Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken

Inventering av sikyngel i svenska vattendrag mynnande i Bottniska viken En rapport från projektet INTERSIK (Botnia-Atlanticaprogrammet, EU). Stefan Larsson, Pär Byström, Johnny Berglund, Ulf Carlsson, Lari Veneranta, Richard Hudd Regional Council of Ostrobothnia 1

BAKGRUND I Bottniska viken finns två former av sik (Coregonus lavaretus); havslekande sik och vandringssik. Den havslekande siken, som leker längs kusten, växer generellt sett långsammare än vandringssiken. Den anses vara relativt stationär och vandrar sällan längre sträckor än ca 20 km. Vandringssiken växer snabbt i förhållande till den havslekande siken och blir därför oftast större. Under hösten simmar vandringssiken upp i älvar och åar där den sedan leker varefter ynglen (Figur 1) kläcker tidig nästa vår. I havet nyttjar vandringssiken stora områden och kan i vissa fall vandra sträckor på upp till 500-700 km. Kunskapen om vandringssikens ekologi är relativt fragmentarisk. Idag känner vi dess livscykel i stora drag (Figur 2) men på detaljnivå finns ännu många frågetecken. Det är t.ex. inte känt i hur små vattendrag vandringssiken finns och vilka faktorer som är avgörande för att vandringssiken skall kunna reproducera sig och bilda livskraftiga bestånd. Ett av målen inom INTERSIK-projektet var därför att inventera och undersöka små till mellanstora kustmynnande vattendrag vad gäller förekomst av sikyngel för att bekräfta reproduktion av vandringssik och för att undersöka faktorer som möjligen påverkar reproduktionen. Figur 1. Flera sikyngel håvade i Iggesundsån (Foto Pär Byström) samt sikyngel ca 18 mm (Foto Lauri Urho). 2

FIGUR 2 1. Lekvandringen och leken sker i augusti till oktober. Vandringssiken anses ha ett s.k. homing beteende (dvs. att den vandrar tillbaka till den plats den själv föddes i) men detta är inte utförligt studerat. Till skillnad från lax och öring gräver inte siken ner sin rom utan leken sker i fria vattenmassan och de befruktade äggen sjunker sedan till botten. 2. Äggen kläcker tidigt under våren, ungefär i samband med islossningen. De nykläckta ynglen är ca 12-18mm långa. 3. Ynglen driver/vandrar sedan under en tid ut mot vattendragets mynningsområde. Hur lång tid de spenderar i vattendraget beror troligen på vattendragets storlek och karaktär. 4. Ynglen uppehåller sig sedan ca 2-3 månader i vattendragets mynnings- och närmsta kustområde där de växer till en storlek av 40-60 mm. Därefter drar de sig allt längre bort från sitt hemvattendrag. 5. I havet kan vandringssiken sedan göra långa födovandringar (upp till 700km). När de sedan könsmognar efter c 3-5 år (hannarna tidigare än honorna) återvänder de till sötvatten igen för lek och cirkeln är sluten. 3

UTFÖRANDE I projektet inventerades 41 vattendrag (Figur 3) med avseende på sikyngel under den period på våren då de driver eller vandrar ut ur vattendraget mot mynningsområdet. Till detta användes en platt håv ( 40 cm, maskstorlek 1 mm) (Figur 4 & 5). På en provtagningsplats fördes håven i en u-formad rörelse, där första håvdraget rörde upp vattnet och där det andra håvdraget tillbaka fångade ynglen i den vattenvirvel som bildats. Ett sikyngel simmar bara ca 8 cm/s varför de tenderade att samlas i bakvatten i vattendragen. Dessa bakvatten prioriterades därför under inventeringen. Beroende på storleken på bakvattnen håvades dessa 1-10 gånger. För varje vattendrag noterades därefter om sikyngel fångades eller inte. Varje vattendrag inventerades under ett till tre år (2009-2011) och i ungefär hälften av vattendragen håvades yngel vid mer än tillfälle per år (Tabell 1). Figur 3. Karta över Bottniska viken och de inventerade älvarna. Svart punkter visar platsen för respektive vattendrags mynning. Siffrorna refererar till tabell 1. 4

Figur 4. Sikyngelhåv ( 40cm) som användes i projektet. Notera ynglen i håven. Figur 5. Sikyngelhåvning i Testeboån kort efter islossningen, Gävleborgs län. Här fångades sikyngel den 13:e, 21:a och 27:e april 2010 och 15:e april 2011. För alla undersökta vattendrag sammanställdes ett antal variabler som ansågs kunna vara relevanta för sikförekomst (Bilaga 1). X-koordinaten (X) anger positionen på vattendragets mynning i en nord-sydlig gradient. avflow och minflow är årsmedelvattenföring respektive minsta uppmätta vattenflöde. Lägsta ph-värde är det lägsta registrerade värdet under den senaste 10-årsperioden. Som ett mått på lutningen på nedre delen av vattendraget användes avstånd till 5 meter över havet (dt5masl). Variablerna ekologisk status, näringsstatus, försurningsstatus, barriärstatus och dikningsgrad är klassificerade enligt EU: s ramdirektiv för vatten (där 5 är bra och 1 dåligt). För att karakterisera den livsmiljö som larverna möter i mynnings- kustområdet och användes följande variabler: wgtfetch som anger hur vind- och vågpåverkat området är, avstånd till sandiga områden (dtsand) och grunda områden (dtshallow) från mynningen samt eutrofieringstatus hos mynnings- och 5

kustområdet. Dessa variabler jämfördes sedan mellan vattendrag där sik fångades med vattendrag där sikförekomst inte kunde verifieras. Detta för att se om någon eller några variabler är viktiga för vandringssiken. Tabell 1. Inventeringsår, datum och vattentemperatur vid tiden för inventering för de undersökta vattendragen. Vattendragsnamn och datum i fet stil anger provtagningar under vilka det fångades sikyngel. Ma=Mars, A=April, M=Maj, J=Juni. I Ängerån har det tidigare funnits en fiskfälla under många år i vilken det aldrig fångats sik. 2009 2010 2011 Nr River Dates Temp. Dates Temp. Dates Temp. (ºC) (ºC) (ºC) 1 Åbyälven M13 8.4 M11 5.0 2 Byskeälven M11 7.4 M11 3.4 3 Storbäcken M12 7.8 4 Kågeälven M12 8.0 M11 4.0 5 Bureälven M14/M25 9.6/16.0 M10 5.8 6 Bäckån M11 8.1 M10 8.9 7 Avabäcken M11 8.0 M10 7.5 8 Lövseleån M11 6.6 9 Slättbäcken M18 7.6 M10 8.0 10 Rickleån M26/J8 12.1/11.4 M21/M27 14.0/11.8 11 Täfteån M18/M27 14.0/13.5 A30/M5/ M19 2.2/3.7/1 6.0 12 Sävarån M18/M27/J 13.0/13.5 M12/M19 5.7/14.5/ M6 4.0 8 /12.6 /M26 13.5 13 Tavelån M4/M29 -/11.9 14 Åhedån M7/M20/M 3.6/10.7/ M4 2.5 28 13.4 15 Sörmjöleån M7 4.1 M9 3.1 16 Normjöleån M8 5.9 17 Hörneån M4/M19 5.6/10.5 M5/M11 3.5/5.8 18 Ängerån - - - - - - 19 Leduån M8 6.8 M11 8.9 20 Lögdeälv M19/J10 11.4/13.2 M6/M17 5.0/10.1 A28 2.4 21 Öreälv M15/J9 8.7/13.2 M7/M11 4.6/- 22 Stridbäcken A28 1.3 23 Saluån A27/M6 0.5/4.1 A28 1.8 24 Gideälven M8/M25 5.3/13.5 M6 3.5 A28 2.2 25 Idbyån A27/M6 2.1/6.7 A28/M3 1.9/2.3 26 Nätraån A29 4.2 27 Näskeån A29/M6 3.1/4.2 28 Dockstaån A21/A28 0.9/2.6 29 Inviksån A21/A28/ M6 2.1/3.5/5. 0 30 Gådeån M3 5.4 31 Galtströmmen A23/M3 4.4/6.1 32 Gnarpsån A23/M3 2.6/4.5 A19 4.1 33 Harmångersån A23 3.3 34 Hallstaån A23 3.5 A20 4.5 35 Delångersån A22/M2 3.8/7.9 A20 5.0 36 Iggesundsån A22 3.5 A18 4.1 37 Nianån A22 3.3 A18 4.0 38 Enångersån A22 3.5 39 Hamrångeån A15 2.2 Ma24/A15/ A26 1.2/4.0/10.1 40 Testeboån A13/A21/ 1.7/4.0/7. Ma22/A15/ 0.1/3.5/12.7 A27 8 A26 41 Gavleån A14/A20 2.1/3.0 Ma22/A8 2.0/1.7 6

RESULTAT Sikyngelproduktion bekräftades i 19 av de 41 undersökta vattendragen och kunde följaktligen inte konstateras i 22 av vattendragen (Tabell 1) Detta betyder inte med säkerhet att dessa 22 vattendrag saknar sik då det inte kan uteslutas att inventeringarna i dessa utfördes utanför det tidsfönster som ynglen är tillgängliga inom. Noterbart är det stora temperaturspannet inom vilket yngel fångades (1,7-16,0 ºC). Årsmedelvattenföringen (m 3 /s) skilde sig signifikant åt mellan vattendrag med sikyngel och vattendrag där larver inte hittades. I de 14 vattendrag med en genomsnittlig årlig flöde över 5 m 3 /s fångades yngel i alla utom Gavleån. För vattendrag med ett årlig flöde under 5 m 3 /s kunde sikyngel konstateras i 6 av 27 vattendrag (22%) (Fig. 6). Variabler hos de 6 små vattendragen där sik fångades jämfördes sedan med de 21 vattendrag där sikförekomst inte kunde påvisas. Ingen signifikant skillnad mellan dessa vattendrag kunde dock konstateras vad avser de insamlade vattendragsvariablerna. Dock tenderade små vattendrag med sik t.ex. ligga längre söderut, ha något högre ph och ha högre barriär- och dikningsstatus, men skillnaderna var ej signifikanta. Figur 6. Årsmedelvattenflöde hos vattendrag där sikyngelförekomst inte kunde konstateras (0) och vattendrag där sikyngel fångades (1). 7

SLUTSATS Flödet (indirekt ett mått på vattendragets storlek) är en viktig faktor för sannolikheten att finna sikyngel i vattendrag som mynnar i Bottniska viken längs svenska kusten; ju större vattendrag desto större sannolikhet att hitta sikyngel. Dock verkar riktigt små vattendrag också kunna hålla vandringssik, vilket aldrig tidigare konstaterats. Orsaken till varför vissa av de små vattendragen har sik och andra sannolikt inte kunde dock inte förklaras. ATT TÄNKA PÅ FÖR DIG SOM VILL INVENTERA SIKYNGEL I VATTENDRAG Metoden för inventering av vandringssikens yngel har tagits fram inom INTERSIK. Fördelen med denna metod är att den är relativt enkel att utföra då endast en håv, vadarbyxor, termometer och papper och penna krävs. Dock är metoden ännu inte utvecklad för kvantitativa undersökningar, utan endast för att undersöka om yngel förekommer eller ej. Nollor, det vill säga inventeringar där inga yngel fångas, kan inte användas som en hundraprocentig bekräftelse på att vattendraget i fråga inte håller sik. För att så långt som möjligt undvika att felaktigt klassificera vattendrag som siktomma bör ett antal fallgropar undvikas i största möjliga mån. Nedan följer ett antal punkter att tänka på om man vill inventera ett vattendrag. Rätt tid Efter kläckning vandrar/driver sikens yngel ut mot vattendragens mynning och närmaste kustområde. Hur lång tid detta tar skiljer sig sannolikt mellan olika vattensystem, möjligen beroende på systemets storlek, morfologi och geografiska läge. Det blir därför viktigt att beakta hur stort tidsfönstret är för ett specifkt vattendrag och dimensionera inventeringsinsatsen därefter. Idag finns dock inte uppgifter på hur stora dessa tidsfönster är för enskilda vattendrag längs Bottniska viken. I litteraturen finns uppgifter på att sikens ägg kläcker vid en vattentemperatur på 2 till 4 C. I Intersiks inventeringar fångades sikyngel vid som lägst 1.7 C och som högst 16 C. Baserat på yngelfångster i de vattendrag där inventeringar utfördes vid mer än ett datum under en vår var generellt tiden mellan provtagningar med fångst ca 10 dagar, vilket indikerar att tidsfönstren generellt sett är minst 10 dagar. Vi förordar därför att den första inventeringen utförs då (direkt efter islossningen där sådan sker) vattentemperaturen stigit till 2 C (± 1 C). Därefter skall åtminstone ytterligare två inventeringar göras med 4 dagars mellanrum (Figur 7). Figur 7. Schematiskt inventeringsschema. 8

Rätt plats och insats Sannolikt leker siken framför allt i vattendragens nedre delar och dessa områden är de som skall inventeras i första hand. Sikynglen tenderar att ansamlas i bakvatten i vattendragen, varför dessa skall prioriteras under inventeringen (Figur 8). Minimum 10 bakvatten i ett enskilt vattendrag bör inventeras enligt metoden beskriven under Utförande. Figur 8. Exempel på typiska bakvatten där sikynglen ansamlas. Dessa prioriteras under inventering av vandringssikens yngel. Rätt utrustning Typ av utrustning vid sikyngelhåvning i syfte att erhålla information om sik nyttjar ett vattendrag för lek eller ej är av underordnad betydelse. I vissa fall kan faktiskt sikynglen inventeras utan håv då de ibland går att se visuellt. Vid varje enskilt inventeringstillfälle skall vattentemperaturen mätas och noteras. Den typ av håv som används inom Intersik går att beställa från: Björkö telnfabrik, Finland: http://www.bjorko.fi/ Kontaktperson Anders Björkman. Länsstyrelsen i Västerbotten förfogar över ett antal sådana håvar som, om de ej används, kan lånas ut. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/pages/default.aspx Rätt art I samband med sikyngelinventeringar finns i huvudsak två andra fiskarters yngel som kan förväxlas med sikens: harr (Thymallus thymallus) och siklöja (Coregonus albula). Under aktuell tidsperiod är dock siklöjans yngel betydligt mindre (ca 8mm vid kläckning) än sikens (ca 12-18mm), varför siklöjan i de flesta fall kan identifieras genom dess storlek. Med andra ord så är ett yngel på 12-18mm med gulesäcken kvar med stor sannolikhet ett sikyngel. Harrens yngel kläcker i regel betydligt senare än sikens varför risken för sammanblandning av dessa är liten, såvida inventeringen 9

görs enligt föreslaget tidsschema. Om osäkerhet råder över vilket art som fångats skall detta noteras i inventeringsprotokollet. Yngel av obestämd art kan sparas i etanol (70 %) för senare artbestämning. Kontakta i sådana fall Länsstyrelsen i Västerbotten eller Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet för upplysningar angående artbestämning. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/pages/default.aspx http://www.rktl.fi/ 10

Bilaga 1. Variabelvärden för enskilda vattendrag. Notera att minph endast beskriver ph vid en enskild mätning varför stor osäkerhet råder vad gäller denna variabels tillförlitlighet. Icke tonade kolumner anger variabler kopplade till själva vattendragen, tonade variabler rör mynningen och det närmaste kustområdet (se Utförande för variabelbeskrivningar). X Y Name avflow minflow minph dt5masl ecoleu nutreu acideu barreu chaneu wgtfetch dtsand dtshallow eutstat 1767798 7146328 Avabäcken 2,28 0,90 4,80 10535 4 4 5 5 5 51907 21 2397 23,19 1759548 7178963 Bureälven 10,70 6,00 6,46 1563 3 3 5 5 4 72825 20 2235 22,07 1756344 7215439 Byskeälven 45,60 18,50 6,34 1535 4 5 4 5 3 70905 12 2137 22,00 1769124 7167944 Bäckån 1,20 0,50 5,80 3487 3 4 4 3 5 1732 24 2347 22,01 1576388 6840156 Delångersån 0,7 0,03 6,76 787 3 4 4 3 5 62743 49 5469 18,74 1627984 6996009 Dockstaån 1,76 0,73 6,20 280 2 4 4 5 3 1659 38 4282 24,00 1566364 6826547 Enångersån 1,62 0,54 6,05 931 4 4 4 3 4 43804 54 5610 17,38 1588531 6895330 Galtströmmen 0,94 0,46 6,50 461 1 4 5 3 5 5400 34 4989 23,03 1575169 6730044 Gavleån 22,00 15,70 5,65 3167 3 5 5 3 3 1260 70 6057 21,94 1666700 7028903 Gideälven 42,30 22,30 6,04 1826 1 5 4 3 3 114354 22 3694 24,00 1584986 6880551 Gnarpsån 2,95 1,55 5,50 1488 4 4 4 5 3 103146 36 5078 22,32 1607717 6946174 Gådeån 4,01 1,47 6,00 1361 3 3 4 5 3 1399 41 4676 24,00 1575612 6846565 Halstaån 0,86 0,24 6,00 3796 3 4 4 5 5 19710 51 5496 19,12 1572719 6757863 Hamrångeån 4,86 1,90 6,10 9907 2 5 5 5 3 55020 62 5869 22,99 1580727 6861733 Harmångersån 13,00 6,50 6,70 1771 3 5 5 5 2 87325 44 5203 20,90 1703919 7062430 Hörneån 4,72 2,50 5,85 2759 4 4 3 5 3 77526 13 3163 24,61 1654198 7023761 Idbyån 3,31 1,67 6,10 371 3 4 5 5 3 1545 26 3925 24,00 1568002 6836628 Iggesundsån 19,3 15,6 6,76 2467 2 5 5 5 5 1108 59 5571 18,20 1621377 6991387 Inviksån 2,33 1,17 6,30 2343 2 4 4 5 3 758 44 4366 24,00 1747119 7202080 Kågeälven 9,62 4,40 6,64 1937 3 5 5 5 3 38244 16 2273 22,15 1680436 7056138 Leduån 4,33 2,09 6,20 2534 1 4 3 3 3 3866 19 3480 24,13 1680898 7054422 Lögdeälv 21,53 8,30 5,94 14274 4 5 4 5 3 37084 18 3470 24,07 1763200 7145674 Lövseleån 0,28 0,09 4,82 1970 3 4 5 5 5 50829 25 2447 23,06 11

1566902 6833030 Nianån 2,28 0,85 6,50 130 1 5 4 5 1 425 55 5591 18,01 1713534 7067937 Normjöleån 1,00 0,48 5,45 1607 2 4 4 5 5 148489 14 3051 24,88 1636537 7007609 Näskeån 1,70 0,79 6,10 503 3 4 4 5 3 720 37 4141 24,00 1639812 7010488 Nätraån 12,13 6,50 6,00 3828 2 4 4 5 3 206 32 4079 24,00 1750447 7118520 Rickleån 18,10 10,40 5,57 2216 4 5 4 5 5 51180 26 2556 24,25 1672802 7043626 Saluån 1,19 0,50 4,70 1631 4 4 5 5 5 101741 17 3584 24,00 1751351 7127522 Slättbäcken 0,46 0,20 5,67 1975 4 4 4 5 5 26370 25 2545 23,87 1748715 7206032 Storbäcken 1,78 0,97 4,70 4320 1 4 5 3 5 1551 15 2266 22,13 1674291 7045963 Stridbäcken 0,50 0,25 5,39 280 4 5 4 5 5 110129 17 3578 24,00 1734481 7086053 Sävarån 13,10 7,60 5,60 11579 3 5 3 5 3 20987 30 2782 25,18 1708300 7069053 Sörmjöleån 0,91 0,48 5,10 1263 3 3 4 5 3 133143 12 3107 24,58 1727205 7082727 Tavleån 4,70 2,60 5,25 6866 3 3 4 5 3 96342 25 2854 25,06 1574526 6730709 Testeboån 11,40 4,70 6,20 1779 2 4 5 4 1 1260 71 6064 21,94 1730678 7089208 Täfteån 2,00 0,94 4,65 950 3 5 3 5 3 76771 23 2866 25,18 1762671 7224513 Åbyälven 16,43 7,40 5,65 2860 4 5 4 5 4 54030 13 2029 22,30 1710242 7069783 Åhedån 0,81 0,39 4,75 1368 3 3 4 5 5 135039 13 3088 24,61 1700319 7058509 Ängerån 0,92 0,45 5,20 2289 3 5 3 5 3 138420 15 3208 24,48 1695300 7052101 Öreälv 40,00 14,90 5,97 7849 4 5 3 5 3 61799 22 3281 24,22 12