Områdesbestämmelser för Alsvik (Sydvästra Svartsö) PLANBESKRIVNING Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning



Relevanta dokument
Områdesbestämmelser för Svartsö by

Områdersbestämmelser för Hamn, del av Möja PLANBESKRIVNING

Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja

Områdesbestämmelser för Östra Svartsö PLANBESKRIVNING Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning

Områdesbestämmelser för Långvik - Långviksnäs, dela av Möja PLANBESKRIVNING Handlingar

Områdesbestämmelser för Barnvik

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN

Ändring av detaljplan D177 Hamrum 3:50. Planbeskrivning SAMRÅDSHANDLING. Dnr

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr Ks

Kvarteren Laxen m fl. Planbeskrivning. Ändring av stadsplan (1283K-6204) för. Helsingborgs stad

Områdesbestämmelser för Barnvik

SKUREBO Förslag Klass 3

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

Start-PM. Ärendet Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön

UDDEVALLA KOMMUN Dnr P 370 MILJÖ OCH STADSBYGGNAD ANTAGANDEHANDLING. Områdesbestämmelser för BOKENÄS KYRKOMILJÖ Uddevalla kommun

Ändring av byggnadsplan för Bönhamn antagen

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Söder 27:18 mfl, Kv Åldermannen

Ändring genom tillägg till detaljplan Sicklaön 13:1 m.fl. Marinstaden i Svindersviken, Sicklaön, Nacka kommun

Samrådshandling SPN Dnr: 12SPN/0088 Samhällsbyggnadskontoret

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1

Förslag till planbeskrivning för ändring av Detaljplan för del av kvarteret Eldaren, fastigheten Eldaren 1

Detaljplan för Viksberg 3:1, område B

Ändring av planerna S123, S186 och DP 574 för Solsidan i Saltsjöbaden

Upprättade av Miljö och Stadsbyggnad den 1 november 2005 Reviderade den 27 januari 2006 HANDLINGAR

Planbeskrivning. Bönan 2:16 m fl, Holmudden (del av) Detaljplan för bostäder Gävle kommun, Gävleborgs län. Granskningstid: 13 November 11 December

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Tranås kommun Detaljplan för Norrmalm 12 och del av Lövstad 2:1, (Tranåskvarnsgatan), Tranås stad

TILLÄGG TILL PLANBESTÄMMELSER

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Grundkarta 393:10. Fastighetsförteckning Stig. Plank, staket. Dike Strandlinje Vattendrag. Takfot karterad byggnad.

ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

Upphävande av del av detaljplan för fastigheten Bergsvik 2:15 i Roslagsbro-Vätö församling Dnr Ks

Tillägg till planbeskrivning

Områdesbestämmelser för fastigheten Hilleshögby 13:1 m fl, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

H3 - Strandbacken. Bild nr 7. Del av vykort från sekelskiftet Fotopunkt A.

Djurgårdsvägen Lännersta 1:1244

Upprättad av: Norconsult AB

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

Planbeskrivning. Norrtull 12:8, kv Lärkan (del av) Detaljplan för bostad Gävle kommun, Gävleborgs län

BILAGA RIKTLINJER FÖR BYGGLOV, MARKLOV OCH RIVNINGSLOV

Åsen 1:69. Detaljplan för fastigheten. i Sköllersta, Hallsbergs kommun, Örebro län

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Ändring av del av detaljplan 66 för fastigheten Björknäs 1:768 på Björknäsplatån i Nacka kommun

6.7 Ö7 Hamnekärret - Lössgård

M118. Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 m fl

Beslut om byggnadsminnesförklaring av Västergården, Askesta 5:2, Söderala socken, Söderhamns kommun

Raus Södra, Ättekulla

Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr

Sickalaön 83:22 (Marcusplatsen 9) Ansökan om rivningslov för rivning av kontorshus.

Söder 60:5, Sockerbruksgränd

SAMRÅDSFÖRSLAG , rev ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Trillan 2 och del av Hubbarp 2:1 i Tranås stad (Hubbarps industriområde) Planområde

RISINGEN BREDASJÖ, DJURAMÅLA, HULAN, STOLPABÄCK Klass 3

6.4 Ö4 Nordgård (Ögården) Sandvik

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Planenheten Dnr ONS 1/ PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Tillägg till planbeskrivning

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

Gäddan 15, Tågaborg N. Underlag för planuppdrag

Ändring av del av Stadsplan 357, för fastigheten Sicklaön 13:43, Vikdalsvägen 62 på Västra Sicklaön

Ändring av del av detaljplan 96 (Detaljplan för sydvästra Hedvigslund), avseende fastigheten Älta 105:25 i Älta, Nacka kommun

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Ändring av del av detaljplan för sydvästra Hedvigslund (dp 96), för del av fastigheten Älta 105:28, i Älta, Nacka kommun

SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28

Datum. Besiktningsdatum Fotodokumentation

Raus Södra, Ättekulla

KLASATORPET Förslag Klass 1

ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7

Planbeskrivning Samrådshandling

PM Antikvariskt utlåtande DP Furuvägen Anna Carver, byggnadsantikvarie, Sweco.

Tillägg till detaljplan P Granskningshandling. Planbeskrivning. Dnr BTN15/93. för Björken 1, 2, 3, 10 & 11. Öster.

Kulturförvaltningen, Tuna torg 11, 1tr, Vallentuna tisdagen den 14 maj 2002 kl

Detaljplan för fastigheten Holmia 9 i stadsdelen Hersby

TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Planens syfte och huvuddrag Syftet med planändringen är att, så långt möjligt, anpassa bestämmelserna till rådande förhållanden och behov.

DEL AV VÄXJÖ 12:10 M.FL. (TORPARÄNGEN), TELEBORG, VÄXJÖ KOMMUN

1:5. Till planändringen hör plankarta med ändrade planbestämmelser, denna beskrivning samt fastighetsförteckning.

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

Samrådshandling Januari Ändring av detaljplan för del av Fjugesta 2:34, 3:139, del av Fjugesta 3:144 m.fl. (Fjugesta centrum) PLANBESKRIVNING

Planbeskrivning. Upphävande av tomtindelningar i kvarteret Haken inom Nordantill i Norrköping ANTAGANDEHANDLING 1(11) tillhörande.

Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Runnamåla

Gestaltningsprogram Smedby gård Åkersberga

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN

Pålsjö 1:1 m.fl., Pålsjöbaden. Underlag för planuppdrag

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2010/ DP 4-B-29:2

Begäran om planbesked för fastigheten Rösunda 9:14, Ringvägen 44 i Saltsjöbaden

Tillägg till. Detaljplan för kv. Murgrönan m.fl. i Tranås stad Lantmäteriets register nummer 0687-P348. Planbeskrivning och genomförande

Fördjupning av den översiktliga inventeringen av Långenområdet

RIKTLINJER FÖR FISKELÄGEN Antagna av byggnadsnämnden

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Detaljplan för del av Svedala 63:3 m fl Församlingshemmet i Svedala, Svedala kommun, Skåne län (enkelt planförfarande) PLANBESKRIVNING

Norrtull 14:1 mfl, kv Ärlan

Transkript:

Områdesbestämmelser för Alsvik (Sydvästra Svartsö) PLANBESKRIVNING Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning Samrådshandling SPN 2012-05-22 Dnr: 12SPN/0080 Samhällsbyggnadskontoret

ORIENTERINGSKARTA Siffrorna hänvisar till bilder i beskrivningen Lillträsket 3 4 2 Marsängen 11 13 Noret Själviks brygga 12 Norsviken Alsviks by 10 1 Alsvik Alsviks udd 6 7 8 9 Albano 5 Bygdegård Arvidsudd 0 150 300 600 Meter Gräns för områdesbestämmelse

INLEDNING Områdesbestämmelsernas syfte och huvuddrag Områdesbestämmelser (Plan och bygglagen PBL 4 kap 41-43 ) kan användas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa att samhällsutvecklingen i utpekade områden sker med beaktande av de kulturvärden som finns i form av äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer. I områdesbestämmelserna beskrivs närmare vilka värden som ska skyddas och vilka styrmedel som ska tillämpas. Planområdet är ett av trettiotal områden som ingår i kommunfullmäktiges beslut om att skydda kärnområden av särskilt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Förutom en reglering av mark och vatten kan områdesbestämmelser reglera byggnadens placering, utformning, utförande och exteriöra åtgärder. Bestämmelsen kan inte vare sig tillskapa eller utesluta byggrätter. Områdesbestämmelserna tydliggör avsikten med områdets markanvändning och ger juridiskt stöd. Bestämmelserna ska utgöra ett underlag för fortsatt ställningstagande vid bygglovsärenden och planering. Reglering av bebyggelse och andra åtgärder prövas i samband med ansökan om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Uppdrag och organisation Arbetet med områdesbestämmelserna har skett på uppdrag av samhällsplaneringsnämnden. Projektgruppen består av tjänstemän från planenheten, kulturenheten och bygglovenheten. Nedan redovisas den fortsatta processen med fortsatt handläggning som leder fram till antagandehandling. Läge och avgränsning Ön Svartsö ligger i Värmdö kommuns nordligaste del och är mellersta skärgårdens största ö. Området omfattar västra Svartsö med bebyggelseområdena Alsvik, Marsängen, Albano - Arvidsudd, Alviksudd och bebyggelsen kring Själviks brygga. Planområdets avgränsningen motiveras utifrån historiskt källmaterial, till störst del historiska kartor, tillsammans med den inventering, karaktärisering och värdering som gjorts av antikvarie i fält. Area Planområdet omfattar ca 98 ha. Tidplan Samråd kommer att ske våren 2012 och beräknas antas i kommunfullmäktige under första kvartalet 2013. Genomförandetid Till skillnad från detaljplan har områdebestämmelser ingen genomförandetid utan gäller tills den ändras eller upphävs. PLAN - FÖRSLAG SAMRÅD BEARBETNING PLANFÖRSLAG GRANSKNING ANTAGANDE Ärendets handläggning Ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. Handläggningen kan övergå till enkelt planförfarande om den föreslagna åtgärden bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Enkelt planförfarande kan användas om ärendet inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten 1.

GÄLLANDE PLANER OCH FÖRORDNANDEN Områdesbestämmelser för Alsvik, del av Svartsö PLANBESKRIVNING Översiktsplan Gällande översiktsplan för 2012-2030 antogs av kommunfullmäktige december 2012. Kommunen har följande mål för områden med kulturhistoriskt värde: Lokala och riksintressanta kulturmiljöer ska bevaras och skyddas. Den lokala kulturella identiteten ska främjas. Samhällsbyggandet ska ta hänsyn till historiska sammanhang och estetiska värden. Översiktsplanen slår fast att markområden av kulturhistoriskt värde ska skyddas genom information och införande av utökad bygglovplikt genom områdesbestämmelser. Kulturmiljöprogram Svartsö är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram Skärgårdsbygd. Svartsö är utpekat för sina kulturhistoriskt värden tack vare de välbevarade byarna med äldre karaktär tillsammans med det välhävdade kulturlandskapet. Miljöbalken (MB) Området ingår i 4 kap 1,2 och 4 MB med utpekade riksintressen: 1 området i sin helhet är av riksintresse pga av sina natur- och kulturvärden 2 området är av riksintresse för friluftsliv och turism 4 område där privat fritidsbebyggelse endast får tillkomma som en kompletterande sådan. Området ingår i riksintresse för kulturmiljövården. (3 Kap. 6 MB) Området omfattas av strandskydd, 100 meter på land och 100 meter ut i vattnet. Beskrivning Riksintresse kulturmiljö Skärgårdsmiljö som visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av mellanskärgårdens speciella topografi ska förutsättningar, samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan medeltiden. Skärgårdsbyar med karaktäristiska lägen vid hamnplatser såsom Svartsö, Träskö och Hjälmö. Det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör samman med fi ske, sjöfart och andra binäringar. Hit hör det tegelbruk som anlades på Stora Hästnacken omkring 1730. Skola och missionshus från slutet av 1800-talet. De många sommarvillorna och fritidshusen som började uppföras vid tiden kring sekelskiftet 1900. (Riksintressen, Stockholm RAA). Angränsande planer Strax intill Skälvik brygga pågår aktuell detaljplanering för Skälvik 1:12 m.fl. som befinner sig i programskede. Kulturminneslagen (KML) Genom kulturminneslagen har alla fasta fornlämningar ett skydd, även de som inte är upptäckta och registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Området har inga kända fornlämningar. Landskapselement och kulturlämningar värdefulla lämningar och miljöer i odlingslandskapet, så kallade landskapselement omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap. 11. Exempel på landskapselement är stenmurar, odlingsrösen eller alléer. Den före detta odlingsmarken hålls öppen kring Alsviks by. Området präglas av ett ålderdomligt kulturlandskap med stenmurar och äldre alléer av hamlade askar Dessa utgör småbiotoper och är värdefulla livsmiljöer för hotade arter. Landskapselementen är även viktiga i odlingslandskapets lokala och regionala särdrag. Värdefulla kulturmiljöer eller kulturlämningar i skogen ska tas hänsyn till enligt Skogsvårdslagen (1979:429) 30. Några exempel på kulturlämningar i skogen är t.ex. kvarnar, sågar, husgrunder, odlingsrösen och stenmurar. 2.

OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Historiska och nuvarande förhållanden för respektive delområde Områdesbestämmelser för Alsvik, del av Svartsö PLANBESKRIVNING Alsviks by Historik Alsvik finns upptagen i 1553 års jordbok som skattehemman. När Alsvik etablerades låg här en grund vik eller mar som på 1630-talets karta kallades Ahlsviksmaren, men som på grund av landhöjningen idag är en trädbeväxt sankmark. Alsvik köptes på 1720-talet av bankokommisarien Johan Söderling som 1732 lät uppföra det ännu bevarade stenhuset. Byggnadsmaterialet togs från Stora Hästnackens tegelbruk som anlagts omkring 1730 av Söderling. Tegelbruket på ön Hästnacken var i drift i nära 100 år och levererade tegel till bl.a. hus på Rindö och Ramsö samt till Fredriksborgs fästning vid Oxdjupet. Huset är i gul puts, men har ursprungligen varit målad i rosa. Huset har mot sjöfasaden två våningar samt brutet sadeltak. Den för tiden ståndsmässiga herrgårdsbyggnaden har troligen hämtat stilideal från samtida herrgårdsbyggnader i rokokostil som Svindersvik eller Stora Nyckelviken. Karaktäristiskt är det brutna taket och rustiserade hörnkedjor. Den ursprungliga ensamgården Alsvik bildade genom hemmansklyvning så småningom en by. Vid laga skifte 1874 fanns fem hemmansägare i byn varav två fick bo kvar och tre fick flytta ut till Marsängen, Igelputten och Österängen. På ägorna fanns även torp, ett vid Daniels udd och ett Båtmanstorp, kallad Noret. Karaktär Alsvik domineras av det för mellanskärgården märkliga stenhuset från 1730-talet och som än idag ger ett ståtligt intryck trots viss brist på underhåll. Byggnaden bär drag av samtida herrgårdsbyggnader i rokokoarkitektur. Huset ligger i en sluttning till det krön som utgör platsen för det ursprungliga Alviks by. Två byggnader i vinkel mot stenhuset likt ett par flyglar, bidrar till herrgårdskaraktären. Grusvägen som löper utmed den före detta trädgården är upp mot byggnaderna kantad av en allé av mycket gamla hamlade askar. Gården har för skärgården ett typiska läge på ett högre parti och är omgärdad av före detta odlingsmarker som idag hålls öppna genom bete eller slåtter. Norrut sträcker sig gårdsmiljön med flera ekonomibyggnader varav en ladugårdslänga samt ett tidigare magasin är ombyggt till bostadshus. Grusvägen leder in vid sidan av gården, gör en sväng in och mot husen och genomkorsar sedan gårdsplanen. Genom avstyckningar vid 1900-talets första hälft har ytterligare bostadshus väster och norr om gården tillfogats byn. Typiska trädgårdsväxter som syrener och fruktträd omgärdar och avskärmar bostadshusen från varandra. Johan Söderlings herrgårdsbyggnad, uppförd 1732 är unik i sitt slag i mellersta skärgården. Mangårdsbyggnaden i vinkel mot stenhuset är en god representant för skärgårdens mangårdsbyggnader från sekelskiftet 1800/1900. Alsvik 1:68, 1:59. (1. se karta) Storskifteskartan för Alsvik 1826. Alsviksmaren har vid denna tid blivit en liten insjö. Kartan visar att herrgårdsbyggnaden då hade en ståndsmässig trädgård. 3.

Marsängen Historik Marsängen flyttade ut från Alsviks by i samband med laga skifte 1874. Gårdens väl bevarade byggnader uppfördes under senare hälften av 1800-talet samt tidigt 1900-tal. De äldre byggnaderna i liggtimmer bl.a Mangårdsbyggnaden, sädesmagasin och trösklada är enligt ägaren av äldre datum och har flyttats till Marsängen från Hummelmora på Ljusterö. Karaktär Marsängen ligger invid en skyddad vik. Gårdens byggnader håller en ålderdomlig karaktär, flera med synlig stomme av liggtimmer bestruken med faluröd färg. Mangårdsbyggnaden har bevarade fönster med handblåst glas, profilerade fönsterfoder, dekorativa sågtandade vindskivor och en farstukvist med snickarglädje. Under 1920-tal uppfördes en glasveranda på den västra fasaden. Trösklada och ladugård är förlagda strax norr om gårdstunet invid skogsbrynet, särskilt tröskladan i skiftesverk och liggtimmer med höga hörnstenar har väl bevarat äldre byggnadsskick. Nordväst om gårdsmiljön ligger en större villa uppförd 1910. Villan har använts som sommarboende men byggdes ursprungligen som undantagstuga. Magasinsbyggnaden är en av Marsängens många ekonomibyggnder med bevarat ålderdomligt byggnadsskick. Alsvik 1:98 (2. se karta) I miljön finns flera äldre träd främst askar kring gårdstunet, några har tidigare varit hamlade. I övrigt förekommer trädgårdsväxter sparsamt. Den före detta odlingsmarken som hålls öppen genom slåtter har kvar spår av öppna diken som förr delade av ängs- och åkermark. Invid odlingsmarken finns friväxande storkroniga ekar solitärträd. Grusvägen från Alsvik delar gårdstunet och den odlade marken och leder sedan upp mot ladugårdsbacken. En lite brukningsväg fortsätter upp till ytterligare odlingsmark som tillhör gården. Huvudbyggnaden med synligt liggtimmer har ett högt kulturhistoriskt värde tack vare byggnadens ursprungliga skick och byggnadsteknik. Alsvik 1:98 (3. se karta) Tröskladan uppförd i liggtimmer och skiftesverk har ett ålderdomligt byggnadsskick med högt kulturhistoriskt värde. Alsvik 1:98 (4. se karta) 4.

Missionshuset Historik År 1878 grundades missionsförsamlingen på Svartsö och två år senare byggdes ett missionshus vid Alsvik. Efter konvertikelplakatets upphävande 1858 blomstrade frikyrkorörelsen, inte minst i skärgården där rörelsen fick starkt fäste. Till Missionsförbundet kallades Carl Ulltin (1854-1938) som predikant och föreståndare på Svartsö. Han var en av de ledande personerna i församlingen och verkade som predikant fram till 1889. Till en början hölls bönemötena i hemmen men då församlingen växte fanns ett behov av ett eget bönehus. Karaktär Alsviks Missionshus är ett av de äldsta missionshusen i skärgården. Byggnaden är välbevarad och har behållit sin ursprungliga karaktär, en typisk frikyrkobyggnad i enkelt utförande med sadeltak, höga tvåluftsfönster för maximalt ljusinsläpp och liggande panel målad med röd slamfärg. Interiören har kvar sin sekelskifteskaraktär med bevarad planlösning och pärlspontpanel på väggarna. Under 1990-talet renoverades byggnaden, då tillkom även den nya entrédelen som rymmer kapprum och toaletter. En av de drivande krafterna var August Södergren i Alsvik som upplät mark för bygget på den s.k Trädgårdsudden. För att få pengar till bönehuset hölls auktion där man sänkte klockor och ringar. Allt grovt timmer skänktes av befolkningen i trakten, som utförde det mesta av arbetet gratis. Byggmästare var E Olsson i Abborrvass. Den 12 september 1880 var missionshuset vid Alsvik färdigt för invigning. Hela hamnen var denna dag täckt av roslagsskutor och mindre båtar. Det välbevarade missionshuset från 1880 har ett stort värde för bygden. Alsvik 1:8 (5. se karta) Missionsförbundet hade sin blomstringstid under första hälften av 1900-talet. Församlingen omfattade öarna Lådna, Hjälmö, Karklö och Gällnö. Medlemmarna kom seglande eller roende till mötena. Missionshushuset blev ett slags kulturellt centrum för bygden med gudstjänster, syföreningar och en omfattande ungdomsverksamhet. Missionsförbundet upplöstes 1974 efter decennier av en tynande verksamhet. 1986 var huset ute till försäljning under rubriken Fritidshus, vilket väckte bestörtning hos lokalbefolkningen. Framför missionshuset fi nns en allmän plats för bad, grillning och fest. Missionshuset har till stor del bevarad interiör. 5.

Arviddsudd och Albano Historik Udden väster om Alsvik kallas Arvidsudd efter skutskepparen Arvid Jansson som hade sitt hemman längst ut på udden. I ett av bostadshusen på Arvidsudd låg tidigare en post på undervåningen. På vägen mot mot Arvidsudd ligger ett område kallat Albano. Här låg tidigare en affär som förestods av handlare Sandqvist. Skutskeppare Arvid Janssons bostadshus, uppförd 1902. Under en tid inrymde bostadshuset post i undervåningen. Alsvik 1:38. (6. se karta) Karaktär I området finns dels agrar bebyggelse från sekelskifte 1800/1900, dels sommarvillor från tidigt 1900-tal samt några nyare byggnader tillkomna från 1960 och framåt. Särskilt vid Arvidsudd finns flera välbevarade typiska skärgårdshemman med sadeltak belagda med tegel, mittveranda, dekorativa detaljer kring fönster och takfot och rödmålade spontpanler. Ljungströms sommarvilla som ligger i en sluttning ned mot vattnet har en närmast organisk karaktär med flera takfall över tillbyggda och påbyggda delar. De gulmålade fasaderna i spontpanel är i ursprungligt skick, liksom fönster och snickerier. Ladugårdar och fähus samt små öppna före detta odlingsmarker talar för att småskaligt jordbruk bedrivits i området, men främst präglas Arvidsudd och Albano av stora trädgårdar med fruktträd, av vilka flera gamla äppelträd finns kvar idag. Ljungströms sommarvilla uppförd 1900. Alsvik 1:124. (8. se karta) Lusthuset ska enligt uppgift varit utställd på Stockholmsutställningen 1897 och därefter fl yttats till Albano. (9. se karta) I området fnns småskalig agrar bebyggelse från sekelskiftet 1800/1900 Enkammarstugan vid Arvidsudd har trots senare tillbyggnader bevarad karaktär. Alsvik 1:48. (7. se karta) 6.

Entrén till Södergrens pensionat. Södergrens pensionat. Pensionatverksamheten startade 1909 och upphörde 1941. Alsvik 1:118 (10. se karta) Alviks udd och Noret Historik Halvön som ligger öster om Alsvik kallas idag Alsviks udd. Det ursprungliga namnet var Daniels udden, efter den man som innan skiftena hade ett torp här. Av detta torp finns idag bara det man tror är grundstenarna kvar. Bebyggelsen som idag finns på Alsviks udd är ett resultat av laga skiftes genomdrivande för Alsvik 1872 då en del av Alsviks gård utflyttades till udden. I familjen Södergrens regi började gården ta emot pensionatsgäster 1909 och från sjösidan (syd) sett domineras udden idag av det som en gång var Södergrens pensionat, en stor, röd byggnad med brutet tak, frontespis och takkupor. Byggnaden byggdes om och till under 1920-talet. Det sägs att man sågade den gamla byggnaden i fyra delar, flyttade ut hörnen och återanvände dem i en betydligt större byggnad. Som ett komplement till huvudbyggnaden uppförde man under 1920- och -30-talen små hus i närheten som användes för uthyrning. Idag är ungefär hälften av halvön styckad i mindre, privata tomter med främst sommarbostäder. Strax norr om Alsviks udd, på andra sidan Norsviken ligger fortfarande det gamla båtmanstorpet kvar, kallad Noret. Enligt 1825 års karta fanns här även en backstuga vid gränsen till Själviks ägor. Platsen för backstugan kallas på senare kartor för Lilla Noret. Båtmanstorpet är troligen från slutet av 1700-talet. Karaktär Alsviks udd är, likt resten av Svartsö, lummig och trädbevuxen med inslag av mindre betesmarker. I anslutning till öppna ytor finns framträdande, stora lövträd. Den väg som leder ut på halvön snirklar sig fram mellan de nya fastigheterna i västra delen av halvön, genom det som är kvar av den gamla gårdsmiljön och fram till det f.d. pensionatet. Även om pensionatsverksamheten sedan länge är nedlagd gör den sig fortfarande påmind i miljön. Pensionatsbyggnaden är mer eller mindre oförändrad och ligger i omgivande trädgård som sluttar ned mot saltsjön på halvöns sydsida. Nere vid vattnet finns en av öns äldsta sjöbodar, uppförd under 1700-talet. Den omgivande bebyggelsen är lågmäld och fortfarande underordnad den dominerande pensionatsbyggnaden. I kusttrakterna fanns kompanier med roterade båtsmän, militär i örlogsfl ottan. Två eller fl era gårdar gick samman för att hålla kronobåtsmannen med bostad med tillhörande markbit. Noret är ett av Svartsös två båtmanstorp som ännu är bevarat. Alsvik 1:74. (11. se karta) 7.

Sommarhusen vid Skälviks brygga Historik Väster om Själviks brygga ligger Svartsös första sommarhus från sekelskiftet 1900. Det första huset på platsen, ska enligt uppgift ha uppförts under Stockholmsutställningen 1897 som ett exempel på sommarboende i skärgården. Byggnaden ska ha köpts på plats av teaterdirektör Calmén som efter utställningen ska ha forslat ut den till dess nuvarande plats. Ytterligare ett litet sommarnöje på tomten i fantasifull utformning har ursprungligen fungerat som lekstuga åt den dåvarande familjens dotter. Enligt uppgift ska huset ha uppförts av överblivet byggnadsmaterial efter byggnationen av fastighetens huvudbyggnad. På fastigheten intill ligger ytterligare en sommarvilla, uppförd under 1910-tal i nationalromantisk stil. Collins villa och villorna vid Själviks brygga omges av höga tallar och äldre lövträd vilket bidrar till områdets lummiga karaktär. Hela området är påtagligt formade av sitt bruk som sommarnöje. Byggnaderna, deras arkitektur, placering, ålder och användning skapar tillsammans med den omgivande naturtomten en sammanhängande miljö där varje byggnad är en omistlig del. Teaterdirektör Collins herrgårdsliknande villa, byggd 1910, utmärker sig som en av de mer storslagna och påkostade sommarvillorna i mellanskärgården. Till villan hörde växthus, stor trädgård, personalbostäder bl.a. en trädgårdsmästarvilla, vattentorn och till och med ett vindkraftverk. Villan är också känd som Assi Domäns semesterhem. Assi Domän tog över villan 1949 och under senare år har man drivit ett pensionat i villan men som numera är stängt. Karaktär Collins villa är vackert belägen på den smala landremsa som delar Lillträsk och Saltsjön och har därför vattenkontakt åt båda håll. Den ursprungliga trädgården är delvis bevarad med formklippta buxbomhäckar. Som sommarnöje hör Collins herrgårdsliknande anläggning till ovanligheterna i mellersta skärgården. Självik 1:3. Av övriga byggnader i den ursprungliga anläggningen återstår vattentorn och trädgårdsmästarbostad (Självik 1:81). (13. se karta) Sommarvillorna vid Själviks brygga är goda representanter för de byggnadsstilar som tog sitt uttryck i de påkostade rikt utsmyckade villorna från schweizerstil till tunga byggnadsvolymer i nationalromantisk stil. Självik 1:2 och 1:4. (12. se karta) 8.

Kulturhistoriskt värde Området kring Alsvik har en komplex karaktär som representerar Svartsös historia och utveckling, från den äldsta agrara bebyggelsen till nya näringar och sommargästernas ankomst. Alsvik har en ställning som en central mötesplats i trakten och har så varit under lång tid. Affären (tidigare vid Albano) och Arvid Södergrens pensionat har dragit till sig både lokalbefolkning och sommargäster. Pensionatsverksamheten präglade länge platsen och skapade nya arbetstillfällen åt Svartsöborna. Missionshuset har stått för gemenskap och samhörighet och gör så än idag, även om funktionen idag är hembygdsgård. Det välbevarade missionshuset har ett samhälls- och socialhistoriskt värde men främst ett starkt identitetsvärde för lokalbefolkningen i trakten. Missionshuset är ett av skärgårdens äldsta och den bevarade interiören gör missionshuset unikt. Sommarvillorna vid Själviks brygga, varje byggnad unik i sitt slag, har höga byggnadshistoriska och arkitektoniska värden. Byggnaderna är goda representanter för de byggnadsstilar som tog sitt uttryck i de påkostade rikt utsmyckade villorna från schweizerstil till tunga byggnadsvolymer i nationalromantisk stil. Som sommarnöje hör Collins herrgårdsliknande anläggning till ovanligheterna i mellersta skärgården. Områdets i särklass främsta kännetecken är Södelinds herrgårdsbyggnad med stilideal från 1700-talets rokokoarkitektur. Den är för mellersta skärgården unik i sitt slag och ett känt landmärke i en övrigt småskalig skärgårdsbebyggelse. Stenhuset är även ett väl bevarat exempel på hur borgarklassen från och med 1700-talet lät uppföra mindre herrgårdsbyggnader. Stenhuset och tegelbruket på Stora Hästnacken har tillsammans ett starkt samhällshistoriskt värde genom berättelsen om hur många herrgårdar förr drev egna tegelbruk för eget behov och för avsalu. Stenhuset har i sig höga arkitektoniska och bebyggelsehistoriska värden. Området präglas i övrigt av ett ålderdomligt odlingslandskap med typiska inslag av äldre lövträd och öppna betesmarker. Särskilt bevarar Alsviks och Marsängens gårdar en agrar autentisk miljö med tydliga tecken på lång kontinuitet, exempelvis genom de gamla hamlade askarna, äldre fruktträd, de många bevarade ekonomibyggnaderna samt äldre brukningsvägar som löper genom gårdsmiljön. Marsängen med den väl bevarade mangårdsbyggnaden med ursprungliga detaljer från 1800-talets senare hälft samt de äldre ekonomibyggnaderna, särskilt tröskladan och magasinsbyggnaden, utgör den mest väl behållna agrara miljön på Svartsö. Kulturhistoriskt viktiga element Området är glest bebyggt och har ingen större koncentration av förtätad bebyggelse. Bebyggelsen har ingen given enhetlig karaktär men präglas till störst del av agrar bebyggelse från sekelskiftet 1800/1900 med enkelt utförda villor med mittveranda, panelade fasader bestrukna med faluröd färg samt viss inslag av snickarglädje exempelvis dekorativa vindskivor eller fönsteromfattningar. Därutöver finns några sommarvillor däribland de unika villorna vid Själviks brygga samt sommarhus och permanenta bostäder från 1960-talet och framåt. Den sentida bebyggelsen håller en småskalig volym, vilket är av betydelse för områdets ursprungliga karaktär. De ekonomibyggnader som finns i området är också viktiga element för det pedagogiska värdet samt upplevelsevärdet. Det omgivande öppna landskapet, de hamlade askarna och de storkroniga ekarna är avgörande för områdets karaktär och bidrar till områdets upplevelse- och skönhetsvärden. Mångårigt bete och nyttjande av skogens resurser har särskilt norr om hamnen vid Svartsö krog skapat ett område med glest växande ädellövträd och många hasselbuskar. 9.

Varsamhet Anpassning och Utveckling Syftet med områdesbestämmelserna är att den nuvarande karaktären ska behållas i bebyggelsemiljön. Kulturhistoriskt värdefulla objekt kan sällan ses som isolerade företeelser utan är en del av en helhet. Förändringar av miljön, inklusive mark träd och annan grönska kan förvanska ett objekt genom att sätta det i ett nytt och annorlunda sammanhang, dvs. förändrar karaktären. Detsamma gäller den enskilda byggnaden. Byggnaden får sin karaktär från sin konstruktion och byggnadsmaterial samt framförallt hur de olika delarna utformas. Utforming, material och konstruktion blir till de olika byggnadsstilar som kan urskiljas under historien. Det är därför viktigt att bevara så mycket som möjligt av ursprungliga material och byggnadsdelar. Byt inte ut någonting som inte behöver bytas ut, i första hand bevara, i andra hand reparera och i tredje hand byt ut. Utgå alltid från de material just ditt hus har och undvik material som imiterar andra. Att välja samma typ av material är att tänka långsiktigt då de kräver samma slags underhåll och åldras likadant. Regelbundet underhåll gör att man kan upptäcka skador i god tid. Se regelbundet över tak och takavvattning. Håll rent i hängrännor och stuprör. God byggnadsvård handlar ofta om att inte ha för bråttom med renoveringar och ombyggnader. Det tar tid att förstå byggnadens förutsättningar. Vänd dig gärna till kommunens antikvarie eller till ditt länsmuseum. Råd för bevarande Färg Använd traditionella färgtyper, såsom slamfärg och linoljefärg. Moderna färgtyper som innehåller plastbindmedel som alkyd- och akrylatfärg bildar täta hinnor som inte tillåter underlaget att andas. På porösa och sugande underlag såsom trä och kalkputs kan färgen lätt flagna. När plastfärgsytan har fått skador och släpper in fukt blir fukten kvar bakom och underlaget kan ruttna. Tak Måste tätas så snabbt som möjligt. Laga i första hand det befintliga taket. När skadorna är så stora att taket måste läggas om, välj samma takmaterial som ursprungligen har använts. Ytterdörrar Underhåll din dörr så att den står sig lång tid framöver. Även beslag, gångjärn och handtag är viktiga för helheten. Var rädd om gamla beslag. Fönster Vid byte av fönster i äldre hus bör form, storlek och placering inte ändras. Virket i äldre fönster är oftast av hög kvalitet vilket gör att det lönar sig att renovera istället för att byta ut. Utforma nya fönster så som fönstren var ursprungligen och undvik falska, utanpåliggande spröjsar. Stora panoramafönster är främmande i äldre bebyggelsemiljöer. Fasad Paneler är inte alltid jämna i bredd vilket ger en levande känsla. Av den anledningen är det viktigt att behålla fasadpanelens dimensioner och utformning. Träfasader skadas främst av röta i de nedre delarna. På träpaneler kan man skarva med brädor med samma dimension. När det gäller putsfasader bör man använda bruk av samma typ som använts tidigare. Utförandet bör vara lika det ursprungliga. Förenklingar av såväl ytstruktur som detaljer kan förändra byggnadens utseende. Om- och tilbyggnad Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och detaljer. Om- och tillbyggnader ska anpassas, men bör vara möjliga att skilja från ursprunglig byggnad. Ge tillbyggnadens tak samma vinkel som det ursprungliga taket och om du bygger i vinkel bör den nya delen ha lägre nockhöjd. Anpassa tillbyggnad efter tomtens topografi. Undvik sprängning eller markutfyllnader. Tillbyggnader får inte dominera över befintlig byggnad. Acceptera begränsningar och förusättningar. Anpassa tillbyggnadsmaterial, fönsterproportioner och färger till befintlig byggnad. Det nya behöver inte se gammalt ut, men bör samverka till en helhet med befintlig byggnad. En helhetsbild av karaktärsskapande detaljer 10

För att bevara äldre ekonomibyggnader kan en ny användning vara en lösning. Café i en av ladugårdslängorna i Löka by Äldre ekonomibyggnader är viktiga inslag i landskapsbilden och för att bevara den äldre bykaraktären. Ny användning av äldre ekonomibyggnader s.k. överloppsbyggnader kan vara möjlig, men en ombyggnad ska ske med hänsyn till byggnades karaktär och uttryck. Nybyggnad Placering av husen är en av den viktigaste faktorn att ta hänsyn till. Vid varje enskilt fall måste avstånd och förhållningssätt till den befintliga bebyggelsen studeras noga. Studera hur den befintliga bebyggelsen är grupperad och lokaliserade i terrängen och hur bostadshusen är placerade på tomten. Förutsättningarna för ett lyckat tillägg är att det tillkommande huset har en skala, höjd, takvinkel, storlek och riktning som inte splittrar det ursprungliga bebyggelsemönstret. Snickarglädje som ska påminna om äldre byggnadstradition bidrar inte till god anpassning om den nya byggnadens volym och skala är främmande i miljön. Anpassning av ny bebyggelse innebär inte att huset ska kopiera de äldre husen. Ett nytillskott ska kunna urskiljas men inte ta över. För vaje områdes finns en beskrivnig av områdets karaktär och viktiga kulturhistoriskt element. Trädgård och tomtmark Längre tillbaka var avgränsningar mellan tomter ovanliga, genom att fortsätta att undvika plank, murar och staket bevaras den öppna levande karaktären. Spara uppvuxna träd och välj traditionella trädgårdsväxter, exempelvis syren, snöbär, bärbuskar och fruktträd. Trädgårdar behöver underhåll och återplantering. Bryggor och äldre hamnanläggningar är viktiga element i kulturmiljön. Mindre bryggor för båtlivet anses inte påverka kulturmiljöns karaktär. Dispens från strandskyddet krävs för uppförande av bryggor. Källhänvisning Källman, R (1987). Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun Broschyr Områdesbestämmelser i Värmdö kommunvad, varför, hur Hedenstierna, B (1989) Skärgårdsöar och fiskekobbar: natur, bygd och näringsliv i Stockholms skärgård. D. 1, Norra skärgården genom tiderna Kulturmiljöer i Värmdö kommun. (1989) Underlag för översiktsplan och områdesbestämmelser. Lantmäterikartor: Lantmäteristyrelsen; Häradseknomiska kartan (1901-1909) Äldre eknomiska kartan (1952) Lantmäterimyndigheten; Skifteskartor (Storskifte, Laga skifte) och hemmansklyvningar m.m. Översiktsplan 2010-2030 Foton är tagna Susanna Eschricht och Dennis Olsson Medverkande Områdesbestämmelserna har upprättats av Planenheten Mats Hellberg, planchef, Susanna Eschricht, projektledare, Övriga medverkande tjänsteman har varit: Linnea Skog, kommunantikvarie Evelina Öberg, planarkitekt Paula Rönnbäck, samhällsplanerare Ingmar Lönngren, arkitekt Lena Gullmert, kulturchef Dennis Olsson, antikvarie Anine Alexandersson, samhällsplanerare 11