Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja

Transkript

1 Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning Samrådshandling SPN Dnr: 12SPN/0113 Samhällsbyggnadskontoret

2 ORIENTERINGSKARTA Norrsundshagen 4 Lökasundet Lustigkulla 5 LÖKA Stackängen 9 Rävängen 6 Löka by Gräns för områdesbestämmelse Meter Möja Skola 7 3

3 INLEDNING Områdesbestämmelsernas syfte och huvuddrag Områdesbestämmelser (Plan och bygglagen PBL 4 kap ) kan användas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa att samhällsutvecklingen i utpekade områden sker med beaktande av de kulturvärden som finns i form av äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer. I områdesbestämmelserna beskrivs närmare vilka värden som ska skyddas och vilka styrmedel som ska tillämpas. Planområdet är ett av trettiotal områden som ingår i kommunfullmäktiges beslut om att skydda kärnområden av särskilt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Förutom en reglering av mark och vatten kan områdesbestämmelser reglera byggnadens placering, utformning, utförande och exteriöra åtgärder. Bestämmelsen kan inte vare sig tillskapa eller utesluta byggrätter. Områdesbestämmelserna tydliggör avsikten med områdets markanvändning och ger juridiskt stöd. Bestämmelserna ska utgöra ett underlag för fortsatt ställningstagande vid bygglovsärenden och planering. Reglering av bebyggelse och andra åtgärder prövas i samband med ansökan om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Uppdrag och organisation Arbetet med områdesbestämmelserna har skett på uppdrag av samhällsplaneringsnämnden. Projektgruppen består av tjänstemän från planenheten, kulturenheten och bygglovenheten. Nedan redovisas den fortsatta processen med fortsatt handläggning som leder fram till antagandehandling. Läge och avgränsning Ön Möja ligger i Värmdö kommuns nord-östliga delar och är en av mellersta skärgårdens största öar. Möja är ett komplex av öar. Till huvudöns byar hörde flera mindre öar som nyttjades till bete och senare även för jordgubbsodling. Löka by ligger strax norr om Bergs by längs med Möjas östra kust. Området omfattas av Löka by, Norrsundshagen och Lökaö inklusive Lustigkulla, Stackängen och Rävängen. Planområdets avgränsningen motiveras utifrån historiskt källmaterial, till störst del historiska kartor, tillsammans med den inventering, karaktärisering och värdering som gjorts av antikvarie i fält. Area Planområdet omfattar ca 65 ha. Tidplan Samråd kommer att ske våren 2012 och beräknas antas i kommunfullmäktige under första kvartalet Genomförandetid Till skillnad från detaljplan har områdebestämmelser ingen genomförandetid utan gäller tills den ändras eller upphävs. PLAN - FÖRSLAG SAMRÅD Planen genomförs med normalt planförfarande. BEARBETNING PLANFÖRSLAG GRANSKNING ANTAGANDE Ärendets handläggning Ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. Handläggningen kan övergå till enkelt planförfarande om den föreslagna åtgärden bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Enkelt planförfarande kan användas om ärendet inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten 1.

4 GÄLLANDE PLANER OCH FÖRORDNANDEN Översiktsplan Gällande översiktsplan för antogs av kommunfullmäktige december Kommunen har följande mål för områden med kulturhistoriskt värde: Lokala och riksintressanta kulturmiljöer ska bevaras och skyddas. Den lokala kulturella identiteten ska främjas. Samhällsbyggandet ska ta hänsyn till historiska sammanhang och estetiska värden. Översiktsplanen slår fast att markområden av kulturhistoriskt värde ska skyddas genom information och införande av utökad bygglovplikt genom områdesbestämmelser. Kulturmiljöprogram Möja är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram Skärgårdsbygd för det höga kulturhistoriska värde som byarna besitter. Byarna har till stora delar sin karaktär sedan omkring sekelskiftet 1900 i behåll. Med rester av ett äldre kulturlandskap, hamnmiljöerna och de bevarade boningshusen kan man tydligt utläsa fiskets betydelse och förutsättningar för ett liv på Möja i äldre tid. Miljöbalken (MB) Området ingår i 4 kap 1,2 och 4 MB utpekade områden. 1 området i sin helhet är av riksintresse pga av sina natur- och kulturvärden 2 området är av riksintresse för friluftsliv och turism 4 område där privat fritidsbebyggelse endast får tillkomma som en kompletterande sådan. Området omfattas av strandskydd, 100 meter på land Området ingår i riksintresse för kulturmiljövård (3 Kap. 6 MB) Beskrivning Riksintresse kulturmiljö Möja och dess byar är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården med följande motivering: Skärgårdsmiljö som speglar fiskarböndernas livsvillkor i de yttre delarna av Stockholms mellanskärgård och i ytterskärgården, det mångsidiga näringsfång som följt av de speciella topografiska förutsättningarna och de bosättningsmönster detta skapat allt-sedan medeltiden. Stora skärgårdsbyar som Berg, Löka, Långvik och Ramsmora med karaktäristisk lokalisering i anslutning till inägomarken. Utskiftade gårdar som förtätats kring sekelskiftet 1900 och bildat nya byar. Sjöbodar och båthus, som avspegling av fiskets och sjöfartens betydelse. Odlingslandskapet med karaktäristiska småskaliga, flikiga åkrar. Ängs- och betesholmar på öarna kring huvudön, som kring sekelskiftet utnyttjades till jordgubbsodlingar. Ett stort inslag av sommarvillor. Angränsande planer Området har inga angränsande planer Kulturminneslagen (KML) Genom KML2 Kap. har alla fasta fornlämningar ett skydd, även de som inte är upptäckta och registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Området har inga kända fornlämningar. Landskapselement och kulturlämningar Värdefulla lämningar och miljöer i odlingslandskapet, så kallade landskapselement omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap. 11. Den före detta odlingsmarken vid Löka karaktäriseras av små smala åkrar omgärdade av stenmurar och öppna diken. Marken hålls till stor del öppen genom bete eller slåtter, men mer perifiera odlingsmarker håller på att växa igen. Exempel på landskapselement är stenmurar, odlingsrösen eller alléer. Dessa utgör småbiotoper och är värdefulla livsmiljöer för hotade arter. Landskapselementen är även viktiga i odlingslandskapets lokala och regionala särdrag. Värdefulla kulturmiljöer eller kulturlämningar i skogen ska tas hänsyn till enligt Skogsvårdslagen (1979:429) 30. Några exempel på kulturlämningar i skogen är t.ex. kvarnar, sågar, husgrunder, odlingsrösen och stenmurar. 2.

5 Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Historiska och nuvarande förhållanden för respektive delområde Historik Lökas första hamn låg i det smala sund som en gång delade Löka by och Lökaön. Sundet är sedan länge en grund vik och Lökaön numera en halvö. Det före detta sundet är fortfarande tydligt i en sänka med högt gräs och vass mitt i byn. Bebyggelsen i Löka var fram till laga skifte, som genomfördes 1869, koncentrerad till västra sidan av det före detta sundet. Först vid senare delen av 1800-talet spred sig byn till östra sidan och här uppfördes även Möjas Missionshus 1879, ett av skärgårdens första missionshus. Missionshuset byggdes vid slutet av 1980-talet om till bostadshus. Intill missionshuset bodde byns barnmorska. Byggnaden flyttades till platsen för barnmorskan räkning vid 1800-talets slut. Löka by fick ett mer utsatt hamnläge sedan sundet mellan Lökaö och Möjalandet grundades upp. Hamnplatsen var ursprungligen koncentrerad utmed vikens västra sida och här finns ännu inslag av äldre sjöbodar beblandade med nya. När ångbåtstrafiken kom till ön 1906 förlades ångbåtsbryggan till östra sidan av viken och fortfarande finns rester kvar av den gamla bryggan. Barnmorskans hus invid missionshuset. Byggnaden flyttades till Löka by från Långvik i början av 1900-talet. Löka 4:1 (1. se karta) Löka by vid laga skifte Bebyggelsen var då koncentrerad till västra sidan av det före detta sundet. Löka by delas av sankmark med vass - en rest av det sund som tidigare delade hemlandet och Lökaö. (2. se karta) Möja fick ångbåtstrafik Bilden visar rester av den före detta ångbåtsbryggan som låg öster om hamnen. (3. se karta) 3.

6 Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja När laga skifte förrättades hörde även byarna Stackängen, Rävängen och Norrsundshagen till Löka bys ägor. Byarna ligger norr om Löka by, Stackängen och Rävängen på Lökaön och Norrsundshagen invid Lökasundet. När den första bebyggelsen etablerades här är osäkert, men byarna var bebyggda vid laga skifte med flera åbyggnader och uthus. Idag finns flera rester kvar av den äldre bebyggelsen, ett utmärkande exempel är en ladugårdsbyggnad med mycket ålderdomligt byggnadsskick som ligger utefter vägen vid Norrsundshagen. Efter laga skifte och genom senare hemmansklyvningar har bebyggelsen spridits nordväst ut på Lökaön utefter Lökasundet. Mittemot Norrsundshagen har de släta klipporna utnyttjats till gistgård samt varit lämplig plats att dra upp skötbåtar. Längst ut på Lökaön ligger ytterligare två bebyggelseenheter, ett torp och en brukningsenhet, kallad Lustigkulla, båda bebyggda vid slutet av 1800-talet. Smala åkerkilar finns ännu kvar i landskapet och minner om det småskaliga jordbruk som än gång bedrevs här. Ålderdomlig ladugårdsbyggnad vid Norrsundshagen, troligen från 1800-talets första hälft eller äldre. (4. se karta) De släta klipporna mitt imot Norrsundshagen har nyttjats till Gistgård och till att dra upp skötbåtar. Torpstuga på Lökaöns nordöstra sida, torpet är utsatt på häradseknomiska kartan från (5. se karta) Ännu finns rester kvar av det småskaliga jordbruk som drevs på Lökaö. Den före detta åkermarken är omgärdad av stenmurar. 4.

7 Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja Beskrivning områdets karaktär Löka by är den av Möjas byar som har sin sekelskiftesprägel i nästintill orubbat skick. Bostadshusen ligger tätt, särskilt vid den ursprungliga bykärnan på västra sidan av det f.d. sundet. Flertalet ekonomibyggnader har försvunnit under loppet av 1900-talet, men här och var finns de kvar och minner om att ett marginellt, men ändå betydelsefullt jordbruk. Ekonomibyggnaderna är av praktiska skäl placerade utmed vägen och ramar på så vis in den ursprungliga bykärnan. Löka by är liksom Berg tättbebyggt. Växtlighet, främst syrenhäckar skapar rum och avskildhet. Smala gångvägar mellan husen ger Löka sin speciella karaktär liksom det lilla stensatta vattendrag som leder genom byn. Vattendraget avvattnar sankmarkerna mitt på ön och kan säkerligen vara välfyllt under våren. För att komma över vattendraget till några av bostadshusen har stenhällar lagts ut som broar. Ekonomibyggnaderna som kantar vägen bidrar till byns ålderdomliga karaktär. Löka 6:1 (6. se karta) Bro av stenhällar över vattendraget som rinner mellan husen i den äldsta delen av byn. Löka 2:73 (6. se karta) Hamnviken kantas av bryggor, sjöbodar och båthus. Särskilt på den västra sidan finns en mängd sjöbodar av både äldre och yngre slag. Bodarna har i stort sett i samma storlek och utförande, men de äldre sjöbodarna kan ha okantad lockpanel och enkupigt tegel. Liksom övriga Möja har bebyggelsen sin huvudsakliga karaktär från sekelskiftet 1800/1900. Byggnaderna har sadeltak eller brutet sadeltak belagda med tegel, rödmålade träpaneler och vita foder och snickeridetaljer. Byggnaderna har symmetriska fasader, ofta med inglasad veranda eller frontespis. I byn finns även några byggnader av äldre karaktär i liggtimmer på låg grund. Sjöbododarna ligger tätt i hamnen. (7.se karta) Smala gångvägar kantade av syrenhäckar leder fram till husen i byns mitt. 5.

8 Områdesbestämmelser för Löka, del av Möja I Löka by sticker ett av husen ut med sin typiska sommarvillakaraktär från slutet av 1800-talet. Byggnaden som länge rymde byns affär har livfulla gulmålade fasader indelad med lister och stående och liggande spontpanel, plåtbelagt valmat tak och ett torn som pryder verandan. Liksom övriga Möja har bebyggelsen sin övriga karaktär från sekelskiftet 1800/1900 med typiska röda skärgårdsvillor i ett och ett halvt plan. Vy mot Norrsundshagen från Lökaön Den praktfulla villan som tidigare rymde byns affär ligger i blickfånget mitt i byn. Löka 2:27 (8. se karta) Även bebyggelsen på Lökaön och vid Norrsundshagen bevarar mycket sekelskiftesprägel med typiska skärgårdsvillor med uppväxta trädgårdar och många äldre fruktträd. De små hamnplatserna vid byarna är välbevarade, särskilt vid Stackängen och Norrsundshagen skapar flera sjöbodar och bryggor en karaktäristisk miljö. I Stackängen en källarbacke med byns jordkällare på rad Källarbacke vid Stackängen. (9. se karta) 6.

9 Kulturhistoriskt värde Löka by är en av Möjas bäst bevarade byar med välbevarad sekelskifteskaraktär. Nytillkommen bebyggelse är marginell och har anpassats väl till omgivningen, vilket skapar en tydlighet i miljön. Även byarna Stackängen, Rävängen och Norrsundshagen har välbevarad karaktär från sekelskiftet 1800/1900. Byggnaderna, många i bevarat autentisk skick, tillsammans med hamnmiljöerna och det ålderdomliga kulturlandskapet har ett pedagogiskt och miljöskapande värde. Den bevarade miljön har också ett samhällshistoriskt värde genom att den så väl speglar skärgårdslivet kring början av förra sekelskiftet. Den sällsynt välbevarade miljön bidrar till det höga kulturhistoriska värdet. Kulturhistoriskt viktiga element Bebyggelsen präglas i första hand av skärgårdsvillor från sekelskiftet 1800/1900. Främst är det byggnadernas volym, skala och strävan efter symmetri som ger byggnaderna dess karaktär. Utsmyckningar i form av snickeridetaljer kring fönster och takfot bör vara enkla och smäckra. Snickeridetaljer saknar betydelse om volym och skala ej är lämplig i miljön. I bymiljön finns inga tydliga gränser för det privata och allmänna. I den tidigare bygemenskapen var det privata inte viktigt och därför är gränsavskiljare som staket ett främmande inslag. Karaktäristiskt i Löka by är smala gångar mellan husen, kantade med syrenhäckar och som leder in mot byns mitt. Att den före detta ängs- och odlingsmarken hålls öppen är även viktig för det miljöskapande och det pedagogiska värdet liksom att ekonomibyggnader, sjöbodar och båthus bevaras. Äldre friväxande och före detta hamlade lövträd är också viktiga inslag i miljön. Löka by nu och då 7.

10 Varsamhet Anpassning och Utveckling Syftet med områdesbestämmelserna är att den nuvarande karaktären ska behållas i bebyggelsemiljön. Kulturhistoriskt värdefulla objekt kan sällan ses som isolerade företeelser utan är en del av en helhet. Förändringar av miljön, inklusive mark träd och annan grönska kan förvanska ett objekt genom att sätta det i ett nytt och annorlunda sammanhang, dvs. förändrar karaktären. Detsamma gäller den enskilda byggnaden. Byggnaden får sin karaktär från sin konstruktion och byggnadsmaterial samt framförallt hur de olika delarna utformas. Utforming, material och konstruktion blir till de olika byggnadsstilar som kan urskiljas under historien. Det är därför viktigt att bevara så mycket som möjligt av ursprungliga material och byggnadsdelar. Byt inte ut någonting som inte behöver bytas ut, i första hand bevara, i andra hand reparera och i tredje hand byt ut. Utgå alltid från de material just ditt hus har och undvik material som imiterar andra. Att välja samma typ av material är att tänka långsiktigt då de kräver samma slags underhåll och åldras likadant. Regelbundet underhåll gör att man kan upptäcka skador i god tid. Se regelbundet över tak och takavvattning. Håll rent i hängrännor och stuprör. God byggnadsvård handlar ofta om att inte ha för bråttom med renoveringar och ombyggnader. Det tar tid att förstå byggnadens förutsättningar. Vänd dig gärna till kommunens antikvarie eller till ditt läns museum. Råd för bevarande Färg Använd traditionella färgtyper, såsom slamfärg och linoljefärg. Moderna färgtyper som innehåller plastbindmedel som alkyd- och akrylatfärg bildar täta hinnor som inte tillåter underlaget att andas. På porösa och sugande underlag såsom trä och kalkputs kan färgen lätt flagna. När plastfärgsytan har fått skador och släpper in fukt blir fukten kvar bakom och underlaget kan ruttna. Tak Måste tätas så snabbt som möjligt. Laga i första hand det befintliga taket. När skadorna är så stora att taket måste läggas om, välj samma takmaterial som ursprungligen har använts. Ytterdörrar Underhåll din dörr så att den står sig lång tid framöver. Även beslag, gångjärn och handtag är viktiga för helheten. Var rädd om gamla beslag. Fönster Vid byte av fönster i äldre hus bör form, storlek och placering inte ändras. Virket i äldre fönster är oftast av hög kvalitet vilket gör att det lönar sig att renovera istället för att byta ut. Utforma nya fönster så som fönstren var ursprungligen och undvik falska, utanpåliggande spröjsar. Stora panoramafönster är främmande i äldre bebyggelsemiljöer. Fasad Paneler är inte alltid jämna i bredd vilket ger en levande känsla. Av den anledningen är det viktigt att behålla fasadpanelens dimensioner och utformning. Träfasader skadas främst av röta i de nedre delarna. På träpaneler kan man skarva med brädor med samma dimension. När det gäller putsfasader bör man använda bruk av samma typ som använts tidigare. Utförandet bör vara lika det ursprungliga. Förenklingar av såväl ytstruktur som detaljer kan förändra byggnadens utseende. Om- och tilbyggnad Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och detaljer. Om- och tillbyggnader ska anpassas, men bör vara möjliga att skilja från ursprunglig byggnad. Ge tillbyggnadens tak samma vinkel som det ursprungliga taket och om du bygger i vinkel bör den nya delen ha lägre nockhöjd. Anpassa tillbyggnad efter tomtens topografi. Undvik sprängning eller markutfyllnader. Tillbyggnader får inte dominera över befintlig byggnad. Acceptera begränsningar och förusättningar. Anpassa tillbyggnadsmaterial, fönsterproportioner och färger till befintlig byggnad. Det nya behöver inte se gammalt ut, men bör samverka till en helhet med befintlig byggnad. En helhetsbild av karaktärsskapande detaljer 10

11 För att bevara äldre ekonomibyggnader kan en ny användning vara en lösning. Café i en av ladugårdslängorna i Löka by Äldre ekonomibyggnader är viktiga inslag i landskapsbilden och för att bevara den äldre bykaraktären. Ny användning av äldre ekonomibyggnader s.k. överloppsbyggnader kan vara möjlig, men en ombyggnad ska ske med hänsyn till byggnades karaktär och uttryck. Nybyggnad Placering av husen är en av den viktigaste faktorn att ta hänsyn till. Vid varje enskilt fall måste avstånd och förhållningssätt till den befintliga bebyggelsen studeras noga. Studera hur den befintliga bebyggelsen är grupperad och lokaliserade i terrängen och hur bostadshusen är placerade på tomten. Förutsättningarna för ett lyckat tillägg är att det tillkommande huset har en skala, höjd, takvinkel, storlek och riktning som inte splittrar det ursprungliga bebyggelsemönstret. Snickarglädje som ska påminna om äldre byggnadstradition bidrar inte till god anpassning om den nya byggnadens volym och skala är främmande i miljön. Anpassning av ny bebyggelse innebär inte att huset ska kopiera de äldre husen. Ett nytillskott ska kunna urskiljas men inte ta över. För vaje områdes finns en beskrivnig av områdets karaktär och viktiga kulturhistoriskt element. Trädgård och tomtmark Längre tillbaka var avgränsningar mellan tomter ovanliga, genom att fortsätta att undvika plank, murar och staket bevaras den öppna levande karaktären. Spara uppväxna träd och välj traditionella trädgårdsväxter, exempelvis syren, snöbär, bärbuskar och fruktträd. Bryggor och äldre hamnanläggningar är viktiga element i kulturmiljön. Mindre bryggor för båtlivet anses inte påverka kulturmiljöns karaktär. Dispens från strandskyddet krävs för uppförande av bryggor. Källhänvisning Källman, R (1987). Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun Broschyr Områdesbestämmelser i Värmdö kommun- vad, varför, hur Hedenstierna, B (1989) Skärgårdsöar och fiskekobbar: natur, bygd och näringsliv i Stockholms skärgård. D. 1, Norra skärgården genom tiderna Kulturmiljöer i Värmdö kommun. (1989) Underlag för översiktsplan och områdesbestämmelser. Lantmäterikartor: Lantmäteristyrelsen; Häradseknomiska kartan ( ) Äldre eknomiska kartan (1952) Lantmäterimyndigheten; Skifteskartor (Storskifte 1757 Laga skifte 1827) och hemmansklyvningar m.m. Översiktsplan Samtliga foton är tagna av Susanna Eschricht och Dennis Olsson Medverkande Områdesbestämmelserna har upprättats av Planenheten. Mats Hellberg, planchef, Susanna Eschricht, projektledare, Övriga medverkande tjänsteman har varit: Linnea Skog, kommunantikvarie Evelina Öberg, planarkitekt Soroor Kaleibari-Notash, planarkitekt Anine Alexandersson, samhällsplanerare Paula Rönnbäck, samhällsplanerare Ingmar Lönngren, arkitekt Lena Gullmert, kulturchef Dennis Olsson, antikvarie 11