Förslag om införande av trygghetsmodell inom äldreomsorgen

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (8) Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 Vår handläggare Anna Forsberg, områdeschef hälso- och sjukvård Maria Andersson, områdeschef hemtjänst/korttidsboende/samordning Beslutat av vård- och omsorgsnämnden 2013-04-18, 46 Vård- och omsorgsnämnden Förslag om införande av trygghetsmodell inom äldreomsorgen Ärendebeskrivning Redovisning av uppdrag från vård- och omsorgsnämnden att utreda införandet Piteåmodellen i Katrineholms kommun. Modellen ska införas under mandatperioden 2011-2014. Uppdraget har fått namnet Katrineholms trygghetsmodell. Sammanfattning På uppdrag av vård- och omsorgsnämnden har förvaltningen utrett införandet av den så kallade Piteå-modellen. Modellen ska införas under mandatperioden 2011-2014. Uppdraget har fått namnet Katrineholms trygghetsmodell. Det innebär att äldre personer ska kunna få komma direkt till ett boende när de behöver. I utredningen föreslås hur trygghetsmodellen skall skapas och vilka aktiviteter det behövs för att uppnå uppdragets mål. Följande uppdrag behöver genomföras i samband med ett införande av modellen: Tillfällig vakanshållning av korttidsplatser på en av Lövåsgårdens avdelningar Införa trygghetsplatser inom korttidsverksamheten Omvandla vård- och demensplatser Mottagningstimme som myndighets Handledningstid i hemtjänsten Konvertera tjänster Införa vårdavgift Begrepp inom korttidsverksamheten Den ekonomiska bedömningen är att ett införande av trygghetsmodellen inte ger några ökade kostnader vid bästa scenario och en mindre kostnadsökning vid sämsta scenario. I utredningen redovisas dock ekonomisk osäkerhet kring vad kommande vårdavgifter kommer att ge i intäkter, eventuellt ökade kostnader i samband med omvandling av vård- och demensplatser samt eventuella volymökningar i hemtjänsten. Vidare bedöms införandet av Katrineholms trygghetsmodell medföra förändringar inom olika delar av förvaltningen dvs. vård-, demens- och korttidsboende, hemtjänst, myndighet och rehabilitering. Trygghetsmodellen föreslås bli införd i två etapper, dels september 2013 dels januari 2014.

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (8) Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 Utredningen Uppdrag På uppdrag av vård- och omsorgsnämnden har förvaltningen haft i uppdrag att utreda införandet av den så kallade Piteå-modellen. Modellen ska införas under mandatperioden 2011-2014. Uppdraget har fått namnet Katrineholms trygghetsmodell. Det innebär att äldre personer ska kunna få komma direkt till ett boende när de behöver. Målet är att: Öka tillgängligheten till kommunens boenden Öka tryggheten bland äldre Öka livskvalitén för äldre Metod Utredningen har gjorts i projektform och under ledning av en projektledare. Förutom en projektledningsgrupp har dessutom arbetsgrupper bearbetat särskilda frågeställningar inom ramen för projektet. Information har lämnats under arbetets gång till det kommunala pensionärsrådet (KPR) och till landstinget via arbetsgrupp väst äldre. Nyhetsbrev om projektet har skrivits och publicerats på kommunens Forum, kommunens hemsida samt anonns i Katrineholms kuriren. Referensobjekt i Piteå, Eskilstuna, Kumla, Östersund och Hässleholm har närmare studerats. Kunskaper och erfarenheter från dessa kommuner har tagits tillvara och använts i uppbyggnaden av Katrineholms trygghetsmodell. Nulägesbeskrivning I en nulägesbeskrivning redovisas vilka resurser som finns idag, organisationsstrukturen på korttidsboende, rehabiliteringskedjan och olika statistiksiffror (bilaga 3) kring vårdflödet. Intervjuer Intervjuer har genomförts med brukare och anhöriga angående deras upplevelser av Lövåsgårdens korttidsboende. Det finns en stor brukarnöjdhet med korttidsboendet. Från anhöriga har framhållits ett ökat behov av insatser som växelvård, trygghetsplats vid behov, avlastning (helst mer än nuvarande 10 timmar per månad vore önskvärt med 20 timmar per månad vid enstaka tillfällen), personal med rätt kunskaper, omtanke och integritet samt kuratorsstöd. Bedömning Fram till 2020 sker ingen ökning av antalet äldre över 80 år. Men under 2020-talet blir antalet 80 år och äldre alltfler. Under denna period växer denna åldersgrupp med 35 %. Det är i denna befolkningsgrupp som behovet av insatser av äldreomsorg börjar

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 uppträda. En stegrad ökning i efterfrågan av insatser från äldreomsorgen är att förvänta under 2020-talet. I utredningens studie av vårdkonsumtionen kan noteras en minskad efterfrågan på plats i särskilt boende. Detta har gett utslag i tomma platser på våra olika särskilda boenden. Det finns en stor variation i erna. Det finns ett antal brukare som har väntat på permanent demensboende. Vidare behöver dimensioneringen av antalet platser i och inriktningen av särskilt boende närmare analyseras. Brukare har i intervjuer uttryckt att de i huvudsak är nöjda med Lövåsgårdens korttidsboende både när det gäller innehållet i tjänsterna och utförandet. Detta koncept håller säkerligen för framtida behov också. I intervjuer med närstående har det pekats på behov av att komplettera nuvarande äldreomsorgsinsatser med så kallade trygghetsplatser vilket ger en större flexibilitet vid nyttjandet av korttidsboende. Avlastningsstödet till anhöriga behöver utökas. Modell Följande modell föreslås införd för att uppnå uppdragets mål. Modellen bygger på att medborgarna ska känna sig trygga med vård i hemmet. Efter en sjukhusvistelse ska man känna tillit att det finns tillräckligt med stöd och rehabilitering i hemmet. Införande av en så kallad mottagningstimme ger ökad trygghet och möjlighet att ha dialog om hur insatserna önskas ske. Om/när insatserna i hemmet inte räcker till så ska medborgaren kunna erbjudas plats på korttidsboende eller permanent boende utifrån behov. Anhöriga ska känna trygghet att man kan få hjälp på olika sätt när behov uppstår. Möjlighet skapas att själv boka trygghetsplats upp till 14 dagar. En utökning av dagens 10 fria timmar till 20 timmar/månad underlättar bland annat för anhöriga boende på landsbygden. En omfördelning av dagens boendeplatser medför att en ny demensavdelning kan öppna där behovet är som störst. Omfördelning av tjänster till fler sjukgymnaster och arbetsterapeuter medför ökad kvalitet för brukare och personal. Se bilaga 1 Katrineholms trygghetsmodell för detaljerad beskrivning av modellen. Katrineholms trygghetsmodell föreslås införas i två steg, steg 1 september 2013 och steg 2 under 2014. Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är beräknad utifrån vad som kan vara bästa respektive sämsta tänkbara scenario. Det som skiljer sig mellan bästa och sämsta scenario är antalet brukare som bedöms efterfråga vårdinsatser. Förslaget bedöms vara kostnadsneutralt gällande bästa tänkbara scenario, däremot uppstår mindre kostnad vid sämsta tänkbara scenario, se bilaga 2. 3 (8)

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 I tidigare budgetförslag för 2014, finns utökning av budget medtagen för återställning av tre korttidsplatser på Lövåsgården (från 38 pl. till 41 pl). Utökningen är inte medtagen i den ekonomiska kalkylen. I den ekonomiska analysen framkommer vissa osäkerhetsfaktorer gällande vårdavgift, omvandling av vård- och demensplatser samt volymökning i hemtjänsten. Vårdavgift Eskilstuna kommun tar ut en vårdavgift för korttidsvistelse, Katrineholms kommun gör det inte. Osäkerhetsfaktorn är att den ekonomiska kalkylen inkluderar införande av vårdavgift, vilket beräknas generera ca 1 mnkr i intäkter/år. Det finns idag inga om ändring i avgiftssystemet i kommunen. En annan osäkerhetsfaktor ligger i att det inte går att förutse antal brukare som eventuellt uppnår maxtaxan. Omvandling av vård- och demensplatser I samband med återflytten av Lövåsgårdens korttidsboende, ges förslag om att öppna ny demensavdelning. Osäkerhetsfaktorn ligger i att personaltäthet för demensboende är beräknad på 0,68. Utifrån socialstyrelsens bestämmelser, förväntas bemanning planeras utifrån brukarens insatser/behov. Detta kommer att påverka personaltätheten 2014 men det kan inte bedömas i vilken grad. Volymökning i hemtjänsten Införande av trygghetsmodellen innebär att rehabgruppens resurser omfördelas och korttidsplatserna minskas. Det kan medföra att efterfrågan av hemtjänsten ökar. Osäkerhetsfaktorn ligger i att det inte säkert går att bedöma eventuell volymökning i hemtjänsten och därmed inte heller personalförstärkning. Det kan vara så att uppdraget ryms inom befintlig ram. Uppdragsbeskrivning För att kunna införa trygghetsmodellen behöver följande uppdrag genomföras: 1. Tillfällig vakanshållning av korttidsplatser på en av Lövåsgårdens avdelningar 2. Införa trygghetsplatser inom korttidsverksamheten 3. Omvandla vård- och demensplatser 4. Mottagningstimme som myndighets 5. Handledningstid i hemtjänsten 6. Konvertera tjänster 7. Införa vårdavgift 8. Begrepp inom korttidsverksamheten Uppdrag 1. Vakanshållning av korttidsplatser på en av Lövåsgårdens avdelningar (bilaga 4) De nya lokalerna på Lövåsgården inrymmer fyra avdelningar (totalt 41 platser) och nuvarande korttidsverksamhet inryms på tre av dessa avdelningar. Det finns ett behov av en utredning för att se över hur förvaltningen på bästa sätt kan använda sig av den 4 (8)

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 fjärde avdelningen. Vår bedömning är att vi idag har möjlighet att vakanshålla korttidsplatserna på den fjärde avdelningen i väntan på utredning. Vi vet att det finns en efterfrågan av demensplatser, både korttids- och permanenta platser och för utåtagerande individer. Behovet av demensplatser växer även om behovet av övriga vårdplatser minskar. Likaså har behovet av växelvård ökat. I väntan på utredning som pågår parallellt med detta, föreslås tillfällig vakanshållning av den fjärde avdelningen perioden september-december 2013. Uppdrag 2. Införa trygghetsplatser inom korttidsverksamheten (bilaga 5) En trygghetsplats innebär att en person som har ett behov av tillfälligt stöd och hjälp, själv kan boka in sig på en vistelse under maximalt två veckor. Det ska vara enkelt för personen att boka trygghetsplats. Uppföljning av gästens välmående sker efter tre dagar och 14 dagar, vilka samordnas av ansvarig sjuksköterska. Om större omvårdnadsbehov föreligger som exempelvis behov av särskilt boende, påbörjas utredning och kontakt tas med biståndshandläggare. Uppdrag 3. Omvandla vård- och demensplatser Vi vet att det finns en efterfrågan på demensplatser, både korttids och permanenta platser och för utåtagerande individer. Behovet av demensplatser växer även om behovet av övriga vårdplatser minskar. Vårdboendenas kostym är i nuläget för stor, i framtiden ser vi att behovet ökar. Förslag ges om att inrätta demensboende på den fjärde avdelningen på Lövåsgårdens korttidsboende. Eventuellt bör demensplatser för utåtagerande personer bedrivas på exempelvis Norrgläntans nuvarande korttidsplatser. Frågan är vilka lokaler som anses mest lämpliga för att bedriva demensvård. Med anledning av ovan, föreslås översyn av fördelningen av demens- och vårdplatser inom samtliga, både permanent- och korttidsboende. Uppdrag 4. Mottagningstimme som myndighets Brukare som varit på sjukhus och som har försämrats i sitt hälsotillstånd eller inte tidigare haft hemtjänst, erbjuds mottagningstimme vid hemgång. Bedömning och beviljande av insats görs av biståndshandläggare och efter individens behov. Mottagningstimme ses som hemtjänstinsats. Hemgång planeras om möjligt till eftermiddagar så att hemtjänsten (samordnande personal från hemtjänsten och ev. paramedicinare) kan möta upp brukare i hemmet. Mottagningstimme ger ökad trygghet och möjliggör för brukare att ha dialog om hur insatser önskas ske. Teamarbetet mellan paramedicinsk personal och undersköterskor kan påbörjas och tveksamheter kring omvårdnad och rehabilitering klargörs. Paramedicinare kan på ett tidigt stadium anpassa hemmet efter brukarens behov. Samordnande personal från hemtjänst och brukare går igenom genomförandeplanen. Uppföljning sker inom två veckor och då ska genomförandeplanen vara klar. 5 (8)

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 Uppdrag 5. Handledningstid i hemtjänsten (bilaga 6) Handledningstid av omvårdnadspersonal i hemtjänsten är en förutsättning för att trygghetsmodellen ska fungera. Mötestider måste tillskapas i hemtjänsten för uppföljning och handledning från paramedicinsk personal. En strukturerad form av träffar, regelbundet planerat, bedöms inte medföra alltför stora merkostnader. Handledningstid ger bättre kvalité för brukaren och ökad kompetens hos personal. Dessutom ses vinning i form av bättre arbetsmiljö, vilket medför mindre missförstånd och färre sjukskrivningar etc. Uppdrag 6. Konvertera tjänster (bilaga 7) För att kunna genomföra trygghetsmodellen och skapa en trygg och säker hemgång krävs utökade rehabresurser inom hemtjänsten. Idag har rehabpersonalen allför många olika områden att täcka upp varför bedömningar och uppföljningar inte är möjliga i den mån som egentligen behövs. Eftersom det inte tillkommer resurser föreslås en omfördelning inom ram. Rehabgruppen har under flera år visat att det går att träna bort insatser. Dock har underlaget inte varit så stort att det motiverar en separat fortsättning av rehabgruppen. En konvertering av rehabgruppens tjänster till sjukgymnaster och arbetsterapeuter medför också ett annat arbetssätt. Fler medborgare kan få ta del av resurserna som paramedicinare kan erbjuda. Beslut om konvertering av tjänster medför ett omställningsarbete. Detta beräknas kunna vara klart tidigast januari 2014. 6 (8) Uppdrag 7. Införa vårdavgift Idag har vi ett avgiftssystem som ger olika kostnadseffekter beroende på om individen har haft hemtjänstinsatser tidigare. Exempelvis kan make och maka betala olika avgifter för samma korttidsplacering. Om maken tidigare haft hemtjänstinsatser, betalar denne samma avgift på korttidsboendet. Om makan också är i behov av korttidsvistelse, men inte haft insatser sedan tidigare, betalar denne en annan avgift. Katrineholms kommun behöver se över avgiftssystemet och införa vårdavgift för korttidsverksamheten. Uppdrag 8. Begrepp inom korttidsverksamheten(bilaga 8) Trygghetsplatser föreslås ersätta begreppet avlastning. Begreppet avlastning bör även utgå på grund av att närstående kan förknippa det med skuld, då denne själv vill sörja för sin make/maka men kanske inte förmår göra det. En beskrivning av samtliga begrepp inom korttidsverksamheten har tagits fram. Uppföljning Efter föredragning i samverkan enades vi om att uppföljning ska ske efter sex månader med återrapportering till nämnd och samverkansgrupp.

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 Tidsplan Katrineholms trygghetsmodell föreslås bli införd i två steg. Beredning sker i mars och i vård- och omsorgsnämnden sker i april 2013. Steg 2: 2014 Konvertera rehabgruppens heltidstjänster till sjukgymnaster och arbetsterapeuter Införa handledningstider för omvårdnadspersonal i hemtjänsten Införa mottagningstimme som myndighets Omvandla vård- och demensplatser inom särskilt boende Öppna fjärde avdelningen på Lövåsgården. Införa vårdavgift Beredning sker i maj och i vård- och omsorgsnämnden sker i juni 2013. 7 (8) Tidsaxel 2013-2014 VON Uppdrag 1,2,5,6,8 klart 11 mars 2013 Samverkan VOF 19 info 2 april 2013 uppdrag 1,2,5,6,8 preliminärt 3,4,7 18 april 2013 VON uppdrag 3,4,7 13 juni 2013 Beredning 14 mars 2013 Steg 1: september 2013 Införa trygghetsplatser inom korttidsverksamheten Vakanshålla den fjärde avd. på Lövåsgården under perioden septemberdecember MBLförhandling 11 9 april 2013 Beredning maj 2013 Steg 1 Trygghetsmodellen september 2013 Öppna 4:e avd. Lövåsen januari 2014 Omställningsarbete sg/at, rekrytering 4:e avd. Lövåsen hösten 2013 Steg 2 Trygghetsmodellen 2014

Vård- och omsorgsnämndens handling nr 8/2013 TJÄNSTESKRIVELSE Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-04-04 VON/2013:32-719 Vård och omsorgsförvaltningens förslag till Vård- och omsorgsnämnden ar att införa trygghetsmodellen i två steg, dels september 2013 och dels 2014. i samband med återflytten av Lövåsgårdens korttidsboende, vakanshålla den fjärde avdelningen under perioden september-december 2013 i väntan på vidare utredning av vårdinriktning (enligt uppdrag 1). uppdra till förvaltningschef att avgöra om behov finns att öppna den fjärde avdelningen tidigare än planerat, dock senast 2014 i samband med införande av Katrineholms trygghetsmodell (enligt uppdrag 1). införa trygghetsplatser inom korttidsverksamheten (enligt uppdrag 2). uppdra till förvaltningen att utreda fördelning av vård- och demensplatser (enligt uppdrag 3). uppdra till förvaltningen att utreda införande av mottagningstimme som myndighets (enligt uppdrag 4). införa handledningstid i hemtjänsten för omvårdnadspersonal som är ledd av paramedicinsk personal (enligt uppdrag 5). konvertera heltidstjänster till sjukgymnast och arbetsterapeut tjänster (enligt uppdrag 6). uppdra till förvaltningen att utreda införande av vårdavgift (enligt uppdrag 7). ersätta begreppet/vårdformen avlastning med trygghetsplats (enligt uppdrag 8). utöka antalet avlastningstimmar från nuvarande 10 till 20 uppdraget ska förklaras som slutfört 8 (8) Per Enarsson Förvaltningschef Britt-Marie Svedenberg Avdelningschef för utföraravdelningen Ärendets handlingar Bilaga 1 - Katrineholms trygghetsmodell Bilaga 2 - Beräknade kostnader Bilaga 3 - Statistik Bilaga 4 - Uppdrag 1 vakanshållning Bilaga 5 - Uppdrag 2 trygghetsplatser Bilaga 6 - Uppdrag 5 handledningstid Bilaga 7 - Uppdrag 6 konvertering av tjänster Bilaga 8 - Uppdrag 8 begrepp

BILAGA 1 1 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Vår handläggare Anna Forsberg, områdeschef hälso- och sjukvård Maria Andersson, områdeschefhemtjänst, korttidsboende/samordning Katrineholms Trygghetsmodell Inledning Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun arbetar på uppdrag av nämnden med att införa Katrineholms trygghetsmodell. Det innebär att äldre personer ska kunna få komma direkt till ett boende när de behöver. Trygghetsmodellen är inspirerad av Piteåmodellen. Målet är att: Öka tillgängligheten till kommunens boenden Öka tryggheten bland äldre Öka livskvalitén för äldre Organisationen har granskats vilket redovisas i separat dokument. Här beskrivs förslag på hur framtida modell kan se ut. Förslag att till viss del verkställa modellen i samband med återflytt av korttidsverksamheten från Vingåker till Katrineholm september 2013. Hela modellen ska implementeras 2014. Korttidsboende Platsfördelning Förlag på platsfördelning av Lövåsgårdens korttidsverksamhet. 11 pl. Femman trygghetsplatser, växelvård, utredningar 11 pl. Treklövern rehabilitering, utredningar 8 pl. Linden palliativ vård och trygghetsplatser 11 pl. ny avdelning demens ev. utåtagerande 8 pl. Norrgläntan växelvård och trygghetsplatser för demens 1 pl. Almgården Trygghetsplats och växelvård (binds ej upp för enbart växelvård) 1 pl. Yngaregården Trygghetsplats och växelvård (binds ej upp för enbart växelvård) 1 pl. Vallgården Trygghetsplats och växelvård (binds ej upp för enbart växelvård) 7 pl. Furuliden kräver ombyggnation och anses inte behövas förrän efter 2020 då befolkningsstrukturen ändras. Det finns inga öronmärkta rum på avdelningarna för trygghetsplatser utan efterfrågan får styra beläggningen.

BILAGA 1 2 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Personaltäthet Lövåsgårdens korttidsboende Treklövern 0,63 Linden 0,83 Femman 0,63 Ny avdelning ev. 0,68 Kriterier för placering på korttidsboende: Egen ansökan som i regel görs i samband med vårdplanering Svårigheter att säkerställa trygghet i det egna hemmet ex. demenssjukdom där brukare kan gå vilse och inte hittar hem, bristande insikt om egen problematik och ber därmed inte om nödvändig hjälp Bostaden är så trång att det inte är möjligt att förflytta sig med hjälpmedel ex. bor i 1 rum och kokvrå, förflyttar sig i rullstol med ett ben rakt Hjälpmedel som behövs får inte plats i hemmet, personal ser först över om det går att möblera om, använda fristående toalettstol, lift, gåbord och övriga hjälpmedel. Om brukare är beviljad särskilt boende och trygghet/säkerhet inte kan säkerställas i hemmet. Om brukare upplever stor otrygghet i hemmet. Om brukare i nuläget bedöms vara i behov av särskilt boende, men det är för tidigt att bedöma om förbättring kommer att ske. Samt att trygghet/säkerhet inte kan säkerställas i hemmet. Brukaren ska vara medicinskt färdigbehandlad. Akuta placeringar sker där hemsituationen är ohållbar och andra insatser inte kan samordnas i tid så att brukaren upplever en trygghet/säkerhet i hemmet. En individuell bedömning ska göras och i den ska hem- och familjeförhållanden vägas in samt hur hemtjänstinsatserna har fungerat före sjukhusvistelse. Hemtjänst Förutsättningar för hemtagning och hemtjänst Fler brukare beräknas återgå till ordinärt boende efter sjukhusvistelse, vilket medför att omvårdnadspersonal får ta mer ansvar i sin yrkesroll över rehabilitering i hemmet. Personal behöver kompetensutveckling inom rehabilitering och vardaglig handledning av paramedicinsk personal. Det krävs regelbundna möten mellan yrkeskategorierna.

BILAGA 1 3 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Under de första tre veckorna kan brukare ha täta tillsynsbesök (upp till en gång i timmen). För att kunna samordna arbetet med uttrappningen av tillsynsbesöken, måste teamarbete över yrkesgränserna (paramedicinare, undersköterskor, distriktssjuksköterskor och biståndshandläggare) förstärkas, där handledning och teamträff kan ske regelbundet. Regelbundna uppföljningar av insatser görs av biståndshandläggare via teamträffar som sker en gång i månaden. Kommunikation sker även vid behov via journalsystem och telefoni. Om brukarens behov förändrats till det sämre och det kan bli aktuellt för permanent boende inom särskilt boende, kan utredning göras i hemmet. Är inte detta möjligt, kan placering ske till korttidsboende för vidare utredning Det kan innebära att distriktssjuksköterskornas arbetsmängd ökar, då fler brukare väntas återgå till hemmet som kan ha ett ökat medicinskt behov. En omfördelning kan eventuellt göras från korttidsvården, där platsantalet minskar. Mottagningstimme Brukare som varit på sjukhus erbjuds mottagningstimme vid hemgång. Bedömning och beviljande av insats görs av biståndshandläggare och efter individens behov. Mottagningstimme ses som hemtjänstinsats. Hemgång planeras om möjligt till eftermiddagar så att hemtjänsten (samordnande personal från hemtjänsten och ev. paramedicinare) lättare kan möta upp brukare i hemmet. Syfte Mottagningstimme ger ökad trygghet och möjliggör för brukare att ha dialog om hur insatser önskas ske. Paramedicinare kan på ett tidigt stadium anpassa hemmet efter brukarens behov. Samordnande personal från hemtjänst och brukare går igenom genomförandeplanen. Uppföljning sker inom två veckor och då ska genomförandeplanen vara klar. Vi ser att mottagningstimme ger en kvalitetsvinst för brukaren, då vården blir bättre redan från första dagen. Teamarbetet mellan paramedicinsk personal och undersköterskor kan påbörjas och tveksamheter kring omvårdnad, rehabilitering klargörs. Mottagningstimme underlättar även för hemtjänstens framtida planering för brukaren. På så vis arbetar teamet proaktivt, vilket kan leda till mindre avvikelser. Det kan även innebära att frustration och oro hos brukare minskar. Målgrupp Brukare som vistas på sjukhus och som har försämrats i sitt hälsotillstånd eller inte tidigare haft hemtjänst. Vårdplaneringsteam Vårdplaneringsteamet består av boendesamordnare/bedömningssjuksköterska, biståndshandläggare och arbetsterapeut. I ärenden där det anses behövas, kan kallelse till vårdplanering på sjukhus ges till berörd paramedicinare och/eller sjuksköterska.

BILAGA 1 4 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Kallelse till berörda parter sänds så snart ett behov av fortsatta insatser efter utskrivning bedöms föreligga. Som kallelsedag räknas vardag före kl. 16. Om brukaren är utskrivningsklar inom de fem närmsta dagarna, har kommunen en skyldighet att ta emot personen i kommunens regi. Det förutsätter att brukaren har ett omfattande utökat behov eller om individen behöver annan vårdinsats såsom korttidsplacering. Idag finns en kombinerad tjänst som bedömningssjuksköterska och boendesamordnare. Hon ansvarar för platsfördelningen både på korttidsboende och för särskilt boende och ser till att betalningsansvar inte uppstår. Akuta placeringar sker till korttidsboende där hemsituationen är ohållbar och andra insatser inte kan samordnas i tid så att brukaren kan få en trygghet/säkerhet i hemmet. Vårdplaneringsteamet informerar om interna och externa utförare vid planering på sjukhus. Om brukare inte kan bestämma sig för vilken utförare denne föredrar, ansvarar kommunen för hemtjänstinsatser under de första 14 dagarna. Därefter görs en uppföljning och brukare kan återigen välja utförare. Brukare som vistas på sjukhus och som har försämrats i sitt hälsotillstånd eller inte tidigare haft hemtjänst erbjuds mottagningstimme vid hemgång. Hemgång planeras om möjligt till eftermiddagar så att hemtjänsten lättare kan möta upp i hemmet. Uppföljning sker efter 14 dagar av biståndshandläggare. Om det är uppenbart att brukare bör placeras på särskilt boende, kan denne få en plats på ett permanent boende under tiden ansökan behandlas. Initialt får brukaren ett om korttidsplacering. Det finns ett önskemål om att separera kombinationstjänsten boendesamordnare och bedömningssjuksköterska. Detta önskemål omfattas inte av Katrineholms trygghetsmodell utan får hanteras för sig. Rehabilitering En förutsättning för trygghetsmodellen är att fler sjukgymnast- och arbetsterapeut tjänster tillkommer. Samarbete mellan paramedicinsk personal och hemtjänstpersonal är viktigt för att få till en bra kvalité för brukaren. Idag har kommunen åtta årsarbetare av rehabassistenter som ingår i den s.k. rehabgruppen. Då underlaget inte alltid medfört full sysselsättning föreslås en omfördelning av befintligt team. På så vis sprids rehabgruppens goda arbete inom hemtjänsten och fler brukare kan få ta del av en förhöjd kompetens. En möjlighet att få fler tjänster av sjukgymnaster och arbetsterapeuter bedöms vara genom konvertering av rehabassistenternas tjänster. Dessa nya tjänster medför bättre möjligheter för att stötta brukare och hemtjänstpersonal i rehabilitering. Paramedicinare kan parallellt arbeta med hemtjänstpersonal och fler hembesök och uppföljningar kan ske hos brukare. Innebär att alla medborgare behandlas lika, det är inte bara en utvald grupp som får mycket stöd.

BILAGA 1 5 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr För att få igång ett teamarbete över yrkesgränserna (paramedicinare, sjuksköterskor, hemtjänstpersonal) finns det behov av träffpunkter i form av handledning och teamträffar. På så vis kan ex. uttrappning av insatser uppmärksammas i ett tidigt skede. Paramedicinare ska även kunna nå ut till arbetsgruppen via samordnande personal i hemtjänsten. Modellen efterliknar Östersunds arbetssätt med satsning på kvalificerad rehabilitering. Trygghetsplatser En trygghetsplats innebär att en person som känner ett behov av att få tillfälligt stöd och hjälp själv kan boka in sig på en vistelse under maximalt två veckor. Det ska vara enkelt för personen att boka trygghetsplats. Syftet med bokning för maximalt två veckor, är att om brukare inte kan gå hem efter den tiden, slussas denne vidare till rätt enhet för rätt hjälp. Ev. förflyttning föregås av en vårdkonferens. Kriterier för trygghetsplats Boendesamordnare bedömer om personen är berättigad till trygghetsplats utifrån följande kriterier: Personen själv efterfrågar platsen Personen är 65 år eller äldre Personen kommer direkt från eget ordinärt boende Personen har inte utåtagerande beteende Personens behov av omvårdnad och hälso- och sjukvård kan tillgodoses utan föregående planering ex. att hjälpmedel finns att tillgå, att ordinerad behandling går att genomföra. Vistelse Ankomst till boendet sker helst dagtid ca kl. 14. Sjuksköterska ska ankomstdagen göra en bedömning om personen är i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser samt informera och instruera personalen. Om omvårdnadspersonal uppmärksammar att bedömning inte skett, kontaktas sjuksköterska. Trygghetsgäster erbjuds delta på aktiviteter som övriga boendet anordnar. Gäster som har behov av rehabilitering i vardagen, ska få dessa tillgodosedda. Uppföljning av gästens välmående sker efter tre dagar och 14 dagar, vilket samordnas av ansvarig sjuksköterska. Om större omvårdnadsbehov föreligger som ex. behov av särskilt boende, påbörjas utredning och kontakt tas med biståndshandläggare. Det ska utses kontaktpersonal, patientansvarig sjusköterska och paramedicinsk personal till gästen.

BILAGA 1 6 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Bokning Bokning sker dagtid kl. 8-16 och via boendesamordnare. Bokning sker efter bokningsformulär. Formuläret ska finnas i journalsystemet, där läs- och skrivbehörighet begränsas. Akuta placeringar kan ske jourtid och då tar sjuksköterska emot bokningen. Denne fyller i datum i e-bokningssystemet. Boendesamordnare styrker och registrerar bokad trygghetsplats i journalsystemet senast första vardagen efter ankomst. Bokningsformuläret ersätter utredningen. Dokumentation SoL och HSL Dokumentation görs på samma sätt som för korttidsboende. Bokningsformuläret ersätter genomförandeplanen. Individuell vårdplanering upprättas utifrån individens behov samt vistelsens längd. Avgifter För trygghetsplats gäller samma avgifter som för korttidsplats. Rutin för trygghetsplatser finns i separat dokument och efterliknar Eskilstunas modell. Vakanshållning på särskilt boende Efterfrågan måste styra antalet vakanta platser som kan hållas inom särskilt boende. Målsättningen är att hålla en vakans om 1-3 %. Syftet med vakanshållning är att brukare som behöver komma till en permanent plats, ska kunna göra detta inom 24 timmar. Inflyttning ska kunna erbjudas omedelbart. Boendesamordnaren ansvarar för de permanenta platserna. Tomplatsavdrag Avdrag för tomplatser räknas från dagen efter brukaren avlidit. Avsikten med avdraget för tomplatser är att kunna föra över ekonomiska medel till de verksamheter som behöver extra förstärkning. Det vill säga pengarna omfördelas inom ram till enheter som behöver mest. Tomplatsavdraget kan kompensera för intäktsförluster som kan komma med vakanshållningen av permanenta platser. Vi föreslår att det införs på korttidsboende liksom särskilt boende. Bostadsanpassning Bostadsanpassning behöver inte alltid vara utförd innan hemgång. Behovsbedömning görs bättre efter en tids vistelse i hemmet.

BILAGA 1 7 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Landstinget Samverkansavtalet behöver ses över. Rollfördelningen mellan kommun och landsting behöver förtydligas. I de fall där läkarkontakt behövs, tar hemtjänst kontakt med distriktssjuksköterska som i sin tur kontaktar vårdcentralen. Det vore önskvärt om distriktssjuksköterska kunde vid behov kontakta landstingets närvårdsteam. Ordinationer av läkemedel måste vara klara om kommunen ska kunna ta emot brukare till direkt plats på särskilt boende och trygghetsplatser. Sjukhus behöver planera hjälpmedel inför hemgång till ordinärt boende för att säkerställa en trygg hemgång (Tryggveavtalet). Myndighet Brukare som ansöker och beviljas ett särskilt boende, kan framföra önskemål om ett visst boende. Boendesamordnare tar om möjligt hänsyn till önskemål, men erbjuder ledig plats när det så uppstår, oavsett var den uppkommer. Boendesamordnare informerar brukare om att denne kan placeras i en internkö. Om brukaren tackar nej till erbjuden plats så avslutas ansökan eftersom behov av särskilt boende då inte bedöms föreligga utan man kan tillgodose behoven på annat sätt (exempelvis genom hemtjänst). Vid förnyat behov så får brukaren ansöka igen. Brukare på servicehus kan erbjudas växelvård för avlastning av anhöriga. Dock inte dagverksamhet som ändå bedöms finnas på Igelkotten och Pantern. Hyreskontrakt Uppsägningstiden för hyreskontrakt är idag 1-3 månader och den räknas från närmast påföljande månadsskifte. Vid dödsfall har man möjlighet att förkorta uppsägningstiden ner till en månad. Uppsägningstiden är lika för servicehus och vård- och demensboende. Boendesamordnare upplever inte att det är ett problem med utflyttningar i samband med dödsfall. Anhöriga brukar oftast vilja släppa lägenheten tidigare och då träffas sådan överenskommelse mellan parterna. Eftersom det inte verkar finnas grund för att arbeta vidare med möjligheten till att förkorta hyrestiden, föreslås inga vidare åtgärder. Kommuner ska erbjuda parboende utifrån parboendegarantin. För det ändamålet erbjuds större lägenheter med en högre hyra än de mindre. Detta kan leda till att brukare väljer mindre lägenhet när make/maka avlider. Brukaren själv bestämmer om denne vill flytta eller inte. Idag finns lägenheter för två personer på Furuliden, Igelkotten och Lövåsgården.

BILAGA 1 8 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr När flytt mellan olika särskilda boenden sker, är uppsägningstiden en - tre månader och det kan innebära att brukaren får betala för dubbelhyra. Anhörigcentralen Det finns önskemål från anhörigcentralens målgrupp om att utöka fria timmar från 10 timmar per månad till 20 timmar per månad. Bakgrunden är att man upplever att 10 timmar inte räcker till mer än enstaka tillfällen och därför inte är tillräckligt stöd. Samtidigt kan det medföra att brukare bor kvar hemma längre. Framtida utvecklingsområden Videokonferens för vårdplaneringsteamet. Vård- och demensboende nya avdelningen på Lövåsgårdens korttidsboende. Behovet av permanenta demensplatser växer även om behovet av vårdboendeplatser minskar. En översyn bör göras av samtliga permanentplatser inom vårdoch demensboende. Finns det anledning att byta plats på korttidsvården från Norrgläntan till Pantern eller Lövåsgården? Medicinskt ansvarig rehabiliterare (MAR). Kombinationstjänsten boendesamordnare och/eller boendesamordnare. E-bokningssystem för bokning av platser på korttids- och särskilt boende. Samarbeta med landstinget runt etiskt förhållningssätt rörande varandras uppdrag. När flytt mellan olika särskilda boenden sker, är uppsägningstiden en - tre månader och det kan innebära att brukaren får betala för dubbelhyra. Ekonom utreder. Andra kommuner Eskilstuna Hemtagning och hemtjänst För att kunna säkerställa god vård och trygghet, infördes täta tillsynsbesök. Ibland så ofta som en gång i timmen. De tre första veckorna var insatserna täta, för att därefter successivt minska. En del brukare som vant sig vid de täta tillsynsbesöken, tyckte att det kändes otryggt när väl dessa skulle minska. Personalen har i de fallen, motiverat brukare till att våga minska insatserna. Efter tre månader gjordes en utvärdering av det förändrade arbetssättet, vilken påvisar gott resultat. Endast två brukare klarade inte av att vara kvar i hemmet efter hemtagning. Ett förbättringsområde är dock att sjukhuset måste planera bättre för hembesök och anpassning av hjälpmedel i hemmet. Likaså har rapportering över gränserna försämrats, i synnerhet från Mälarsjukhuset.

BILAGA 1 9 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Trygghetsplatser Det finns två trygghetsplatser och det finns en särskild rutin framtagen för dessa. Bokning går via en samordnande undersköterska och vistelse sker om max sju dagar. Det krävs inget bistånds- eller grund. Åldersgränsen går vid 18 år och bokning sker via frågeformulär. Om så skulle behövas, kan personal kontakta distriktssjuksköterska eller närvårdsteamet för konsultation. Efterfrågan av trygghetsplatserna är inte stor, förmodligen beroende på att platserna inte marknadsförs i kommunen. Vårdplaneringsteam Mälarsjukhuset har ett vårdplaneringsteam bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och sjuksköterska. Det är dessa personer som tre biståndshandläggare träffar när vårdplaneringar ska genomföras. Kallelse kommer till handläggare som snabbt infinner sig på sjukhuset för planering. När väl planeringen är klar och utredningen är skriven, skickas meddelande till gruppledare inom berörd hemtjänstområde. Gruppledaren kontaktar i sin tur Mälarsjukhuset för utskrivningsdatum. Om ärendena är komplexa, sker en dialog med enhetschef. Det här ger hemtjänsten bättre förutsättningar för planering vid nya ärenden. Generellt har Eskilstuna uppfyllt sina åtaganden om hemtagning inom fem arbetsdagar. Däremot har landstinget upplevt viss frustration över att ha fått vänta tills gruppledaren kontaktat sjukhuset för utskrivningsdatum. Eventuellt betalningsansvar belastar berört hemtjänstområde. Biståndshandläggare handhar inte platsfördelningen utan lämnar en beställning till verkställande enhet. Biståndshandläggare är restriktiva i sina bedömningar och utgår från att brukare som har möjlighet till det ska återgå till ordinärt boende efter sin sjukhusvistelse. Om brukare ansågs vara adekvata och inte uppvisade tydliga demenssymptom, planerades det för återgång till hemmet. Likaså om hemmiljön var god och brukaren kunde larma. I det fall brukare uppvisade stor otrygghet vid vårdplaneringen på sjukhuset, motiverade biståndshandläggare hemgång med möjlighet till trygghetsplats. Biståndshandläggare beviljar s.k. mottagningstimme till brukare som anses behöva mötas upp av hemtjänsten i hemmet. För att säkerställa en trygg övergång till hemmet, behöver sjukhusets paramedicinare förbereda för hemmiljön. Det kan än idag fallera, dock har planeringen inför hemgången blivit bättre. Det händer även att rapporteringen ibland uteblir mellan landstingets och kommunens paramedicinare. I de fall där omfattande bostadsanpassning behövts, har detta initierats av landstinget. Uppföljningsdatum planerades till en vecka efter hemgång. Det finns 23 hemtjänstområden (900 brukare) och vissa områden har fått utökad personalstyrka och fler bilar. I vissa fall har hyrbil tillämpats.

BILAGA 1 10 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Rehabilitering Till en början hade Eskilstuna ett team bestående av paramedicinare som arbetade mot brukare som fått beviljat den s.k. förstärkta hemtjänsten. Numera är det områdesansvariga paramedicinare som arbetar mot alla brukare inom det området. Sjukgymnast och arbetsterapeut deltar på teamträffar. Paramedicinare handleder undersköterskor i hemtjänsten i större utsträckning idag än tidigare. Piteå Hemtagning och hemtjänst Hemtagning av brukare från sjukhus sker alltid i första hand, det är i hemmets naturliga miljö som bedömning görs om nuvarande situation och framtida behov. Om brukare inte kan återgå till hemmet, finns det en liten korttidsenhet för rehabilitering. Om brukare skulle vara i behov av särskilt boende, flyttar denne direkt in till ett boende. Vakanshållning Piteå vakanshåller 10-15 platser av 555 platser inom särskilt boende, dock hålls platserna något flytande och det finns inga uttalade platser som används för detta ändamål. Om efterfrågan är hög, sjunker platsantalet för vakanshållningen. Chefer är i sin roll även biståndsbedömare, vilket underlättar för översynen av platsfördelningen. Genomgång av platsfördelning sker en gång i veckan. Trygghetsplatser Bokning av trygghetsplatser görs utan bistånds och tas emot av personalen. personalen utgår från ett bedömningsunderlag, där frågor ställs om hjälpbehov och syfte med vistelsen. Om det är en ny gäst som ringer, erbjuds tidsbokning för rundvisning av enhet Villa Utkiken. Villa utkiken stänger vart tredje helg och syftet är att rätt målgrupp nyttjar enhetens tjänster. Piteå har vissa kriterier som man utgår ifrån, brukaren måste vårdas av närstående i hemmet och där syftet är avlastning, man är 64 år och äldre (undantag kan förekomma), brukaren är inte i så pass stort hjälpbehov att denne bör bo på ett permanent boende. Marknadsföring sker via så kallad word of mouth och broschyrer. Vårdplaneringsteam Piteå har ingen boendesamordnare, enligt delegationsordningen har respektive biståndsbedömare rätt att avslå eller bevilja ansökan om särskilt boende. I praktiken går biståndsbedömare och verksamhetschef igenom ärenden och fördelar boendeplatser. Verksamhetschef har en samordnande roll.

BILAGA 1 11 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Östersund Rehabilitering Östersund har sedan år 2000 prioriterat ett rehabiliterande förhållningssätt i kommunen. En politisk satsning möjliggjorde ett förändrat arbetssätt genom skapande av nya tjänster. Ett nyckeltal är at om bemanningsnivå på 0,5 sjukgymnast och 0,5 arbetsterapeut per 300 invånare över 65 år. Huvudinriktningen är hemgång efter sjukhusvistelse. Man har ändrat och minskat korttidsverksamheten. Behov av korttids bedöms om hemsituationen inte är trygg. Arbetet sker i så kallade hemteam. Viktigt är samsyn på uppdrag och ansvar. Resurser av sjukgymnast och arbetsterapeut på särskilt boende är lägre för eftersom man där inte har rehabilitering som mål. De arbetar mer konsultativt på särskilt boende. Östersund har en tydlig struktur kring hur rehabiliteringsarbetet planeras. Kommunen har delat in rehabiliteringen i olika nivåer och alla brukare med behov har en rehabiliteringsplan. Det finns ingen kvarvarande dagrehab men man har en öppen verksamhet med drop in. Sedan april 2010 har kommun valfrihet gällande servicetjänster. Östersund har också arbetat med etiskt förhållningssätt gentemot landstinget. Respekt för varandras uppdrag. Hässleholm Vårdplaneringsteam I Hässleholm, har sjukgymnast och arbetsterapeut ansvar för mindre distrikt än i Katrineholms kommun. När kallelse kommer till kommunen om vårdplanering på sjukhus, samordnar biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och enhetschef. I det så kallade teamet, as vilka professioner som ska närvara vid vårdplaneringen. Därefter tar deltagare information från motsvarande profession på sjukhus innan själva planeringen. Utgångspunkten är att brukare, ska så långt det är möjligt tas emot i ordinärt boende. Om behov finns, möter hemtjänsten upp brukaren i hemmet. Kumla Kumla förändrade sitt arbetssätt för ett år sedan (2011). Huvudinriktning är hemgång efter sjukhusvistelse och rehabilitering i första hand. Meddelande inför utskrivning går från sjukhus till områdets ansvariga sjuksköterska (OAS) via Medix som i samråd med sitt hemteam, ar om kommunen kan ta emot brukaren direkt eller inte. Om sjuksköterska bedömer att det inte är möjligt att ta emot brukaren så kontaktar sköterskan vårdplaneringsteamet i kommunen. Det är oftast nya brukare som vårdplaneras. Kumla har inte infört lagen om valfrihet. Bakgrunden till ändringen var att det fanns kunskap ute i områdena som inte vårdplaneringsteamet kände till. Tidigare vårdplanerades alla brukare av teamet.

BILAGA 1 12 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON/2013:32-719 Dnr Det finns 120 särskilt boende platser och 18 korttidsplatser. Ca 20 000 invånare. 11 tjänster arbetsterapeut varav 6 mot hemtjänst. Sjukgymnasterna finns inom landstinget. Det finns en 24 timmars garanti om plats på korttids, men hittills har ingen utnyttjat den. Vårdplaneringsteamet består av biståndshandläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut. Det är två personer som delar på uppdragen inom varje yrkeskategori. Det finns fasta tider för vårdplaneringar på universitetssjukhuset i Örebro tre dagar/vecka (må-ti-to). Vid behov så kan OAS boka tid genom G-katalog på datorn. Information efter vårdplanering dokumenteras i Medix och Procapita. OAS kvitterar meddelande.

VON/2013:32-719 BERÄKNADE KOSTNADER FÖR DELAR I TRYGGHETSMODELLEN 2013-01-17 BILAGA 2 Bästa scenarie Sämsta scenarieoförändrat tkr tkr tkr KONVERTERING AV 8 HELTIDSTJÄNSTER Sjukgymnast -2191-2191 Arbetsterapeut -1355-1355 Vakanshållning (75 %) / ej vakanshållning 0-420 Konvertering av tjänster 3760 3760 Summa 214-206 0 PERSONALKOSTNAD PLATSREDUCERING KORTTIDSBOENDE Platsreducering 41 till 30 3600 3600 0 MOTTAGNINGSTIMMA Kostnaden beräknad på 1 timma hos 250 resp 400 brukare per år -88-140 görs ibland TILLSYNSBESÖK UNDER TRE VECKOR 10 brukare 100 brukare vecka 1 10 minuter varannan timma vecka 2 10 min var tredje timma vecka 3 10 minuter var trejde timma totalt under tre veckor tim Kostnad / brukare 4 860 kr kostnad för 10 brukare -49-490 -490 Kostnad för 100 brukare HYRBIL / ÅR 1 resp två bilar -84-168 0 FÖRÄNDRING AVGIFTER Korttid/Trygghetsplatser Ny avgift kostn/dygn! Beräkning efter maxtaxan/30 dgr = 59 kr/dygn 1012 1012 1012 beräkning gjord med 10 % vakanta platser totalt 330 dygn/plats Intäktförlust 11 pl. Beräkning mat + dygnsavgift för 11 platser á 330 dygn -606-606 UTÖKNING AV FRIA TIMMAR TILL 20 TIMMAR/ MÅNAD Nyttjas ej -350 0

SUMMA EXKL MÖTESTID 3999 3558 2652 1012 MÖTESTID Teamträff 1 tim/mån 80 tjänstgörande personal finns idag finns idag finns idag Handledning 30 min 3 ggr/mån 80 tjänstgörande personal -300-300 Ingen vikarieersättning krävs Mötestid I det resursfördelningssystem som vi idag har är det inget som ersätts utöver utan ingår i den timpeng som varje utförd timma genererar SUMMA INKL MÖTESTID 10 brukare 100 brukare sämsta - inkl 100 brukare Total kostnad 3699 3258 2352 SUMMA INKL MÖTESTID OCH NY DEMENSAVDELNING Ny demensavdelning ersätter platsreducering korttids Personalkostnader beräkning 0,68 personaltäthet -3900-3900 Intäkter 1135 1135 Total kostnad 934 493-413 I beräkningen har antagits att de 650 tkr (8 mån) som behövs som utökning i budget 2014 för att återställa personal för 3 platser på korttids ingår. Om de istället ska ingå i beräkningen av trygghetsmodellen så ska samtliga summor öka med 650 tkr

BILAGA 3 1 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON 2013:32-719 Vår handläggare Anna Forsberg, områdeschef hälso- och sjukvård Maria Andersson, områdeschefhemtjänst, korttidsboende/samordning Katrineholms Trygghetsmodell statistik Bakgrund Nuläget av platsfördelning inom särskilt boende: Totalt 423 permanenta platser uppdelat på 212 platser vårdboende (inklusive Stensätter) 106 platser demensboende 105 platser serviceboende Nuläget av platsfördelning inom korttidsboende: Totalt 48 (49) korttidsplatser uppdelat på 8 platser Norrgläntan (demens) 38 platser Lövåsens korttidsboende (Treklövern, Femman, Linden) 1 plats Almgården 1 plats Yngaregården (1 plats på Vallgården som i flera år nyttjats som permanent plats, saknar trinettkök) Ibland har även permanentplatser på övriga boenden använts för korttidsplacering. Vi saknar statistik för detta. Statistik 1. ansökningar till särskilt boende, SÄBO 2. inflyttade till SÄBO uppdelat på olika boendeformer 3. Rörlighet permanentplatser, dvs. antal avlidna på permanentplatser 4. vårdplaneringar och flödet ut från sjukhuset 5. Vårdtid på korttidsboende och flödet ut efter vistelse 6. brukare som kommer hemifrån 7. växelvårdsplatser 8. personer/vårddagar/boende 9. Avdrag för tomplatser på demens- och vårdboende Tabeller och kommentarer är infogade efter varandra. I slutet av dokumentet (sid 10-12) finns underlag till vissa avsnitt. Ytterligare specificerad information, exempelvis antal uppdelat per månad, kan lämnas av projektledare.

BILAGA 3 2 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON 2013:32-719 1. ansökningar till särskilt boende, SÄBO År Ansökan Bifall Avslag 2008 212 190 22 2009 192 170 22 2010 186 155 31 2011 179 156 23 2012 200 182 18 Kommentar ansökningar till särskilt boende varierar. Under perioden 2008 2011 minskade antalet ansökningar med 33, vilket motsvarar 15,6 %. 2012 är det åter en ökning med 21 ansökningar (12 %) jämfört med 2011. bifall i relation till antal ansökningar är relativt konstant, det går inte att påvisa en skillnad som är statistiskt säkerställd. Avslag sker främst för personer som sökt servicehus, det är sällan som avslag görs för sökande till vårdboende. Ärenden avseende serviceboende anser biståndshandläggare vara svårbedömda, då brukare bör klara sig själv i möjligaste mån samtidigt som det krävs stora stödinsatser för ett bifall. 2. inflyttade till särskilt boende uppdelat på olika boendeformer År Totalt Demensboende Vårdboende Servicehus 2008 143 37 85 21 2009 146 45 76 25 2010 126 30 79 17 2011 156 36 88 32 2012 182 52 96 34 Kommentar Under perioden 2008 2010, är det fler som får bifall till särskilt boende än som faktiskt flyttar in. inflyttade varierar mellan dessa år, men det rör sig om ca 75 % till 85 % i relation till dem som ansökt och fått bifall. 2011 och 2012 är det lika många som flyttar in som beviljats plats. Att det är fler som söker till särkilt boende än som flyttar in, kan bero på att brukare avlider innan det blir aktuellt med flytt. Det kan även bero på att hälsotillståndet förbättrats eller att den enskilde ångrar sig när denne blir erbjuden en plats. Brukare kan ibland övertalas av anhöriga att ansöka om plats på särskilt boende fast brukaren själv egentligen inte vill flytta. Den enskilde kan ibland tacka nej om utredningstiden mellan ansökan och erbjuden plats är kort. Brukaren är inte redo att flytta. Det har även hänt att brukare eller anhöriga tackat nej på grund av att lägenheten har för liten balkong, lägenheten saknar söderläge eller boendet är i fel ände av staden.

BILAGA 3 3 (12) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-27 VON 2013:32-719 3. Rörlighet permanentplatser, dvs. antal avlidna på permanentplatser 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 35 % 26 % 27 % 30 % 32 % 31 % 32 % 31 % 26 % 36 % 35 % Kommentar Rörligheten beskriver hur stor omsättning det är på alla permanenta platser sammantaget. Det vill säga hur många som avlider under ett år. Siffran för rörlighet varierar mellan 26 % och 36 % och är därmed ganska konstant. Ett specifikt boende kan ha högre siffra och därmed en högre omsättning. Ett sådant exempel är Strandgården som hade en omsättning på nästan 50 % år 2010. 4. vårdplaneringar och flödet ut från sjukhus År Vårdplaneringar Hemtjänst + Korttidsboende sjukhus Avliden på Hemrehab Totalt HSL-insats 2008 635 314 236 59 26 2009 505 196 239 52 18 2010 472 189 213 59 11 2011 450 168 201 65 16 2012 434 172 179 58 24 Tabellen visar antal ärenden och var brukaren tar vägen efter vårdplaneringen: antal brukare som går hem med hemtjänst, flyttar till korttidsboende, går hem med hemrehab eller avlider på sjukhuset innan verkställs. Kommentar antal vårdplaneringar ärenden som vårdplaneras har markant minskat, från 635 till 434, vilket motsvarar en minskning på 31,7 %. En förklaring är att enklare ärenden nu hanteras direkt mellan sjukhus och hemtjänst. Numera kopplas inte vårdplaneringsteamet in om en brukare till exempel återgår till hemmet med oförändrat tillstånd och med samma insatser som tidigare. Färre vårdplatser på sjukhusen inverkar också. 2008 hade Kullbergska totalt 97 vårdplatser. Efter nerdragningar i olika omgångar har de kvar 74 platser 2012. Under 2011 så skedde 73 av 450 vårdplaneringar på Mälarsjukhuset (MSE) och Nyköpings lasarett (NLN). 2012 var det 44 tillfällen av 434 vårdplaneringar. Siffror från tidigare år saknas. Kommentar flödet ut från sjukhuset Något färre antal går till korttidsboende men det är osäkert om det är en normal variation. 2012 var det nästan lika många brukare som åkte hem med hemtjänst som placerades på korttidsboende. et som åker hem med rehabgruppen är relativt oförändrad. et som avlider efter vårdplanering har minskat något, vilket kan bero på ändrad hantering av ärenden. Enligt boendesamordnaren så avvaktar de att