Arbetsmarknadsintegration i Halland. Befolkning, skola och utbildning, deltagande, utveckling och inkomster

Arbetsmarknadsintegration i Halland Befolkning, skola och utbildning, deltagande, utveckling och inkomster 1

20 sammanfattande slutsatser Denna rapport beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes bakgrund i Halland. 1 Utifrån rapporten dras 20 slutsatser. Dessa sorteras här in under fem rubriker befolkning, skola och utbildning, deltagande på arbetsmarknaden, utvecklingen på arbetsmarknaden och inkomster för förvärvsarbetande. Befolkning Slutsats 1: Befolkningen med utrikes bakgrund är heterogen 15 procent av befolkningen i Halland, eller 46 102 personer, har utrikes bakgrund. Det är en heterogen grupp från många skilda platser i världen, med varierande utbildningsnivåer och med olika skäl till varför de migrerat till Sverige. Viss försiktighet behövs därför när resonemang förs och slutsatser dras om arbetsmarknadsintegration. I rapporten delas befolkningen med utrikes bakgrund in i åtta födelseregioner. I Halland är de fyra vanligaste Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, EU utom Norden och Övriga Europa. Dessa utgör vardera cirka 20 procent av befolkningen med utrikes bakgrund. Därefter följer Norden utom Sverige med 12 procent. Utrikes födda från Afrika, Sydamerika och Nordamerika/Oceanien utgör mindre grupper. Bakom födelseregionerna döljer sig i sin tur en mångfald av födelseländer. 2 Tid i Sverige är en annan källa till heterogenitet mellan födelseregioner. Över hälften av de utrikes födda från Norden utom Sverige, Övriga Europa och Sydamerika har varit folkbokförda i Sverige längre än 20 år. Det motsatta gäller för Afrika och Asien. I dessa födelseregioner har nära 40 procent bott i Sverige i fyra år eller mindre. Slutsats 2: Det finns skillnader mellan kommuner avseende befolkning med utrikes bakgrund 15 procent av befolkningen i Halland har utrikes bakgrund. I Hylte, Halmstad och Falkenberg är andelarna med utrikes bakgrund större. Hylte har 24 procent, Halmstad 21 procent och Falkenberg 16 procent. Minst andel har Kungsbacka med nio procent, därefter följer Varberg med tolv procent och Laholm med 14 procent. Halmstad har flest invånare med utrikes bakgrund med nära 20 000 personer följt av Varberg med drygt 7 000 personer. Fördelningen efter födelseregion är ganska lik i Hallands kommuner. Dominerande är Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, Övriga Europa och EU utom Norden. Kungsbacka avviker med jämförelsevis större andelar från EU utom Norden och Nordamerika/Oceanien, och en mindre andel från Övriga Europa. Kungsbacka är också den kommun med minst andel utrikes födda med skyddsbehov som grund för bosättning. Även tid i Sverige för utrikes födda skiljer sig åt mellan kommuner. I Hylte har 33 procent av de utrikes födda varit folkbokförda i Sverige fyra år eller mindre. I Laholm är motsvarande andel 27 procent, och i Varberg och Kungsbacka cirka 17 procent. Slutsats 3: Invandring bidrar till en positiv befolkningsutveckling i Halland, särskilt i de södra kommunerna Halland har sedan år 2006 haft en historiskt stor invandring. Över hälften av befolkningsökning i länet de senaste åren kan tillskrivas invandring. 3 Migranter är dessutom ofta unga människor i förvärvsarbetande åldrar, vilket bidrar till att befolkningen föryngras och utbudet av arbetskraft ökar. Därmed har invandring till Halland en potential att mildra de negativa konsekvenser som följer av en åldrande befolkning, såsom ett minskat skatteunderlag och problem med kompetensförsörjning. Invandring har en varierad betydelse för befolkningsutvecklingen i Hallands kommuner. Hylte och Laholm har vikande befolkningsunderlag med inrikes bakgrund. Och i Halmstad och Falkenberg är ökningarna i folkmängd små för den gruppen. För dessa kommuner framstår invandring som särskilt viktig för en positiv befolkningsutveckling. För Varberg och i ännu högre utsträckning Kungsbacka är situationen annorlunda eftersom de har en större inrikes inflyttning. 1 Inrikes bakgrund innefattar alla som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar, eller med en inrikes född och en utrikes född förälder. Utrikes bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 2 Undantaget utrikes bakgrund född i Sverige där samtliga har födelseland Sverige. 3 Här inkluderas även inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, det vill säga alla med utrikes bakgrund. 1

Skola och utbildning Slutsats 4: Utrikes födda elever har likvärdiga eller bättre skolresultat än inrikes födda elever, om hänsyn tas till tid i Sverige. Tid i Sverige är betydelsefullt för utrikes föddas resultat i grundskolan. Utrikes födda elever som bott i Sverige i mer än tio år har samma meritvärden i årskurs nio som inrikes födda. Elever som bott i Sverige en kortare tid har däremot lägre meritvärden. Detta gäller oavsett födelseregion. Utrikes födda elever med en kort tid i Sverige bakom sig löper en förhöjd risk att inte klara av gymnasiebehörigheten. Utrikes födda gymnasieelever som bott i Sverige i över tio år har bättre gymnasiebetyg än genomsnittet för inrikes födda. Problem finns för utrikes födda elever från ett icke-europeiskt land som varit i Sverige i högst fyra år. Vidare har betygen för elever med inrikes bakgrund på senare år fallit. Högst genomsnittligt gymnasiebetyg år 2013 hade elever från Asien och Norden utom Sverige. Slutsats 5: Att ha invandrat innan tolv års ålder är positivt för den framtida utbildningsnivån Sent anlända elever har inte sällan en problematisk skolgång. Tid i Sverige har betydelse för elevers skolresultat, och det finns ett besläktat samband mellan ålder vid invandring och framtida utbildningsnivå. Desto yngre vid invandring, desto högre framtida utbildningsnivå. Utrikes födda som kommit till Sverige efter 12 års ålder har oftare högst en förgymnasial utbildning i vuxen ålder och mer sällan en eftergymnasial utbildning i jämförelse med de som invandrat före 12 års ålder. Eftersom utbildningsnivå påverkar deltagandet på arbetsmarknaden har ålder vid invandring också konskevenser för utrikes föddas position på arbetsmarknaden. Slutsats 6: Personer med utrikes bakgrund har oftare högst en förgymnasial utbildning Detta är den centrala skillnaden i utbildningsnivå mellan personer med inrikes och utrikes bakgrund. En likhet är att de har nästan lika stora andelar med en eftergymnasial utbildning. Att ha högst en förgymnasial utbildning innebär dystra utsikter på arbetsmarknaden. Vidare är kvinnor mer välutbildade än män. En större andel kvinnor med utrikes bakgrund har en eftergymnasial utbildning än män med inrikes bakgrund. Men en betydligt större andel kvinnor med utrikes bakgrund har också högst en förgymnasial utbildning, i jämförelse med kvinnor och män med inrikes bakgrund. Jämförs utbildningsnivån efter födelseregion har utrikes födda från Nordamerika/Oceanien, EU utom Norden, Asien och Sydamerika en lika stor eller större andel med en eftergymnasial utbildning som inrikes bakgrund. Afrika, Asien och Övriga Europa har i jämförelse med övriga födelseregioner större andelar med högst en förgymnasial utbildning. Utbildningsnivån i befolkningen med utrikes bakgrund varierar mellan kommuner. I Kungsbacka har 45 procent en eftergymnasial utbildning och 12 procent högst en förgymnasial utbildning. Hylte har 22 procent en eftergymnasial utbildning och 25 procent högst en förgymnasial utbildning. I Kungsbacka, Hylte, Laholm och Falkenberg är andelarna med en eftergymnasial utbildning större för utrikes bakgrund än för inrikes bakgrund. Deltagande på arbetsmarknaden Att delta på arbetsmarknaden innebär att ha ett arbete. Deltagandet mäts genom andelen förvärvsarbetande i åldrarna 20-64 år. Slutsats 7: Personer med utrikes bakgrund har ett lägre deltagande på arbetsmarknaden År 2013 var andelen förvärvsarbetande kvinnor och män med inrikes bakgrund 84 respektive 86 procent. För utrikes bakgrund var motsvarande andelar 62 och 68 procent. Tre samverkande faktorer förklarar det lägre deltagandet. De är ett lägre värderat humankapital, diskriminering, olika effektiva sociala nätverk samt arbetsmarknadens struktur. Den första faktorn beror på att en persons humankapital som regel sjunker i värde vid migration. Bristande språkkunskaper gör att ens kunskaper inte kan tas tillvara på ett optimalt sätt, arbetsgivare kan ha svårt att validera meriter som förvärvats utomlands och kraven för liknande yrken kan skilja mellan länder. Diskriminering är den andra faktorn, att arbetsgivare föredrar eller undviker arbetssökande med en viss etnicitet, religion, modersmål, namn eller utseende. Mekanismen bakom diskriminering är benägenheten att skapa föreställningar om vi och dem. Föreställningar som baseras på förenklade stereotyper där människor reflexmässigt tillskrivs egenskaper utan saklig grund. 2

Faktor tre är olika effektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Många lediga arbeten förmedlas genom personliga kontakter. Därför ger ett nätverk som består av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden mindre stöd i att söka arbete. I det perspektivet har personer med utrikes bakgrund oftare ett mindre effektivt socialt nätverk. Slutsats 8: Det finns skillnader i deltagande på arbetsmarknaden mellan kommuner och mellan födelseregioner Personer med utrikes bakgrund i Halland har ett lågt deltagande på arbetsmarknaden. Men deltagandet skiljer sig åt mellan kommuner och mellan födelseregioner. Drygt 60 procent med utrikes bakgrund är förvärvsarbetande i Laholm, Halmstad, Hylte och Falkenberg. I norra Halland är deltagande högre, 67 procent i Varberg och 75 procent i Kungsbacka. Skillnaden mellan Kungsbacka och Laholm är 15 procentenheter. Två förklarande faktorer till denna skillnad är utbildningsnivå och tid i Sverige. Kungsbackas befolkning med utrikes bakgrund har en högre utbildningsnivå och en jämförelsevis mindre andel med endast förgymnasial utbildning. Vidare har cirka 27 procent av de utrikes födda i Laholm bott i Sverige i fyra år eller mindre. Motsvarande andel för Kungsbacka är 17 procent. En ytterligare förklaring är norra Hallands större arbetsmarknad. Deltagande på arbetsmarknaden skiljer också sig mellan födelseregioner. Människor från olika delar världen möter olika grader av diskriminering, de har olika effektiva sociala nätverk och nivåer av humankapital. Lägst deltagande har utrikes födda från Afrika och Asien. Högst har Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom Sverige. Slutsats 9: Utbildning är betydelsefullt för deltagandet på arbetsmarknaden, särskilt för kvinnor Att minst ha en gymnasial utbildning är betydelsefullt för deltagandet på arbetsmarknaden. Särskilt betyder utbildning mycket för kvinnor. Skillnaden i deltagande mellan förgymnasial och gymnasial utbildning är cirka 22 procentenheter för kvinnor, oavsett bakgrund. För män med utrikes respektive inrikes bakgrund är motsvarade skillnad 16 respektive 10 procentenheter. För kvinnor med utrikes bakgrund och högst en förgymnasial utbildning ligger deltagandet på 51 procent. För kvinnor med inrikes bakgrund och samma utbildningsnivå är deltagandet 67 procent. Motsvarande andelar för män är 65 respektive 83 procent. Män med inrikes bakgrund och en kort utbildning avviker alltså med ett högt deltagande. Jämförs födelseregioner har utrikes födda från Afrika och Asien med högst en förgymnasial utbildning lägst deltagande. Utrikes bakgrund född i Sverige och Norden utom Sverige med minst en gymnasial utbildning har däremot ett deltagande som är jämförbart med inrikes bakgrund. Slutsats 10: Ju längre tid i Sverige, desto högre deltagande på arbetsmarknaden För utrikes födda är andelen förvärvsarbetande väldigt liten de första åren i Sverige. Deltagandet ökar med tid i Sverige och ligger efter 15 år på 65 procent. Det är 17 procentenheter lägre än det genomsnittliga deltagandet i Halland på cirka 82 procent. Detta indikerar att utrikes födda diskrimineras på arbetsmarknaden, att det tar det tid att lära sig det svenska språket, bygga upp effektiva sociala nätverk och genomföra eventuella utbildningar som ökar värdet av ens humankapital. Men skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda jämnas inte ut på 15 år. Etableringstiden för utrikes födda beror på kön, födelseregion och utbildningsnivå. Kvinnor etablerar sig långsammare än män. Först efter cirka 15 år i Sverige har utrikes födda kvinnor ett deltagande i nivå med män. Detta förklaras av att samhällets etableringsstöd till nyanlända inte når ut till kvinnor i tillräcklig utsträckning. Jämfört med män registrerar sig kvinnor senare på Arbetsförmedlingen, de väntar längre med att påbörja SFIstudier, och ges väl inne i etableringsinsatser ett mindre omfattande och relevant stöd. Även vårdnadsbidraget, föräldrapenning och kötider till förskolan dämpar nyanlända kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Etableringen tar längre tid för utrikes födda från Afrika eller Asien än övriga födelseregioner. Detta är grupper som möter en större diskriminering och har mindre effektiva sociala nätverk. Från Afrika och Asien finns också många med högst en förgymnasial utbildning, vilket begränsar möjligheterna på arbetsmarknaden. Utrikes födda med högst en förgymnasial utbildning har ett lågt deltagande även efter en lång tid i Sverige. Att minst ha en gymnasial utbildning har en stor betydelse för utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden. 3

Slutsats 11: Ju yngre vid invandring, desto högre deltagande på arbetsmarknaden För utrikes födda påverkar ålder vid invandring deltagandet på arbetsmarknaden. Generellt gäller att desto yngre vid invandring, desto högre deltagande på arbetsmarknaden. Särskilt svårt har utrikes födda som invandrat till Sverige efter 35 års ålder. Utrikes födda som invandrat i åldrarna 30-34 år har efter cirka tio år i Sverige ett deltagande på 78 procent. För utrikes födda som invandrat i åldrarna 35-39 år är motsvarande andel tolv procentenheter lägre. Att komma till ett nytt land under tonåren verkar vara förknippat med särskilda svårigheter. Personer som invandrat när de var mellan 15-19 år avviker från mönstret ju yngre vid invandring, desto högre deltagande. Deras genomsnittliga deltagande i Halland är 64 procent, vilket är två procentenheter lägre än gruppen som var mellan 20-24 år när de invandrade, och nio procentenheter lägre än gruppen som invandrade i åldrarna 10-14 år. Utrikes födda som invandrat innan 15 års ålder har ett deltagande som ligger cirka 10 procentenheter lägre än för inrikes bakgrund. Eftersom de har gått i svensk skola borde de inte ställa arbetsgivare inför någon valideringsproblematik. Diskriminering och ineffektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt återstår då av denna rapports förklaringsmodell. Utvecklingen på arbetsmarknaden Slutsats 12: Invandring ligger bakom hela sysselsättningsutvecklingen i Halland sedan år 2007 Sedan år 2007 har sysselsättningen ökat med 3 191 personer i Halland. Antal sysselsatta med inrikes bakgrund minskade med 169 personer samtidigt som antalet med utrikes bakgrund ökade med 3 360. Antalet sysselsatta har framförallt ökat för utrikes födda från EU utom Norden, Asien och Övriga Europa. Att antalet sysselsatta med utrikes bakgrund ökar så mycket jämfört med inrikes bakgrund är ett resultat av åldersstruktur. För inrikes bakgrund är utflödet från arbetsmarknaden på grund av ålder ungefär lika stort som inflödet. Därmed står sysselsättningen i princip still. För utrikes bakgrund är inflödet på grund av ålder och invandring större än utflödet. Befolkningen i förvärvsarbetande åldrar ökar därmed och fler står till arbetsmarknadens förfogande. Invandring har alltså de senaste åren mildrat den demografiska utvecklingens negativa konsekvenser för skatteunderlag och kompetensförsörjning i Halland. Slutsats 13: Invandring och arbetsmarknadsintegration har en varierad betydelse för sysselsättningsutvecklingen i kommunerna Antalet sysselsatta med inrikes bakgrund har minskat svagt i Halland. Men bilden ser olika ut i kommunerna. I två kommuner, Kungsbacka och Varberg, har antalet sysselsatta med inrikes bakgrund ökat sedan år 2007. I övriga kommuner har följaktligen antalet sysselsatta med inrikes bakgrund gått tillbaka. Antalet sysselsatta med utrikes bakgrund har ökat i alla kommuner. I Halmstad och Falkenberg är den ökningen större än tillbakagången för inrikes bakgrund. I Hylte och Laholm är motsvarande ökning inte tillräcklig för att väga upp den fallande sysselsättningen för inrikes bakgrund. Detta visar att invandring och en fungerande arbetsmarknadsintegration är relativt viktigare för Hylte, Laholm, Halmstad och Falkenberg, än för Varberg och särskilt Kungsbacka. Slutsats 14: Invandring har bidragit särskilt till kompetensförsörjningen inom vård och omsorg och delar av tjänstesektorn Merparten av ökningen av antalet sysselsatta med utrikes bakgrund har fångats upp av inom vård och omsorg och olika delar av tjänstesektorn, exempelvis hotell och restaurang samt handel. Dessa näringsgrenar är betydelsefulla för arbetsmarknadsintegration, och invandring har varit positivt för dessa branschers kompetensförsörjning. Invandring har varit direkt avgörande för kompetensförsörjningen inom vård och omsorg och transport och magasinering. I dessa branscher har antalet sysselsatta med inrikes bakgrund minskat samtidigt som sysselsättningen ökat för utrikes bakgrund. Mellan år 2008 och 2013 ökade antal sysselsatta med utrikes bakgrund inom Vård och omsorg med 717 personer, och inom Transport och Magasinering med 314 personer. För inrikes bakgrund minskade antal sysselsatta med fem personer i Vård och omsorg och med 186 personer i Transport och magasinering. I övriga branscher med en växande sysselsättning ökar sysselsättningen för både utrikes och inrikes bakgrund. 4

Inkomster för förvärvsarbetande Slutsats 15: Både bakgrund och kön samvarierar med inkomster för förvärvsarbetande När inkomstnivån för förvärvsarbetande analyseras är inte bakgrund en lika skarp skiljelinje som när deltagandet analyseras. Både kön och bakgrund samvarierar med inkomstnivån. Arbetsmarknaden i Halland är både ojämlik och ojämställd. Män, oavsett bakgrund, har högre inkomster än kvinnor. Förvärvsarbetande män med inrikes bakgrund har högst inkomster. Därefter följer män med utrikes bakgrund och kvinnor med inrikes bakgrund. Lägst inkomster har kvinnor med utrikes bakgrund. Adderas utbildningsnivå kvarstår samma mönster. Män har högre inkomster än kvinnor inom alla utbildningsgrupper. Män med inrikes bakgrund har högst inkomster och får också störst avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning. Lägst inkomster har kvinnor med förgymnasial utbildning, oavsett bakgrund. Och kvinnor med utrikes bakgrund får minst avkastning av att ha en eftergymnasial utbildning. Slutsats 16: Eftergymnasialt utbildade med en utrikes bakgrund är sämre matchade på arbetsmarknaden Arbetsmarknadsintegration handlar inte bara om att ha ett arbete. För utrikes födda med en eftergymnasial utbildning handlar det också om att ha ett arbete som motsvarar ens utbildningsnivå. Inkomstnivån för förvärvsarbetande med en eftergymnasial utbildning påverkas positivt av att ha ett arbete som motsvarar ens utbildningsnivå. I detta avseende är utrikes bakgrund sämre matchade än inrikes bakgrund. 67 procent med inrikes bakgrund är matchade jämfört med 48 procent med utrikes bakgrund. Matchningen varierar efter födelseregion. Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund födda i Sverige är bättre matchade än personer födda Europa, vilka i sin tur är bättre matchade än personer födda utanför Europa. Matchningsproblematiken för förvärvsarbetande med utrikes bakgrund kan förklaras av ineffektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Ofta har utrikes födda ett socialt nätverk bestående av andra med svag anknytning till arbetsmarknaden. För eftergymnasialt utbildade innebär det en begränsad tillgång till arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. Andra faktorer är diskriminering och svårigheter för arbetsgivare att validera utbildningar och erfarenheter som utrikes födda bär med sig. Matchningen ser olika ut i Hallands kommuner. I Hylte/Laholm och Falkenberg har 35 respektive 38 procent av de eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund ett arbete som motsvarar deras utbildningsnivå. I Halmstad är matchningen något bättre, 44 procent. I de nordliga kommunerna Varberg och Kungsbacka är motsvarande andelar 54 respektive 59 procent. Gapet i matchning mellan Kungsbacka och Hylte/Laholm är 24 procentenheter. Skillnaderna i matchning mellan kommuner är betydligt större för förvärvsarbetande med utrikes bakgrund än för inrikes bakgrund. Slutsats 17: Ju längre tid i Sverige, desto bättre matchning Förvärvsarbetande utrikes födda med en eftergymnasial utbildning som bott i Sverige i mindre än 10 år har en matchning på 31 procent. Efter 10-14 år är andelen 41 procent, och efter 20 år är andelen 58 procent. Tid i Sverige är betydelsefullt eftersom det tar tid att bygga upp effektiva sociala nätverk och eventuellt komplettera sin befintliga utbildning. Utrikes födda med en eftergymnasial utbildning har under en lång tid en begränsad tillgång till arbeten som motsvarar deras utbildningsnivå. Matchningen för eftergymnasialt utbildade med utrikes bakgrund varierar mellan kommuner. Detta kan delvis förklaras av lokala arbetsmarknadsförhållanden, men också av hur länge gruppen utrikes födda med en eftergymnasial utbildning bott i Sverige. Kommuner med relativt stora andelar utrikes födda som varit i Sverige i 10 år eller längre har också en bättre matchning. Slutsats 18: Kvinnor med en eftergymnasial utbildning är bättre matchade än män, men får en sämre avkastning av en lång utbildning Förvärvsarbetande kvinnor med en eftergymnasial utbildning är bättre matchade än män med samma bakgrund. Trots en bättre matchning har kvinnor sammantaget lägre inkomster än män med motsvarande utbildningsnivå. Män och kvinnor oavsett bakgrund får en positiv inkomsteffekt av att vara matchade. Däremot är avkastningen större för män. För förvärvsarbetande män med en eftergymnasial utbildning är skillnaden i årlig inkomst mellan 5

att vara rätt matchad och att ha ett arbete som kräver gymnasiekompetens 102 000 respektive 92 000 kronor för inrikes och utrikes bakgrund. För kvinnor är skillnaden 58 000 kronor för inrikes bakgrund och 57 000 kronor för utrikes bakgrund. Detta förklaras av att kvinnor med lång utbildning arbetar i näringsgrenar med relativt lägre inkomster. Kvinnor tar också större ansvar för vård av anhörig, tar ut mer föräldraledighet och arbetar oftare deltid. Dessutom gynnas män mer än kvinnor av arbetsmarknadsförstoring. Män pendlar i genomsnitt längre till arbetet och har därmed tillgång till en större arbetsmarknad än kvinnor, vilket innebär större möjligheter att välja arbete. Slutsats 19: Kvinnor och personer med utrikes bakgrund är överrepresenterade i näringsgrenar med relativt låga inkomster Både bakgrund och kön samvarierar med inkomster. Detta återspeglas i vilka näringsgrenar kvinnor och män med inrikes och utrikes bakgrund arbetar. Män med inrikes bakgrund arbetar i en större utsträckning i näringsgrenar med relativt högre inkomster än övriga grupper. Kvinnor, oavsett bakgrund, arbetar företrädesvis inom vård och omsorg, utbildningssektorn och handel. Särskilt är vård och omsorg dominerande för kvinnor med utrikes bakgrund, där samlas 32 procent av de förvärvsarbetande. Män, också oavsett bakgrund, arbetar i större utsträckning inom tillverkningsindustrin, handel, transport och magasinering samt bygg. Inom andra näringsgrenar är bakgrund en skiljelinje. Inom hotell och restaurang och uthyrning, stödtjänster förvärvsarbetar personer med utrikes bakgrund i en större utsträckning än inrikes bakgrund, oavsett kön. Inom juridik, ekonomi och vetenskap arbetar relativt fler med inrikes bakgrund, också oavsett kön. Slutsats 20: Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade i yrken med låga inkomster Arbetsmarknaden är segregerad. Utrikes födda har oftare kollegor som också är utrikes födda än inrikes födda. Förvärvsarbetande med utrikes bakgrund är överrepresenterade i yrkesgrupperna Slaktare, bagare, konditor, Städare, Processoperatör och Övriga servicearbetare. De är påtagligt underrepresenterade i yrkesgrupperna Poliser, Barnmorskor, Militärer och Jurister. Yrken där utrikes bakgrund är starkast överrepresenterade ger låga inkomster. Den genomsnittliga inkomstnivån är 217 900 kronor för förvärvsarbetande i de tio yrken där förvärvsarbetande med en utrikes bakgrund är som mest överrepresenterade. I de yrken där inrikes bakgrund är som mest överrepresenterade ligger den genomsnittliga inkomstnivån på 374 000 kronor. 6

Innehållsförteckning 20 sammanfattande slutsatser... 1 Innehållsförteckning... 7 1. Inledning... 9 Disposition... 9 Avgränsningar... 9 Indelningar... 10 2. Migration drivkrafter och historik... 11 Vad driver migration?... 11 Migration en kort världshistorik... 11 Migration en del av Sveriges och Hallands historia... 12 Fallstudie rörlighet och arbetsmarknadsintegration för migranter från 2004-2006... 14 3. Förklaringsmodell... 16 4. Befolkning... 19 Bakgrund och födelseregion... 19 Födelseland... 21 Ålder... 22 Tid i Sverige... 24 Grund för bosättning... 26 Befolkningsutveckling... 28 5. Skola och utbildning... 31 Skolresultat grundskolan... 31 Skolresultat gymnasiet... 34 Utbildningsnivå... 35 Utbildningsinriktning... 38 6. Deltagande på arbetsmarknaden... 40 Bakgrund och födelseregion... 40 Kön... 42 Ålder... 43 Tid i Sverige... 45 Ålder vid invandring... 47 Utbildningsnivå... 48 Grund för bosättning... 50 7. Utvecklingen på arbetsmarknaden... 52 Deltagande på arbetsmarknaden... 52 Sysselsättningsutveckling efter bakgrund... 54 Sysselsättningsutveckling efter födelseregion och bransch... 56 8. Inkomster för förvärvsarbetande... 58 Inkomster... 58 Inkomster och utbildningsnivå... 60 7

Matchning för eftergymnasialt utbildade... 60 Pendling... 64 Svagt etablerade anställda... 65 Näringsgrenar... 67 Yrken... 70 Referenser... 73 8

1. Inledning Denna rapport beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes bakgrund i Halland. Rapporten visar på skillnader och likheter mellan inrikes och utrikes bakgrund, samt mellan olika grupper med utrikes bakgrund. Skillnader i utfall diskuteras utifrån en förklaringsmodell som presenteras i kapitel tre. Att jämföra och visa på skillnader är en förutsättning för att identifiera, diskutera och på sikt förhindra integrationsorättvisor såsom diskriminering. 4 Risken med att jämföra är att bakgrund övertolkas. Många faktorer formar en grupps ekonomiska och sociala villkor. 5 För att ge en nyanserad bild av situationen på arbetsmarknaden väger analysen därför in aspekter som kön, ålder, tid i Sverige, grund för bosättning och utbildningsnivå. Syftet med rapporten är tvådelat. Dels utgör den ett underlag för en bred diskussion om integration på arbetsmarknaden mellan aktörer engagerade i det regionala tillväxtarbetet i Halland. Dels är rapporten ett underlag till kompletteringen av Tillväxtstrategin för Halland 2014-2020. Kompletteringen genomförs under hösten 2015. Rapporten är författad av Jessica Gustafsson och Henrik Bengtsson, Region Halland. Disposition Rapporten disponeras i åtta kapitel. I det första kapitlet introduceras rapportens syfte, avgränsningar och indelningar. Det andra kapitlet ger en kortfattad historik över migration i världen, Sverige och Halland. Efter den historiska orienteringen presenteras rapportens förklaringsmodell i kapitel tre. Rapportens huvudsakliga empiri finns i kapitel fyra till åtta. I det fjärde kapitlet beskrivs befolkningen med inrikes och utrikes bakgrund i Halland. Därefter följer ett kapitel om skolresultat och utbildningsnivå. Både befolkningens sammansättning och utbildningsnivå påverkar olika utfall på arbetsmarknad. Kapitel sex handlar om deltagandet på arbetsmarknaden. Där analyseras skillnader i andel förvärvsarbetande mellan utrikes och inrikes bakgrund. I det efterföljande sjunde kapitlet beskrivs utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste åren i termer av förändringen av antalet sysselsatta med inrikes respektive utrikes bakgrund. Det avslutande åttonde kapitlet tittar på inkomster för de som förvärvsarbetar. 6 Avgränsningar Rapporten beskriver och analyserar situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes bakgrund i Halland. Det empiriska underlaget utgörs av befolkningen folkbokförd i Halland (nattbefolkning). Det innebär att de personer som är förvärvsarbetande inte nödvändigtvis arbetar i Halland. När begreppet arbetsmarknaden i Halland används avses arbetsmarknaden för de folkbokförda i länet, vilken inte begränsas av länsgränsen. I rapporten görs ingen jämförelser görs mellan Halland och andra regioner i Sverige eller Europa. Inte heller beskrivs eller utvärderas möjliga integrationspolitiska åtgärder som kan vidtas för att åstadkomma en bättre arbetsmarknadsintegration. Den huvudsakliga åldersavgränsningen är 20-64 år. Denna åldersavgränsning används i kapitel sex, sju och åtta samt i delar av kapitel fem om utbildningsnivå. Några undantag finns. I kapitel fyra om befolkning beskrivs totalbefolkningen, och i de delar av kapitel fem som handlar om skolresultat i grundskolan och gymnasiet tittar rapporten på elever i årkurs nio och sista året i gymnasiet. I kapitel sex om utbildning och deltagande på arbetsmarknaden används den snävare åldersavgränsningen 30-50 år. 4 SCB (2005) 5 Darvishpour & Westin (2008) 6 Statistiken i rapporten är hämtad från Statistiska Centralbyråns databaser MONA och STATIV om inte annat anges. 9

Indelningar Rapportens grövsta indelning är inrikes och utrikes bakgrund. Inrikes bakgrund innefattar alla som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar, eller med en inrikes född och en utrikes född förälder. Utrikes bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. 7 Inrikes och utrikes bakgrund är en grov indelning. Eftersom gruppen med utrikes bakgrund är heterogen används därför även födelseregion, en sammanslagning av födelseländer som ligger i samma världsdel. 8 Födelseregionerna är: - Utrikes bakgrund född i Sverige - Norden utom Sverige - EU utom Norden - Övriga Europa - Asien - Afrika - Nordamerika/Oceanien - Sydamerika 7 SCB (2002) 8 Variabeln födelseregion är baserad på SCB:s standardindelning av utrikes födda. I denna rapport adderas Utrikes bakgrund född i Sverige. I den gruppen ingår personer födda i Sverige av två utrikes födda föräldrar. 10

2. Migration drivkrafter och historik Internationell migration har alltid förekommit. I detta kapitel diskuteras vad som driver migration, och hur migration sett ut historiskt i världen, Sverige och Halland. Kapitlet avslutas med en fallstudie om invandrare till Halland mellan åren 2004 och 2006. Vad driver migration? Att migrera är ett individuellt beslut. Varje flytt är i någon mening unik. Men internationell migration sker också i ett socialt sammanhang. Migranter bygger upp transnationella sociala nätverk som binder samman inflyttnings- och utflyttningsorter. Dessa nätverk påverka både dagens och framtidens migrationsmönster. När redan familj och vänner finns på plats sänks tröskeln för att utvandra och möjligheterna ökar att etablera sig i det nya landet. Nätverken bidrar till att flöden av inflyttare och återflyttare upprätthålls mellan olika platser. Ett flyttbeslut påverkas av push- eller pull-faktorer. Push-faktorer tvingar migranten bort från sitt hemland. Det kan vara konflikter, förföljelse eller en dålig arbetsmarknad. Pull-faktorer har att göra med förhållanden i mottagarlandet som gör det attraktiv att flytta dit. Såsom goda möjligheter till studier, arbete och försörjning. En mellanliggande faktor är avstånd. Globalt sker de flesta internationella flyttningar till närliggande länder. Ekonomiska incitament ligger bakom både push- och pull-faktorer. Internationella migrationsflöden antas i huvudsak gå från länder med låga löner till länder med högre löner. Ålder är en ytterligare faktor som driver migration. Människor flyttar framförallt när de är unga. Utvandring från ett land påverkas därför av hur stor generationen med 20-åringar är. Detta trots att hela befolkningen påverkas av de politiska, ekonomiska eller sociala förändringar som driver fram ett migrationsbeslut. Hög flyttbenägenhet hos unga är självförstärkande. Den som nyligen flyttat har en svagare anknytning till sin boplats, vilket gör kommande flyttbeslut enklare. 9 Migration en kort världshistorik Internationell migration och multikulturella samhällen präglar idag de flesta europeiska länder. Men migration är inget nytt fenomen. Under mänsklighetens historia har rörlighet mellan samhällen varit avgörande för social och ekonomisk utveckling. Tidigt bidrog rörlighet till att tekniker inom jordbruk och jakt kunde spridas. Detta ökade produktiviteten och befolkningen växte. Där befolkningen koncentrerades uppstod komplexa sociala hierarkier, ekonomisk specialisering och handel. Runt år 1000 hade handel runt Medelhavet skapat stabila kontaktytor mellan städer. Venedig, Konstantinopel och Alexandria fick en kosmopolitisk prägel när handelsmän flyttade in från olika delar av Europa och Mellanöstern. Dessa tidiga migranter byggde nätverk mellan Europa, Mellanöstern och Kina som främjade och spred idéer och gemensamma affärspraktiker. Handel var en drivkraft för ett ökat utbyte mellan olika delar av världen. På 1400-talet korsade kinesiska skepp Indiska oceanen och etablerade handelsrelationer med östra Afrika. Något senare korsade européer Atlanten och rundade Godahoppsudden. Europeiska expeditioner förde med sig våld och sjukdomar, men byggde också upp begynnande globala produktions- och handelsnätverk som sakta började länka samman kontinenterna. Då som nu förde globaliseringen med sig vinnare och förlorare. I Sydamerika och Kariben blev först den inhemska befolkningen exploaterad som slavar på plantager. Sedan utvecklades en transatlantisk slavhandel, en tvingande massmigration, där afrikaner skeppades till Amerika för att slavarbeta i produktionen av socker, tobak, kaffe, guld och silver. 10 Under 1800-talet avskaffades stegvis slaveriet i Amerika och efterfrågan på lönearbete ökade. Kombinationen stora naturresurser, brist på arbetskraft, sjunkande kostnader för transporter och snabba ångfartyg lade grunden för en massmigration från Europa mellan år 1840 och 1914. Även utvandringen från Europa till Sydamerika var stor vid denna tid. 11 Från att under 1800-talet ha varit en oreglerad företeelse förändrades synen på migration under tidigt 1900-tal. Nationalism, mer effektiva statsbyråkratier och första världskriget dämpade den internationella migrationen. Pass, 9 Hedberg och Malmberg (2008) 10 Goldin, Cameron & Balarajan (2011) 11 Hedberg och Malmberg (2008) 11

migrationskvoter och gränskontroller infördes för att reglera migrationsflöden. Den växande betydelsen av nationalitet, medborgarskap och gränser skapade begreppet flyktingar, vilka kom att utgöra stora delar av de globala migrationsflödena under 1900- och 2000-talet. Efter andra världskriget uppstod nya migrationsmönster. Till en början utvandrade många från ett sönderbombat Europa till Latinamerika, USA eller Israel. Detta vände när den ekonomiska återhämtningen i Europa inleddes på 50-talet och efterfrågan på arbetskraft ökade. Omfattande offentliga program sjösattes i många länder för att attrahera arbetskraft. Fram till år 1970 hade 2,5 miljoner spanjorer och portugiser flyttat till Frankrike. En migrationsvåg gick även från kolonierna till Europa. Till Storbritannien kom migranter från Karibien, Afrika och Indien. Till Nederländerna från Surinam och Indonesien. Till Frankrike från länder i Nord- och Västafrika. Inte sällan möttes dessa immigranter av undermåliga bostäder och svaga sociala system. När oljekrisen bröt ut 1973 och efterfrågan i ekonomin sjönk infördes åter begränsningar på invandringen. Då hade migrationen förändrat många europeiska länder till multikulturella samhällen. Sedan andra världskriget har antalet flyktingar och asylsökande ökat. Och efter oljekrisen 1973 har flykting- och anhöriginvandring dominerat migrationsflödena till Europa. Konflikter i Vietnam, Kambodja och Afghanistan har resulterat i stora flyktingströmmar. På senare år har konflikter i Balkan, Irak, Sierra Leone, Rwanda, Somalia, Eritrea och Kongo varit bakomliggande orsaker till stora flyktingströmmar inom och till Europa. Migration en del av Sveriges och Hallands historia Under många år var Sverige ett utvandringsland. 1,2 miljoner människor utvandrade till Nordamerika mellan 1850 och 1930. Särskilt intensiv var utvandringen åren 1881-82 och 1887-88. Då var det var missväxt i Sverige samtidigt som det var högkonjunktur i USA. Cirka 35 000 personer utvandrade årligen under 1880-talet. Demografiska faktorer påverkade också den stora utvandringen. Stora barnkullar gjorde efterfrågan på bostäder och arbete större än utbudet. För unga människor representerade Nordamerika ett löfte om ett bättre liv. Allt bättre levnadsförhållanden och en expanderande inhemsk industri minskade Nordamerikas attraktionskraft. Under första världskriget upphörde utvandringen, och efter kriget infördes olika begränsningar som försvårade flytt till Amerika. Börskraschen år 1929 och den efterföljande depressionen bidrog till att migrationen stannade av helt. Trots en nettoutvandring på över en miljon människor ökade folkmängden i Sverige från 3,5 miljoner år 1850 till 6 miljoner år 1930. Befolkningsökningen förklaras av en nedgång i dödlighet bland barn och unga. Fler nådde vuxen ålder och kunde skaffa barn. 12 Efter 1930 blev Sverige ett invandringsland, antalet invandrare överskred antalet utvandrare. Men först efter andra världskriget tog invandringen fart. Utvecklingen fick bränsle av den gemensamma nordiska arbetsmarknaden som bildades 1954. Innebörden var att medborgare i de nordiska länderna inte behövde uppehålls- eller arbetstillstånd för att bosätta sig och arbeta i Norden, vilket möjliggjorde en stor arbetskraftsinvandring under 1950- och 60-talet. Detta var ekonomiskt betydelsefullt eftersom industrins expansion inte kunde matchas av de små barnkullarna från 20- och 30-talet. I första hand kom arbetsmigranterna från Finland. i andra hand från kontintala Europa. Mellan 1950 och 1970 nästan tredubblades de utrikes födda i befolkningen, från 198 000 till 538 000 personer. Under denna period var den utomeuropeiska invandringen mycket liten. 13 I slutet av 1960-talet förändrades förutsättningarna för arbetskraftsinvandring. Finlands välstånd ökade, vilket minskade Sveriges attraktivitet som utvandringsland för den största invandrargruppen. Men också arbetslivet förändrades. Efterfrågan på arbetskraft minskade i tillverkningsindustrin. Utbildning och kommunikationsförmåga värdesattes allt högre i växande tjänstebranscher. 1967 reglerades den utomnordiska arbetskraftsinvandringen i syfte att begränsa inflödet, och 1972 upphörde arbetskraftsinvandringen. Det senare efter att LO föreslagit till sina förbund att inte ge bifall till remisser om arbetstillstånd. Det fanns en facklig kritik vid denna tid mot arbetskraftsinvandring. Argumenten var exploatering på arbets- och bostadsmarknaden och att invandring bidrar till ett socialt skiktat samhälle. Beslutet motiverades även av låg sysselsättning hos inhemska grupper som ungdomar, kvinnor och handikappade. Effekterna av detta blev inte omedelbara eftersom anhöriginvandring från länder som tidigare sänt arbetskraft till Sverige fortsatte. 14 12 Nilsson (2004) 13 Corman (2008) 14 Nilsson (2004) 12

Under 1970- ökade flykting- och anhöriginvandringen. Antalet flyktingar som söker asyl i ett land beror på kriser i omvärlden, den förda migrationspolitiken och de sociala nätverk som tidigare byggts upp av migrationsströmmar mellan länder. Sammantaget var invandringen under 1970-talet mindre än under 50- och 60-talet. Strukturomvandling i näringslivet och förändrade migrationsorsaker, från arbete till skyddsbehövande, resulterade också i att sysselsättning bland utrikes födda började sjunka i förhållande till inrikes födda. Sedan slutet av 1970- talet har nyanlända haft allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. 15 Flyktning- och anhöriginvandringen fortsatte under 1980-talet. Oroshärdar och politiskt förtryck gav en omfattande invandring från Iran, Chile, Libanon, Polen och Turkiet. För att dämpa inflödet fattade regeringen 1989 det så kallade Luciabeslutet. Intentionen var att ge asyl till färre asylsökande genom en snävare tolkning av flyktingbegreppet. Beslutet sänkte invandringen tills konflikten på Balkan bröt ut, och åren 1992-93 ökade antalet asylsökande från Bosnien-Hercegovina kraftigt. 50 000 flyktingar fick permanent uppehållstillstånd i Sverige. Flyktingströmmen begränsades sommaren 1993 när Sverige införde viseringstvång för medborgare från Bosnien- Hercegovina och Makedonien. Innan viseringstvånget infördes kunde bosniska flyktingar med ett jugoslaviskt pass resa till Sverige utan visum. När FN erkände staten Bosnien-Hercegovina upphörde denna viseringsfrihet. Antalet asylsökande reducerades från 7 600 i juni till 1 200 i juli. 16 Sveriges inträde i Europeiska Unionen 1995 och unionens östutvidgning år 2005 har inneburit att fler européer sökt sig till Sverige. 2008 lättades reglerna upp för arbetskraftsinvandring även för medborgare från länder utanför Norden och EU. Arbetskraftsinvandringen till Sverige på senare år kommer företrädesvis från Thailand, Indien, Kina och Ukraina. 17 Sedan år 2006 har invandringen till Sverige varit historiskt hög. Nettoinvandringen har årligen legat på runt 45 000 personer. Till detta finns flera samverkande faktorer. Krig och oroligheter i Irak, Syrien, Afghanistan och på Afrika horn, utvidgningen av EU, lättnader i regelverk för anhörig- och arbetskraftsinvandring, fler utländska studenter och den ekonomiska krisen i övriga EU. 18 Migration och Halland Hur har invandringen respektive utvandringen till och från Halland sett ut? De drivkrafter som påverkat migrationsflödena till och från Sverige antas i denna korta beskrivning också vara giltiga för Halland. I tabell 2.1 redovisas invandring, utvandring och folkmängd mellan åren 1851 och 1967. Den stora svenska utvandringen till Nordamerika är även tydlig i Halland mellan åren 1881 och 1910. Cirka 42 000 personer utvandrade från Halland under denna period. Även invandringen var ganska stor då många som utvandrade valde att flyttade tillbaka efter några år. Sammantaget hade Halland en nettoutvandring på drygt 30 000 personer under denna period. Utvandringen bidrog till en dämpad befolkningsökning. Mellan åren 1880 och 1890 ökade Hallands folkmängd endast med 807 personer. Tabell 2.1 Invandring, utvandring och folkmängd. Hallands län år 1851-1967 19 1851-1860 1861-1870 1871-1880 1881-1890 1891-1900 1901-1910 1911-1920 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1967 Invandring - - - 2 159 4 719 4 140 2 971 2 006 1 732 2 958 3 447 4 245 Utvandring 1 303 3 405 7 313 17 717 12 341 11 824 5 931 5 030 556 736 2 055 1 503 1860 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1967 Folkmängd 119 578 127 221 135 299 136 106 141 688 147 224 148 712 150 285 151 634 163 455 169 995 185 738 15 Ekberg (2009) 16 Nilsson (2004) 17 Framtidskommissionen (2013a) 18 Framtidskommissionen (2013b) 19 SCB (1969) 13

Halland blev ett invandringslän efter 1930. Invandringen ökade under och strax efter andra världskriget för att ta fram på 1950-talet då arbetskraftsinvandringen till Sverige inleddes. Arbetskraftsinvandringen upphörde i början av 1970-talet. Då ändrade också invandringen karaktär. Diagram 2.1 visar invandringen till och utvandringen från Halland mellan åren 1968-2014. Den streckade linjen visar nettot. Kurvan med invandring blir en berättelse om humanitära katastrofer och svensk migrationspolitik. Dessa två faktorer har varit styrande för antalet invandrare sedan 1970-talet. Förutom en topp år 1970 var invandringen till Halland liten under 70-talet. Vissa år överskred utvandringen invandringen. Efter 1982 ökade invandringen stadigt fram till Luciabeslutet 1989. Drivkrafterna bakom ökningen var konflikter, oroshärdar och politiskt förtryck runt om i världen. Till Halland kom många från Polen, Rumänien, Chile, Iran och Libanon under denna tid. Åren 1993-1994 ökar och minskar invandringen till Halland kraftigt. Invandringskurvans vassa topp förklaras av Balkankriget samt regeringens beslut om viseringstvång för bosniska medborgare. Under slutet av 1990-talet var nettoinvandringen till Halland nära noll. Därefter har invandringen trendmässigt ökat samtidigt som utvandringen legat stabil. Sedan år 2006 har invandringen varit historisk hög. År 2014 var ett historiskt toppår med en invandring på 3 400 personer. Mångfalden är stor. Människor kommer till Halland från Irak, Polen, Thailand, från Somalia, Kosovo och Syrien. Diagram 2.1 Invandring, utvandring och nettoinvandring. Hallands län år 1968-2014 4000 3500 3000 2500 Antal 2000 1500 1000 Invandring Utvandring Netto 500 0-500 Fallstudie rörlighet och arbetsmarknadsintegration för migranter från 2004-2006 Migranter är en rörlig grupp. Att 3 400 personer invandrade till Halland år 2014 är inte liktydigt med att de bor kvar i Halland under resten av deras liv. För att få en uppfattning om rörligheten redovisa här en liten fallstudie. Gruppen som studeras är alla som invandrade till Halland under åren 2004-2006. Vart bor dessa idag, och hur stor andel av dem är förvärvsarbetande? Tabell 2.2 redovisar hur många som invandrade till Halland under åren 2004-2006 efter grund för bosättning. Varje beviljat uppehållstillstånd har en grund för bosättning. Här har fler olika grunder för bosättning slagits 14

samman i fem kategorier - arbete, familjeband, okänt/övrigt, skyddsbehov och studier. Gruppen okänt/övrigt består till stor del av medborgare från andra nordiska länder och EU. Dessa har uppehållsrätt i Sverige och behöver därför inte ett formellt beslut från Migrationsverket om grund för bosättning. I tabellen redovisas också vart dessa personer som kom till Halland under åren 2004-2006 var folkbokförda år 2014. Totalt invandrade 4 903 personer till Halland under åren 2004-2006. Av dessa bodde 2 753 kvar i Halland år 2014. Dryga hälften har alltså valt att stanna kvar i Halland. Cirka 1 000 har flyttat till ett annat län i Sverige och ytterligare cirka 1 000 personer har antigen flyttat utomlands eller avlidit. Tabell 2.2 Antal immigranter till Halland efter grund för bosättning åren 2004-2006, och vart de var folkbokförda år 2014 Grund för bosättning Antal immigranter 2004-2006 Varav folkbokförda i Halland år 2014 Arbete 265 143 (54 %) Familjeband 1 585 1 078 (68 %) Okänt/Övrigt 2 260 1 146 (51 %) Skyddsbehov 636 368 (58 %) Studier 157 18 (11 %) Varav folkbokförda i ett annat län i Sverige år 2014 38 (14 %) 292 (18 %) 477 (21 %) 214 (34 %) 24 (15 %) Emigrerat eller avlidit 84 (32 %) 215 (14 %) 637 (28 %) 54 (8 %) 115 (73 %) Totalt 4 903 2 753 (56 %) 1 045 (21 %) 1 105 (23 %) Grund för bosättning har viss betydelse för den framtida rörligheten. Migranter med en familjeanknytning i Halland är mest benägna att stanna. De som har skyddsbehov som grund för bosättning är mest benägen att flytta till ett annat län i Sverige och studenter är mest benägna att flytta från Sverige efter sin vistelse här. Då återstår frågan om arbetsmarknadsintegration. Hur stor andel av denna grupp förvärvsarbetar cirka ett decennium efter invandring? År 2013 var andelen förvärvsarbetande 67,5 procent (i åldrarna 20-64 år) för de som invandrade under åren 2004-2006. Genomsnittet i Halland låg samma år på cirka 82 procent. Deltagandet på arbetsmarknaden beskrivs och analyseras mer ingående i kapitel sex längre fram i rapporten. 15

3. Förklaringsmodell I denna rapport beskrivs och analyseras situationen på arbetsmarknaden för personer med utrikes och inrikes bakgrund. För att kunna föra resonemang och dra slutsatser behövs en modell som förklarar skillnader i olika arbetsmarknadsutfall. Tillgänglig forskning förklarar utrikes föddas lägre sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden med ett lägre värderat humankapital, diskriminering och mindre effektiva sociala nätverk. Sammantaget utgör dessa tre faktorer analysens förklaringsmodell. Avslutningsvis i detta kapitel diskuteras även hur arbetsmarknadens struktur påverkar personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden. Ett lägre värderat humankapital Humankapitalet utgörs av en persons utbildning, språkkunskaper och arbetslivserfarenheter. Det är välkänt att inriktningen och kvalitén på humankapitalet påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden. En förklaring till utrikes föddas lägre deltagande på arbetsmarknaden skulle då vara ett svagare humankapital än inrikes födda. Skillnader i formell utbildning räcker emellertid inte för att förklara skillnaderna i sysselsättning. Avgörande är istället hur humankapital värderas på arbetsmarknaden. Humankapital minskar i värde vid migration. Det gör utrikes födda mindre konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden än var dem skulle ha varit i sina hemländer. Värdeminskningen kan bero på skillnader i kunskapskrav mellan länder för samma yrke, eller på svårigheter för arbetsgivare att validera meriter förvärvade utomlands. Att utrikes födda initialt har en sämre förståelse för hur samhället och arbetsplatser fungerar är ytterligare en faktor. Undantag finns, värdet på vissa arbetskraftsinvandrares humankapital kan tvärtom öka i det nya landet. 20 Med ovanstående sagt, utbildning har positiva effekter för utrikes föddas situation på arbetsmarknaden. Särskilt om utbildningen är helt eller delvis genomförd i Sverige. Men oavsett vart utbildningen är genomförd får utrikes födda en sämre avkastning än inrikes födda på sina investeringar i utbildning. Avkastningen varierar efter vart man kommer ifrån. Personer från Afrika, Asien och Sydamerika får minst tillbaka av att utbilda sig. Språkkunskaper har också betydelse. Goda kunskaper i det nya landets språk ökar sannolikheten att få fotfäste på arbetsmarknaden, och att behärska svenska ger en förmåga att nyttiggöra sina utbildningar och erfarenheter. Eftersom den svenska ekonomin blir allt mer tjänste- och serviceorienterad har kunskaper i svenska ökat i betydelse. 21 Språkkunskaper bedöms dock inte alltid objektivt. Studier visar att personer som bryter och har ett utländskt utseende diskrimineras. 22 Diskriminering Många med utrikes bakgrund diskrimineras på arbetsmarknaden. Diskriminering innebär att en arbetsgivare föredrar eller undviker arbetssökande med en viss etnicitet, religion, modersmål, namn eller utseende. Även om detta inte sakligt påverkar den sökandes produktivitet. Bakom diskriminering ligger att majoritetsbefolkningen definierar maktstrukturer som är stänger ute och exkluderar. Mekanismen bakom detta är benägenheten att skapa föreställningar om vi och dem. Där föreställningar om dem baseras på förenklade stereotyper. Människor tillskrivs reflexmässigt identiteter och egenskaper utifrån deras hudfärg, namn, utseende eller kläder. Denna mekanism cementerar maktförhållanden i samhället och belyser majoritetsbefolkningens betydelse för arbetsmarknadsintegration. 23 Man kan skilja på två typer av diskriminering, preferensbaserad och statistisk. Med preferensbaserad diskriminering avses en arbetsgivare som föredrar eller undviker någon på grund av personliga preferenser. En statistisk diskriminering innebär att en arbetsgivare väljer bort någon utan att undersöka den enskildes kompetenser särskilt noggrant. Beslutet baseras på en fördomsfull uppfattning om exempelvis en etnisk grupps genomsnittliga produktivitet. Att urskilja preferensbaserad och statistisk diskriminering är metodologiskt svårt. 24 Att undersöka diskriminering är förknippat med svårigheter. Till skillnad från ålder eller utbildning förs inte några register på diskriminering. I många fall har skillnader i deltagande på arbetsmarknaden mellan utrikes och inrikes födda som inte kunnat förklaras tolkats som diskriminering. Alternativa vägar för att styrka förekomsten av diskriminering har varit fiktiva arbetssökningar. Resultatet från sådana studier visar att arbetssökanden med 20 Petersson (2014) 21 För en kortfattad beskrivning om hur arbetslivets förändring påverkat utrikes födda på arbetsmarknaden, se kapitel 2 Migration en del av Sverige och Hallands historia, 22 Aldén och Hammarstedt (2014) 23 Darvishpour & Westin (2008) 24 Petersson (2014) 16

Mellanösternklingande namn kallas till anställningsintervjuer i mindre utsträckning än inrikes födda, trots likvärdiga kvalifikationer. Sökande med svenskklingande namn får signifikant fler positiva svar. Diskriminering påverkar även utrikes födda med en anställning. Studier visar att inkomstutvecklingen för utrikes födda var snabbare efter ett namnbyte från ett utländskt klingande namn till ett svensklingande namn. 25 Och utrikes födda med en högskoleutbildning ökar inte sina löner genom yrkesrörlighet i lika stor utsträckning som inrikes födda med samma utbildningsnivå. Det senare indikerar att utrikes födda har tillgång till färre yrken. 26 Att diskriminering förekommer och gör det svårare för personer med utrikes bakgrund på arbetsmarknaden belyser betydelsen av majoritetsbefolkningen för arbetsmarknadsintegration. Med det sagt förekommer det variationer i diskriminering som beror på utbildningsnivå och yrkesinriktning. Allmänt är det mer förekommande med diskriminering på arbetsmarknaden för personer med kortare utbildning, exempelvis fordonsförare, byggnadsarbetare och butikssäljare, än för personer med längre utbildning, såsom dataspecialister. 27 Olika effektiva sociala nätverk En stor del av alla lediga arbeten förmedlas genom personliga kontakter. En persons sociala nätverk påverkar därför ens möjligheter på arbetsmarknaden. En arbetssökande får information om lediga arbeten via sitt nätverk, och även om inte en arbetsgivare känner den sökande personligen kan ett gemensamt nätverk vara avgörande. En förklaring till att utrikes födda både har ett lägre deltagande på arbetsmarknaden och lägre inkomster är mindre effektiva sociala nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Ett nätverk som består av personer med svag anknytning till arbetsmarknaden ger mindre stöd i att söka arbete. Sannolikheten att utrikes födda har ett arbete ökar om det finns inrikes födda i deras nätverk. I interaktion med inrikes födda, särskilt på arbetsplatser, kan språkfärdigheter och dolda kunskaper om normer och attityder förvärvas. Särskilt stor betydelse har nätverk med inrikes födda för utrikes födda från Afrika, Asien och Sydamerika. 28 Bristen på kontakter är ett hinder för att komma in på arbetsmarknaden. För utrikes födda akademiker är däremot bristen på kontakter i huvudsak ett hinder för att få ett arbete som motsvarar deras utbildning. 29 En persons sociala nätverk påverkar också yrkesrörligheten. Högskoleutbildade utrikes födda ökar inte sina löner genom yrkesrörlighet i samma utsträckning som infödda gör. Detta tyder på att det finns delar av arbetsmarknaden som utrikes födda har en begränsad tillgång till, deras nätverk når inte dit. 30 Vart en person bor har betydelse för ens sociala nätverk. Att bo i ett område med högt utanförskap, hög arbetslöshet och bidragsberoende ger ofta ett sämre nätverk ur en arbetsmarknadssynpunkt. Sådana grannskapseffekter är visserligen oberoende av bakgrund, inrikes födda boendes i områden med en hög koncentration av socialt utsatta påverkas på samma sätt. För utrikes födda finns det vissa positiva sysselsättningseffekter av att bo nära andra utrikes födda. Det underlättar nätverksbyggande och möjligheterna till arbete. Samtidigt kan allt för segregerade nätverk begränsa arbetsmarknaden och ens möjligheter att förbättra sin position på arbetsmarknaden. Det är främst personer med kort utbildning som drar fördel av att bo nära andra från samma land. 31 Arbetsmarknadens struktur Det är sannolikt att den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden de senaste decennierna har missgynnat utrikes födda. 32 Det finns färre arbeten inom industrisektorn, där utrikes födda historiskt har arbetat i stor utsträckning. Desto fler arbeten finns inom olika tjänstebranscher. Där kan kraven på svenska vara höga, något som kan missgynna utrikes födda. Ökade kvalifikationskrav på arbetsmarknaden har även skapat en osäkerhet för arbetsgivare vid anställning av utrikes födda, vilka ibland har en mer svårvärderad kompetens. Relativt höga ingångslöner på den svenska arbetsmarknaden antas också ha en dämpande effekt på utrikes föddas deltagande. I stora drag är argumentationen att höga ingångslöner och ett strikt anställningsskydd gynnar de som redan är etablerade på arbetsmarknaden på bekostnad av svaga grupper, såsom nyanlända utrikes 25 Petersson (2014) 26 Eliasson (2013) 27 Framtidskommissionen (2013a) 28 Petersson (2014) 29 SCB (2009) 30 Elisson (2013) 31 Aldén och Hammarstedt (2014) 32 Ekberg (2009) 17

födda, ungdomar och långtidsarbetslösa. Samtidigt som den svenska arbetsmarknaden har ett strikt anställningsskydd finns det stora möjligheter för arbetsgivare att använda sig av tillfälliga anställningar genom bemanningsföretag. Och i bemanningsbranschen är utrikes födda överrepresenterade. Detta kan tolkas som att diskriminering på arbetsmarknaden tvingar utrikes födda till bemanningsbranschen där lönerna generellt är lägre än på den reguljära arbetsmarknaden. En annan tolkning är att bemanningsföretag hjälper utrikes födda att bygga upp nätverk och bidra till att validera deras kunskaper och kompetenser. För utrikes födda utanför västvärlden ger en anställning i bemanningsbranschen efter arbetslöshet en positiv effekt på sannolikheten att även få en direktanställning. 33 33 Petersson (2014) 18

4. Befolkning Detta kapitel jämför befolkningen med inrikes respektive utrikes bakgrund, samt tittar närmre på befolkningen med utrikes bakgrund. 34 Ålder och andra befolkningsvariabler har betydelse för olika arbetsmarknadsutfall. Därför behövs en beskrivning av befolkningen med inrikes och utrikes bakgrund när situationen på arbetsmarknaden för dessa grupper ska analyseras. Bakgrund och födelseregion 15 procent av befolkningen i Halland har utrikes bakgrund. Störst andelar med utrikes bakgrund har Hylte och Halmstad. Kungsbacka respektive Varberg har minst. Utrikes bakgrund är en heterogen grupp där födelseregionerna Utrikes bakgrund född i Sverige, Asien, EU utom Norden och Övriga Europa vardera utgör cirka 20 procent av befolkningen. 15 procent av befolkningen i Halland, eller 46 102 personer, har utrikes bakgrund. Vissa skillnader finns mellan kommuner. Störst andelar med utrikes bakgrund finns i Hylte och Halmstad med 24 respektive 21 procent. Kungsbacka och Varberg har med nio och tolv procent de minsta andelarna. I absoluta tal har Halmstad följt av Varberg störst befolkning med utrikes bakgrund. Tabell 4.1 Antal och andel av befolkningen efter bakgrund. Hallands län och kommuner år 2014 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Utrikes bakgrund Antal/andel 2 497 24,3% 19 922 20,9% 3 206 13,5% 6 598 15,5% 7 127 11,8% 6 752 8,6% 46 102 14,8% Inrikes bakgrund Antal/andel 7 781 75,7% 75 610 79,1% 20 575 86,5% 35 835 84,5% 53 295 88,2% 71 467 91,4% 264 563 85,2% Total 10 278 95 532 23 781 42 433 60 442 78 219 310 665 Befolkningen med utrikes bakgrund är heterogen. I diagram 4.1 bryts utrikes bakgrund ned efter födelseregion, vilket är sammanslagningar av födelseländer som ligger i samma världsdel, samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Den senare gruppen är den största födelseregionen, Utrikes bakgrund född i Sverige utgör 22 procent av alla med utrikes bakgrund i Halland. Andra stora födelseregionerna är Asien, EU utom Norden och Övriga Europa. Dessa utgör vardera cirka 20 procent av dem med utrikes bakgrund. Afrika, Nordamerika/Oceanien och Sydamerika är mindre grupper i Halland. 34 Personer med utrikes bakgrund är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Inrikes bakgrund innebär att man är inrikes född med två inrikes födda föräldrar alternativt en inrikes och en utrikes född förälder. 19