inte nödvändigtvis blir bättre i en stor kommun. Kommunen kan sälja egendom eller ta lån för att göra investeringar som lockar nya kommuninvånare eller företagare till kommunen. 3. (Se citat i bifogat prov!) a) Vad mäts med bruttonationalprodukten? b) Hur kan Anderssons uppfattning motiveras? Vilka mätare av välfärd har presenterats? a) BNP mäter det sammanlagda värdet på de tjänster och varor som producerats i landet under ett år.
b) 1-3 poäng BNP följer ofta sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i ett land. BNP lämpar inte sig som ett mått på allmän välfärd eftersom mycket arbete inte mäts inom BNP:s ramar. Arbete i hemmet och den gråa ekonomin faller utanför BNP. Befolkningens livslängd och utbildningsnivå har använts för att mäta levnadsstandarden i ett land. Human Development Index (HDI) används också som ett mått på levnadsstandard, där BNP, utbildningsnivå och befolkningens livslängd sammanställs för att ge en mer mångfacetterad bild av ett lands levnadsstandard. 4-5 poäng: BNP avslöjar produktiviteten och nivån på utveckling i landet. BNP berättar däremot inget om välfärden bland människorna eller om hur lyckliga de är. Genuine progress indicator (GPI) är ett bättre mått på levnadsstandard eftersom hållbar utveckling och satsningar på miljövänliga alternativ i samhället och bland företagen tas i beaktande, samt fördelningen av resurserna bland människorna och individens arbetsinsatser t.ex. i hemmet. 4. Vad menas med produktivitet? Hur kan å ena sidan en pappersfabrik och å andra sidan en frisörsalong förbättra sin produktivitet? Produktivitet avser hur effektivt arbetstagare producerar en vara eller tjänst under en viss tid. Ökad produktivitet innebär att en viss mängd arbetstagare producerar mer varor eller tjänster snabbare än tidigare, alternativt att färre arbetstagare producerar samma mängd varor och tjänster lika snabbt. En pappersfabrik kan införskaffa bättre maskiner som producerar mer varor under kortare tid. En frisörsalong kan utbilda sina anställda i effektivare arbetsmetoder. Skribenten skriver utförligare om hur pappersfabriken eller frisörsalongen kan förbättra sin produktivitet. Automatisering och rationalisering där det är möjligt. Förbättrade arbetsförhållanden och olika former av motivationshöjande åtgärder för arbetstagarna t.ex. provision vid välutfört arbete. 5. Behandla juridiska ansvar och eventuella ersättningsskyldigheter i fallet helga Bergman. (Se bifogat prov). Husbolaget har skyldighet att övervaka att omgivningen är säker att röra sig i. Bergman kan kräva ersättning av husbolaget. Om domstolen fastställer att endera husbolaget eller servicebolaget försummat att sköta sina uppgifter så tvingas endera bolaget betala ersättningar till Bergman. Sjukvårdskostnaderna kan ersättas, men inte själsligt lidande. Husbolaget borde kontrollera att servicebolaget sköter sina uppgifter gällande huset och gården. 5 6 poäng I sista hand är det husbolagets styrelseordförande som är ansvarig för att gården är i skick. Avtalet med servicebolaget berättar hur underhållet av gården ska skötas, t.ex. belysningen på gården och om husbolaget försummat sina uppgifter. Ett straffrättsligt ansvar kan bli aktuellt för svarande.
6. Redogör med hjälp av ett exempel för de principer som gäller för delningen av makarnas egendom när ett äktenskap slutar i skilsmässa. Makarna har giftorätt i varandras egendom. Vid en äktenskapsskillnad görs en avvittring av egendomen. Vid avvittringen räknas makarnas bruttoegendom ut och skuldernas räknas bort. Makarnas nettoegendom räknas sedan ihop och halveras. Den rikare maken eller makan tvingas betala utjämning till den andra parten, så att båda två har lika stor egendom efter utjämningen. Äktenskapsförord kan begränsa eller utesluta giftorätten och en del av egendomen kan lämnas utanför avvittringen om äktenskapsförordet kräver det. Skribenten har ett fungerande eget exempel där uträkningen är korrekt. Skribenten använder rätt terminologi. Om äktenskapsförordet gäller hela egendomen delas makarnas egendom utan att någon avvittring genomförs. Tingsrätten kan utse en skiftesman ifall makarna inte är överens och om någondera av makarna kräver att en oberoende skiftesman delar deras tillgångar. Avvittringen kräver en avvittringskalkyl och den som betalar utjämning får välja vilken egendom som används för utjämningens del. Utjämningen kan jämkas om den anses oskälig och ger en av makarna stor fördel med tanke på omständigheterna, t.ex. ett mycket kort äktenskap. Äkteskapsförordet kan också jämkas om det uppfattas som oskäligt. 7. Integrationsutvecklingen i Europa efter andra världskriget. (Se bifogat prov). a) Utgå från citaten och analysera orsakerna till de europeiska integrationssträvandena. b) hur genomfördes den europeiska integrationsutvecklingen fram till 1950-talets slut? a) 2 3 poäng Kansler Adenauer betonar Västtysklands västorientering för den ekonomiska och politiska situationen i Europa. Det kalla kriget är en viktig bakgrundfaktor för integrationen. Det faktum att Sovjetunionen har bemannat en del av Tyskland uppfattas som ett argument för att Västeuropa med Storbritannien och Frankrike i spetsen borde stärka och bota ett sjukt Tyskland. Federalisterna betonar en integration av Europas länder som en nödvändighet för freden i hela världen. Anarkin i nationalstaterna har lett till två världskrig och endast en överstatlig federation kan hindra att liknande krig bryter ut. Både Adenauer och federalisterna anser att Tysklands öde måste knytas till en europeisk integration, men federalisterna anser att det största problemet är nationalstaternas antal och stridigheterna dem emellan. b) 2 3 poäng Efter andra världskriget fanns det ett klart behov att förhindra ett nytt världskrig. Europa krävde återuppbyggnad och denna skedde med demokratiska och marknadsekonomiska förtecken. Integrationen inleddes med sex stater som grundade kol- och stålunionen 1950-52, vilken möjliggjorde ett nära samarbete mellan Tyskland och Frankrike. Romfördraget 1957 grundade Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEC) och Euratomsamarbetet. Vissa europeiska länder valde att stå utanför samarbetet på 1950-talet, t.ex. Storbritannien. Andra länder valde att stå utanför samarbetet p.g.a. direkta eller indirekta påtryckningar från Sovjetunionen (t.ex. Finland, Sverige och Österrike). 8. Vad menas med medborgarskap i Europeiska unionen? Vilka rättigheter för det med sig för medborgaren?
Alla EU-länders medborgare är också EU-medborgare med rätt att rösta och ställa upp i Europaparlamentsval, rätt att röra sig fritt inom EU:s gränser, rätt att överklaga vissa beslut. 5 6 poäng EU-medborgarens rättigheter ska förklaras mera omfattande: diplomatisk hjälp vid andra EU-länders ambassader om inte det egna EU-landet är representerat, rätt att arbeta och studera i andra EU-länder, rätt till socialskydd i ett annat EU-land om man är bosatt där. En miljon EU-medborgare kan lägga fram ett lagförslag för kommissionen. +9. På sidan intill visas en skämtteckning och två citat som handlar om relationerna mellan Europeiska unionen och Ryssland. (Se bifogat prov). a) Utgå från citaten och skämtteckningen och jämför deras beskrivningar av relationen mellan Europeiska unionen och Ryssland. b) Hur har relationerna mellan Europeiska unionen och Ryssland utvecklats efter upplösningen av Sovjetunionen? Vilka faktorer har inverkat på utvecklingen av relationerna? a) 1 2 poäng Bilden visar en rysk björn som skrämmer EU-länderna som drar sig undan i säkerhet. Van Rompuy betonar samarbetet mellan Ryssland och EU och han uppfattar det som något positivt. Haukkala anser att EU är för splittrat och för beroende av rysk energi för att kunna stå på sig gentemot Ryssland. Bilden visar ett Ryssland som utövar påtryckningar mot EU, medan EU flyr undan. Enligt van Rompuy har Ryssland och EU gemensamma ekonomiska intressen, medan Haukkala anser att EU försöker sig på en försonande politik, vilket inte väckt gensvar hos Ryssland, utan snarast har Ryssland dragit sig ur samarbetet. EU har inga möjligheter att utöva påtryckningar mot Ryssland. Källorna kan också behandlas källkritiskt och hur skribenternas olika roller påverkat det de skrivit. b) 2 3 poäng Sovjetunionens sönderfall innebar ett slut på det kalla kriget och möjliggjorde bättre relationer mellan EU och Ryssland. Ett svagt Ryssland på 1990-talet var intresserat av ökat samarbete, men på 2000-talet har Rysslands ställning både inrikes- och utrikespolitiskt stärkts. EU:s utvidgning österut har delvis uppfattats som ett hot av Ryssland. EU har kritiserat Ryssland för brister i demokrati och medborgarnas rättsskydd. Det ekonomiska samarbetet har fördjupats och många EU-länder är beroende av rysk energi.
4 5 poäng Ryssland har som en stor exportör av olja och naturgas stärkt sin ställning gentemot EU, även om Ryssland också är starkt beroende av oljeintäkterna. Relationen till de forna Sovjetstaterna i öst har varit dåliga och det har splittrat EU:s gemensamma linje gentemot Ryssland. Dessutom har öststaternas NATO-medlemskap ökat på spänningen. Den ryska utrikespolitiken i Kaukasus och Rysslands ställningstagande i olika FN-ledda operationer (Syrien) har heller inte förbättrat relationerna. EU och Ryssland samarbetar kring skyddandet av Östersjön. +10. Figuren visar den offentliga sektorns överskott/underskott och skuld i förhållande till Finlands bruttonationalprodukt åren 1985-2009. Förhållandet anges i procent. a) Vad avses med den offentliga sektorns överskott/underskott i finländsk samhällsekonomi? b) Tolka den offentliga sektorns överskott/underskott och förändringarna i skuldutvecklingen under den tid figuren visar. c) Med vilka medel kan underskottet i den offentliga sektorn minskas? Vilka effekter har de olika medlen ur samhällsekonomins och hushållens synvinkel? a) 1 poäng Den offentliga sektorns över- och underskott beror för Finlands del på om staten och kommunerna lever över sina tillgångar och har mera utgifter än inkomster eller om de har ett budgetöverskott och har mera inkomster än utgifter. b) 2 3 poäng Den offentliga sektorn har ett budgetöverskott på 1980-talet, men i samband med den ekonomiska krisen på 1990-talet översteg utgifterna inkomsterna. Underskottet var som värst nästan -8 procent av BNP. Statsskuldens andel av BNP var som störst mellan 1992-96 då den var nästan 60 % av BNP. Efter 90-talets kris har budgeten haft ett överskott, som högst 1999 med 7-8 % av BNP, och också skuldens andel av BNP har klart minskat till kring 40 % av BNP. c) 2 3 poäng 4 5 poäng Den offentliga sektorns underskott kan åtgärdas på olika sätt. T.ex. kan inkomstöverföringar minskas eller så kan den offentliga sektorns anställda sägas upp. Skatterna kan höjas för att täcka de ökade kostnaderna. Ur nationalekonomisk synvinkel kan olika nedskärningar inverka negativt på efterfrågan och företagsamheten i landet. Inbesparingar eller skattehöjningar som drabbar hushållen leder till minskade inkomster vilket försvagar efterfrågan. Nedskärningar i den offentliga sektorn kan leda till arbetslöshet eller försämrat socialskydd för finländarna. Om den offentliga sektorn minskar på sina investeringar och konsumtion påverkar företagen negativt genom en minskad efterfrågan, vilket kan leda till ökad arbetslöshet om företagen tvingas säga upp anställda. Hushållen påverkas av skattehöjningar på olika sätt: inkomstskatten och mervärdesskatten påverkar direkt hushållens förmåga att konsumera. De offentliga tjänster som dras in kommer också att påverka hushållen och finländarna på olika sätt. Lägre barnbidrag och studiestöd påverkar barnfamiljer och ungdomar, medan minskad socialvård kan leda till dyra räkningar senare om inte de som behöver
psykisk hjälp får den i tid. Staten kan också försöka höja skatteintäkterna genom att höja pensionsåldern och höja sysselsättningsgraden på detta sätt.