Förändring. Förändring 1989-2009. Målprognos 2009-2019 2019. Prognos 2009-2019



Relevanta dokument
Ljusfallshammar med omnejd

Rejmyre Hävla med omnejd

Lansera ett fiberanslutningskoncept för byanäten. Vid utformning av konceptet skall hänsyn tas till Länsstyrelsens motsvarande

Hällabrottet Översiktsplan Kumla kommun 2040


8. Grönområden och fritid

ORTSFÖRDJUPNING JÄDERFORS

Ekeby Översiktsplan Kumla kommun 2040

Åbytorp Översiktsplan Kumla kommun 2040

Regional, översiktlig och strategisk planering

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Användning av mark- och vattenområden

ORTSFÖRDJUPNING ÅSHAMMAR

Stora Höga med Spekeröd

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

LIS-bilaga. Översiktsplan 2010 Karlskoga kommun. Antagande KS-KF LIS. Landsbygdsutveckling inom strandskyddsområden

Jämförelse mellan olika områden för äldreboende

ORTSANALYS KUNGSBERGET

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Översiktlig miljöbedömning Landsbygd och orter

KARTBILAGA. Bilaga till Översiktsplan för Söderköpings kommun, antagandehandling

Sundsvalls kommun. Sundsvalls. kommun. En ny stadsdel nära stad och natur en ny stadsdel att bo, verka och vistas.

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

BILAGA 5 KARTBILAGA. Bilagor till Översiktsplan för Söderköpings kommun, granskningshandling

Förslag till samrådsyttrande gällande detaljplan för del av Heden 1:11 m fl i Frövi tätort, Lindesbergs kommun

Utdrag ur Översiktsplan för. Nyköpings kommun

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Munktorp. Antagandehandling Översiktsplan för Köpings kommun

Miljökonsekvensbeskrivning

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling Hindås. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

Översiktlig miljöbedömning Tätortsutveckling och verksamhetsområden

Framtiden finns i Finspång

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

LIS F2. SÖROMSJÖBYGDEN UTSTÄLLNINGSHANDLING. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun

Förstudierapport detaljplan för ny förskola inom Täljö 2:8

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

Behovsbedömning. Detaljplan för Vendledal 2 och del av Vimmerby 3:3, Vimmerby kommun, Kalmar län. MOB Granskningshandling

Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag

Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Detaljplan för del av kv. Aktören m. fl.

Fler godstransporter behöver ske på järnväg och med sjöfart. Framtida omlastningpunkter och stickspår till verksamhetsområden behöver utredas.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Fördjupad översiktsplan Söderköping stad. Samrådshandling. Kartor och illustrationer

Miljökonsekvensbeskrivning

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Nya översiktsplanen i korthet MITT VÄRNAMO 2035

Förstudierapport för Pilstugetomten Västra etapp 2 (Del av Hagby 1:5)

BEFOLKNING I FRAMTIDEN

Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur

Bedömning av betydande miljöpåverkan

ANTAGANDEHANDLING (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

Centrala Järbo. ORTSANALYS JÄRBO

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

FAMMARP 8:2, Kronolund

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Markanvändning och bebyggelseutveckling

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Landsbygdsutveckling i strandnära nägen

I VA-plan anges Tynningö som kategori 4. I VA-planen ska anges vid dilken tispunkt det är rimligt att en VA-utbyggnad ska kunna ske.

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING. Östra Eneby 1:1 med närområde (väster om Svärtinge) och Ryssnäs 1(7) tillhörande detaljplan för. inom Svärtinge i Norrköpings kommun

Närlunda Västra 2 och Husensjö 14:1, Närlunda. Underlag för planuppdrag

Slottsmöllans tegelbruk

Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag

Året är Håbo år 2030 är en kommun för framtiden.

Rävlanda. 4 december 2018

Hållbar framtid i Nacka

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

Sammanställning från workshop

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011

BEHOVSBEDÖMNING

Mölnlycke. 20 november 2018

Utställning fördjupad översiktsplan för Karby och Brottby

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Eriksöre 5:1, 6:1 och 6:14

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN

Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson

LIS F2. SÖROMSJÖBYGDEN SAMRÅDSHANDLING. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun

Behovsbedömning - checklista

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Godstransportstrategi för Västra Götaland

BARKÅKRA 55:1 - PLANFÖRSLAG, BESTÄMMELSER

32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka

Transkript:

Finspång med omnejd Finspång med omnejd omfattar tätorterna Finspång, Torstorp och Falla samt landsbygdsområdena Risinge, Doverstorp och Ramstorp. Folkmängden i Finspång med omnejd har sedan 1989 minskat med 1750 till 13 651 invånare 2009. Av dessa bor 12 208 i tätorten Finspång som har minskat i folkmängd med 1 997 sedan 1989. I tätorten Falla var folkmängden 463 personer år 2009, en minskning med 22 sedan 1989. I orten Torstorp var folkmängden 197 personer år 2009, en ökning med 88 sedan 1989. Befolkningen på områdets landsbygd har ökat med 181 invånare till 783 under åren 1989-2009. I kommunens befolkningsprognos med en i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området minskar med 207 personer. Den utvecklingen innebär en åldrande befolkning som främst ökar i åldrarna 65 år och äldre. Samtidigt sker en inflyttning i området som medför att antalet barn 0-5 år ökar. Underlaget för grundskolorna i området, skolåren F-6 ökar i viss omfattning. Kan kommunens folkmängd öka till 22000 invånare enligt målprognosen, bedöms att folkmängden i området ökar med 702 personer. Antalet invånare i samtliga åldrar 19 år och äldre ökar. Det medför att anta- Finspång med omnejd Nyckelkodsområden: 11, 12, 22, 15, 22, 23 och 25 Ålder 1989 1999 2009 Förändring Förändring Förändring 1989-2009 Prognos 2009-2019 Målprognos 2009-2019 2019 2019 abs % abs % abs % 0-5 1 069 823 816-253 -23,7 870 54 6,6 978 162 19,9 6-9 640 725 519-121 -18,9 616 97 18,7 676 157 30,3 10-12 523 560 388-135 -25,8 456 68 17,5 488 100 25,8 13-15 600 479 515-85 -14,2 437-78 -15,1 465-50 -9,7 16-18 673 465 546-127 -18,9 439-107 -19,6 469-77 -14,1 19-24 1 467 929 1 006-461 -31,4 806-200 -19,9 884-122 -12,1 25-44 4 002 3 559 3 077-925 -23,1 2 713-364 -11,8 3 038-39 -1,3 45-64 3 675 3 730 3 577-98 -2,7 3 550-27 -0,8 3 719 142 4,0 65-79 2 118 2 104 2 258 140 6,6 2 524 266 11,8 2 585 327 14,5 80-w 634 781 949 315 49,7 1 034 85 9,0 1 049 100 10,5 Summa 15 401 14 155 13 651-1 750-11,4 13 444-207 -1,5 14 353 702 5,1 p Torstorp Finspång Falla Lotorp Karta: Nyckelkodsområden Butbro Vistinge let barn 0-5 år blir relativt oförändrat. Underlaget för områdets skola minskar dock i viss omfattning. Områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Bönnergården ligger några kilometer väster om Finspångs tätort. Där finns en badplats med sommarservering samt en lägergård med aktiviteter för barn och ungdomar. Området skulle kunna utvecklas med t ex camping/ stugor. Ett område för landsbygdsutveckling för turistverksamhet har pekats ut för området. En utvecklas turismverksamhet bidrar till fler arbetstillfällen i området. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 45

215 Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Område för landsbygdsutveckling vid Bönnergården för att ge möjlighet att utveckla turistnäring Område för landsbygdsutveckling för bostadsbebyggelse vid Doversund restorp Bönnern Bönnergården Ekön Gammalstorp Doverstorp Häjtorp Olstorp Mäseln Åsunda Mogård Mo grind Doversund Torstorp Sätra Mo udde Fornborg Karta: Område för landsbygdsutveckling för besöksnäring vid Bönergården. Teckenförklaring: se sid 138 Gruvhål Karta: Områden för landsbygdsutveckling för bostadsbebyggelse vid Doversund Teckenförklaring: se sid 138 46 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Finspångs tätort Finspångs tätort har vuxit upp runt bruket som anlades på 1560-talet. Finspångs industriella arv har bidragit till centralortens struktur med de stora industrierna i stadens centrum och bostadsområden på båda sidor om ån. Finspångs bruk var Sveriges största kanontillverkare under 300 år. År 1913 kom den moderna industrialismen till Finspång. Detta år etablerades Svenska Turbinaktiebolaget Ljungström (STAL), som vi idag känner som Siemens. Finspångs Metallverk bildades också detta år och övertog de gamla brukslokalerna. Företaget är idag ombildat och fördelat på SAPA-företagen, Luvata och SSAB. Arbetsmarknad Arbetsställen med fler än 49 anställda RAMS 2008 Arbetsställe Anställda Siemens Industrial Turbomachinery 2444 Sapa Heat Transfer 441 Sapa Industriservice 1 330 Resurscenter Mo Gård 284 Luvata 232 Sapa Profiler 225 Förvaltningshus 154 Bergska Skolan 86 SSAB Tunnplåt 85 Nök Konsum Storlager 81 Sapa Profilbearbetning 80 Storängsgården Vårdboende 76 Grosvadskolan 73 Samhall 71 Nyhemsskolan 70 SAPA Technology 61 Sergelsgården, lasarettsköket mm 51 I Finspångs tätort finns därutöver 77 arbetsställen med 10-49 anställda. Teknisk försörjning Finspångs vattenverk har kapacitet på 14 800 m 3 /dag för c:a 30 000 personer. Nuvarande belastning är 18 000 personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk. En utbyggnad av området vid Stjärnvik kräver stora investeringar i VA-systemet. Övriga utbyggnadsområden kan utan större kostnader anslutas till befintligt vattenoch avloppssystem. En utredning om framtida fjärrvärmeförsörjning pågår. I dagsläget kan konstateras att vid utbyggnad av områdena vid Lugnet, Grostorp och Stjärnvik krävs investeringar i utbyggnad av fjärrvärmenätet. Allmänna intressen Riksintresse kulturmiljö Finspångs slott och bruksmiljö med tillhörande parkanläggning ska skyddas eftersom området ger en samlad bild av en större bruksmiljö som utvecklas från 1600-talet fram till idag. Området är skyddat i gällande detaljplaner. Läs mer i kapitel 4 Riksintressen. Riksintresse kommunikationer Väg 51 utgör en förbindelse mellan regionala centra. Läs mer i kapitel 4 Riksintressen. Naturvård Sjön Mäseln omges av ett varierat landskap där lövlundar och hagmarker omväxlar Faktaruta Allmänna intressen De allmänna intressen som redovisas under respektive ortsbeskrivning är intressen som är viktiga att ta hänsyn till under fortsatt planering/ utveckling av dessa områden. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 47

med åkrar och kultiverade betesmarker. Området sträcker sig mot Svälthagen Viggestorp och utnyttjas som ströv- och rekreationsområde för Finspångsborna. Skogen vid Ekbacken innehåller grova eller mycket grova och gamla träd samt rödlistade arter och är därför värdefulla ur naturvårdssynpunkt. Parkmiljöerna vid Vibjörnsparken och intill Skutbosjön mellan Lugnet och Kullen innehåller såväl öppna som slutna lövträdsmiljöer. På många håll finns dessutom anlagda gräsmattor och promenadstråk. I utkanten av Finspångs tätort ligger den näringsrika Ölstadsjön som är känd för sin fågelfauna. Området är kommunalt naturreservat och ingår i Natura 2000. Området vid Grostorp/ Lotorpsån är mycket värdefullt för såväl flora och fauna som för rekreationsändamål. Området innehåller även nyckelbiotoper och dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i området Friluftsliv Grosvad: Arena Grosvad är Finspångs största idrotts- och rekreationsområde. Koppling till Lunddalen och Lotorp. Skjutbana Torstorp/ Viggestorp: Elljusspår, motionscentral, badplats (Mäseln) Viberga: Golfbana (27 hål) med klubbhus och stuguthyrning, Brukshundsklubb Bostadsbebyggelse Bostadsområden har byggts på båda sidor om centrum och ortens utbredning har skett utifrån naturgivna förutsättningar som sjöarna och det kuperade terrängen. Sedan 1990-talet expanderar Finspång österut mot Norrköping. Norrköping har historiskt sett varit Finspångs köpstad och har förstärkt sin position under 2000-talet. Norrköping erbjuder många arbetstillfällen och ett rikt service- och kulturutbud. Finspång har stora kvaliteter i de tätortsnära sjöarna och dessa bör lyftas fram för att förstärka stadens attraktivitet. Skutbosjön är den sjö som kan klassas som den mest centrala sjön i Finspång. Sjöns kvaliteter bör tillvaratas så att Finspång utvecklas till att bli staden runt sjön. Ett annat attraktivt område för bebyggelse är området kring sjön Gron. Prioriterade områden för ny bostadsbebyggelse är Nyhem, Finspångs centrum (förtätning), Profilenområdet och Grostorp. Kommunen ska underlätta för företag och enskilda att bygga i Finspångs kommun. Sambandet mellan stad och vatten ska stärkas. Den befintliga bebyggelsen ska utvecklas och förtätas. Kommunen ska medverka till att bostadsområdena i tätorterna ska vara trygga, tillgängliga, miljöanpassade och estetiskt tilltalande. Tillgängligheten till det tätortsnära friluftslivet ska ökas. 48 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Hur gör vi? Kommunen ska peka ut mark för verksamhets- och bostadsområden. Bebyggelsen förtätas med hänsyn till en önskvärd grönstruktur. Verksamhetsområden Verksamhetsområden finns i dag i de centrala delarna av tätorten och längs Norrköpingsvägen. Det är viktigt att företag kan nyetableras och utvecklas i Finspångs kommun. Det finns möjlighet för det centralt belägna industriområdet att expandera norr ut. Centralt belägna verksamhetsområden medför att godstransporter måste ske via de centrala delarna av tätorten. Det sker dessutom en hel del tunga transporter från Siemens till Norrköpings hamn. För att skapa en god stadsmiljö för invånarna samtidigt som företagens transporter ska fungera är det viktigt att transportsystemet anpassas utifrån dessa förutsättningar. Detta sker till exempel genom översyn av gång- och cykelvägnätet och andra hastighetsreducerande åtgärder. Det är viktigt att företagens transportbehov tillgodoses både var gäller vägstandard och framkomlighet för transporter av bred last. Ytterligare områden för nya verksamheter föreslås på följande platser: Vid Axsäters reningsverk och planerad godsomlastningsanläggning. I förlängningen av Leverstorpsvägen, söder om befintligt verksamhetsområde. Här finns en intressekonflikt mellan avfallsanläggningens intressen och en expansion av verksamhetsområdet. Denna fråga måste utredas vidare vid planläggning av området. Det ska finnas goda möjligheter för be- Turbintransport från Siemens fintliga företag att kunna expandera och för nya företag att etablera. Hur gör vi? Markområden reserveras norr om tätorten för att möjliggöra expansion av industrins verksamhet Utredning för att undersöka möjligheter att expandera Viberga småindustriområde i förlängningen av Levertorpsvägen. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 49

Bysjön Bleken 50 Näsetärnen Ramstorp Barnhällen Lotorp ttersjön 60 Gölfallegöl Långdalskärret Vattenskyddsområde Sarvsjön Finntorpet Lilla Tärnen Vattenskyd Bönnern Bönnergården Gammalstorp Mäseln Fornborg Torstorp Finspång Viggestorp " Norrmalm Nyhem Kraftkärret Grosvad Dunderbacken Finspång Hårstorp Grostorp Gravfält Gron Butbro Golfbana Stjärnvik Risinge Treudd Hult Hultbosjö Karta: Finspångs tätort, markanvändning. Teckenförklaring: se sid 138 50 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Handel Centrumutveckling Finspångs centrum ska bli en attraktiv mötesplats för handel, service och nöjen. Ett aktivt centrum kännetecknas av liv och rörelse under dygnets alla timmar. Det innebär att en mix av butiker, arbetsplatser, service, nöjen, bostäder i närområdet och bra kommunikationer krävs. Stadens centrum ska även vara en trygg och säker plats att vistas på. Ett attraktivt centrum är av stor betydelse för hela kommunens utveckling. Centrum ska utvecklas till en naturlig och intressant mötesplats där stadskärnan knyts samman med naturliga stråk mellan mötesplatser för fotgängare och cyklister. Det är ett centrum där bilister kan färdas och parkera i nära anslutning till handel och service, men där bilar får köra på de gåendes villkor för att skapa gaturum med de kvaliteter som eftersträvas. Finspångs kommun har tagit fram ett förslag för hur Finspångs centrum ska utvecklas. Den nya gestaltningen av övre Kalkugnsvägen och projektet runt Stationsområdet har sitt ursprung i centrumutredningen. Handelsområdet Viberga På handelsområdet Viberga finns ett antal detaljhandelsbutiker och butiker för sällanköpsvaror. För att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att öka tillgängligheten till området för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Finspångs tätort ska ha ett attraktivt centrum. Samarbetet mellan detaljhandelsaktörerna i Finspångs kommun/tätort ska utvecklas i syfte att få fler kommuninvånare att handla på hemmaplan. Viberga handelsområde ska göras mer tillgängligt för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Hur gör vi? Finspångs centrum ska fortsätta utvecklas utifrån de förslag som finns i centrumutredningen. Kommunen stödjer etablering och utveckling av externhandel på Viberga handelsområde som ett komplement till handel och service i centrum. Grön- och blåstruktur Tätortens struktur av grön- och vattenområden är viktig ur ett socialt perspektiv som en plats för spontana möten och för rekreation. För att människor ska nyttja grönområden krävs att de är lättillgängliga och nära. Därför spelar de bostadsnära grönområdena en viktig roll. Stora och någorlunda obrutna gröna områden innehåller ofta större värden än många små. Genom att med gröna kilar koppla samman landsbygdens naturområden med grönområden i tätorten förbättras förutsättningarna för såväl biologiskt rika grönområden i staden som för rekreation. Finspång är en ort med många grönområden med höga kvaliteter. Det är viktigt att kommunen har en strategi för hur de tätortsnära gränsområdena ska hanteras. Grön- och vattenområdenas värden ska tydligt belysas i översiktsplanen eller i en separat grönstrukturplan. Förtätning av staden har många positiva effekter, såsom ökat underlag för kollektivtrafiken, minskat bilberoende och ett ökat folkliv i staden. Vid förtätningar kan grönområden användas för bostads- eller handelsändamål. Det är viktigt att förtätningar inte sker på bekostnad av värdefulla grönytor. Det är viktigt att Finspång har tillgång till gröna lungor och rekreationsområden i närområdena. Detta är positivt för både upplevelsen av tätorten som för folkhälsan. Finspångs tätort ska ha god tillgång till tätortsnära grönområden. Utveckla de vattenområden som finns i kommunen i form av sjöar och vattendrag, genom till exempel ökad tillgänglighet till badplatser, utveckla vandringsleder och kanotturism, fler båtplatser i tätortsnära sjöar etc. Hur gör vi? Kommunen ska ta fram en grön- och blåstrukturplan för Finspångs tätort. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 51

Falla Falla ligger 3 km sydväst om Finspångs tätort. Befolkning Folkmängden i Falla tätort var 463 personer 2009-12-31. Arbetsmarknad I Falla tätort finns inget arbetsställe med fler än 9 anställda. Handel Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort. Offentlig service Barnomsorg, grundskola och särskilda boenden för äldre finns i Finspångs tätort. Kollektivtrafik: Falla trafikeras av Östgötatrafikens linje 419 (Finspång Skärblacka Kimstad) Utbyggnadsområden Där Fallasågen tidigare låg finns en fastställd detaljplan för bostadsbebyggelse som inte genomförts. Marken är i privat ägo. Två nya områden för bostadsbebyggelse föreslås i norr och söder om Oppgårdsvägen för att komplettera befintlig bebyggelse, se karta. I den norra delen av Falla föreslås ett nytt verksamhetsområde. Vid exploatering av området måste hänsyn tas till de fornlämningar som finns där. Teknisk försörjning Falla får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har kapacitet på 14 800 m 3 /dag eller 30 000 personer. Nuvarande belastning är 18 000 personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Fjärrvärme är i dagsläget inte aktuellt för Falla. Utredningar visar att endast 50 % av befintlig bebyggelse är intresserad av att ansluta sig till fjärrvärme eftersom de har andra system för uppvärmning, t ex bergvärme. Det är på sikt möjligt att ansluta bebyggelsen i Falla till fjärrvärmenätet och det finns redan i dag en pumpstation i Viggestorp för detta. Allmänna intressen Naturvård Väster om fotbollsplanerna vid Falla ligger ett ohävdat område som består av gräsmarker med gott om enbuskar och björkhagar. Området utnyttjas för rekreation av befolkning i närområdet. Området ligger inom föreslaget område för nya verksamheter, till vilket hänsyn tas i fortsatt detaljplanering. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av nya bostadsområden norr och söder om Oppgårdsvägen Exploatering av nytt verksamhetsområde i den norra delen av Falla när förbifart Finspång genomförs med ett bra läge ur både marknadsförings- och transportsynpunkt Ny förbifart Falla för länsväg 215 Karta: Falla tätort, markanvändning Teckenförklaring: Se sid 138 Falla 52 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Lotorp-Butbro-området Området Lotorp-Butbro består av tätorterna Lotorp och Butbro med omnejd, Flasbjörke glesbygd samt Vistinge-Lämmenäs glesbygd. Folkmängden i Lotorp och Butbro med omnejd har sedan 1989 ökat med 68 till 1594 invånare 2009. Av dessa bor 764 i tätorten Lotorp som har minskat i folkmängd med 31 sedan 1989. I tätorten Butbro var folkmängden 214 personer år 2009, en ökning med 40 sedan 1989. Befolkningen på områdets landsbygd har ökat med 61 invånare till 616 under åren 1989-2009 I kommunens befolkningsprognos med en Lotorp - Butbro mo Nyckelkodsområden: 21, 24 och 42 i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området ökar med 298 personer. Det sker dock främst till följd av en åldrande befolkning som främst ökar i åldrarna 65 år och äldre. Antalet barn 0-5 år minskar relativt mycket. Underlaget för skolan i området minskar i stor omfattning. Kan kommunens folkängd öka till 22 000 invånare enligt målprognosen, bedöms att folkmängden i området ökar med 400 personer. Antalet invånare i samtliga åldrar 19 år och äldre ökar. Det medför att antalet barn 0-5 år blir relativt oförändrat. Underlaget för områdets skola minskar dock i Ålder 1989 1999 2009 Förändring Förändring Förändring 1989-2009 Prognos 2009-2019 Målprognos 2009-2019 2019 2019 abs % abs % abs % 0-5 152 101 116-36 -23,7 103-13 -11,2 113-3 -2,6 6-9 102 108 93-9 -8,8 69-24 -25,8 75-18 -19,4 10-12 63 95 56-7 -11,1 66 10 17,9 68 12 21,4 13-15 83 82 71-12 -14,5 72 1 1,4 75 4 5,6 16-18 78 71 76-2 -2,6 73-3 -3,9 75-1 -1,3 19-24 85 87 85 0 0,0 116 31 36,5 124 39 45,9 25-44 466 386 391-75 -16,1 457 66 16,9 501 110 28,1 45-64 302 441 482 180 59,6 569 87 18,0 591 109 22,6 65-79 158 139 182 24 15,2 312 130 71,4 318 136 74,7 80-w 37 40 42 5 13,5 55 13 31,0 54 12 28,6 Summa 1 526 1 550 1 594 68 4,5 1 892 298 18,7 1 994 400 25,1 Torstorp Finspång Falla viss omfattning. Lotorp Lotorp ligger 6 km nordost om Finspångs tätort. Befolkning I Lotorps tätort fanns 764 invånare 2009. Arbetsmarknad Lotorp Butbro Karta: Nyckelkodsområden Rejmyre Vistinge Arbetsställen med fler än 9 anställda, RAMS 2008 Arbetsställe Antal anställa Finspångs Allmekano 16 Fröberg 11 Lotorps Skola 18 Förskolan Lokatten 11 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 53

Fröbergs är specialiserade på kundanpassade kontorsprodukter som skräddarsys med modern teknik. Det egentillverkade sortimentet kompletteras med handelsvaror. Finspångs Allmekano är ett verkstadsföretag med inriktning på skärande bearbetning. Handel och service I Lotorp finns en kiosk samt företag inom besöksnäringen som driver vandrarhem, stuguthyrning och kanotuthyrning. Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort. Offentlig service Barnomsorg och grundskola F-5 finns på orten. Infrastruktur Bredband är utbyggt med fiber till Lotorp. Bredbandsanslutning via fiber och fasta telenätet i området levereras av FINET Lotorp har kollektiva förbindelser med Finspångs tätort och de övriga orter som ligger utmed linje 417. Utbyggnadsområden I Lotorp finns en ledig kommunal tomt för villabebyggelse (mars 2010). Utbyggnadsområde för bostadsbebyggelse föreslås i den västra delen av Lotorp i anslutning till befintlig bebyggelse. Landsbygdsutvecklingsområden för bostadsbebyggelse föreslås vid Tallgläntan och längs Käringfisket och del av Hultsjön. En utbyggnad av dessa områden medför att serviceunderlaget ökar. Teknisk försörjning Lotorp får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har en kapacitet på 14 800 m 3 /dag eller 30 000 personer. Nuvarande belastning är 18 000 personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Odlingslandskapet vid Lotorps gård Ålängsgården är av nationellt intresse. Området är mycket värdefullt för flora och fauna. Dessutom förekommer en rad rödlistade eller krävande arter i området. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks liksom skogsplantering av odlingsmarker samt markförbättrande åtgärder i naturbetesmarker. Lotorpsån med omgivningar är av regionalt intresse för naturvården. Området är värdefullt för flora, fauna och rekreation. Exploateringsföretag som tar större ytor i anspråk undviks. Skred- och rasrisk Områden med risk för skred och ras är inte lämpliga att bebygga. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse i västra delen av Lotorp Område för landbygdsutveckling för bostäder vid Tallgläntan, längs Käringfisket och del av Hultsjön 54 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Vattenskyddsområde Käringfisket Hultsjön Lotorp Vattenskyddsområde Skola Karta: Lotorp, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 Ängen Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 55

Butbro Butbro ligger 5 km öster om Finspångs tätort. Befolkning Befolkningen i Butbro tätort uppgick till 214 invånare år 2009 Arbetsmarknad I Butbro finns inga arbetsställen med fler än 9 anställda. Handel Närmaste dagligvarubutik finns i Finspångs tätort Offentlig service Barnomsorg och grundskola finns i Lotorp och Finspångs tätort. Äldreomsorg finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Bredbandsanslutning via det fasta telenätet i området levereras av FINET Kollektivtrafik: Butbro vägkors trafikeras av Östgötatrafikens linje 417. Utbyggnadsområden I Butbro finns inga lediga kommunala tomter för villabebyggelse (mars 2010). På den gamla vägverkstomten i den östra delen av Butbro är det möjligt att få in två tomter för villabebyggelse. Mitt i Butbro finns ett obebyggt område som i gällande plan är avsatt för bostadsbebyggelse. Det är möjligt att få in 4 tomter på detta område. Området är i kommunal ägo. Ett nytt område för bostadsbebyggelse föreslås utmed Enrotevägen. Här är ett bra och högt läge över sjön Gron samtidigt som det är nära till naturen. Teknisk försörjning Butbro får sitt dricksvatten från Finspångs vattenverk. Verket har kapacitet på 14 800 m 3 /dag eller 30 000 personer. Nuvarande belastning är 18 000 personer. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har beslutats för de kommunala ytvattentäkterna i Bleken och Näfssjön. Avloppsvattnet går till Axsäters avloppsreningsverk i Finspångs tätort. Föreslagen ny bebyggelse kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Sumpskogen vid Lotorpsåns mynning vid Gron ingår i naturvårdsområde av regionalt intresse. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av område med fyra tomter i centrum av Butbro Exploatering av två villatomter på f.d. vägverksfastigheten Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse utmed Enrotevägen Ny gång- och cykelväg till Finspång och genom Butbro 56 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Butbro Näs Gron Bergvik fd Vägverksfastigheten Johanneslund Stjärnvik Karta: Butbro, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 57

Regnaområdet Regnaområdet utgörs av Regna församling. Det är ett utpräglat landsbygdsområde vars historiska centrum finns i Regna kyrkby. Området enda tätort är Igelfors som växte upp kring Igelfors bruk. Under 1860-talet växte två bruk upp parallellt i trakten, dels Igelfors Stångjärnsbruk, dels Nyhammars spikbruk. 1891 slogs de båda bruken samman och därmed föddes Igelfors bruks AB. Regnaområdet Nyckelkodsområde: 41 Folkmängden i Regna har sedan 1989 minskat med 148 till 538 invånare 2009. Av dessa bor 219 i tätorten Igelfors som har minskat i folkmängd med 100 sedan 1989. Befolkningen på områdets landsbygd har minskat med 48 invånare till 319 under åren 1989-2009 I kommunens befolkningsprognos med en i stort sett oförändrad folkmängd till 2019, bedöms att folkmängden i området minskar med 19 personer. Området bedöms få en betydligt gynnsammare åldersstruktur då samtliga åldersgrupper över 45 år minskar medan åldersgruppen 25-44 år ökar i antal. Det medför att antalet barn 0-5 år ökar kraftigt. Underlaget för skolan i området blir dock i stort sett oförändrat. Kan kommunens folkängd öka till 22000 invånare enligt målprognosen, bedöms att Ålder 1989 1999 2009 Förändring Förändring Förändring 1989-2009 Prognos 2009-2019 Målprognos 2009-2019 2019 2019 abs % abs % abs % 0-5 54 39 16-38 -70,4 27 11 68,8 30 14 87,5 6-9 27 41 17-10 -37,0 19 2 11,8 21 4 23,5 10-12 27 24 15-12 -44,4 15 0 0,0 17 2 13,3 13-15 31 20 18-13 -41,9 14-4 -22,2 15-3 -16,7 16-18 24 18 29 5 20,8 19-10 -34,5 20-9 -31,0 19-24 43 26 37-6 -14,0 33-4 -10,8 35-2 -5,4 25-44 172 138 96-76 -44,2 104 8 8,3 114 18 18,8 45-64 150 172 172 22 14,7 163-9 -5,2 170-2 -1,2 65-79 123 100 96-27 -22,0 95-1 -1,0 97 1 1,0 80-w 35 34 42 7 20,0 28-14 -33,3 28-14 -33,3 Summa 686 612 538-148 -21,6 519-19 -3,5 546 8 1,5 Grytgöl Igelfors Regna Karta: Nyckelkodsområden Hävla Rejmyre folkmängden i området ökar med 8 personer. Antalet invånare i åldern 24-44 år ökar ytterligare i förhållande till den framskrivna prognosen. Antalet barn 0-5 år ökar kraftigt. Underlaget för områdets skola ökar i mindre omfattning. Igelfors Igelfors ligger 20 km norr om Finspångs tätort. Det är ett ungt samhälle som växte upp kring Igelfors Bruk som anlades på 1800-talet som ett liebruk. Befolkning I tätorten Igelfors finns 219 invånare år 2009. Byle j 58 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Arbetsmarknad Arbetsställen med fler än 9 anställda RAMS 2008 Arbetsställe Anställda Igelfors Bruk 38 Igelfors Bruk tillverkar smidda och bearbetade detaljer för fordonsindustrin och övrig industri. Handel Dagligvarubutiken i Igelfors är även ombud för Apoteket, Systembolaget och Svenska Spel. En kortautomat för bensin och diesel finns på orten Offentlig service Björke grundskola F-6 finns på orten. Blåklintens förskola för åldersgruppen 1-5 år. 6-åringsverksamhet sker i samverkan mellan förskola och skola. Fritidsverksamhet finns under skollov. Igelfors Centrumhus är bygdens samlingspunkt i den lokala utvecklingsgruppens regi. Här finns kafé, samlingslokaler och bibliotek Närmaste särskilda boende för äldre finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Kollektivtrafik: Linje 417 trafikerar Igelfors med fem turer per dag varav två går vidare till Regna. Kvällsturen samt helgtrafik måste förbeställas. Bredband är utbyggt med radiolänk till Igelfors. Bredbandsanslutning via fiber och fasta telenätet i området levereras av FI- NET Utbyggnadsområden I Igelfors finns sex lediga kommunala tomter för villabebyggelse (mars 2010). I Igelfors finns en antagen detaljplan för bostadsbebyggelse där bebyggelseutveckling föreslås ske. Landsbygdsutvecklingsområde för bostadsbebyggelse föreslås vid Gäddviken, ca 2 km från Igelfors. Området ligger på gång- och cykelavstånd från Igelfors. En utbyggnad i detta område kan medföra att serviceunderlaget ökar. Teknisk försörjning Igelfors vattenverk har en kapacitet på 130 m 3 /dag. I dag är 300 personer anslutna. Vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter har fastställts för den kommunala grundvattentäkten i Igelfors. Avloppsvattnet går till Igelfors avloppsreningsverk. Föreslagen bebyggelse i Igelfors kan anslutas till kommunalt vatten och avlopp. För föreslaget Område för landsbygdsutveckling måste andra lösningar sökas. Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 59

75 Vattenskyddsområde Sandhagen Jangubba 70 Duvenäs Igelfors Västra M " Solliden Björke Karlsdal Igelforsån Horsbäcken Gäddviken rsberg Gållbo Björkesjön Karta: Igelfors, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 60 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion

Allmänna intressen Naturvård Allén vid Igelfors bruk, av kommunalt intresse ur naturvårdssynpunkt, är av stort värde för en lång rad organismer. Igelforsån, Börgölsån och Björkesjön är av regionalt intresse ur naturvårdssynpunkt. Särskilt viktigt är att strandmiljöerna bevaras oexploaterade. Friluftsliv I Igelfors och Regna finns kanotleder, vandringsleder, fiskemöjligheter och tillgång till fina sjöar och badstränder. Skyddsområde för vattentäkt I Igelfors finns en grundvattentäkt som ska skyddas. Gällande skyddsföreskrifter ska följas. Skred- och rasrisk Områden med risk för skred och ras är inte lämpliga att bebygga. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Hur gör vi? Exploatering av befintlig detaljplan i Igelfors Nytt område för landsbygdsutveckling för bostäder vid Gäddviken Regna kyrkby Regna kyrkby ligger 27 km norr om Finspångs tätort. Befolkning I Regna kyrkby fanns 22 invånare år 2009 Handel och service Under sommaren har Regnagårdens vandrarhem café, restaurang och pub och i Hönshuset säljs glass och hantverk från bygden. Närmaste matvarubutik finns i Igelfors. Offentlig service Närmaste barnomsorg och grundskola F-5 finns i Igelfors. Särskild boende för äldre finns i Finspångs tätort. Infrastruktur Kollektivtrafik: Linje 417 trafikerar Igelfors med fem turer per dag varav två går vidare till Regna. Kvällsturen samt helgtrafik måste förbeställas. Bredband är utbyggt med radiolänk till Regna. Bredbandsanslutning via det fasta telenätet i området levereras av FINET Utbyggnadsområden Nytt utbyggnadsområde för bostadsbebyggelse föreslås mellan hembygdsgården och gästgiveriet. Hemvändardag i Regna 2006 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion 61

I Regna med omland finns många områden med höga naturvårdsintressen i de lägen där landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen hade varit intressanta. Detta medför att det inte finns förutsättningar för att peka ut områden för landsbygdsutveckling i Regna med omland. Teknisk försörjning I Regna finns inget kommunalt vatten och avlopp. Allmänna intressen Naturvård Regna ligger i en trakt med mycket höga naturvärden. Regnarebygden är rik på lövskogsmiljöer. Viktiga värdekärnor är Regnaholm och Lenestad. Ingesgärde Odlingslandskapet öster om Regna kyrka och runt Lenestad gård är av regionalt intresse för naturvården. Området är stort och variationsrikt och innehåller flera värdefulla lövskogs- och hagmarksmiljöer. Flera rödlistade arter förekommer i området. Avverkning av grova träd och borttagande av död ved får inte ske. Gödsling och andra markförbättrande åtgärder i hagmarkerna undviks, liksom exploateringsföretag av olika slag. Regna kyrkby, Kyrkviken och sjön Regnaren är av kommunalt intresse för naturvården. Vi vill ha en levande landsbygd som erbjuder livskvalitet i vardagslivet. Träind Hembygdsg. Bygdegård Regna Hur gör vi? Exploatering av nytt område för bostadsbebyggelse mellan hembygdsgården och gästgiveriet Karta: Regna, markanvändning. Teckenförklaring: Se sidan 138 62 Översiktsplan för Finspångs kommun - version 1 - Samrådsversion