Områdesbestämmelser för Östra Svartsö PLANBESKRIVNING Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning

Transkript

1 Områdesbestämmelser för Östra Svartsö Handlingar Planbeskrivning Bestämmelsekarta Fastighetsförteckning Samrådshandling SPN Dnr: 12SPN/0081 Samhällsbyggnadskontoret

2 ORIENTERINGSKARTA - siffrorna hänvisar till bilder i beskrivningen Rastaborg Grytan Kommungräns Ladviken Själviken 6 7 Rågudden Östermaren 3 Blötviken 5 Söderboudd 8 Nissavik Meter Klubben Kallsviken Gräns för områdesbestämmelse

3 INLEDNING Områdesbestämmelsernas syfte och huvuddrag Områdesbestämmelser (Plan och bygglagen PBL 4 kap ) kan användas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan. Syftet med områdesbestämmelserna är att säkerställa att samhällsutvecklingen i utpekade områden sker med beaktande av de kulturvärden som finns i form av äldre bebyggelse och bebyggelsemiljöer. I områdesbestämmelserna beskrivs närmare vilka värden som ska skyddas och vilka styrmedel som ska tillämpas. Planområdet är ett av trettiotal områden som ingår i kommunfullmäktiges beslut om att skydda kärnområden av särskilt värdefulla kulturmiljöer i kommunen. Förutom en reglering av mark och vatten kan områdesbestämmelser reglera byggnadens placering, utformning, utförande och exteriöra åtgärder. Bestämmelsen kan inte vare sig tillskapa eller utesluta byggrätter. Områdesbestämmelserna tydliggör avsikten med områdets markanvändning och ger juridiskt stöd. Bestämmelserna ska utgöra ett underlag för fortsatt ställningstagande vid bygglovsärenden och planering. Reglering av bebyggelse och andra åtgärder prövas i samband med ansökan om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Uppdrag och organisation Arbetet med områdesbestämmelserna har skett på uppdrag av samhällsplaneringsnämnden. Projektgruppen består av tjänstemän från planenheten, kulturenheten och bygglovenheten. Nedan redovisas den fortsatta processen med fortsatt handläggning som leder fram till antagandehandling. Läge och avgränsning Ön Svartsö ligger i Värmdö kommuns nordligaste del och är mellersta skärgårdens största ö. Området omfattar östra Svartsö från Söderboudd till Grytan och Rastaborg i norr. Planområdets avgränsningen motiveras utifrån historiskt källmaterial, till störst del historiska kartor, tillsammans med den inventering, karaktärisering och värdering som gjorts av antikvarie i fält. Area Planområdet omfattar ca 54 ha. Tidplan Samråd kommer att ske våren 2012 och beräknas antas i Kommunfullmäktige under första kvartalet Genomförande Till skillnad från detaljplan har områdebestämmelser ingen genomförandetid utan gäller tills den ändras eller upphävs. PLAN - FÖRSLAG SAMRÅD BEARBETNING PLANFÖRSLAG GRANSKNING ANTAGANDE Ärendets handläggning Ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900) 5 kap. Handläggningen kan övergå till enkelt planförfarande om den föreslagna åtgärden bedöms vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Enkelt planförfarande kan användas om ärendet inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten 1.

4 GÄLLANDE PLANER OCH FÖRORDNANDEN Områdesbestämmelser för Östra Svartsö Översiktsplan Gällande översiktsplan för antogs av kommunfullmäktige december Kommunen har följande mål för områden med kulturhistoriskt värde: Lokala och riksintressanta kulturmiljöer ska bevaras och skyddas. Den lokala kulturella identiteten ska främjas. Samhällsbyggandet ska ta hänsyn till historiska sammanhang och estetiska värden. Översiktsplanen slår fast att markområden av kulturhistoriskt värde ska skyddas genom information och införande av utökad bygglovplikt eller områdesbestämmelser. Kulturmiljöprogram Svartsö är utpekat i kommunens kulturmiljöprogram Skärgårdsbygd. Svartsö är utpekat för sina kulturhistoriskt värden tack vare de välbevarade byarna med äldre karaktär tillsammans med det välhävdade kulturlandskapet. Miljöbalken (MB) Området ingår i 4 kap 1,2 och 4 MB med utpekade riksintressen: 1 området i sin helhet är av riksintresse pga av sina natur- och kulturvärden 2 området är av riksintresse för friluftsliv och turism 4 område där privat fritidsbebyggelse endast får tillkomma som en kompletterande sådan. Området ingår i riksintresse för kulturmiljövården. (3 Kap. 6 MB) Området omfattas av strandskydd, 100 meter på land och 100 meter ut i vattnet. Beskrivning Riksintresse kulturmiljö Skärgårdsmiljö som visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av mellanskärgårdens speciella topografiska förutsättningar, samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan medeltiden. Skärgårdsbyar med karaktäristiska lägen vid hamnplatser såsom Svartsö, Träskö och Hjälmö. Det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör samman med fiske, sjöfart och andra binäringar. Hit hör det tegelbruk som anlades på Stora Hästnacken omkring Skola och missionshus från slutet av 1800-talet. De många sommarvillorna och fritidshusen som började uppföras vid tiden kring sekelskiftet (Riksintressen, Stockholm RAA). Angränsande planer Angränsande plan är byggnadsplan 180. Kulturminneslagen (KML) Genom kulturminneslagen har alla fasta fornlämningar ett skydd, även de som inte är upptäckta och registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Området har inga kända fornlämningar. Landskapselement och kulturlämningar värdefulla lämningar och miljöer i odlingslandskapet, så kallade landskapselement omfattas av biotopskydd enligt MB 7 kap. 11. Exempel på landskapselement är stenmurar, odlingsrösen eller alléer. På Svartsö finns många typer av landskapselement som vittnar om ett mångårigt brukande av landskapet. Östra Svartsö karaktäriseras av äldre brukningsvägar, stengärdesgårdar och även bevarade trägärdesgårdar. Landskapselementen är ett viktigt inslag i det äldre kulturlandskapet och utgör samtidigt en viktig livsmiljö för många arter. Dessa utgör småbiotoper och är värdefulla livsmiljöer för hotade arter. Landskapselementen är även viktiga i odlingslandskapets lokala och regionala särdrag. Värdefulla kulturmiljöer eller kulturlämningar i skogen ska tas hänsyn till enligt Skogsvårdslagen (1979:429) 30. Några exempel på kulturlämningar i skogen är t.ex. kvarnar, sågar, husgrunder, odlingsrösen och stenmurar. 2.

5 Historik De östra delarna av Svartsö bebyggdes troligen först i samband med att Svartsö by genomgick laga skifte år Två av Svartsös dåvarande fem gårdar blev skyldiga att utflytta till respektive skiften varav en fick sina skiften vid Rågudden och Söderboudd. Den nya mangårdsbyggnaden uppfördes vid nuvarande Grytan vid en skyddad vik vid öns nordvästra strand, då kalllad Rörvik. Vid en hemmansklyvning 1890 delades ursprungsgården i tre delar och skiften fördelades utefter Östra stranden, från Söderboudd till Grytan i norr. Bebyggelsen vid Grytan bestod då av två bostadshus, loge i ladugård, sjöbod, källare, svinhus och hemlighus. På den ursprungliga tomten finns idag endast husgrund kvar av ett bostadshus och jordkällare samt spår av trädgård. Idag finns bebyggelse kvar strax söder om den ursprungliga tomten, invid Ladviken, bestående av ett bostadshus och komplementbyggnader. Gården bestod kring1890 av två bostadshus, loge i ladugård, sjöbod, källare, svinhus och hemlighus. På den ursprungliga bytomten (markerat med lila på kartan) finns idag husgrunder och spår av äldre trädgård. (1. se karta) Östra Svartsö började bebyggas i samband men att en gård från Svartsö by blev skyldig att flytta ut vid laga skifte Den första bebyggelsen etablerades kring nuvarande Grytan. Kring 1890 delades det ursprungliga skiftet i tre skiften vid en hemmansklyvning. Bebyggelsen på höjden strax söder om den ursprungliga bytomten finns kvar än idag och nyttajs som sommarboende. (2. se karta) 3.

6 Områdesbestämmelser för Östra Svartsö Omkring 1890 delades gården vid Grytan i tre skiften vid en hemmansklyvning. Två familjer flyttade ut och uppförde sina mangårdsbyggnader vid Rågudden, då kallad Norbergsudd. Gårdarna förlades på vardera sida om Östervik, nuvarande Blötviken. Strax nordväst om Grytan ligger ett litet bebyggelseområde som kallas Rastaborg. Bebyggelsen uppfördes omkring 1910 och var ursprungligen en liten brukningsenhet med ladugårdsbyggnad och uthus. Troligen övergick gården tidigt - i samband med att fastigheten delades upp på tre döttrar - till att endast nyttjas som sommarboende. Omkring 1900 kom sommargästerna även till östra Svartsö som även fick en ångbåtsbrygga längs ut på Söderboudd. Området på udden styckades av och bebyggdes med sommarvillor. De äldsta villorna är från 1900-talets första decennium. Ekonomibyggnaderna till en av gårdarna vd Rågudden ligger utmed den gamla brukningsvägen. Svartsö 1:36 m.fl. (3.se karta) Vid sekelskiftet 1900 uppförs två gårdar vid Rågudden, då kallad Norbergsudd. Inte långt efter börjar Söderboudd att bebygas med sommarvillor. Utmed Svartsös nordvästra strand ligger det väl bevarade bebyggelseområdet Rastaborg. Svartsö 3:50, 3:52 (4. se karta) En av de första sommarvillorna vid Söderboudd. Svartsö 1:9 (5. se karta) 4.

7 Områdesbestämmelser för Östra Svartsö Karaktär Landskapet utmed Svartsös östra kust är mer småbrutet än de sydvästra och mellersta delarna. Här ligger ängs- och åkermarken som smala kilar mellan berghällarna och den täta skogen. Mellan gran och sly skymtar stengärdsgårdar, en rest av det det småskaliga jordbruk som en gång bedrevs här tillsammans med fiske och diverse andra sysslor. Bebyggelsen vid Blötviken, f.d Östervik har ännu kvar sin agrara karaktär tack vare bevarade ekonomibyggnader och mangårdsbyggnader från sekelskiftet 1800/1900. På udden vid Rågudden har ny bebyggelse, uppförd under och 2000-tal, tillfogats den äldre, vilket medfört att den ursprungliga gårdsmiljön inte är lika tydlig på udden. I området finns några bevarade ladugårdar och uthus samt mangårdsbyggnader från förra sekelskiftet. Husen vid Grytan är den äldsta bebyggelseenheten och har ett typiskt krönläge invid den före detta åkermarken. I övrigt finns mycket av den ålderdomliga karaktären bevarad i området i form av äldre brukningsvägar, före detta hamlade träd, uppväxta trädgårdar, ladugårdar och uthus. En del av bostadshusen är ombyggda och tillbyggda men flera har till stor del bevarat sin ursprungliga karaktär. Ett av de bevarade byggnaderna vid Grytan som idag nyttjas som sommarhus. Svartsö 1:24 (2. se karta) I området finns flera stengärdesgårdar. En för Skärgården typisk källarstuga med källare i huggen sten som delvis grävts in i sluttningen. Svartsö 1:80 (6. se karta) En av de urprungliga mangårdsbyggnaderna vid Rågudden som uppfördes i samband med hemmansklyvningen (7. se karta) 5.

8 Områdesbestämmelser för Östra Svartsö Husen vid Rastaborg är vackert belägna vid Svartsös norra kuststräcka med dramatiska höga berg som störtar ned i havet. Här finns flera äldre bostadshus från tidigt 1900-tal varav en större villa från 1920 dominerar platsen. Den ståtliga villan har med sitt brutna valmade grönmålade tak och bågformade frontespis en viss jugendkaraktär. Övriga bostadshusen är uppförda kring 1910 eller senare och till gården hör uthus, källarvind och en ladugårdsbyggnad. Förutom området vid Själviks brygga kom Söderboudd bli det område på Svartsö där sommarvillor kom att uppföras kring sekelskifte Den äldsta villan från 1901 i ljusgul oljefärg har den typiska, med lister indelade panelfasaden med ömsom stående och liggande panel. Det utskjutande sadeltakets takfot bärs upp av typiska profilsågade taktassar. Den vackra villan vid Rastaborg är i ursprungligt skick och har genom sitt karaktäristiska formspråk arkitektoniska värden. Svartsö 3:50 (4. se karta) Ett av de äldsta husen vid Rastaborg. Rastaborg karaktäriseras av att flera av husen har samma kopparfärgade plåttak. Svartsö 3:52 (4. se kartar) Ett av de äldsta husen vid Söderboudd med typisk panelarkitektur. Svartsö 1:10 (8. se karta) En för skärgården typisk villa med långsmal byggnadskropp och brutet tak. Svartsö 1:30 (9. se karta) Vid Söderboudd finns ytterligare karaktärisktiska villor, uppförda på 1930-talet av egnahemstyp med brutet tak, men med för förskärgården typiska smala byggnadskroppar. Byggnadstypen är vanlig i skärgården och fick ursprungligen sitt utseende genom att timrets längd styrde byggnadsformen. 6.

9 Kulturhistoriskt värde Östra Svartsös små brukningsenheter och småbrutna landskap har ett samhällshistoriskt värde genom att de speglar skärgårdslivets förutsättningar under slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Fiske i kombination med andra försörjningsmöjligheter gjorde att det gick att gick att leva även på mycket små odlingsmarker. För upplevelsevärdet och det pedagogiska värdet är det viktigt att de smala åkertegerna hålls öppna och att de mindre brukningsvägarna bibehålls samt att ekonomibyggnaderna bevaras. Sommarhusen vid Söderboudd representerar välbevarade exempel på sommarvillor i Skärgården. Villorna, uppförda under och 20-tal har arkitektoniska kvalitéer liksom villan vid Rastaborg. Kulturhistoriska viktiga element Ekonomibyggnadernas bevarande är av stor vikt för det miljöskapande och det pedagogiska värdet liksom att den före detta åker- och ängsmarken hålls öppen och att äldre lövträd bevaras. Skärgårdsmiljö med bevarad agrar karaktär från tidigt 1900-tal. Det ömsom öppna och slutna landskapet tillsammans med brukningsvägarna binder ihop områdets olika delar och skapar vyer och siktlinjer. Bostadshusen präglas av en lågmäld volym och skala, vanligtvis i 1, 5 våning med en inslag av enkla detaljer kring fönsteromfattningar och takfot. Byggnaderna är generellt placerade på impediment i landskapet, men placerade längs med höjdkurvorna, dvs ej uppe på bergknallar. 7.

10 Varsamhet Anpassning och Utveckling Syftet med områdesbestämmelserna är att den nuvarande karaktären ska behållas i bebyggelsemiljön. Kulturhistoriskt värdefulla objekt kan sällan ses som isolerade företeelser utan är en del av en helhet. Förändringar av miljön, inklusive mark träd och annan grönska kan förvanska ett objekt genom att sätta det i ett nytt och annorlunda sammanhang, dvs. förändrar karaktären. Detsamma gäller den enskilda byggnaden. Byggnaden får sin karaktär från sin konstruktion och byggnadsmaterial samt framförallt hur de olika delarna utformas. Utforming, material och konstruktion blir till de olika byggnadsstilar som kan urskiljas under historien. Det är därför viktigt att bevara så mycket som möjligt av ursprungliga material och byggnadsdelar. Byt inte ut någonting som inte behöver bytas ut, i första hand bevara, i andra hand reparera och i tredje hand byt ut. Utgå alltid från de material just ditt hus har och undvik material som imiterar andra. Att välja samma typ av material är att tänka långsiktigt då de kräver samma slags underhåll och åldras likadant. Regelbundet underhåll gör att man kan upptäcka skador i god tid. Se regelbundet över tak och takavvattning. Håll rent i hängrännor och stuprör. God byggnadsvård handlar ofta om att inte ha för bråttom med renoveringar och ombyggnader. Det tar tid att förstå byggnadens förutsättningar. Vänd dig gärna till kommunens antikvarie eller till ditt länsmuseum. Råd för bevarande Färg Använd traditionella färgtyper, såsom slamfärg och linoljefärg. Moderna färgtyper som innehåller plastbindmedel som alkyd- och akrylatfärg bildar täta hinnor som inte tillåter underlaget att andas. På porösa och sugande underlag såsom trä och kalkputs kan färgen lätt flagna. När plastfärgsytan har fått skador och släpper in fukt blir fukten kvar bakom och underlaget kan ruttna. Tak Måste tätas så snabbt som möjligt. Laga i första hand det befintliga taket. När skadorna är så stora att taket måste läggas om, välj samma takmaterial som ursprungligen har använts. Ytterdörrar Underhåll din dörr så att den står sig lång tid framöver. Även beslag, gångjärn och handtag är viktiga för helheten. Var rädd om gamla beslag. Fönster Vid byte av fönster i äldre hus bör form, storlek och placering inte ändras. Virket i äldre fönster är oftast av hög kvalitet vilket gör att det lönar sig att renovera istället för att byta ut. Utforma nya fönster så som fönstren var ursprungligen och undvik falska, utanpåliggande spröjsar. Stora panoramafönster är främmande i äldre bebyggelsemiljöer. Fasad Paneler är inte alltid jämna i bredd vilket ger en levande känsla. Av den anledningen är det viktigt att behålla fasadpanelens dimensioner och utformning. Träfasader skadas främst av röta i de nedre delarna. På träpaneler kan man skarva med brädor med samma dimension. När det gäller putsfasader bör man använda bruk av samma typ som använts tidigare. Utförandet bör vara lika det ursprungliga. Förenklingar av såväl ytstruktur som detaljer kan förändra byggnadens utseende. Om- och tilbyggnad Sök lösningar som stämmer överens med byggnadens gestaltning och tekniska utförande både i helhet och detaljer. Om- och tillbyggnader ska anpassas, men bör vara möjliga att skilja från ursprunglig byggnad. Ge tillbyggnadens tak samma vinkel som det ursprungliga taket och om du bygger i vinkel bör den nya delen ha lägre nockhöjd. Anpassa tillbyggnad efter tomtens topografi. Undvik sprängning eller markutfyllnader. Tillbyggnader får inte dominera över befintlig byggnad. Acceptera begränsningar och förusättningar. Anpassa tillbyggnadsmaterial, fönsterproportioner och färger till befintlig byggnad. Det nya behöver inte se gammalt ut, men bör samverka till en helhet med befintlig byggnad. En helhetsbild av karaktärsskapande detaljer 8.

11 För att bevara äldre ekonomibyggnader kan en ny användning vara en lösning. Café i en av ladugårdslängorna i Löka by Äldre ekonomibyggnader är viktiga inslag i landskapsbilden och för att bevara den äldre bykaraktären. Ny användning av äldre ekonomibyggnader s.k. överloppsbyggnader kan vara möjlig, men en ombyggnad ska ske med hänsyn till byggnades karaktär och uttryck. Nybyggnad Placering av husen är en av den viktigaste faktorn att ta hänsyn till. Vid varje enskilt fall måste avstånd och förhållningssätt till den befintliga bebyggelsen studeras noga. Studera hur den befintliga bebyggelsen är grupperad och lokaliserade i terrängen och hur bostadshusen är placerade på tomten. Förutsättningarna för ett lyckat tillägg är att det tillkommande huset har en skala, höjd, takvinkel, storlek och riktning som inte splittrar det ursprungliga bebyggelsemönstret. Snickarglädje som ska påminna om äldre byggnadstradition bidrar inte till god anpassning om den nya byggnadens volym och skala är främmande i miljön. Anpassning av ny bebyggelse innebär inte att huset ska kopiera de äldre husen. Ett nytillskott ska kunna urskiljas men inte ta över. För vaje områdes finns en beskrivnig av områdets karaktär och viktiga kulturhistoriskt element. Trädgård och tomtmark Längre tillbaka var avgränsningar mellan tomter ovanliga, genom att fortsätta att undvika plank, murar och staket bevaras den öppna levande karaktären. Spara uppvuxna träd och välj traditionella trädgårdsväxter, exempelvis syren, snöbär, bärbuskar och fruktträd. Trädgårdar behöver underhåll och återplantering. Bryggor och äldre hamnanläggningar är viktiga element i kulturmiljön. Mindre bryggor för båtlivet anses inte påverka kulturmiljöns karaktär. Dispens från strandskyddet krävs för uppförande av bryggor. Källhänvisning Källman, R (1987). Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun Broschyr Områdesbestämmelser i Värmdö kommunvad, varför, hur Hedenstierna, B (1989) Skärgårdsöar och fiskekobbar: natur, bygd och näringsliv i Stockholms skärgård. D. 1, Norra skärgården genom tiderna Kulturmiljöer i Värmdö kommun. (1989) Underlag för översiktsplan och områdesbestämmelser. Lantmäterikartor: Lantmäteristyrelsen; Häradseknomiska kartan ( ) Äldre eknomiska kartan (1952) Lantmäterimyndigheten; Skifteskartor (Storskifte 1757 Laga skifte 1827) och hemmansklyvningar m.m. Översiktsplan Foton är tagna Susanna Eschricht och Dennis Olsson Medverkande Områdesbestämmelserna har upprättats av Planenheten Mats Hellberg, planchef, Susanna Eschricht, projektledare, Övriga medverkande tjänsteman har varit: Linnea Skog, kommunantikvarie Evelina Öberg, planarkitekt Paula Rönnbäck, samhällsplanerare Ingmar Lönngren, arkitekt Lena Gullmert, kulturchef Dennis Olsson, antikvarie Anine Alexandersson, samhällsplanerare 9.