KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2011-03-23 Meddelad i Göteborg 'Q ;, t/ /i.'\ f Sida 1 (6) Mål nr 5562-09 KLAGANDE L Ombud: Advokaten Adam Grabavac C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten/göteborg 405 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg dom den 23 juni 2009 i mål nr, se bilaga A SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Kammarrätten avslår yrkandet om muntlig förhandling. Med bifall till överklagandet upphäver kammarrätten länsrättens dom och Försäkringskassans beslut att minska assistansersättningen för perioderna augusti - september 2005 och oktober 2005 - mars 2006 med 552 921 kr, motsvarande tidigare utbetalad assistansersättning för perioderna januari - juni 2005 och juli 2005. Dok.ld 173692 Postadress Box 1531 401 50 Göteborg Besöksadress Stora Nygatan 21 Telefon Telefax 031-732 74 00 031-732 76 00 E-post: kammarratten.goteborg@dom.se www.karnmarratten.goteborg.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:40
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida2 Mål nr 5562-09 YRKANDEN M.M. L fullföljer sin talan och yrkar att kammarrätten ska hålla muntlig förhandling i målet. Till stöd för sin talan anför han bl.a. följande. Frågan i målet är om Försäkringskassan har haft fog för att maskinellt slutavräkna perioden januari - juli 2005 på sätt som skett. Slutavräkningsförfarandet är ägnat att reglera mindre differenser under den senast passerade sexmånadersperioden och är på intet sätt ägnat att medföra omfattande ekonomiska konsekvenser för den enskilde. I l 0 fjärde stycket LASS anges att slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod som assistansersättning beviljats. Från denna bestämmelse fmns inget undantag föreskrivet. Försäkringskassan har inte ifrågasatt att hans personliga assistenter under periodenjanuari - juli 2005 har utfört arbete i enlighet med ingivna tidrapporter och räkningar. Av 10 RFFS 1993 :24 framgår att vid slutavräkning ska antalet utförda assistanstimmar avräknas mot antalet timmar för vilka assistansersättning betalats ut. En slutavräkning förutsätter att rätt till assistansersättning förelegat. Det förhållandet att det är ostridigt att assistans faktiskt utförts omöjliggör en tillämpning av slutavräkningsförfarandet på sätt som skett i detta ärende. För det fall kassan anser att han erhållit assistansersättning genom att lämna oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet har det ålegat kassan att besluta om återbetalning. Försäkringskassan har emellertid vare sig i samband med beslutet om indragning av assistansersättningen eller därefter fattat något beslut om återbetalning i enlighet med 16 LASS. Det är mot denna bakgrund uppenbart att kassan har tillämpat regelverket felaktigt och att det saknats lagstöd att innehålla drygt 550 000 kr i avräkning mot vad kassan anser har lämnats för mycket. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. I aktuellt mål har uppgifts- och anmälningsskyldigheten enligt 9 LASS åsidosatts, vilket innebär att assistansersättning utgått felaktigt. Medför slutavräkning att återbetalning av assistansersättning ska ske, får Försäkrings-
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 3 Mål nr 5562-09 kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som lämnats för mycket. Reglering på sätt som skett i samband med slutavräkning kan således göras utan att kassan dessförinnan beslutat om återbetalning Gfr I 0 RFFS 1993 :24 med hänvisning till 16 andra stycket LASS). Försälaingskassan anser att 16 LASS ger stöd för beslutet att i samband med slutavräkning innehålla belopp motsvarande vad som utbetalats för mycket. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AV GÖRANDE Frågan i målet är om Försäkringskassan har haft fog för att i samband med slutavräkning minska utbetalning av assistansersättning för vissa perioder (augusti- september 2005 och oktober- mars 2006) med ett belopp motsvarande för tidigare perioder Ganuari - juni 2005 och juli 2005) beviljad och utbetalad assistansersättning. Kammarrätten konstaterar inledningsvis att Försäkringskassan, som i augusti 2005 beslutade att dra in L assistansersättning fr.o.m. augusti 2005, inte har fattat något beslut om återbetalning med stöd av 16 LASS. Frågan om eventuell underlåtenhet att fullgöra anmälningsskyldigheten i 9 LASS och om det föreligger grund för återbetalning enligt 16 LASS saknar därmed betydelse för bedömningen i detta mål. Bestämmelser om slutavräkning återfinns i huvudsak i LASS och Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning. Vissa av de i målet tillämpliga bestämmelserna har återgetts i länsrättens dom. Innebörden av och syftet med dessa bestämmelser kan sammanfattas enligt följande. När någon har beviljats assistansersättning utbetalas ersättningen som huvudregel månadsvis med ett preliminärt belopp som ska motsvara det antal beviljade assistanstimmar som lämnats (10 LASS, 7 RFFS 1993:24). Den som beviljats assistansersättning ska för varje månad redovisa antalet
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 4 Mål nr 5562-09 utförda assistanstimmar på ett särskilt formulär, som ska vara Försäkringskassan till handa senast den 10 i andra månaden efter den månad som redovisningen avser. Om inte redovisning sker i rätt tid, får Försäkringskassan innehålla eller sätta ned månadsutbetalningen till dess redovisning skett. (13 och 14 RFFS 1993:24). Om antalet redovisade assistanstimmar under en månad avviker mer än 10 procent från det timantal som den preliminära utbetalningen grundat sig på ska avräkning (kvittning) göras på kommande månadsutbetalning (8 RFFS 1993:24). Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att den försäkrade i slutet av en tidsperiod får en stor tilläggsutbetalning, fastän de återstående timmarna för perioden inte räcker. Detta skulle leda till ett stort överuttag av timmar med åtföljande återbetalning för den försäkrade vid slutavräkningen (se Försäkringskassans Vägledning 2003:6 om Assistansersättning, Version 7, s. 158-159). En slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. Slutavräkningen innebär att antalet utförda assistanstimmar under en period ska räknas av mot antalet beviljade timmar för vilka assistansersättning har betalats ut. Om antalet utförda assistanstimmar är högre än antalet beviljade timmar begränsas antalet utförda timmar till det beviljade antalet. Medför slutavräkningen att ersättning ska betalas tillbaka, får Försäkringskassan med stöd av 16 andra stycket LASS hålla inne ett skäligt belopp för att räkna av det som har betalats för mycket. Detta sker i regel automatiskt i IT-stödet för assistansersättning (10 RFFS 1993:24 och a.a. Vägledning s. 161). Om rätten till assistansersättning upphör före utgången av en sådan tidsperiod för vilken assistanstimmar beviljats, ska slutavräkning göras för de månader i perioden då assistansersättning betalats ut (11 RFFS 1993:24).
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 5 Mål nr 5562-09 Enligt 16 första stycket LASS ska Försäkringskassan besluta om återbetalning av assistansersättning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genoin att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan efterge kravet på återbetalning helt eller delvis. Enligt paragrafens andra stycke får Försäkringskassan vid en senare utbetalning till någon som ska betala tillbaka ersättning enligt första stycket hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. Kammarrätten gör följande bedömning. Försäkringskassan har i maj 2006 vid slutavräkning för perioderna augustiseptember 2005 och oktober 2005 - mars 2006 minskat ersättningen för dessa perioder med drygt 552 000 kr, vilket motsvarar hela den ersättning som utbetalats för perioderna januari - juni 2005 och juli 2005. Slutavräkning innebär i huvudsak att antalet utförda assistanstimmar ska räknas av mot antalet beviljade timmar. Bestämmelserna om slutavräkning kan enligt kammarrättens mening inte tolkas på annat sätt än att de syftar till att kunna korrigera avvikelser som av naturliga skäl kan uppstå när assistansersättning betalas ut preliminärt månadsvis för ett visst antal beviljade assistanstimmar och det sedan visar sig att fler eller färre än de beviljade timmarna faktiskt har utförts. Den möjlighet som Försäkringskassan enligt 10 RFFS 1993:24 ges att med stöd av 16 andra stycket LASS hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som lämnats för mycket torde därmed endast kunna avse fall där det visar sig att antalet utförda timmar är lägre än de timmar för vilka assistansersättning betalats ut för den period som prö-
KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Sida 6 Mål nr 5562-09 vas. För en sådan tolkning talar att slutavräkningsförfarandet förutsätter att den försäkrade är berättigad till assistansersättning. Försäkringskassans beslut att genom avräkning innehålla assistansersättning för tiden augusti 2005 - mars 2006 har emellertid inte sin grund i en diskrepans mellan antalet beviljade timmar och antalet utförda timmar. Inte heller har Försäkringskassan ifrågasatt att assistans faktiskt har utförts i den omfattning som redovisats för den i målet aktuella tiden, dvs. januari -juli 2005. Beslutet om avräkning grundar sig i stället på det förhållandet att Försäkringskassan funnit att L rätt till assistansersättning upphörde fr.o.m. november 2003 och att ersättning därmed felaktigt utgått för tiden januari - juli 2005. Av 16 andra stycket LASS följer att en avräkning på sådan grund förutsätter att en återbetalningsskyldighet enligt paragrafens första stycke konstaterats Gfr prop. 2007/08:61 s. 12). Försäkringskassan har emellertid inte fattat något beslut enligt 16 första stycket LASS om återbetalning av den assistansersättning som utbetalats för tiden januari - juli 2005. Vid sådant förhållande har försäkringskassan saknat fog för att genom avräkning innehålla assistansersättning för tiden augusti 2005 - mars 2006. Överklagandet ska därför bifallas. Med hänsyn till utgången i målet saknas skäl att på L begäran hålla muntlig förhandling i målet. Detta yrkande ska därför avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (fonnulär 4). (L l_lj Ewa Mårdberg D referent
. LÄNSRÄTTEN 2009-06-23 Meddelad i Göteborg fdr1 lf Mål nr Rotel 24 Sida 1 (1 1) KLAGANDE L Ombud: Jur.kand. Adam Grabavac C J Advokatbyrå Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan, Länskontoret Västra Götaland Besvärs- och omprövningsenheten Bohusgatan 13 405 12 Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassans beslut den 14 mars 2007 Dnr 200602527 SAKEN Assistansersättning enligt lagen (1993: 3 89) om assistansersättning, LASS SLUT Länsrätten avslår överklagandet. Dok.Id 155856 Postadress Box 53197 400 15 Göteborg Besöksadress Sten Sturegatan 14 Telefon Telefax 031-73270 00 031-71178 59 E-post: lansrattenigoleborg@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00
Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDEN M.M. Försäkringskassan beslutade efter omprövning att inte ändra sitt beslut den 12 maj 2006 i vilket kassan efter slutavräkning för periodenjanuari 2005 - mars 2006 beslutade att betala ut 33 12 8 kr i assistansersättning till L avseende maj 2006. Omprövnings beslutet motiverades enligt följande. Skäl för utbetalning föreligger inte för perioden januari-juli 2005 eftersom Försäkringskassan den 15 augusti 2005 beslutade att rätt till assistansersättning inte föreligger för motsvarande period. Slutavräkning ska normalt ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. Eftersom sista räkningen i perioden januarijuni 2005 inte inkom förrän den 31 mars 2006 kunde slutavräkning inte ske tidigare. Medför slutavräkningen att återbetalning ska ske får det hållas inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som lämnats för mycket. L vårdnadshavare kan inte ha varit ovetande om att avräkningar skulle kunna ske i samband med slutavräkning eftersom denne redan den 28 februari 2005 informerades om att kassan hade för avsikt att dra in assistansersättningen. Detta med anledning av att hjälpbehovet var tillgodosett genom helårsboende på Bräcke Diakoni enligt LSS-beslut av Partille kommun den 12 september 2003. Beslut om dels indragning av assistansersättning från och med augusti 2005, dels att rätten till assistansersättning upphört från och med november 2003, meddelades familjen den 16 augusti 2005. Vårdnadshavaren var dessutom närvarande vid sammanträdet. Detta beslut har inte överklagats. Li överklagar beslutet genom vårdnadshavarna och yrkar att detta ska upphävas samt att han förklaras berättigad till faktisk utbetalning av assistansersättning för perioden den 1 augusti - den 30 september 2005 och den 1 oktober 2005 - den 31 mars 2006. Han anför bl.a. följande. Försäkringskassans handläggning har tagit ovanligt lång tid. Kassan fattade beslut om slutavräkning den 12 maj 2006 och hans begäran om ompröv-
JGÖTEBORG Sida3 ning av beslutet inkom till kassan en 14 juni 2006. Vad som gjort att kassan dröjt till den 14 mars 2007 med att ge beslut efter omprövningen är oklart. Den 15 augusti 2005 meddelade Försäkringskassan, efter omprövning, beslut om indragning av assistansersättning från och med augusti 2005 samt att rätten till assistansersättning upphört från och med november 2003. Detta beslut överklagades inte. Huruvida skäl förelåg för indragning av assistansersättning kan i och för sig ifrågasättas. Under alla förhållanden kan kassans beslut att hans assistansersättning upphört från och med november 2003 inte betraktas som annat än en nullitet. Det finns ingen laglig grund för ett sådant beslut och beslutet strider mot grundläggande förvaltningsrättsliga principer om gynnande beslut. Av 18 LASS framgår att i fråga om indragning eller nedsättning av assistansersättning tillämpas 20 kap. 3 tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Av denna bestämmelse framgår att ersättning under vissa betingelser får dras in eller sättas ned. Således finns möjligheter att besluta om indragning eller nedsättning men det torde inte finnas möjlighet för Försäkringskassan att för retroaktiv tid som sträcker sig längre än en månad upphäva ett gynnande beslut. Slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod som assistansersättning beviljats. Av 10 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om assistansersättning (RFFS 1993:24) framgår att slutavräkning innebär att antalet utförda assistanstimmar ska avräknas mot antalet timmar för vilka assistansersättning har betalats ut under perioden. I det fall antalet utförda assistanstimmar är mindre än antalet beviljade timmar begränsas antalet utförda timmar till det beviljade antalet. Av bestämmelsen framgår vidare att i det fall slutavräkningen medför att återbetalning av assistansersättning ska ske gäller vad som sägs i 16 andra stycket LASS. Där framgår att vid senare utbetalning till någon som ska betala tillbaka ersättning får kassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. Det saknas möjlighet till slutavräkning på så sätt som skett. Redan av ordalydelsen i 10 RFFS 1993 :24 framgår att sluta v räkning görs för en period. En period kan under inga omständigheter be-
JGÖTEBORG Sida4 dömas kunna sträcka sig över flera beslut. Som en följd av kassan felaktiga beslut om slutavräkning kan inte heller bestämmelsen om kassans rätt att hålla inne skäligt belopp tillämpas. Månader som omfattas av nytt beslut ska inte tas med i slutavräkningen. Syftet med slutavräkning är att reglera mindre differenser. Det avser inte beslut som medför omfattande ekonomiska konsekvenser för den ssistansberättigade. I det aktuella målet rör det sig om ett belopp på 586 049 kr. En korrekt slutavräkning hade varit att endast slutavräkna perioden den I januari - den 30 juni 2006. Slutavräkning skulle då ha skett senast två månader efter utgången av tidsperioden, d.v.s. senast den 30 oktober 2005. Beträffande den slutavräkning som skett för perioden den 1 juli - den 31 juli 2005 kan följande sägas. I enlighet med Försäkringskassans beslut att dra in assistansersättningen från och med augusti 2005 upphörde också rätten till assistansersättning före utgången av en tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. Slutavräkning ska då göras för de månader i perioden då assistansersättning betalats ut, dvs. juli månad 2007. Av 11 RFFS 1993:24 framgår att i det fall Försäkringskassan under löpande tidsperiod fattar nytt beslut som medför att tidsperioden ändras görs avräkning endast för de månader som assistansersättning betalats ut. Månader som omfattas av det nya beslutet, i förevarande fall från och med augusti 2005, ska inte tas med i slutavräkningen. Vad gäller slutavräkning för perioden den I januari till den 30 juni 2005 kan följande sägas. Försäkringskassan bar inte stannat vid att genomföra slutavräkning mot olika tidsperioder utan också blandat in två från varandra fristående beslut om assistansersättning. Kassan har inte gjort gällande att någon assistans inte utförts. De har grundat sin bedömning på att det, för de månader som ingick i slutavräkningsperiodema den 1 januari till den 30 juni 2005 samt den 1 juli till den 31 juli 2005, inte överhuvudtaget förelåg någon rätt till assistansersättning. Av det överklagade beslutet framgår att kassan den 15 maj 2005 beslutat att slutavräkna de nu aktuella tidsperioderna med "noll- räkningar, då rätt till assistansersättning ej förelegat sedan november 2003". Det är därmed uppenbart att de tillämpat
Sida 5 slutavräkningsförfarandet på ett sätt som inte är avsett. Beslutet innebär sådana ekonomiska konsekvenser att han riskerar att förlora den personal som arbetat med honom under många år. För det fall han inte längre kan ha sin assistans ordnad via den privata assistansanordnare han anlitar i dag kommer han därför att gå miste om de assistenter som känner honom och hans hjälpbehov bäst. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och har anfört bl.a. följande. L har fått assistansersättning sedan februari 1997. I oktober 2004 inkom infonnation från Partille kommun om att han den 12 september 2003 hade beviljats boende i bostad med särskild service enligt LSS. Beslutet gällde från och med den 1 november 2003 till och med den 31 augusti 2006 och avsåg femtio veckor per år. 1 uppbar vid den aktuella tidpunkten assistansersättning med 2 087 timmar per sexmånadersperiod, 347 timmar/månad, sedan januari 2002. Beslutet om halvtidsvistelse innebar väsentligt ändrade förhållanden och att det fanns skäl att ompröva tidigare beslut om assistansersättning. Försäkringskassan ställer sig frågande till varför någon anmälan enligt 9 LASS inte lämnats från föräldrarna eller assistanssamordnaren. Utredningen drog ut på tiden p.g.a. svårigheter att få del av nödvändig information. Först den 15 augusti 2005 kunde de fatta beslut i ärendet om indragning av assistansersättningen från och med augusti 2005. Detta med anledning av att behovet av hjälp med de grundläggande behoven inte översteg 20 timmar per vecka under den tid då behovet inte var tillgodosett via boendet. Av 7, 9 och 16 LASS framgår att de hade stöd för beslutet att rätten till assistansersättning upphört från och med november 2003. Assistansersättning hade vid tidpunkten för deras beslut preliminärt utbetalats med 470 682 kr respektive 82 239 kr för januari till juni 2005 och juli 2005, dvs. med maximalt förhöjt timbelopp per timme, 237 kr, enligt 10 LASS. Slutavräkning ska göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. Uppgifter om utförd assistans ska vara kassan till handa senast den
Avdelning 2 Sida 6 10 i andra månaden efter den månad redovisningen avser. Den som har beviljats förhöjt timbelopp enligt 10 LASS ska i samband med slutavräkning lämna en redovisning av samtliga kostnader för lämnad assistans. Efter påminnelse inkom räkningar för juiii -november 2005 från assistansanordnaren först den 31 mars 2006. Detta var anledningen till att utbetalning inte gjordes för augusti -november 2005 och februari -april 2006 och de försenade slutavräkningarna för januari -juni 2005, juli 2005 och augusti- september 2005. Sedan början av december 2004 och därefter hade de fortlöpande under utredningstiden kontakt med såväl föräldrarna som assistansanordnaren angående L vistelse på Bräcke och dess påverkan på rätten till assistansersättning. Ingen av parterna kan därför ha varit ovetande om att avräkning för utbetald assistansersättning skulle kunna ske i samband med slutavräkning. Den 15 maj 2006 beslutades om manuell slutavräkning för perioden januari-juni och juli 2005 med noll räkningar, då rätt till assistansersättning inte förelegat sedan november 2003. Timmar som tidigare redovisats för de aktuella månaderna framgår av begäran om omprövning daterad den 28 maj 2006. Det kan konstateras att antalet timmar per månad under perioden januari -juli 2005 är ovanligt högt med hänsyn till vad som framförts i e-postmeddelande från LSS Konsult AB den 8 mars 2005. Den 19 maj slutavräknades perioderna augusti -september 2005 och oktober 2005 -mars 2006. I samband med denna slutavräkning reglerades det belopp som utbetalats för mycket under perioderna januari -juni och juli 2005. Kontakt med föräldrarna och assistansanordnaren togs redan i december 2004. De hade således bort vara medvetna om att det i samband med slutavräkning inte fanns skäl att utbetala assistansersättning för tid då L ej var berättigad till ersättning och att reglering av tidigare preliminärutbetalningar för januari-juni och juli 2005 kunde göras i nära anslutning i samband med slutavräkning för perioderna augusti -september 2005 och perioden oktober 2005 -mars 2006. Aktuella avräkningsperioder stämmer överens med från och med tider i fattade beslut.
Avdelning 2 Sida 7 L. har genmält bl.a. följande. Kassans beslut avser ett mycket högt belopp. Slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod som assistansersättning beviljats och från denna regel finns inget undantag. Det är lämpligt att kassan påminner den ersättningsberättigade om att räkning ska lämnas in. Om underlaget trots påminnelser inte inkommer ska kassan vid slutavräkningen utgå från att någon assistans inte lämnats för den månaden. Det får anses vara en grundläggande förutsättning att den enskilde ska kunna förlita sig på att ett gynnande beslut om assistansersättning också kommer att innebära att den ersättningsberättigade erhåller de tirnmar som faktiskt har beslutats. UTREDNINGEN Försäkringskassan beslutade den 15 augusti 2005 att dra in L assistansersättning från och med augusti 2005 med motiveringen att rätten till assistansersättning hade upphört från och med november 2003 då Lukas vistades halvtid på Bräcke Diakoni. Efter att L föräldrar sagt upp hans vistelse på Bräcke Diakoni beviljades han på nytt assistansersättning med 2 938 timmar per sexmånaders period från och med augusti 2005 enligt provisoriskt beslut meddelat den 16 augusti 2005. Försäkringskassan beslutade den 19 september 2005 att rätt till assistansersättning förelåg med 2 709 timmar tidigast från och med augusti 2005. Beslutet verkställdes från och med oktober 2005 med löpande perioder om oktober till mars och april - september. Det har inte skett några utbetalningar för månaderna augusti - - november 2005 och februari - april 2006. Utbetalningar mot räkning har skett för månaderna december 2005 och januari 2006. Under år 2005 har avräkningar gjorts för månaderna januari- maj 2005. Räkningarna för månaderna juni- november 2005 inkom till Försäkringskassan den 31 mars 2006. Perioderna januari - juni 2005 och juli 2005 har den 15 maj 2006 slutavräknats med nollräkningar. Den 19 maj 2006 betalades assistanser-
Sida8 sättning ut med 33 128 kr, vilket motsvarade mellanskillnaden mellan slutavräkningen för perioderna augusti - september 2005 och oktober 2005 - mars 2006 med totalt 586049 kr minskat med för mycket utbetalt belopp för perioderna januari - juni 2005 och juli 2005 med totalt 552 921 kr. TILLÄMPLIGA BESTÄMMELSER Enligt i målet tillämplig lydelse av 6 LASS ska assistansersättning beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, då den enskilde har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar). Av 7 LASS följer att rätt till assistansersättning för den som erhåller sådan ersättning ska omprövas vid väsentligt ändrade förhållanden. Ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden ska gälla från och med den månad då anledning till ändringen uppkom. I 9 första stycket LASS anges att den som erhåller assistansersättning, om förhållandena ändras så att rätten till ersättningen påverkas, genast ska anmäla detta hos Försäkringskassan. Av 10 första och sista stycket LASS framgår att assistansersättning utbetalas månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats. Utbetalning av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. A vräkning för större avvikelser ska då ske senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning ska ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. I 10 RFFS 1993:24 anges att enligt 10 LASS ska slutavräkning ske senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats. Vid slutavräkningen ska antalet utförda assistanstim-
Sida 9 mar avräknas mot antalet tinunar för vilka assistansersättning betalats ut under perioden. Om antalet utförda assistanstimmar är högre än antalet beviljade timmar begränsas antalet utförda timmar till det beviljade antalet. För en ersättningsberättigad som anställt personliga assistenter och för en ersättningsberättigad som beviljats assistansersättning med förhöjt timbelopp görs vid slutavräkningen också en avräkning av den genomsnittliga kostnaden per timme för assistansen mot den av Försäkringskassan utbetalade timersättningen under perioden. Medför slutavräkningen att återbetalning av assistansersättning ska ske, gäller vad som sägs i 16 andra stycket LASS. Försäkringskassan ska enligt 16 första stycket LASS besluta om återbetalning av assistansersättning, om den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt har förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och den som erhållit ersättning eller hans ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan efterge kravet på återbetalning helt eller delvis. Av andra stycket framgår att kassan vid en senare utbetalning till någon som ska betala tillbaka ersättning enligt första stycket far hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket. I 7 förordningen ( 1993: 1091) om assistansersättning anges att en ersättningsberättigad som, enligt 10 andra stycket LASS, beviljats ersättning med högre belopp än det som anges i 5 i samband med slutavräkning enligt 10 tredje stycket den lagen ska lämna Försäkringskassan en redovisning av samtliga kostnader för lämnad assistans.
Sida 10 I 11 RFFS 1993 :24 anges att om rätten till assistansersättning upphör före utgången av en sådan tidsperiod för vilken assistanstimmar beviljats, ska slutavräkning göras för de månader i perioden då assistansersättning betalats ut. Fattar Försäkringskassan under en löpande tidsperiod ett nytt beslut om rätt till assistansersättning, som medför att tidsperioden ändras, ska slutavräkning göras för de månader i perioden då assistansersättning betalats ut. Sådana månader som omfattas av det nya beslutet ska dock inte tas med i slutavräkningen. LÄNSRÄTTENSBEDÖMNING Länsrätten finner det av utredningen i målet klarlagt att L: för den i målet ifrågavarande perioden, januari -juli 2005, inte har varit berättigad till assistansersättning då han härvid var beviljad en insats i form av halvtidsboende enligt LSS. I. har uppburit ersättning under perioden trots att förhållandena väsentligt förändrats genom den beviljade insatsen enligt LSS. Ställföreträdare för L har genom att underlåta att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt 9 LASS förorsakat att ersättning har lämnats felaktigt. Grund för återbetalning föreligger således enligt 16 LASS. Av utredningen framgår att ställföreträdare för L har bort vara medvetna om att grund för återbetalning förelåg före det att beslutet om indragning av assistansersättningen fattades den 15 augusti 2005. Försäkringskassan får med stöd av 16 andra stycket LASS vid en senare utbetalning till någon som ska betala tillbaka ersättning enligt första stycket hålla inne ett skäligt belopp i avräkning på vad som har lämnats för mycket (kvittning). Insatsen enligt LSS upphörde i samband med att L, ersättning drogs in i augusti 2005, varför 1 i direkt anslutning ånyo beviljades ersättning enligt LASS. Försäkringskassan har genom slutavräkning för de ifrågavarande perioderna januari -juni 2005 och juli 2005 kvittat den felaktigt uppburna ersättningen mot framtida ersättning. Läns-
I,,ÄNSRÄTTEN Sida 11 rätten anser att detta förfarande överensstämmer med vad som anges i 16 andra stycket LASS. Det har i övrigt inte framkommit anledning att ifrågasätta Försäkringskassans handläggning av ärendet. Försäkringskassan har därmed haft fog för sitt beslut, varför överklagandet ska avslås. (DV 3 104/lB) IMJ I avgörandet har även deltagit nämndemännen RolfHermansson, Le1Ula1t Ekberg och Göran Olofsson