- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson, Lari Veneranta & Richard Hudd Österbottens förbund
Vem nyttjar siken och hur? - Yrkesfiskare - Husbehovs- och fritidsfiskare - Fåglar - Sälar - Fiskar
Fotoakuten
Yrkesfisket tar årligen drygt 50 ton sik medan fritidsfisket uppskattas ta 180 ton med mängdfångande redskap och ytterligare 8 ton med handredskap. Skattningen av fritidsfiskets fångster är dock osäker. Sälens effekt är svår att uppskatta eftersom osäkerheten är stor kring hur individerna fördelar sig mellan havsområden. Tillgängliga skattningar av mängden gråsäl visar att denna skulle kunna ta mellan 180 och 750 ton sik årligen i Bottenhavet. Skarv har utpekats som ytterligare en annan viktig faktor men dess uttag förefaller vara betydligt mindre, uppskattningsvis 13 ton (0-52) per år. Fiskeriverket 2011-06-01
antalet licenser stadigt kring 20 (18-25) sedan 90-talet Ålder hos licensierade fiskare i Västerbotten med rapporterad fångst av sik.
Antalet licenser: År 2000 = 739 År 2010 = 482 Ålder hos licensierade yrkesfiskare med rapporterad fångst av sik inom BotnicaAtlantica-området i Finland
Kniven på strupen för Bottenvikens sik NSD Publicerad 09 februari 2010 Sik i kris Sveriges radio, 28 augusti 2011 Säljakt kan rädda siken Arbetarbladet Publicerad 9 februari 2010 "Sälarna och trålfisket slår ut siken NSD 11 feb 2010 Grunda vikar livsviktiga för fiskar Huvudstadsbladet Publicerad 2004 Rikligt med alger i vissa vikar Huvudstadsbladet 2011 Ont om sik i norr Fiskejournalen 2011/08/29 Fiskare också hotad art? Norrbottenskuriren 2005-08-23 Besvär med skarvar, sälar och simpor YLE (Publicerad 2008-02-01) Siken snart utrotad av säl och skarv Gefle Dagblad Publicerad 14 maj 2010 Nu granskas siken i Kvarken Vasabladet Publicerad 14 maj 2009 Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön Miljöforskning 5-6/2003
Byggs de sista oskyddade forsarna ut? Natur & Miljö 6/2004 Fiskare slår larm om dålig vattenkvalitet 2010 Borgåbladet & Östra Nyland Östersjöns vattenkvalitet allt sämre YLE Publicerad 2009-07-27 Bygg ut de skyddade älvarna NyTeknik 19 april 2011 Braxen och mört bovar i övergödda Östersjön Västra Nyland Publicerad 16.01.2010 Siken har försvunnit - både experter och yrkesfiskare förbryllade MittNytt,SVT Publicerad 15 september 2011 Skarven äter allt den får tag på Huvudstadsbladet Publicerad: 1.7.2009 Flera storskarvar i Österbotten Österbottens tidning Publicerad 1 augusti 2008 Kustnära fisket värt att slå vakt om Västra Nyland 15.03.2010 Fiskeförbud stärker siken Arbetarbladet Publicerad 8 juni 2011
ICES 30 + ICES 31 = Bottniska viken Bottenviken Bottenhavet
Statistik och data - Yrkesfiskets fångstrapporter - Individdata, Finland: EUs Data Collection Framework - Provfisken, Sverige Finland Sverige ICES 30 ICES 31 ICES 30 ICES 31* Totalfångst 1980-2008 1980-2008 1996-2010 1980-2010 CPUE 1988-2008 1988-2008 1996-2010 2002-2010 * Från Renholmen i norr, X: 7229432 Y:1769505 till Ava i söder, X: 7045692 Y:1673828).
Två typer av sik (Coregonus lavaretus) i Bottniska viken Egenskap Tillväxt Storlek Gälräfständer Vattentemperatur Vandring Genetik Vandringssik Hög Upp till flera kilo Fler Varmare Lång Lika Havslekande sik Låg Sällan större än 500g Färre Kallare Kort Lika
Tillväxt hos vandrings- och havslekande sik EUs Data Collection Framework
Åldersfördelning hos vandrande och havslekande sik i yrkesfisket EUs Data Collection Framework
Genom urval baserat på fångstredskap och fångsttid går det att separera vandringssik och havslekande sik i yrkesfiskestatistiken
Fångst per redskap EUs Data Collection Framework FPN = fasta ryssjor, öppna, FYK = ryssjor, GNC = kroknät, GND = drivgarn, GNS = nät (bottensatta), PTB = Bottenpartrål.
Fångst per maskstorlek EUs Data Collection Framework
Fångst per månad EUs Data Collection Framework
Totalfångster Sverige Ton Finland År Finland Ton År
Totalfångst per redskap i finska yrkesfisket i ICES 30 &31 1 Strömmingsryssja eller -paunet 2 Laxryssja eller -paunet 3 Sikryssja eller -paunet 7 Drivgarn för sik 8 Kroknät 9 Övriga nät, maskvidd under 36 mm 10 Övriga nät, maskvidd 36-45 mm 11 Övriga nät, maskvidd 46-50 mm 12 Övriga nät, maskvidd 51-60 mm 13 Övriga nät, maskvidd över 60 mm 14 Drivrev för lax 15 Övrig rev eller krokredskap 16 Trål, okänd 17 Yt-/pelagisktrål, ett fartyg 18 Yt-/pelagisktrål, partrålning 19 Bottentrål, ett fartyg 20 Bottentrål, partrålning 21 Not 22 Annat flytnät 25 Nät, okänd 29 Ryssja, okänd 30 Spö redskap eller fiske med drag 31 Rev, okänd 32 Övrigt redskap 34 Mjärd/Katsa 37 Push-up rysä 71 Övriga nät, maskvidd 36-60 mm
Havslekande sik Finland oktober nät<36mm Sverige oktober nät<38mm CPUE År År
Vandringssik Finland maj-juni nät>38mm Sverige maj-juni nät>38mm CPUE År År
Nät, okänd maska Finland
Vandringssik Finland maj-juni, Kroknät
Vandringssik Finland maj-juni, Sikryssja
Finska utsättningar
Provfiske: Holmön (augusti)
Provfiske: Husum (recipientkontroll)
Provfiske: Forsmark
Holmön Husum Forsmark
Slutsatser Siken har minskat både på svensk och finsk sida sedan början av 90-talet Minskning över stort geografiskt område talar för storskaliga orsaker Minskning större för havslekande sik Ökande trend i ICES 31 för vandringssik finska utsättningar? Hur stor är den naturliga variationen?