Innehållsförteckning

Familjehem rekrytering och uppföljning Granskning utförd på uppdrag av kommunrevisionen

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte och revisionsfrågor... 2 1.3 Avgränsning... 3 1.4 Metod... 3 1.5 Revisionskriterier... 3 1.6 Lag och förordning... 3 2. Organisation och styrning av familjehemsvården... 5 2.1 Organisation och ansvarsfördelning... 5 2.2 Mål... 5 2.3 Verksamhetsinriktning... 6 2.4 Riktlinjer och rutiner... 6 2.5 Kompetens... 7 2.6 Uppföljning och återrapportering till nämnden... 8 2.7 Bedömning... 9 3. Rekrytering och utredning av familjehem... 9 3.1 Rekrytering av familjehem... 9 3.2 Bedömning... 11 3.3 Utredning av familjehem och matchning mellan barn och familjehem... 11 3.4 Bedömning... 12 4. Utredning, planering och uppföljning av familjehemsvård... 13 4.1 Utredning och planering av vård... 13 4.2 Uppföljning av familjehemsvård... 14 4.3 Bedömning... 15 Källförteckning... 16

Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Växjö kommun genomfört en granskning av rekrytering och uppföljning av familjehem. Syftet med granskningen är att belysa hur familjehem rekryteras samt översiktligt bedöma om nämnden för arbete och välfärd har ändamålsenliga rutiner för att följa upp placeringen av enskilda barn och ungdomar samt om uppföljningarna sker i en tillräcklig omfattning. Det finns politiska mål och direktiv som berör kommunens familjehemsverksamhet. Inriktningen är bl.a. ökad satsning på öppenvårdsinsatser, aktiv rekrytering av familjehem samt stöd och utbildning till familjehemmen under uppdragstiden. För arbetet med familjehemsplaceringar av barn och unga har ett antal lokala riktlinjer och rutinbeskrivningar upprättats. Kommunen har idag svårigheter att i tillräcklig omfattning rekrytera lämpliga familjehem för att täcka det behov som finns. Nämndens direktiv är att förvaltningen ska arbeta aktivt med rekrytering av familjehem. Några dokumenterade riktlinjer eller strategier för rekryteringsarbetet finns emellertid inte. Granskningen visar att förvaltningen reagerar på uppkommet behov snarare än arbetar proaktivt med långsiktiga strategier för rekrytering. Granskningen visar att en del placerade barn saknar genomförandeplaner. Dessutom framkommer att befintliga planer inte alltid är uppdaterade. Inaktuella vård- och genomförandeplaner utgör inte tillräcklig grund för systematisk uppföljning av familjehemsplaceringar enligt vad som anges i lagstiftningen. Inaktuella planer påverkar också barnens, vårdnadshavarnas och familjehemmets möjligheter till information om mål och innehåll för vården. Utifrån granskningens resultat lämnas följande rekommendationer: Det är av största vikt att nämnden snarast ser över riktlinjer och rutiner för att garantera att det, i enlighet med lagstiftningen, finns aktuella vård- och genomförandeplaner för familjehemsplacerade barn, vilket också är en förutsättning för att säkerställa att systematisk uppföljning av planerad vård sker. Riktlinjer och strategier för rekrytering av familjehem behövs för att säkerställa tillgång på lämpliga familjehem i enlighet med de krav som anges i lagstiftningen. Uppföljningen av familjehemmen bör utvecklas och systematiseras. Det påbörjade arbetet med att se över och uppdatera de interna riktlinjerna för placeringar i alla vårdformer bör fortgå. 1

1. Inledning 1.1 Bakgrund När barn och ungdomar av olika anledningar behöver bo i ett annat hem än det egna har socialnämnden, eller dess motsvarighet, ett särskilt ansvar enligt socialtjänstlagen. Socialnämnden ansvarar för att den unge tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (HVB). Ett familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran (SoL 6 kap 1-2, SoF 3 kap. 2 ). Kommunen ansvarar för att det finns tillgång på familjehem och för att den som tagits emot i ett annat hem får god vård. Vården ska utformas så att den enskildes samhörighet med anhöriga/närstående och kontakt med hemmiljön främjas (SoL 6 kap. 1-2). Socialstyrelsen och länsstyrelserna har vid upprepade tillfällen identifierat brister i familjehemsvården i landet. Dels föreligger svårigheter för kommunerna att rekrytera familjer, dels förekommer brister i utredningar, vårdplaner och uppföljning av familjehemsplacerade barn och ungdomar 1. Under 2009 genomförde Växjö kommuns utredare på uppdrag av nämnden för arbete och välfärd och kommunstyrelsen en utredning av kostnadsutvecklingen inom individ- och familjeomsorgen 2008, särskilt avseende kostnader för externa HVB-placeringar. I utredningen framhålls att placering på institution ofta sker framför placering i familjehem, vilket ökar kommunens kostnader. Svårigheter att rekrytera familjehem föreligger, vilket inte bara gäller för Växjö utan även för Sverige i stort. Vidare bedömdes nämnden ha få alternativ till öppenvård och alternativa placeringsmöjligheter på hemmaplan. Mot bakgrund av ovanstående bedömer kommunens revisorer det angeläget att genomföra en fördjupad granskning av familjehemsvården i Växjö kommun. Föreliggande revisionsgranskning fokuserar särskilt på rutiner vid rekrytering och uppföljning av familjehemsvården. 1.2 Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att belysa hur familjehem rekryteras samt översiktligt bedöma om nämnden för arbete och välfärd har ändamålsenliga rutiner för att följa upp placeringen av enskilda barn och ungdomar samt om uppföljningarna sker i en tillräcklig omfattning. Syftet har konkretiserats i följande revisionsfrågor: Hur organiseras arbetet med rekrytering av familjehem samt arbetet med placering och uppföljning? Är roller och ansvar tydliga? Finns mål och riktlinjer för arbetet med rekrytering, placering samt uppföljning? Vilka metoder används vid rekrytering och utredning av familjehem? Hur ser möjligheterna ut att hitta lämpliga familjehem för att svara mot kommunens behov? Vilka kontakter har kommunen med de placerade barn- och ungdomarna under placeringstiden? Dokumenteras eventuella besök? 1 Länsstyrelserna (2008) Socialtjänsten och barnen 2008 Länsstyrelsernas granskning av den sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 sid. 44-49 2

Vilket samarbete har kommunen med vårdnadshavare/förmyndare? Hur följs placeringarna upp? Vilken rapportering sker till nämnden? Vart kan barnet/den unge vända sig om placeringen av olika anledningar inte fungerar? Vet barnet/den unge vem han/hon kan kontakta? Hur säkerställs att medarbetarna som arbetar med placeringar har tillräcklig kompetens? Har de medarbetare som arbetar med placeringar tillgång till stöd i arbetet? 1.3 Avgränsning Granskningen omfattar familjehemsplaceringar av barn och unga och är inriktad på arbetet med rekrytering av familjehem samt uppföljning av placerade barn och ungdomar. Familjehemmens, barnens eller vårdnadshavarnas perspektiv har inte belysts inom ramen för granskningen. Inte heller har kvaliteten i de utredningar som görs i samband med placering eller kvaliteten i vård- och genomförandeplaner undersökts. Nämnden för arbete och välfärd ansvarar för den verksamhet som granskas. 1.4 Metod Granskningen baseras på intervjuer och studier av relevanta dokument. Intervjuer har skett med förvaltningschef för arbete och välfärd, chef för avdelningen för barn och familj, enhetschef för utrednings- respektive familjehemsenheten, handläggare vid familjehemsenheten som arbetar med utredning av familjehem, placering och uppföljning. Dokument som granskats är bl.a. mål- och styrdokument såsom kommunfullmäktiges mål, nämndens visions- och måldokument, nämndens internbudget, riktlinjer och rutinbeskrivningar. Samtliga granskade dokument framgår av bilagd källförteckning. Rapporten är sakgranskad av berörda tjänstemän. 1.5 Revisionskriterier Revisionskriterierna utgör de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Kriterierna för föreliggande granskning utgår från: Socialtjänstlagen (SoL) 2001: 453 Socialtjänstförordning (SoF) 2001:937 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (1990:52) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Växjö kommuns styrdokument (Kommunfullmäktiges beslut, mål och direktiv till verksamheten, nämndens styrdokument, riktlinjer och rutiner) 1.6 Lag och förordning Kommunerna ansvarar för barn och ungdomar utifrån föreskrifterna i Socialtjänstlagen (SoL), Socialtjänstförordningen (SoF), Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lag om stöd och service till visa funktionshindrade (LSS). När åtgärder rör barn ska det enligt SoL 1 kap. 2 särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses personer under 18 år. 3

Socialnämnden eller motsvarande utför kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Socialnämnden ska enligt SoL 5 kap. 1 verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden ska också sörja för att barn och unga får det skydd och stöd som de behöver och, om hänsynen till den unges bästa motiverar det, vård och fostran utanför det egna hemmet. För de barn och unga som behöver bo i ett annat hem än det egna har socialnämnden i kommunen ett särskilt ansvar som regleras i Socialtjänstlagens 6 kap. Socialnämnden ska sörja för att barnet tas emot i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende (SoL 6 kap. 1 ). Med familjehem avses ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omsorg (SoF 3 kap. 2 ). Nämnden ansvarar för att den som bor i ett annat hem än sitt eget får god vård samt att vården utformas så att den främjar barnets samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön (SoL 6 kap. 1 ). Vid placering av barn ska i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller närstående (SoL 6 kap. 5 ). Barnets bästa ska dock alltid beaktas. Det är kommunens ansvar att det finns tillgång på familjehem enligt SoL 6 kap. 2. Förhållandena och förutsättningar för vård i familjehemmet ska vara utredda av socialnämnden innan beslut om vård fattas eller medgivande lämnas. I SoL 6 kap. 7 framskrivs att socialnämnden ska medverka till att de barn som placerats i familjehem får god vård och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden, verka för att de får lämplig utbildning samt ge råd, stöd och annan hjälp till vårdnadshavare och de som vårdar barnen. Enligt SoL 11 kap. 3 ska socialnämnden upprätta dels en plan för den vård som nämnden avser att anordna, dels en plan för hur vården ska genomföras. Genomförandet av beslut om stödinsatser, vård och behandling ska dokumenteras enligt SoL 11 kap. 5. En vårdplan ska beskriva de särskilda insatser som behövs, det sätt på vilket den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, målet med vården, och den vårdbehövandes och, i fråga om barn, även hans eller hennes vårdnadshavares syn på den planerade vården (SoF 5 kap. 1a ). En genomförandeplan ska beskriva målet med de särskilda insatser som behövs, när och hur de särskilda insatserna ska genomföras, när och hur genomförandeplanen ska följas upp, när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för, när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas, när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av den planerade vården (SoF 5 kap. 1a ). När en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information och dennes inställning så långt som det är möjligt klarläggas enligt SoL 3 kap. 5. Enligt SoL 6 kap. 8 ska socialnämnden minst var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs. Socialnämnden ska vidare noga följa vården av barnet främst genom regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas, enskilda samtal med den unge, samtal med den eller de som tagit emot den unge i sitt hem och samtal med vårdnadshavarna. Uppföljningen ska omfatta den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående (SoF 5 kap. 1 b ). Socialnämnden ska också enligt SoL 5 kap. 1 tillgodose det behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård i familjehem har upphört. 4

I socialtjänstlagen anges dessutom att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet, att det för utförande av socialnämndens uppgifter ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras (SoL 3 kap. 3 ). 2. Organisation och styrning av familjehemsvården 2.1 Organisation och ansvarsfördelning I Växjö kommun är det nämnden för arbete och välfärd (NAV) som ansvarar för de uppgifter som i lagstiftningen åligger socialnämnden. Nämnden har ett beredande arbetsutskott och ett individutskott som bl.a. beslutar om stöd till enskilda individer enligt SoL och LVU. Avdelningen för barn och familj handhar frågor som berör barn och ungdomar i åldern 0-20 år och deras föräldrar. Avdelningens huvudsakliga uppdrag är förebyggande och tidiga insatser, utredningar av den enskildes behov samt genomförande och uppföljning av stödoch behandlingsinsatser. Avdelningen ansvarar dessutom för familjerättsliga frågor, genomför och följer upp placeringar i familjehem samt rekryterar och utbildar kontaktpersoner, kontaktfamiljer och familjehem. Avdelningen genomför också institutionsplaceringar och vård i olika former på hemmaplan. Avdelningen består av 12 enheter, varav fyra utredningsenheter och familjehemsenheten särskilt berörs i föreliggande granskning. Utredningsenheterna ansvarar för att utreda och föreslå lämplig insats för barnet eller den unge. Utredningsenheterna aktualiserar behov av placering i familjehem. Familjehemsenheten ansvarar för att rekrytera, utreda och tillhandahålla lämpliga familjehem till berörda barn och ungdomar. Enheten ansvarar också för det placerade barnet, kontakten med vårdnadshavare och familjehem samt för uppföljning av familjehemsvård. Vid familjehemsenheten finns totalt 10.25 tjänster. Förvaltningen har utarbetat ett dokument som beskriver ansvarsfördelningen mellan utredningsenheterna och familjehemsenheten vid placeringar i familjehem. I dokumentet förtydligas vilken enhet som har ansvar för de olika delarna i placerings- och uppföljningsprocessen, från utredning av barn, utredning av familjehem, beslut om placering, upprättande av vård- respektive genomförandeplan till uppföljning av vård, övervägande/omprövning och placeringens avslutande. I ansvarsfördelningen anges också, i de fall där båda enheterna är ansvariga, vilken enhet som är huvudansvarig och som därmed ska ta initiativ till att uppgiften utförs samt initiera samarbete. T.ex. är det utredningsenheten som ansvarar för att i samverkan med familjehemsenheten upprätta en vårdplan för det placerade barnet. Familjehemsenheten ansvarar för upprättande av genomförandeplan. Av intervjuerna framkommer att samarbetet mellan enheterna har förbättrats de senaste åren och att ansvarsfördelningen har blivit tydligare. Handläggare vid familjehemsenheten påtalar behovet av samverkan när det gäller bl.a. planering av vård och upprättande av vårdplan. 2.2 Mål Det finns politiska mål och direktiv som berör kommunens familjehemsverksamhet. Kommunfullmäktige anger i budget för 2010 att öppenvårdsinsatserna ska utvecklas ytterligare för att minimera externa placeringar i familjehem eller på institution. Barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt ska särskilt uppmärksammas och ges det skydd och stöd som de behöver. 5

Nämnden för arbete och välfärd har antagit ett visions- och måldokument för verksamhetsområdet 2010-2011. Ett av målen riktar sig specifikt till familjehemsverksamheten och det är att kontaktfamiljer och familjehem ska erbjudas stöd, handledning och utbildning minst en gång per år. Specifikt för individ- och familjeomsorgen framkommer att behov, kvalitet och ekonomi ska vara riktgivande vid val av interna och externa insatser, liksom vårdgivares lämplighet och kompetens. Arbetet med systemet Barns behov i centrum (BBIC) ska utvecklas och berörd personal ges utbildning. I visions- och måldokumentet uppges ett antal övergripande mål som indirekt berör familjehemsverksamheten. Bl.a. framförs att barnets bästa ska vara vägledande i arbetet och att barnets egen uppfattning alltid ska beaktas. Barns och ungdomars rätt till inflytande och delaktighet ska tillvaratas. Kvaliteten i utredningar och insatser ska säkras systematiskt och fortlöpande. I nämndens internbudget för 2010 framhålls att det finns behov av att utveckla ett koncept för förstärkt familjehemsvård för att möta det ökade behovet av kvalificerad familjehemsvård. Vidare anges att förvaltningen behöver arbeta aktivt med rekrytering samt stöd och utbildning under uppdraget för att behålla och finna nya familjehem. Ett ekonomiskt tillskott på 4 mkr lämnas till avdelningen Barn och familj, varav en mindre del är riktade mot familjehemsverksamheten. 2.3 Verksamhetsinriktning Kommunfullmäktiges och nämndens mål har konkretiserats i en verksamhetsplan. I planen anges vilka aktiviteter som ska genomföras år 2010 för att uppfylla målen samt hur uppföljning ska ske. Planen är att utveckla familjehemsvården enligt nämndens uppdrag. Arbete pågår för att kartlägga evidens- och erfarenhetsbaserade arbetssätt för konsulentstödd och annan förstärkt familjehemsvård. Avdelningen har från mars 2010 en extra resurs på 0.5 tjänst för utredningsuppdraget, som ska avrapporteras under året. Syftet är att familjehem ska ges ett mer genomgripande stöd och en utvidgad såväl intern som extern handledning vid behov. PRIDE-utbildning till blivande familjehem ska erbjudas minst en gång under året. Uppföljning sker främst i årsrapporten men stickprov kommer också att göras för att undersöka det stöd som familjehemmen ges. Andra aktiviteter som ska genomföras under året är att samtliga placeringar i konsulentstödd familjehemsvård ska genomlysas avseende kvalitet, avtal och pris. De rutiner som finns för placeringar ska uppdateras. Aktiviteterna kommer brytas ned ytterligare i en specifik verksamhetsplan för avdelningen. Denna är för närvarande under utarbetande. Förvaltningen har till följd av flera års negativa ekonomiska underskott arbetat fram en strukturplan för åren 2010-2013, vilken godkändes av nämnden den 18 mars 2010. Syftet med planen är att utifrån de rådande ekonomiska förutsättningarna fokusera på och arbeta med att åtgärda, förebygga och motverka framtida brister i ekonomin och kvaliteten inom förvaltningens olika verksamhetsområden. I planen anges specifika åtgärdspunkter både generellt och för respektive avdelning. För familjehemsvårdens anges att modellen Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) ska beaktas och beskrivas i framtagandet av konceptet för förstärkt familjehemsvård. 2.4 Riktlinjer och rutiner Arbetet med familjehemsvården utgår från lagstiftning och övergripande nationella riktlinjer. Bl.a. anges socialstyrelsens handböcker Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten, Barn och unga i socialtjänsten utreda, planera och följa upp beslutade insatser och handbok från svenska kommunförbundet Barnet och familjehemmet vara vägledande i arbetet. 6

För arbetet med familjehemsplaceringar av barn och unga i Växjö kommun har avdelningen för barn och familj också upprättat ett antal lokala riktlinjer och rutinbeskrivningar. Sedan början av år 2010 pågår ett arbete med att se över och uppdatera riktlinjer för placeringar i alla vårdformer. Bl.a. finns följande dokument som är relevanta inom ramen för granskningsområdet: - Revidering av riktlinjer för enheten barn, familj, ungdom inför beslut om insatser 2 - Riktlinjer för familjehemsvården (2005-06-04) - Lathund för rutiner runt ensamkommande asylsökande flyktingbarn som är i behov av familjehem - Frivilliga familjehemsplaceringar - Barn utan vårdnadshavare (med uppehållstillstånd) - Arbetsprocesser vid familjehemsenheten 2010-04-22 3 Vid förvaltningen har under flera år pågått ett arbete att utarbeta flödesscheman för samtliga verksamhetsprocesser. Familjehemsenheten har sedan år 2006 flödesscheman som bl.a. förtydligar på vilket sätt familjehemsenheten ska samverka med blivande familjehem, vårdnadshavare/barn, skola/förskola och annan kommun. I dokumentet anges att enheten arbetar med följande huvudprocesser: - Rekrytering och utredning av familjehem - Rekrytering och utredning av familjehem för självplacerade barn 4 - Matchning och placering av barn - Uppföljning av insats för barn (i familjehem och avlastningsfamilj) - Handläggning av umgänge mellan placerade barn och biologiska föräldrar - Uppföljning och stöd till familjehemmet - Avslutning av placering (planerad/oplanerad avslutning och begäran om hemtagning) - Vårdnadsöverflyttning - Rekrytering och utredning av kontaktfamilj - Utbildning av familjehem och kontaktfamilj - Vårdnadshavare till ensamkommande flyktingbarn - Arbete med biologiska föräldrar - Administration av insatsbeslut avseende familjehem - Administration av insatsbeslut kontaktfamilj 2.5 Kompetens Medarbetarna vid familjehemsenheten har alla socionomutbildning och erfarenhet av arbete inom familjehemsverksamhet. Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning ges kontinuerligt. En årligen uppdaterad kompetensutvecklingsplan har tagits fram för 2 Riktlinjerna är under omarbetning och en reviderad version kommer att fastställas av nämnden under år 2010 3 Dokumenten som beskriver arbetsprocesserna uppdateras för närvarande och samtliga delar är ännu inte färdigställda. 4 Barn som själva placerar sig i ett annat hem än det egna 7

förvaltningen. I planen anges årets planerade externa utbildningar, deltagande medarbetare samt tidpunkt och kostnad för utbildningarna. Den utbildning som specifikt riktar sig till familjehemsenheten under 2010 är fördjupning i LVU. Några av medarbetarna kommer också att delta i den återkommande konferensen om forskning kring familjehemsplacerade barn. Dessutom ges interna utbildningar. Av intervjuerna framkommer att handläggarna vid familjehemsenheten bedömer att de har behov av ytterligare utbildning i juridik. Avdelningsledning framhåller att den utbildning i juridik som efterfrågas kommer att ingå i den fördjupningsutbildning i LVU som ska genomföras under året. År 2004 utarbetades en kompetensförsörjningsplan. I samband med detta strukturerades de formella krav som ställs på handläggare inom familjehemsenheten. Av intervjuerna framgår att det är svårt att rekrytera behörig personal med erfarenhet av familjehemsvård, vilket bedöms vara viktigt för arbetet. Det finns en god intern rekrytering till familjehemsenheten från andra enheter inom förvaltningen. Av intervjuerna framgår att förvaltningsledningen bedömer att kompetensen hos medarbetarna är god och att bemanningen varit stabil över tid. Medarbetarna vid familjehemsenheten erbjuds kontinuerligt möjlighet till stöd i arbetet genom handledning hos extern konsult. Vid behov konsulterar handläggarna också teamet eller enhetschefen. En stor del av utrednings- och bedömningsarbetet görs också gemensamt i teamet, exempelvis bedömning av presumtiva familjehems förutsättningar för att ta emot barn. Vidare utgör BBIC ett stöd i samtliga delar av handläggningsprocessen. 2.6 Uppföljning och återrapportering till nämnden Återrapportering till nämnden kring familjehemsvården sker främst i årsrapporten. I denna redovisas måluppfyllelsen för kommunfullmäktiges och nämndens mål. Redovisningen för 2009 visar att de flesta av de mål som berör barn och unga eller familjehemsvården har uppnåtts helt eller delvis. Att systematiskt och fortlöpande säkra kvaliteten i utredningar och insatser behöver dock stärkas liksom att behov, kvalitet och ekonomi är riktgivande vid val av insatser. Två av verksamhetens nyckeltal berör familjehemsvården: Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Antal famlijehemsplacerade barn 143 147 127 Antal vårddagar, familjehem barn 37 137 37 318 33 347 I avdelningens årsrapport kommenteras måluppfyllelsen för nämndens mål. Statistik över familjehemsplaceringar presenteras liksom bl.a. andelen barn och ungdomar som varit placerade i konsulentstödda familjehem 5. Fram till och med år 2008 har avdelningen med hjälp av en utredare från förvaltningen gjort kartläggningar av aktuella barn och familjer. Under 2009 har utredaren inte längre haft möjlighet att bistå avdelningen och därför har kartläggning inte kunnat genomföras. Kartläggningen är omfattande och berör bl.a. åldersgrupper, könsfördelning, typ av placering, grund för placering, härkomst/vårdnadshavare, familj, syskon, hemmiljö inför placering, aktuell situation beträffande skola/barnomsorg etc. Jämförelser över tid är möjliga. 5 År 2009 var 15 barn/ungdomar placerade i konsulentstödda familjehem 8

Förvaltningen har även genomfört en uppföljning av tidigare placerade barn och ungdomar ett par år efter avslutad placering. Uppföljningen har byggt på intervjuer som handläggare vid familjehemsenheten har genomfört. Vid ett tillfälle har medarbetare vid enheten gemensamt gått igenom samtliga intervjuer och medarbetare från annan enhet hade då till uppgift att skriftligt sammanställa det som framkom vid genomgången. För tillfället pågår diskussioner om att systematisera uppföljningsarbetet ytterligare. Några av handläggarna som genomfört intervjuer anser att arbetet har varit betydelsefullt och inneburit reflektion och lärande i det dagliga arbetet. 2.7 Bedömning Det finns politiska mål och direktiv som berör kommunens familjehemsvård. Inriktningen är bl.a. ökad satsning på öppenvårdsinsatser, aktiv rekrytering av familjehem samt stöd och utbildning till familjehemmen under uppdragstiden. Målen har till viss del brutits ned på den operativa nivån. Återrapportering sker kontinuerligt till nämnden. Organisation och ansvarsfördelning är tydligt formulerade och det är särskilt positivt att ansvarsfördelningen mellan utredningsenheterna och familjehemsenheten har förtydligats. För arbetet med familjehemsplaceringar av barn och unga har nämnden upprättat en rad riktlinjer och rutinbeskrivningar. Nämnden har dock inga dokumenterade riktlinjer eller strategier för rekrytering av familjehem vilket är ett arbete som bör påbörjas. Vidare bör det påbörjade arbetet med att se över och uppdatera de interna riktlinjerna för placeringar i alla vårdformer fortgå. Det bör uppmärksammas att riktlinjerna för familjehemsvården är fastställda 2005 och inte uppdaterade efter lagändring om krav på genomförandeplan för samtliga barn och ungdomar som placeras i familjehem. Inom familjehemsenheten pågår ett arbete med att utarbeta och uppdatera flödesscheman för samtliga processer inom enheten. Nämnden bör fortsätta arbetet med kvalitetssäkring av handläggnings- och utredningsprocesserna. Mot bakgrund av det som framkommit i intervjuer med företrädare för verksamheten bedöms kompetensen hos medarbetare vid familjehemsenheten vara god. Det finns ett strukturerat arbete för att säkerställa medarbetarnas kompetensutveckling där utbildningsplanen är ett viktigt inslag. I personalarbetet ingår också kontinuerlig möjlighet till stöd i arbetet. Förvaltningen samlar in en rad data som skulle kunna användas på ett mer strukturerat sätt i ett systematiskt kvalitetsarbete. Exempelvis bör kartläggningen av aktuella barn och familjer kunna användas mer aktivt som underlag i planeringen av rekrytering av familjehem samt för att identifiera särskilt angelägna behovsområden. Det är positivt att tidigare placerade barn följs upp några år efter avslutad placering och nämnden bör arbeta för att systematisera det arbetet. 3. Rekrytering och utredning av familjehem 3.1 Rekrytering av familjehem Enligt socialtjänstlagen ansvarar kommunen för att det finns tillgång på lämpliga familjehem. Granskningen visar att behovet av familjehem är stort, vilket också uppmärksammas i årsredovisningen från avdelningen för barn och familj. Familjehemsenheten har svårigheter att rekrytera familjehem utifrån barns specifika behov och av intervjuerna framkommer att det finns ett ständigt underskott på adekvata familjehem. Enheten har framför allt svårigheter att rekrytera familjehem till äldre barn och barn med missbruksproblematik och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. I årsredovisningen framhålls också att det finns en klar överrepresentation av barn och ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser som är i behov av placering, vilket ställer specifika krav på familjehemmets kompetens. Av intervjuerna 9

framkommer att svårigheterna att kunna hitta ett lämpligt familjhem i vissa fall bedöms vara så stora att en institutionsplacering är den insats som väljs. Då anmälan om behov av familjehem väl formulerats hittas i de allra flesta fall familjehem. Det kan emellertid ta lång tid och det finns exempel på när det har tagit upp till ett år. I väntan på placering i familjehem ges olika former av stöd. Barnet kan placeras i ett jourhem, akutplats på ungdomsboendet Kampen, annan institution eller ges stöd i form av öppenvårdsinsatser som t.ex. ett intensivt arbete i den aktuella familjen och/eller stöd från ungdomsteamet. Av intervjuerna framkommer att rekryteringsinsatser sker kontinuerligt även om det påpekas att rekrytering i regel startar när behovet av familjehemsplacering blir känt. Rekrytering av familjehem sker främst genom följande insatser: - Spridning av tryckta broschyrer med information om att vara familjehem - Mediekampanjer i lokalradio och lokaltelevision, t.ex. har chefen för familjehemsenheten medverkat i lokaltelevision angående behovet av såväl kontaktsom familjehem - Annonsering i lokaltidningar - Bokmärken har lagts ut på biblioteken - Nuvarande kontaktfamiljer kontaktas med en förfrågan om att bli familjehem - Nuvarande familjehem kontaktas och ombeds att lämna förslag på tänkbara familjehem I årsredovisningen för 2009 anges att ett 20-tal presumtiva familjehem anmälde sitt intresse efter ett inslag i lokaltelevisionen. Enligt avdelningschefen har annonsering i dagspress givit varierande resultat. Enheten känner till hem som är beredda att ta emot ytterligare ett barn och kontaktfamiljer som är beredda att genomgå en familjehemsutredning. Avdelningschefen påtalar att det är komplext att bygga upp en intern bank av tänkbara familjehem. Bl.a. är det problematisk att låta familjehem vänta på barn eftersom färdigutredda familjer i allmänhet är beredda att omgående ta emot barn. Ibland kan det dock ta tid innan ett barn som är lämplig utifrån familjehemmets specifika resurser behöver placeras. År 2010 förstärktes familjehemsenheten med en person som ska arbeta specifikt med rekrytering och utbildning av familjehem. I och med anställningen ska också särskilda rutiner för rekryteringsarbetet tas fram vilket kopplas till det förvaltningsövergripande arbetet med att se över samtliga riktlinjer. Resursförstärkningen innebär att enheten kan fokusera arbetet och lägga mer tid på rekrytering än tidigare. Den nyanställde personen har också licens för att arbeta med PRIDE-programmet vilket ytterligare stärker utrednings- och utbildningskompetensen vid enheten. Förvaltningen har dessutom rekryterat ytterligare en person som har utbildning i PRIDE. Förutom egna rekryteringsinsatser anlitas också externa förmedlingsföretag och s.k. konsulentstödda familjehem. Behovet av kvalificerad familjehemsvård ökar och under 2009 ökade antalet barn och ungdomar som placerades i konsultentstödda familjehem. Av intervjuerna framkommer att kostnaderna för dessa placeringar är högre än för placeringar i ordinarie familjehem och att kvaliteten är varierande. Nämnden för arbete och välfärd har mot bakgrund av detta, som tidigare nämnts, givit förvaltningen och avdelningen för barn och familj i uppdrag att utveckla familjehemsvården och lämna förslag på ett eget koncept för förstärkt familjehemsvård. Familjehemmen erbjuds möjlighet till stöd under placeringsuppdraget bl.a. genom kontinuerlig kontakt med handläggarna som kan agera diskussionspartner och bollplank. Stödet anpassas efter familjens specifika behov. Möjlighet till handledning hos extern konsult ges till samtliga. 10

3.2 Bedömning Kommunen har idag svårigheter att i tillräcklig omfattning kunna rekrytera lämpliga familjehem för att täcka det behov som finns. Nämndens direktiv är att förvaltningen ska arbeta aktivt med rekrytering av familjehem, men som nämnts tidigare finns inga dokumenterade riktlinjer eller strategier för arbetet. Granskningen visar att familjehemsenheten reagerar på uppkommet behov snarare än arbetar proaktivt med långsiktiga strategier för rekrytering. För att kunna tillgodose tillgången på lämpliga familjehem och därmed leva upp till de krav som ställs i lagstiftningen, krävs en betydligt mer aktiv och långsiktig rekrytering. Resultatet av olika rekryteringsinsatser bör vidare följas upp. En viktig förutsättning för att barnets behov ska tillfredsställas är att det familjehem som utses har förutsättningar för att tillgodose barnets specifika behov. Av intervjuerna framkommer att svårigheterna att kunna hitta ett lämpligt familjhem i vissa fall bedömas vara så stora att en institutionsplacering väljs. I dessa fall föreligger en risk att barnet eller den unge inte får den adekvata vård som denne har rätt till enligt lagstiftningen. Uppdraget att utveckla ett eget koncept för förstärkt familjehemsvård kan dock öka möjligheterna för nämnden att rekrytera familjehem till barn som det i dagsläget är svårt att hitta lämpliga hem till. Nämnd och förvaltning är väl medvetna om rekryteringsproblemet och det är positivt att arbetet prioriteras t.ex. genom att en person har anställts för att särskilt ansvara för och driva rekryteringsarbetet. Enligt vår bedömning är svårigheterna med att rekrytera familjehem som motsvarar barn och ungas specifika behov ett angeläget problem och att det kan ta upp till ett år att hitta ett lämpligt familjehem är inte tillfredställande. I sammanhanget är det viktigt att uppmärksamma det tillägg i socialtjänstlagen år 2008 som innebär att jourplaceringar inte ska pågå längre än två månader efter avslutad utredning om det inte finns särskilda skäl 6. 3.3 Utredning av familjehem och matchning mellan barn och familjehem Enligt socialtjänstlagen ska förhållandena i det enskilda hemmet och förutsättningar för att ge vård till det specifika barnet vara utredda innan medgivandebeslut fattas. Utredning av familjehem görs av handläggare vid familjehemsenheten. Presumtiva familjehem utreds och bedöms med hjälp av framför allt Kälvestenmetoden. Metoden bygger på halvstrukturerade djupintervjuer med de tilltänkta familjehemsföräldrarna. Intervjuerna syftar till att få utförlig information om bl.a. familjehemsföräldrarnas egen uppväxt, nuvarande situation, förhållande och relation till eventuella barn. Resultatet av intervjuerna tolkas av en utomstående psykolog. Det finns en rad olika varianter av intervjuformuläret och i Växjö används en version som omarbetats av Kristianstads kommun år 1997. Företrädare för familjehemsenheten påpekar att metoden behöver utvecklas och att detta är ett av de utvecklingsområden som identifierats inom enheten. Två medarbetare på förvaltningen kan också genomföra utredningar och bedömningar av familjehem med hjälp av Parents Resources for Information Development and Education (PRIDE). PRIDE är i första hand ett utbildningsprogram som förbereder, utreder, utvecklar och stödjer familjehem 7. 6 Socialtjänstlagen 6 kap. 6 7 Socialstyrelsen (2009) Bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete 11

Två handläggare utses för respektive placeringsärende. Utrednings- och matchningsprocesserna är i regel sammanvävda då ett barn ofta finns i åtanke vid de inledande kontakterna med det presumtiva familjehemmet. Familjehemsenheten gör efter ett eller flera besök och samtal med det blivande familjehemmet en första bedömning av det tilltänkta familjehemmets förutsättningar för att ta emot barn. Det första besöket syftar till att skapa relationer med familjen och innefattar ett utredande samtal, information om att vara familjehem, referenstagning, husesyn samt samtycke till kontroll i myndighetsregister. Av intervjuerna framkommer att bedömningen sker utifrån de professionellas kompetens, vilket kan inbegripa upplevelse av mottagandet, familjehemsföräldrarnas sociala kompetens etc. Resultatet av besöket redovisas i teamet som ger återkoppling. Därefter genomförs de strukturerade intervjuerna enligt Kälvestensmetoden. Resultatet tolkas av en extern konsult/psykolog. Behovet som skrivs fram i utredningen om barnet matchas mot det tilltänkta familjehemmets resurser. Den externa konsultens och handläggarnas tolkningsarbete är en central del av matchningsprocessen. En utredning färdigställs och kommuniceras med det tilltänkta familjehemmet som har möjlighet att lämna synpunkter på utredningens resultat. Enhetschefen föredrar ärendet i individutskottet som fattar beslut. Av intervjuerna framkommer att utredningarna i regel bygger på samma metod oavsett om det är ett släktinghem, om barnet har självplacerat sig eller om det är ett rekryterat familjehem. Det finns inga hem som är outredda. Familjehemsutredningarna som genomförs av förmedlingsföretagen uppges ha skiftande kvalitet. Utredningarna används därför i varierande omfattning och det poängteras att kommunen alltid har ansvar för att utredningen görs i enlighet med lagstiftningen. 3.4 Bedömning Granskningen visar att familjehemsenheten har tillgång till metoder för att utreda och bedöma familjehem. Arbetet med att vidareutveckla metoder för utredning av familjehem bör fortgå. Nämnden bör vidare utarbeta rutiner för att säkerställa att en den initiala bedömningen av familjehem sker utifrån likartade bedömningsgrunder. Det är, precis om företrädare för verksamheten påtalar, viktigt att uppmärksamma kommunens utredningsansvar oavsett om externa förmedlare anlitas. 12

4. Utredning, planering och uppföljning av familjehemsvård 4.1 Utredning och planering av vård Samtliga placeringar av barn och unga ska föregås av en utredning som visar barnets behov och det är ett rättsäkerhetskrav att det oavsett placeringsgrund utarbetas en individuell vårdplan som beskriver målet med vården. Vårdplanen ska också kompletteras med en genomförandeplan som konkret ska beskriva hur insatserna ska realiseras. Såväl vård- som genomförandeplan ligger till grund för de uppföljningar av vården som regelmässigt ska göras var sjätte månad 8. Utredningsenheten ansvarar för att efter utredning av barnets behov skriftligen på en särskild blankett anmäla behov av familjehemsvård. I riktlinjer för enheten barn, familj och ungdom skrivs fram att insatser i öppnare former, inkluderat familjehem, i första hand ska övervägas och att placering på behandlingshem alltid ska vara ett sistahandsalternativ. Övervägandet om alternativa insatser eller vårdformer ska alltid dokumenteras. Familjehemsenheten ansvarar för att placering i lämpligt familjehem sker. Utredningen om barnets behov respektive familjehemsutredning/matchning sker således av handläggare från två olika enheter. Av intervjuerna framkommer att utredningsenheten redan i ett tidigt skede när familjehemsvård bedöms vara en tänkbar insats, förhandsmeddelar familjehemsenheten. Familjehemsenheten samarbetar med utredningsenheten när det gäller inventering av barnets nätverk och vid utarbetande av vårdplan. Familjehemsenheten ansvarar för att upprätta en genomförandeplan. Växjö kommun har sedan 2007 prövolicens hos Socialstyrelsen för att använda modellen BBIC (Barns behov i centrum). BBIC används vid utredning, planering och uppföljning av insatser till barn och unga. Syftet är att stärka barnperspektivet och målet är att utveckla ett väl fungerande samarbete mellan barn, familj och andra professionella aktörer. Systemet ska också skapa förutsättningar för att utredning, planering och uppföljning sker på ett strukturerat och likartat sätt. 9 Under 2009 pågick implementering och BBIC används för samtliga barnavårdutredningar och de insatser som sätts in. Kommunen begärde 2009 förlängning av prövo- och implementeringstiden för BBIC vilket Socialstyrelsen har beviljat till och med juli 2010. I utkastet till verksamhetsplan för nämnden år 2010 anges att permanent licens för BBIC ska sökas under året. För att behålla licensen krävs att BBIC används i alla barnavårdsutredningar samt i dokumentation och uppföljning av insatser för åldersgruppen 0-18 år. BBIC ska dessutom genomgående användas i samtliga utredningsplaner, genomförandeplaner, uppföljning av genomförandeplaner, vårdplaner och vid begäran om läkarutlåtande enligt LVU. I verksamhetsplanen framgår att utbildning i BBIC ska ges till samtliga nyanställda och att alla medarbetare ska erbjudas vidareutbildning enligt en särskild plan. Avdelningen barn och familj har dessutom ett avtal med VoB Syd AB för deltagande i Samordning av BBIC i Kronobergs län. Enligt uppgift finns vårdplaner för samtliga familjehemsplacerade barn. I ett av ärendena är vårdplanen inte uppdaterad. Av intervjuerna framkommer att en del placerade barn saknar genomförandeplaner. Dessutom framkommer att befintliga genomförandeplaner inte alltid är uppdaterade. Hur stor andel som saknas eller är inaktuella är oklart. Förvaltningen planerar att under året genomföra en inventering av samtliga ärenden för att säkerställa att samtliga barn har aktuella vård- och genomförandeplaner. 8 Socialstyrelsen (2006) Barn och unga i socialtjänsten Utreda, planera och följa upp beslutade insatser sid. 107-108 9 Socialstyrelsen (2008) BBIC en säkrare väg till skydd och stöd 13

4.2 Uppföljning av familjehemsvård Nämnden har enligt socialtjänstlagen ansvar för att medverka till att de barn som placeras i familjehem får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. För att kunna uppfylla det ansvaret krävs att nämnden följer upp vården kontinuerligt och tillser att målet med vården uppnås. Socialnämndens ansvar innebär bland annat det minst var sjätte månad ska ske ett övervägande/omprövning om vården fortfarande behövs. Vården ska följas främst genom regelbundna personliga besök i det hem där den unge vistas, enskilda samtal med den unge, samtal med den eller dem som tagit emot den unge i sitt hem, och samtal med vårdnadshavarna. Uppföljningen ska omfatta den unges hälsa, utveckling, sociala beteende och skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående 10. Granskningen visar att det finns en omfattande uppföljning av hur vården för det placerade barnet fortlöper som bygger dels på det underlag som utarbetas inför den formella uppföljningen som sker var sjätte månad, dels på fortlöpande uppföljningskontakter under placeringstiden. Den formella uppföljningen av familjehemsvården sker framför allt genom de överväganden alternativt omprövningar som ska ske minst var sjätte månad. Familjehemsenheten utreder om det föreligger fortsatt behov av vård och om behov av ytterligare insats föreligger. I allra möjligaste mån har handläggarna enskilda samtal med de placerade barnen i samband med uppföljningen. Enligt avdelningschef är anledningen till att samtal inte sker framför allt barnets låga ålder och i enstaka fall att barnet inte vill prata med handläggarna. Försöken att nå dessa barn för samtal upprepas med jämna mellanrum. Uppföljningarna dokumenteras och passerar alltid enhetschefen som redovisar och föredrar övervägandet respektive omprövningsärendet i individutskottet. Den fortlöpande uppföljningen mellan överväganden/omprövningar bygger på att handläggarna i varierande omfattning, beroende på barnets situation, har kontakter med familjehemmet, barnet och vårdnadshavare. Kontakterna med placerade barn sker kontinuerligt genom hembesök, träffar, telefon, e-post och dokumenteras i journalanteckningar. Av intervjuerna framkommer att kontakterna med barnet och familjehemmet i regel är tätare i början av placeringen för att successivt ske mera sällan. Kontakten kan också vara tätare för vissa barn. För att säkerställa att barnen vet vart de ska vända sig, om t.ex. placeringen inte fungerar, lämnar handläggarna sina visitkort till barnen. Barnen uppmanas att ta kontakt med handläggarna vid eventuella frågor eller problem. Genom uppföljningarna kan familjehemsenheten påtala behov av extra stöd i skola/boende, barnhabilitering, BUP, beroendeenhet samt besluta om ytterligare insatser som t.ex. extern handledning till familjehemmet, stöd vid umgänge, avlastningsfamilj, stöd från ungdomsenheten alt. familjehuset, LSS-stödfamilj, kontaktperson, familjepedagog eller stöd via Sirius/Glimten. Handläggare uppger att systemet BBIC har skapat förbättrade förutsättningar för att uppföljningarna ska innefatta samtliga delar av barnets liv som t.ex. hälsa och skolgång. Enhetschefen vittnar också om att vårdplanerna har blivit ett allt centralare dokument vid uppföljning sedan införandet av BBIC. Av intervjuerna framkommer att uppföljning av familjehemmen sker indirekt i samband med uppföljningskontakter med barnet. Efter avslutad placering genomförs dock alltid ett avslutningssamtal med familjehemmet. Handläggarna vid familjehemsenheten har kontinuerlig kontakt med vårdnadshavarna inför och under placeringstiden, vilket också tydliggörs i de processkartor som utarbetats. Enheten arbetar aktivt för att skapa förutsättningar för barnens umgänge med sina vårdnadshavare. 10 Socialtjänstförordningen 5 kap. 1b 14

Umgängesplaneringar görs upp med föräldrarna och stöd kan ges i form av kontakt med familjehuset och familjepedagoger samt ekonomisk ersättning vid umgängesresor. Vid intervjuerna framkommer att samarbetet med vårdnadshavare har utvecklas mycket de senaste åren. 4.3 Bedömning Socialstyrelsen påtalar att vård- och genomförandeplaner är ett viktigt planerings- och uppföljningsverktyg för familjehemsvården och det är ej förenligt med regelverkets krav och inte tillfredställande att barn saknar genomförandeplaner. Det är heller inte tillfredställande att vård- och genomförandeplaner är inaktuella. Inaktuella vård- och genomförandeplaner utgör inte tillräcklig grund för systematisk uppföljning av familjehemsplaceringar enligt vad som anges i lagstiftningen. Det är med utgångspunkt i vad som fastställs i vård- och genomförandeplaner som en fungerande uppföljning kan genomföras. Inaktuella planer påverkar också barnens, vårdnadshavarnas och familjehemmets möjligheter till information om mål och innehåll för vården. Nämnden bör se över sina rutiner för att garantera att aktuella planer finns för att på så sätt säkerställa att systematisk uppföljning av planerad vård sker. Nämndens ansvar att noga följa vården för de familjehemsplacerade barnen är väl reglerat i lagstiftningen. Granskningen visar att uppföljning av vård sker på många olika sätt och i varierande omfattning beroende på barnets situation. Nämnden bör fortsätta att systematisera den uppföljning som sker för att säkerställa att det underlag som ligger till grund för övervägande/omprövning av vård innefattar uppföljning av barnets situation, inkluderat hälsa, utveckling, socialt beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Viktigt att ha i åtanke att föreliggande granskning inte undersöker kvaliteten i vård- och genomförandeplaner eller det underlag som ligger till grund för övervägande/omprövningar. Det är positivt att kommunen söker för permanent licens för BBIC. Systemet bör kunna säkra och utveckla kvaliteten i utredningar, planering och uppföljning av vård. Den fortsatta implementeringen av BBIC bör också kunna skapa förutsättningar för att uppföljningarna inkluderar barnens samtliga behovsområden. Uppföljningen av familjehemmen kan utvecklas och nämnden bör systematisera inhämtandet av erfarenheter från utsedda familjehem, t.ex. i syfte att identifiera familjehem som fungerat bra respektive mindre bra i relation barnets behov. Nämnden bör diskutera om det finns skäl att komplettera de avslutande intervjuerna med kontinuerlig och riktad uppföljning av familjehemmets erfarenheter under pågående placering. Växjö den 9 juni 2010 Helene Kratz Verksamhetsrevisor Cecilia Svensson Verksamhetsrevisor 15

Källförteckning Granskade dokument Reglemente för nämnden för arbete och välfärd Växjö kommuns budget 2010 Vision och mål 2010-2011, nämnden för arbete och välfärd Internbudget 2010, Arbete och välfärd Verksamhetsplan 2010 (arbetsmaterial), Arbete och välfärd Verksamhetsplan Avdelning barn och familj 2008-2009 Strukturarbete, kraftsamling och genomlysning strukturplan för år 2010-2013 Uppdrag Utveckling av familjehemsvården 2010-01-21 Organisationsskiss Arbete och välfärd samt Avdelning Barn och familj Arbetsprocesser Familjehemsenheten 2010-04-22 (arbetsmaterial) Revidering av riktlinjer för enheten barn, familj och ungdom - Inför beslut om insatser Riktlinjer för familjehemsvården 2005-04-06 Riktlinjer för frivilliga familjehemsplaceringar 2007-05-22 Lathund för rutiner runt ensamkommande asylsökande flyktingbarn som är i behov av familjehem 2008-03-12 Tidplan avseende införande av rutiner för kontaktfamiljsinsats samt åtgärder för att höja kvalitén Barn utan vårdnadshavare Rutiner kontaktfamiljer Ansvarsfördelning mellan familjehemsenhet och utredningsenhet vid placeringar i familjehem 2010-01-15 Informationsfolder Om att vara familjehem Information Familjehemsplacering, vad innebär det? Anmälan, behov av familjehem Statistik familjehemsgruppen 2008 03 Avdelningen barn och familj 2009 Bilaga statistik, daterad 2010-01-18 Kompetensutveckling 2010, Arbete och välfärd, 2010-02-04 Årsrapport 2009, nämnden för arbete och välfärd Årsredovisning 2009, Avdelning Barn och familj Övriga källor Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (1990:52) Länsstyrelserna (2008) Socialtjänsten och barnen Länsstyrelsernas granskning av den sociala barn- och ungdomsvården 2006-2007 16

Socialstyrelsen (2009) Bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete Socialstyrelsen (2006) Barn och unga i socialtjänsten Utreda, planera och följa upp beslutade insatser Socialstyrelsen (2008) BBIC en säkrare väg till skydd och stöd Socialtjänstlagen (SoL) 2001:453 6 kap Socialtjänstförordningen (SoF) Övriga allmänna råd och föreskrifter från Socialstyrelsen 17