DEN DOLDA KVOTERINGEN I BOLAGSSTYRELSER RAPPORT OCH FÖRSLAG FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET NOVEMBER 2012
DEN DOLDA KVOTERINGEN I BOLAGS- STYRELSER RAPPORT OCH FÖRSLAG BIRGITTA WISTRAND NOVEMBER 2012
1. SÅ HÄR SER DET UT I BOLAGSSTYRELSER VÄRLDEN ÖVER ENLIGT VÄRLDSBANKENS STATISTIK. KÄLLA: Catalyst: Women on Boards http://www.catalyst.org/publication/433/
2. VEM ÄR KOMPETENT ATT FÅ EN STYRELSE- PLATS I EN BOLAGSSTYRELSE - OCH VEM AVGÖR VAD SOM ÄR KOMPETENS? När Caroline Ankarcrona valdes in i styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse drogs det upp som en stor nyhet. Ett skickligt PRgrepp av Wallenbergsfären kan det tyckas. Äntligen tog man tillvara på den kvinnliga potentialen i släkten, framhöll media. Den som läst på, visste dock att Caroline var en av de få kvinnor som redan satt i två andra, mindre Wallenberg stiftelser tillsammans med kvinnliga släktingar. Nu valdes hon in till själva maktcentrum - stiftelsen med de största resurserna och som tidigare haft en styrelse med enbart män. Caroline Ankarcrona blir därför ytterligare ett exempel på vad handboken säger om kvinnliga styrelseledamöter i allmänhet. Hon är yngre än de manliga ledamöterna och har en annan bakgrund och erfarenhet än de har. Som jurist och projektledare på IVA saknar Caroline Ankarcrona erfarenhet från en ledande exekutiv position. Hennes unika kompetens var/är att hon tillhör släkten Wallenberg och därför kunde väljas in på kriteriet att representera ägarna. Caroline Ankarcrona ville inte själv uttala sig om sin nya styrelseplats, dvs hon är inskolad i kulturen som männen i släkten tillämpat under lång tid: Se men inte synas. Det skulle onekligen vara intressant att få möjlighet att studera hur hon kommer att agera i denna grupp av äldre män med tunga exekutiva erfarenheter, och där Peter Wallenberg har utslagsröst. Fler kvinnor i beslutande församlingar och möjligheten att kunna försörja sig själv har alltid varit en av Fredrika Bremers huvudfrågor. Under 2011/2012 beslöt vi att på nytt driva opinion för fler kvinnor i bolagsstyrelser. Under 1930-talet liksom under 1970-talet ägnade vi dessa frågor stor uppmärksamhet. Då saknandes kvinnor i de flesta styrelser och ledningsgrupper. Andelen kvinnor i riksdagen och andra beslutande församlingar var låg eller 14 procent år 1970. Genom förbundets och andras arbete fick vi upp denna siffra till 28 procent vid dekadens slut. Idag är kvinnoprocenten i riksdagen 47. I företagen saknades dock under lång tid reellt intresse för att få in fler kvinnor i ledande positioner. År 2012 ligger kvinnorepresentationen på cirka 25 procent i bolagsstyrelser, en siffra som varit konstant under ett antal år. Detsamma gäller andelen kvinnor som VD:ar i börsbolag som fn är 4,8 procent.
3. Fredrika Bremer har idag inte tagit ställning för eller emot kvotering utan anser att detta kan ske först sedan frågan ytterligare studerats och vi prövat andra metoder. EUkommissionären Viviane Reding aktualiserade frågan om kvotering år 2011 vilket innebar att vi under våren 2012 svarade på en omfattande enkät till European Commission i denna fråga. En svårighet om man skall arbeta med representationsfrågor på Europa basis är dock att företagen är så olika uppbyggda och att ledningsfunktionerna därför skiljer sig åt i respektive land. Andelen kvinnor i företagens ledningar är dock alltid låg, hur än företagen är organiserade. Dessutom bör, enligt vår mening, detta slags beslut inte fattas på EUnivå utan av respektive land. Diskussionen om kvotering tog fart på nytt i Sverige efter införandet av den norska kvoteringslagen. Vi deltog i många diskussioner bland annat med alliansens kvinnoorganisationer. Media skrev artikel efter artikel där man påtalade bristen på kvinnor i bolagsstyrelserna, näringsministern och många andra organisationer presenterade namnlistor med kompetenta och intresserade kvinnor som kunde komma ifråga för styrelseposter. De borgerliga kvinnoorganisationerna och en rad andra var motståndare till kvotering och föreslog därför andra lösningar för att få in fler kvinnor. Debatten blev därför het när några ledande kvinnliga VD:ar förordade kvotering. Samma åsikter fördes fram i Veckans Affärer av Camilla Wagner. Norges kvoteringslag låg dessutom som ett potentiellt hot över de svenska företagen. Skulle kvotering kunna införas i Sverige som den socialdemokratiska ministern Margareta Winberg hotat med? Vid det internationella statsministermötet i januari 2012 lyfte statsminister Fredrik Reinfeldt fram betydelsen av att utnyttja den kvinnliga kompetensen på alla områden. Han framhöll då särskilt statens arbete för att nå en jämn könsfördelning i statens bolag - både på lednings- och styrelsenivå. Däremot förordade han inte kvotering. Hans parti, moderaterna, hade nämligen avvisat ett förslag om kvotering på sin stämma. Kvoteringen i Norge har fungerat som ett slagträ i den svenska debatten. Vad som egentligen blivit resultatet av kvoteringen till de norska bolagstyrelserna är dock svårt att bedöma. Uppfattningarna går isär om den varit lyckad eller ej. Forskare, företagare och politiker bedömer effekten olika. Att många norska företag dragit sig ifrån börsen för att slippa kvoteringen försvårar också en adekvat bedömning. Vad som är viktigt att framhålla i detta sammanhang är att Norge sedan många år prövat kvotering till olika beslutande församlingar och att man därför ser lite mer avspänt på kvotering än i Sverige. Här har kvotering exempelvis till riksdagen aldrig varit lagfäst utan skett frivilligt inom partierna.
4. många intressenter Intresset för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelser har således ökat de senaste åren. Det är inte längre enbart SIS Styrelser och Revisorer som rapporterar om kvinnliga styrelseledamöter utan frågorna drivs nu både av regeringen genom Näringsdepartementet och Tillväxtverket samt av flera företag och stiftelser. Under temat Styrelsekraft har Almi Företagspartner utbildat många hundra kvinnor, vilka också fått mentorer etc Almi redovisar att så många som tre av fyra kvinnor fått en styrelseplats och att det rört sig om 400 styrelseposter. Det är dock märkligt att detta inte har visat sig i statistiken. Var finns dessa nya styrelsekvinnor? Det måste handla om positioner i små bolag som inte är noterade på börsen. Affärsnätverket Styrelsebalans arbetar för att ge företagen lämpliga kandidater till sina styrelser och man utbildar dessutom sina medlemmar i nätverket. Stiftelsen Allbright kartlägger företagen för att visa vilka som är bäst att göra karrär i för kvinnor, allt med syftet att få in fler kvinnor på ledande positioner. Dessutom arbetar en rad konsultföretag som Ruter Dam mfl med att utbilda kvinnor till företagsledningar och kompetenta styrelseledamöter. Man kan tom bli certifierad som styrelseledamot, vad nu detta kan innebära? Det är onekligen intressant att kvinnor alltid möter en exkludering som ett tecken på bristande kompetens och därför satsar på mer utbildning. Om det är några som är välutbildade så är det kvinnorna. Att påverka företag och valberedningar och därmed få kvinnor att ta fler platser i bolagsstyrelser och ledningsgrupper har nu blivit en ytterligare nisch i jämställdhetsarbetet. Man driver dock inte någon tuffare opinionsbildning för att inte stöta sig med bolagen, som ofta finansierar arbetet. Överhuvudtaget är det känsligt att kritisera företagen. Än mer tabubelagt är det att vilja diskutera enskilda ledamöters insatser eller bristande kompetens. Stiftelsen Allbright anser att kvinnor har största chansen att göra karriär i ett bolag där det redan finns många kvinnor anställda och på högre nivåer. I den s.k. Allbright rapporten 2012 kartläggs de svenska företagens ledningsgrupper och styrelser. Kartläggningen visar att 40 procent av svenska bolag saknar kvinnor i ledningsgruppen Tre fjärdedelar (75 procent) av kvinnorna i ledningsgrupperna har stabsfunktioner Kvinnor befordrar kvinnor. Av de tio bästa bolagen har fem kvinnliga VD:ar Antal kvinnor i styrelsen påverkar inte antalet kvinnor i ledningsgruppen Hälsovårdsbranschen är bäst på att ta tillvara kvinnors kompetens med nära 50 procent kvinnor i linjefunktioner.
5. Det finns således konkurrens om att verka för fler kvinnor i bolagsstyrelser. Det är bra, och det vore intressant att mäta effekten av de många olika insatserna. Vad ger bäst resultat? Många organisationer och partier presenterade till exempel namnlistor på kompetenta kvinnor under 2011 och 2012. Många hundra kompetenta kvinnor finns nu för valberedningarna att välja emellan. Men. Vilka blev invalda? Fredrika Bremer anser att dessa listor är förnedrande för kvinnor år 2012. Oss veterligt cirkulerar inga sådana på presumtiva män till bolagsstyrelser. Varför skall kvinnor behöva bjuda ut sig, när män blir uppbjudna? När Fredrika Bremer presenterade listor på lämpliga kandidater på 1970-talet då antalet kvinnor på ledande positioner var långt färre var detta kanske rimligt, men inte längre. Det vore också intressant att veta om valberedningarna använder dessa listor eller ej. Mer mångfald- inte enfald. Öppet brev till finansminister Anders Borg. Tillsammans med affärstidningen Passion for Business inledde vi vår aktivitet genom att skriva ett öppet brev till finansminister Anders Borg med rubriken Sverige och svenska företag behöver inte mer enfald, utan mångfald. Vi föreslog i detta bland annat att finansministern skulle arbeta för att ändra koden för bolagsstyrning. Denna borde, menade vi, få en tilläggsparagraf som krävde att kravet om jämn representation skulle hanteras på samma sätt som andra avvikelser från koden, nämligen anmälas och förklaras i verksamhetsberättelsen. Så sker inte idag, vilket är märkligt och inte tidigare påtalat. Däremot har stiftelsen Allbright tagit upp vårt förslag i sin rapport om valberedningar, dock utan att ange att vi föreslog detta för ett år sedan!
6. Jämställdhet ökar lönsamheten för företag och länder Vi anordnande vidare en stor debatt den 20 oktober på Historiska museet där temat var Jämställdhet lönar sig även ekonomiskt. Lena Apler, VD och grundare av Collector AB, entreprenörprofessorn Carin Holmquist, Handelshögskolan, Carina Lundberg-Markow, ägaransvarig på Folksam, Annika Creutzer, ekonomijournalist och rådgivare samt Sophie Nachemson-Ekwall, forskare på Handelshögskolan inledde. De gav alla exempel på hur företag med fler kvinnor i ledningen varit mer framgångsrika än företag med enbart män. Stefan de Vylder, nationalekonom, kunde visa att detsamma gällde även för länder. Den demografiska framtiden var ett annat område som diskuterades. Hur skall kompetensen kunna hållas om kvinnor inte kommer fram trots sin kvalificerade utbildning? Nu när det är kvinnor som i allt högre grad utbildar sig blir det ännu mer oekonomiskt att inte utnyttja deras kompetens. Diskussionen handlade även om diskriminering av kvinnor och den dolda kvoteringen av män. Carolina Neuraths bok om HQ affären liksom Sophie Nachemson-Ekwalls bok om Skandia belyste, menade debattörena, hur kvinnor kunde bli utsatta för diskriminering även i bolagsstyrelser. Anders Borg svarade inte på brevet Finansminister Anders Borg svarade inte på brevet, men vi fick klart för oss att det varit uppe till diskussion. Dessutom väckte våra förslag uppmärksamhet i många kretsar. Förslaget har även presenterats för jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i Jämställdhetsrådet hösten 2012. I brevet talar vi om den dolda kvotering av män till olika maktpositioner som pågår och har pågått under lång tid. Samtidigt framhåller vi att det är avgörande att fler kvinnor skaffar sig/får exekutiva positioner i företagen, dvs det vi anser krävs för att inneha en styrelsepost. Idag pendlar siffran mellan 3-5 procent för kvinnor som är VD:ar i börsnoterade företag. I ledningsgrupperna på företagen är snittet ca 10-15 procent kvinnor. 40 procent av de svenska företagen saknar fortfarande en kvinna i sin ledningsgrupp. Det tycks som om kvinnor efter att ha nått en viss nivå försvinner från företagens ledningar, en företeelse som borde studeras mer. Vart tar de vägen?
7. VD eller styrelseuppdrag. Kvinnor och män gör olika val. I vårt arbete ville vi fokusera på männen i styrelserna, hur de blivit valda och hur de samarbetade. Som föreberedelse för detta använde vi underlag från SIS Ägarservice AB:s databaser och deras kompetens genom Sven Ivan Sundqvist och Åsa Larsson. Genom SIS fick vi tillgång till uppgifter om ledamöter, valberedningar, ersättningar etc Vid vår analys blev det tydligt vilken avgörande roll för styrelsens sammansättning som ägarna spelar. Korsägandet mellan bolagen inom respektive sfär utgör en annan avgörande faktor; Industrivärden, Investor, Lundbergs, Axelson Johnson, Schörling och Kinnevik är de viktigaste spelarna med många personunioner. Detta betyder att en handfull män sitter på makten i de stora svenska företagen, sk Large Cap. Samma förhållande uppvisar ledamöterna i valberedningarna där traditionen att inte ange hur länge ledamöterna i en valberedning arbetat, döljer en kraftfull och långsiktig maktposition. Att sitta i 8-10 valberedningar är ingen ovanlighet. Som tidigare framhållits är det stor skillnad mellan kvinnor och män och deras positioner och agerande i bolagsstyrelser. De flesta män kör så att säga dubbelt - både som VD och som styrelseledamot. Män som är under 65 år innehar nämligen oftast exekutiva poster parallellt med sina styrelseuppdrag. Ofta har de positioner i bolag där styrelsekollegorna är VD:ar. SCA:s VD är till exempel ledamot i SHB:s styrelse samtidigt som SHB:s VD är ledamot i SCA:s styrelse. Listan kan göras lång för dessa sk kompisrelationer. Ibland är det tre, ibland fyra män som kör tillsammans i flera bolag. Särskilt framträdande kompanjonskap finns mellan Anders Nyreń som är VD i Industrivärden och dessutom i sex styrelser och ordförande i Sandvik. Sverker Martin Löf sitter i fem styrelser (ordförande i tre) tillsammans med Anders Nyrén för att ge ett exempel. Fredrik Lundberg samt kusinerna Markus och Jacob Wallenberg har också flera gemensamma uppdrag. Som brukligt i de här sammanhangen förekommer en kvinna, nämligen Ulla Litze n. Femton personer innehar fem styrelseposter eller fler.
8. För kvinnor med flera styrelseuppdrag gäller oftast att de lämnat sin exekutiva position. De har, trots att de i genomsnitt är yngre än sina manliga styrelsekollegor, lämnat det operativa arbetet för att enbart ägna sig åt styrelsearbete, vilket även gäller Ulla Litzén. Hon är dessutom den enda kvinnan som finns i gruppen av de 20 bäst betalda (13) med sina sex uppdrag och 2,7 MSEK i arvoden. Marie Ehrling med tre uppdrag och 1,6 MSEK i arvoden har lämnat det exekutiva arbetet liksom Peggy Bruzelius. Som redan antytts är det också skillnader på storleken av kvinnors och mäns arvoden. Beror det på att arvodesfrågan tonas ner när det finns ett större antal kvinnor, eller vad kan skälet vara? Carl-Henric Svanberg har dryga 2 MSEK för sitt uppdrag i Volvo. Anders Nyrén lyfter 5 MSEK för sina uppdrag och har förstås också en väl tilltagen lön som VD. Varför har kvinnor valt att i högre utsträckning lämna sin exekutiva position och den operativa vardagen och nätverket för att enbart vara sk styrelseproffs? Av tidsbrist? Även detta förhållande borde studeras. Hur kommer det sig att kvinnor och män gör så olika val? När man därför anger att kvinnor har många styrelseuppdrag och jämför dem med män med samma antal uppdrag blir det således en haltande jämförelse. De manliga styrelseledamöterna har i princip en VD-post eller liknande medan kvinnor med något undantag (Antonia Ax:son Johnson och Christina Stenbeck som arvtagerskor/ägare) inte har fast tillknytning till något företag. Ett uppmärksammat inlägg gjorde SEB:s VD Annika Falkengren i anledning av att hon blev tillfrågad om två prestigefyllda styrelseuppdrag i Tyskland. Media ifrågasatte
9. nämligen om hon skulle kunna sköta uppdragen och samtidigt vara VD. Falkengren, inte är känd för att vara feminist, svarade i Veckans Affärer, att om en man fått liknande förfrågningar skulle det ha ansetts som hedrande för banken och aldrig ifrågasatts om han skulle klara av jobbet. Detta visar, att även om vissa journalister driver frågan om fler kvinnor i bolagsstyrelser, så ligger andra värderingar kvar om vad en kvinna kan och inte kan som VD. En annan skillnad mellan de kvinnliga ledamöterna och de manliga i styrelserna är att kvinnorna oftare är specialister inom ett område och inte generalister som de flesta män. Beror det på att det saknas kvinnliga generalister eller finns det andra skäl till dessa val? En stor andel kvinnor har också utländsk bakgrund. Det som brukar kallas the old boys network har således fog för sig när det gäller svenska börsbolag. Man skulle kunna säga att det är ett drygt tiotal män som styr de svenska börsbolagen. Dessutom har vi de två arvtagerskorna, Antonia Ax:son Johnson och Christina Stenbeck som byggt upp liknande nätverk i sina olika bolag. Som enda Large Cap bolag har Axfood en majoritet kvinnor i sin styrelse. Fyra kvinnor och tre män. Ordförande och vice ordförande är dock män.
10. Vem fattar besluten i valberedningarna? Den nu några år gamla undersökningen av Riksdagens utredningstjänst av bolagens valberedningar visade att många beredningar enbart hade manliga ledamöter. Detta har ändrats på flera punkter, men valberedningarna är fortfarande mansdominerade. Intressant nog är de inte särskilt publika, dvs de presenteras oftast inte i verksamhetsberättelsen. Inte sällan sitter styrelseordföranden (dvs ägaren eller representanten för ägarna) med i valberedningen. Det vore intressant att studera hur beredningarna granskar och värderar styrelsernas arbete innan de nominerar sina kandidater. Vid varje stämma handlar det ju ofta bara om en eller två platser. De som arbetar i valberedningarna talar om att skapa ett fungerande team. Det man då måste fundera över är hur dessa valberedningar ser på team och teambildning. Skall alla i teamet se likadana ut beträffande ålder, kompetens etc eller hur sätter man samman teamet? Hur tänkte man exempelvis i SCA:s valberedning i år när Louise Julian valdes som ny ledamot med sin begränsade, men långa erfarenhet från EF och med Bertil Hult som ägare? Sedan tidigare finns Barbara Milian Thoralfsson i styrelsen. Hon är ett styrelseproffs med bred och djup erfarenhet även från Electrolux och har inte lämnat sin exekutiva position. Hur skall dessa två kvinnor bilda team med den övriga styrelsen, dvs män med Sverker Martin-Löf i spetsen och hans män från Industrivärdssfären? Fonder som Swedbank Robur har tre kvinnor och en man som representanter i sina olika valberedningar. Sammantaget arbetar de i 29 valberedningar. Carl-Olof By är t ex v VD i Industrivärden och sitter i nio valberedningar och är ordförande i flera av dem samt styrelseledamot i Know it. Magnus Wibom som är VD för Wallenbergstiftelserna är ordförande för Investors valberedning och styrelseledamot i flera av Wallenbergstiftelserna. Som tidigare nämnts väljs valberedningarna ett år i taget och redovisar inte i verksamhetsberättelserna hur länge de olika ledamöterna suttit i beredningen. TeliaSonera har en kvinnlig valberedningsordförande, Kristina Ekengren från Näringsdepartementet och representant för den svenska staten (med 33 procents ägande). Svenska staten har beslutat att arbeta för jämn könsfördelning bland annat i styrelser. Vid fråga på stämman hävdade Ekengren dock att denna regel kunde hon inte följa som ordförande för Telia- Soneras valberedning. Hur tänkte hon om sitt uppdrag? Hur utövar svenska staten sitt ägarskap genom detta ordförandeskap?
11. Det blir tydligt att män och kvinnor gör olika val för sina insatser i företagen. Medan männen tycks vara intresserade av att både arbeta exekutivt och skapa sin egen maktbas så gör kvinnorna det motsatta. De lämnar det exekutiva för att ägna sig helt styrelsearbete. En avgörande fråga är hur mycket tid det är möjligt att ägna ett uppdrag om man både är VD och har en fem-sex styrelseuppdrag? Styrelserna i Sverige är relativt stora med 8-13 ledamöter. Det är svårt och komplicerat att utkräva ansvar av en person. En del styrelser arbetar i grupper och delar upp arbetet. Förhållandet som vi anser vara enfald, nämligen att endast män i samma ålder, med samma kompetens och erfarenhet leder företagen blir då tydligt och därför riskfyllt. Detta gäller både Handelsbankssfären som är extra mansdominerad och med under 20 procent kvinnor i sina bolag, dvs 6 procent lägre än för Large Cap bolagen. Jacob Wallenberg med 4 tunga uppdrag och Marcus Wallenberg med lika många men med tre ordförandeskap dominerar helt i sina bolag. Även om Investors VD Börje Ekholm säger sig arbeta för fler kvinnor så är Investor liksom SHB manstunga med enbart tre kvinnor av i den trettonhövdade styrelsen, dvs drygt 20 procent. Det är kvinnor inte män som kvoteras Vårt inspel i diskussionen om bolagsstyrelserna bygger på teorin att det är män som blir inkvoterade i styrelserna. Den som redan har uppdrag får nya och inlemmas i nätverket och kan därför förvänta sig ytterligare uppdrag. Vid en konferens som SNS anordnade under våren 2012 för att presentera en forskningsrapport om kvinnor och män i bolagsstyrelser hävdade dock Peggy Bruzelius att det var kvinnorna som kvoterades. Hon skulle själv aldrig blivit invald, om hon inte varit kvinna, dvs hon var inkvoterad. Bruzelius uppfattning om de kvinnliga ledamöterna prövade vi senare vid våra framträdanden på bolagsstämmorna under våren 2012.
12. Kvinnor i styrelser är mer riskbenägna SNSrapporten Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet? presenterade flera nya och spännande resultat. Rapporten blev tyvärr inte särskilt uppmärksammad. Två utländska forskare, Renée Adams, professor vi finansiell ekonomi vid Australian School of Business, University of New South Wales, Sydney och Patricia Funk, assistent professor vid universitetet Pompeu Fabra i Barcelona, står bakom den. Rapporten bygger på en omfattande intervjuundersökning av svenska styrelseledamöter och VD:ar. Utgångspunkten för studien är styrelseledamöternas värderingar. Ibland diskuteras vilken skillnad det skulle innebära om det fanns fler kvinnor i ledande befattningar och i styrelser. Att ha en styrelse med personer med olika uppfattningar och bakgrund borde vara värdefullt i svåra situationer - alla går då inte automatiskt åt samma håll. Konsultföretaget McKinsey har visat att företag med jämn könsfördelning i ledningen är mer lönsamma än andra. IKEA är ett exempel på ett sådant framgångsrikt bolag som tillämpar principen om balanserade ledningsgrupper och styrelser. För att förstå vad det skulle innebära om antalet kvinnliga ledamöter ökade undersökte Adams och Funk kvinnliga och manliga ledamöters värderingar. Forskningen talar ofta om skillnader mellan kvinnor och män i en rad avseenden, men dessa har mest rört sig om befolkningen i stort, studenter m fl grupper. Däremot har ingen studie gjorts av styrelsers medlemmar. Kan man förvänta sig att kvinnor i företagens ledningar tänker och känner annorlunda än männen? Forskarna har valt att studera styrelseledamöternas värderingar efter Shalom Schwartz 40 frågors Portrait Value Questionnaire (PVQ). Här studeras tio grundläggande mänskliga värderingar som finns i alla kulturer; prestation, makt, trygghet anpassning, tradition, välvilja, universalism, självständighet, aktivering och njutningslystnad. Undersökningen fick hög svarsfrekvens och resultaten visar bland annat följande: Manliga styrelseledamöter bryr sig mer om makt och framgång än vad kvinnliga ledamöter gör, mindre om välvilja och universalism Kvinnorna är mer riskbenägna än männen och bryr sig mindre om trygghet än de manliga ledamöterna Kvinnliga ledamöter är mindre traditions- och trygghetsinriktade än de manliga styrelseledamöterna Männen bryr sig mindre om aktivering än kvinnorna
13. Dessa resultat visar, menar Adams och Funk, att kvinnor som nått så långt som till styrelserummen är annorlunda än kvinnor i genomsnitt, som ofta anses vara mindre riskbenägna än män. Kvinnorna visar sig även vara mindre trygghets- och traditionsinriktade än männen. Att män var mer intresserade av makt såg forskarna dock inte som överraskande. Särskilt spännande är resultaten som visar att kvinnor är mer riskbenägna än män. Dessa svar förklarar delvis de olika val som kvinnor och män gör i sina styrelseuppdrag. Resultaten borde kunna användas även vid rekrytering till styrelser. Men det är komplicerat att diskutera enskilda personer och deras kompetens och värderingar. Helst talar valberedningens ordförande om betydelsen av en väl sammansvetsad grupp. Bolagsstämmorna 2012 Är bolagstämmorna en lämplig arena för att diskutera fler kvinnor i bolagens styrelser? Detta ville Fredrika Bremer testa och med våra egna aktieinnehav beslöt vi oss för att följa ett antal stämmor. Vi gjorde besöken tillsammans med Åsa Mattsson från affärstidningen Passion for Business. Handelsbankens stämma med ett helt manligt podium var den första stämman och där fick vi på grund av en miss i vår anmälan till banken inte möjlighet att yttra oss. Banken hade dock lätt kunnat ordna detta, men motståndet mot oss var kompakt. Man ville nog inte ha någon diskussion om jämställdhet. Vår uppfattning är att stämmorna - även om ordföranden efterlyser synpunkter - inte är ett rätt forum för diskussioner och analyser utan mer ett spel för gallerierna. Allt är regisserat och avgjort på förhand. Förutom Aktiespararnas representant och Folksams ägaransvariga, vilka vill profilera sig, förekommer en rad personer med ett par aktier som går runt och ställer samma frågor på stämmorna. Det kändes ibland pinsamt att begära ordet i denna rad av kufar, som tycks uppträda varje år. Man kan undra vad deras syfte är mer än att få uppträda och diskutera med en VD eller styrelseordföranden? Inte är det en seriös önskan om förändring. Frågan blir därför var en seriös analys och diskussion om styrelserepresentationen kan ske. Deltagandet och stämningen på stämmorna växlade. SCA:s bolagsstämma hölls i positiv anda, ledningen var välvilligt intresserad och vi fick en bra diskussion både med Carl- Olof By som var valberedningens ordförande och ordföranden Sverker Martin-Löf.
14. Det motsatta inträffade på Industrivärdens stämma där VD:n Arne Nyrén blev minst sagt upprörd över påpekanden om frånvaron av kvinnor i hans ledningsgrupp. Nyreń vidhöll att han en gång faktiskt avsett att anställa en kvinna. Till sist hade det ändå blivit en man denne var nämligen mer kvalificerad. Telia- Sonera visade sig vara ointresserade av jämställdhet - det var kompetensen som räknades. Vilken fick stämmodeltagarna inte reda på. På Investors stämma hävdade Magnus Wibom från Wallenberg stiftelserna att han faktiskt kvoterat in kvinnor, dvs valt in kvinnor som haft lägre kompetens än män. Jag undrar i vilka styrelser detta skett? Wallenbergs stiftelserna är nästan helt befolkade med män. Jacob Wallenberg talade välvilligt om kvinnor i styrelser men framhöll att det inte finns tillräckligt med kompetenta kvinnor - han hade granskat alla. Trots dessa påpekanden tycks han ha en verklig strävan att få in fler kvinnor. Investors VD Börje Ekholm och Petra Hedengran driver ett långsiktigt projekt för fler kvinnor. Detsamma vittnade flera VD:ar om. De hade startat karriärprogram för kvinnorna i sin organisation. Det vore intressant att få en föredragning hur det går för dem i karriären. Hur gå vidare Som framgår av rapporten är skillnaderna mellan hur kvinnor och män tar sig an styrelseuppdrag och sedan driver dem helt olika. Forskningen visar också att de har olika värderingar där kvinnorna är mer riskbenägna. Män samlar på sig uppdrag och fortsätter sitt VD: skap trots sina uppdrag. Kvinnorna lämnar det exekutiva och ägnar sig åt styrelsearbete. SNS undersökningens resultat som visar att makten och framgången är viktigare för männen blir tydlig när man granskar både uppdrag och ersättningar. Kvinnorna får i snitt mindre betalt för sina uppdrag, kanske beroende på att de kräver mindre eller att de bolag där de sitter råkar ha lägre arvoden. Samtidigt finns det alltid en
15. kvinna med i mansgruppen, som ett slags token. Det som däremot känns hoppfullt är att unga kvinnor tycks vara på frammarsch, liksom att allt fler döttrar tar plats i styrelserna. Våra påpekanden att de kvinnor som blir valda ofta företräder en annan kompetens än männen, har ingen velat diskutera. Arrogansen blir som tydligast i diskussionen om kompetensen. Vad kan detta bero på? Och den viktigaste frågan är ju vilken kompetens som behövs. En spännande uppgift vore därför att granska varje kvinna som blir invald och studera på vilka grunder just hon blev vald. De stora skillnaderna mellan de kvinnliga och manliga ledamöterna i ålder, kompetens och erfarenhet behöver förklaras. Männens kompetens är det inga problem med. De kommer alla från det etablerade nätverket och där ifrågasätts inte kompetensen. Som någon yttrade på Investors stämma om den föreslagna ledamoten Josef Ackermann: En sådan kompetens kan vi inte avstå ifrån. En annan kompetens hade Marcus Wallenberg, och inte heller den kunde Investor avstå ifrån. Därför måste styrelsen år 2012 utökas med två män. Så länge som det är män och manliga värderingar som avgör vad som är kompetens kommer den dolda kvoteringen av män att fortsätta. Och kvinnor ses som avvikare. Trendbrott år 2012. Kvinnoandelen minskar för första gången sedan 1991. Resultatet av årets stämmor blev att kvinnoandelen minskade för första gången sedan 1991, ett trendbrott även om det rör sig om bråkdelar av procent. Utvecklingen under en femårsperiod är dock positiv. Andelen kvinnor ökade visserligen med 1,1 procent i milliardbolagen, som är mer publika, men sjönk totalt med 0,1 i alla företag. Andelen i Large Cap-företagen blev därför 26,4 procent, en ökning med 0,1 procent. Detta betyder således att ägare och valberedningar inte påverkats nämnvärt av den omfattande kritiken eller av farhågorna för en eventuell lag om kvotering. Ägarna delar således inte uppfattningen att det behövs fler kvinnor för att förstärka bolagens lönsamhet och framgång. Enfalden består, liksom den tjugofem procentiga kvinnoandelen i styrelserna.
16. FöräldraförSäkring och bolagsstyrelser - samma siffror men tvärtom. Krävs DET lagstiftning för att skapa balans? När det gäller uttaget av föräldraförsäkringen står kvinnorna för ungefär 75 procent av uttaget - männen för 25 procent, dvs samma andelar som gäller i börsbolagens men tvärtom. Trots regeringens olika satsningar på att pappor skall ta ut mer ledighet har inget hänt enligt Försäkringskassans senaste utredning. Och detsamma kan man säga om antalet kvinnor i bolagsstyrelser. Trots alla skriverier, listor, utbildningar, näringsdepartementets satsningar mm står representationen och stampar. Är lagstiftning den enda möjligheten för att få ett delat ansvar i hem och företag? Det vill säga delad föräldraförsäkring och kvotering till bolagsstyrelser. Fredrika Bremer har beslutat att på nytt aktualisera en ändring i koden för bolagsstyrning, det vill säga vårt tidigare krav till finansministern. Om det genomförs skulle de styrelser som inte uppnått jämn könsfördelning anmäla skälen till detta, som skall ske när det gäller andra avvikelser från koden. Om några förändringar i bolagsstyrelserna däremot inte sker fram till 2015, överväger Fredrika Bremer dock att förorda kvotering som den enda framkomliga vägen från enfald till mångfald. BIRGITTA WISTRAND FREDRIKA BREMER FÖRBUNDET NOVEMBER 2012
17. Referenser: www.fredrikabremer.se www.allbright.se www.catalyst.org www.passionforbusiness.se www.styrelsebalans.org Adams, Reneé B. och Patricia Funk (2012) Beyond the Glass Ceiling: Does Gender Matter? Management Science, vol 58, nr 2, s. 219-235. Kvinna eller man. Gör det skillnad i styrelserummet. SNS Analys nr 3, april 2012. Almi Företagspartner, Pressmeddelande 7 mars 2012, där resultatet av regeringens satsning Styrelsekraft presenteras. Ekwall-Nachemson, Sophie och Carlsson, Bengt, Guldregn - Sagan om Skandia, Månpocket 2005. Fristedt, Daniel, Larsson Åsa, Sundqvist Sven-Ivan, Styrelser och Revisorer i Sveriges Börsbolag 2012-2013, SIS, Ägarservice AB, 2012. Svensk Kod för bolagsstyrning, Årsrapport 2012. Neurath, Carolina, Den stora bankhärvan, finansparet Hagströms och Qvibergs uppgång och fall. + HQ, Norstedt 2011