- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten



Relevanta dokument
Kustbeståndens utveckling

Sikens värde som ekosystemtjänst

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Sik. Sik. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Markus Lundgren. med underlag från

Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet

1. Inledning. 2. Plan för delområde 1 ( Kustvatten ) Nyttjande- och vårdplan för Kvarkens Fiskeriområde

Sälens matvanor kartläggs

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Gotlands fiske.

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Promemoria Bilaga 1 Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam

Sik. Sik Coregonus maraena Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Slutdokument för Sikseminariet på Högskolan i Gävle 7-8 juni

Havs- och vattenmyndigheten. Box Göteborg

Östersjölaxälvar i Samverkan

Bakgrund och förslag till reglering av det fiskefria området

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Skrubbskädda. Skrubbskädda/Skrubba/Flundra. Östersjön. Resursöversikt 2013

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

SÄL OCH SKARV OCH DESS INVERKAN PÅ YRKESFISKET OCH HAVSMILJÖN. Maria Saarinen fiskeriaktivator, Skärgårdshavets fiskeaktionsgrupp

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Ålfiskets betydelse och framtid

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Fiskbestånd och vindkraft Piteå kommun

Anti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Regelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Skälen för Regelrådets ställningstagande. Bakgrund och syfte med förslaget

Förvaltningsplan fisk och fiske Vättern

Policy Brief Nummer 2019:5

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Kustfisk och fiske. analyser av tillståndet hos abborre, gädda, gös, piggvar, sik, siklöja och skrubbskädda år 2005

Plan för anpassning av fiskeflottan: torskfiske i Östersjön

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Fritidsfisket i Sverige 2013

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Delprojekt 1.Provtagning och analys av dioxiner och PCB i konsumtionsfisk från Östersjöområdet och andra livsmedel

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Storskarven vid den österbottniska kusten ( ) Skarven i människornas vardag

Skånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Håkan Carlstrand

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Torskburar - ett lovande alternativ till garnfisket Sara Königson, Fredrik Ljunghager och Sven-Gunnar Lunneryd

Sälsäkra mindre push-up fällor i Sverige och Finland (Kanra-Projekt)

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

15 regler matchar din sökning

Nulägesanalys och utvecklingsmål för fiskerinäringen i Österbotten

Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område

Norrbottens Kustfiskareförbund

Lake. Lake Lota lota Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Rapport om beslut om bidrag från anslag 1:12. Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Hav och Vattenmyndigheten Dnr

Ellen Bruno Kustvattenrådslag 6 oktober 2017

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Öring. Öring. Östersjön. Resursöversikt 2013

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Del A: Användningen av statsbidragsmedlen (6 månadsverken)

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Gös. Gös. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Statsrådets förordning

Sik i Bottenhavet - En, två eller flera arter? Sammandrag

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Skrubbskädda/ Flundra

Skydd av hav, exempel Hanöbukten

Gädda. Gädda Esox lucius Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Fult. Hur oreglerat fiske tillåts skövla Sveriges skyddade havsområden. Greenpeace Fult Fiske 1

Fiskeplan. Siksjönäs FVO

Svenska Björn SE

Skriv ditt namn här

Beståndsstatus hos abborre, gädda, sik och gös i de stora sjöarna och längs kusten

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Fiskguiden Frågor & svar

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern

Valda delar ur. Fiske en undersökning om svenskarnas fritidsfiske. Fiskeriverket i samarbete med SCB

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Övervakning av kustfisk i Östersjön. Forsmark

Gös. Gös Sander lucioperca Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Vad gör Länsstyrelsen?

Torneälvens bestånd av lax, havsöring och vandringssik gemensamt svensk-finskt biologiskt underlag för bedömning av lämpliga fiskeregler under 2015

Skarvens inverkan på fisket i kustområdet i Österbottens

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Västerbottens vildlaxälvar

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens län. Detta beslut gäller även om det överklagas.

Bestämmelser vid fiske inom Västernorrlands län

Motion till riks ; 1lagen 1987/88:015

Transkript:

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson, Lari Veneranta & Richard Hudd Österbottens förbund

Vem nyttjar siken och hur? - Yrkesfiskare - Husbehovs- och fritidsfiskare - Fåglar - Sälar - Fiskar

Fotoakuten

Yrkesfisket tar årligen drygt 50 ton sik medan fritidsfisket uppskattas ta 180 ton med mängdfångande redskap och ytterligare 8 ton med handredskap. Skattningen av fritidsfiskets fångster är dock osäker. Sälens effekt är svår att uppskatta eftersom osäkerheten är stor kring hur individerna fördelar sig mellan havsområden. Tillgängliga skattningar av mängden gråsäl visar att denna skulle kunna ta mellan 180 och 750 ton sik årligen i Bottenhavet. Skarv har utpekats som ytterligare en annan viktig faktor men dess uttag förefaller vara betydligt mindre, uppskattningsvis 13 ton (0-52) per år. Fiskeriverket 2011-06-01

antalet licenser stadigt kring 20 (18-25) sedan 90-talet Ålder hos licensierade fiskare i Västerbotten med rapporterad fångst av sik.

Antalet licenser: År 2000 = 739 År 2010 = 482 Ålder hos licensierade yrkesfiskare med rapporterad fångst av sik inom BotnicaAtlantica-området i Finland

Kniven på strupen för Bottenvikens sik NSD Publicerad 09 februari 2010 Sik i kris Sveriges radio, 28 augusti 2011 Säljakt kan rädda siken Arbetarbladet Publicerad 9 februari 2010 "Sälarna och trålfisket slår ut siken NSD 11 feb 2010 Grunda vikar livsviktiga för fiskar Huvudstadsbladet Publicerad 2004 Rikligt med alger i vissa vikar Huvudstadsbladet 2011 Ont om sik i norr Fiskejournalen 2011/08/29 Fiskare också hotad art? Norrbottenskuriren 2005-08-23 Besvär med skarvar, sälar och simpor YLE (Publicerad 2008-02-01) Siken snart utrotad av säl och skarv Gefle Dagblad Publicerad 14 maj 2010 Nu granskas siken i Kvarken Vasabladet Publicerad 14 maj 2009 Övergödning, fiske och gifter hotar Östersjön Miljöforskning 5-6/2003

Byggs de sista oskyddade forsarna ut? Natur & Miljö 6/2004 Fiskare slår larm om dålig vattenkvalitet 2010 Borgåbladet & Östra Nyland Östersjöns vattenkvalitet allt sämre YLE Publicerad 2009-07-27 Bygg ut de skyddade älvarna NyTeknik 19 april 2011 Braxen och mört bovar i övergödda Östersjön Västra Nyland Publicerad 16.01.2010 Siken har försvunnit - både experter och yrkesfiskare förbryllade MittNytt,SVT Publicerad 15 september 2011 Skarven äter allt den får tag på Huvudstadsbladet Publicerad: 1.7.2009 Flera storskarvar i Österbotten Österbottens tidning Publicerad 1 augusti 2008 Kustnära fisket värt att slå vakt om Västra Nyland 15.03.2010 Fiskeförbud stärker siken Arbetarbladet Publicerad 8 juni 2011

ICES 30 + ICES 31 = Bottniska viken Bottenviken Bottenhavet

Statistik och data - Yrkesfiskets fångstrapporter - Individdata, Finland: EUs Data Collection Framework - Provfisken, Sverige Finland Sverige ICES 30 ICES 31 ICES 30 ICES 31* Totalfångst 1980-2008 1980-2008 1996-2010 1980-2010 CPUE 1988-2008 1988-2008 1996-2010 2002-2010 * Från Renholmen i norr, X: 7229432 Y:1769505 till Ava i söder, X: 7045692 Y:1673828).

Två typer av sik (Coregonus lavaretus) i Bottniska viken Egenskap Tillväxt Storlek Gälräfständer Vattentemperatur Vandring Genetik Vandringssik Hög Upp till flera kilo Fler Varmare Lång Lika Havslekande sik Låg Sällan större än 500g Färre Kallare Kort Lika

Tillväxt hos vandrings- och havslekande sik EUs Data Collection Framework

Åldersfördelning hos vandrande och havslekande sik i yrkesfisket EUs Data Collection Framework

Genom urval baserat på fångstredskap och fångsttid går det att separera vandringssik och havslekande sik i yrkesfiskestatistiken

Fångst per redskap EUs Data Collection Framework FPN = fasta ryssjor, öppna, FYK = ryssjor, GNC = kroknät, GND = drivgarn, GNS = nät (bottensatta), PTB = Bottenpartrål.

Fångst per maskstorlek EUs Data Collection Framework

Fångst per månad EUs Data Collection Framework

Totalfångster Sverige Ton Finland År Finland Ton År

Totalfångst per redskap i finska yrkesfisket i ICES 30 &31 1 Strömmingsryssja eller -paunet 2 Laxryssja eller -paunet 3 Sikryssja eller -paunet 7 Drivgarn för sik 8 Kroknät 9 Övriga nät, maskvidd under 36 mm 10 Övriga nät, maskvidd 36-45 mm 11 Övriga nät, maskvidd 46-50 mm 12 Övriga nät, maskvidd 51-60 mm 13 Övriga nät, maskvidd över 60 mm 14 Drivrev för lax 15 Övrig rev eller krokredskap 16 Trål, okänd 17 Yt-/pelagisktrål, ett fartyg 18 Yt-/pelagisktrål, partrålning 19 Bottentrål, ett fartyg 20 Bottentrål, partrålning 21 Not 22 Annat flytnät 25 Nät, okänd 29 Ryssja, okänd 30 Spö redskap eller fiske med drag 31 Rev, okänd 32 Övrigt redskap 34 Mjärd/Katsa 37 Push-up rysä 71 Övriga nät, maskvidd 36-60 mm

Havslekande sik Finland oktober nät<36mm Sverige oktober nät<38mm CPUE År År

Vandringssik Finland maj-juni nät>38mm Sverige maj-juni nät>38mm CPUE År År

Nät, okänd maska Finland

Vandringssik Finland maj-juni, Kroknät

Vandringssik Finland maj-juni, Sikryssja

Finska utsättningar

Provfiske: Holmön (augusti)

Provfiske: Husum (recipientkontroll)

Provfiske: Forsmark

Holmön Husum Forsmark

Slutsatser Siken har minskat både på svensk och finsk sida sedan början av 90-talet Minskning över stort geografiskt område talar för storskaliga orsaker Minskning större för havslekande sik Ökande trend i ICES 31 för vandringssik finska utsättningar? Hur stor är den naturliga variationen?