Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012



Relevanta dokument
ÁLBMUT ALMETJH - ALMASJ - FOLKET EN FRAMTID FÖR ALLA SAMER

Riksorganisationen Same Ätnams visionsprogram

Njunjuš. En livskraftig samisk renskötsel och kultur genom tradition och förnyelse

Vuovdega. Vår värdegrund - /Mijá árvvovuodo/

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Jakt- och Fiskesamerna

Markanvändning, naturresursnyttjande, rättigheter och motstående intressen

Deltagande och samråd i ett internationellt perspektiv J U R. D R C H R I S T I N A J O H N S S O N

Njunjuš Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse 2018

Jakt- och Fiskesamerna

Jokkmokksdeklarationen

SPRs Ungdomskonferens i Tråante den 8 februari 2017

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Integrationsprogram för Västerås stad

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

SAMETINGSVAL Jakt- och Fiskesamerna LIKA RÄTTIGHETER TILL ALLA!

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

minoritetspolitiska arbete

För alla samers rätt till sin samiska identitet

Dags för en. förändring. Same ska få vara same. Din röst är den viktigaste!

En ny politik för det samiska folket

Skogsbruk, jordbruk och rennäring i samverkan för Norrland

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Yttrande Sámediggi. Box Kiruna. Remiss Nordiska Samekonventionen.

I Sametinget vill vi ha NYTÄNKARE

Njunjuš. Livskraftiga samiska näringar genom tradition och förnyelse

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Mänskliga rättigheter

Remissvar Ds 2017:43 Konsultation i frågor som rör det samiska folket

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter


Disposition - Hållbar utveckling

NORDISK SAMEKONVENTION

VI SAMER PARTIPROGRAM

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

YTTRANDE dnr Miljö- och energidepartementet STOCKHOLM

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

KULTURPLAN Åstorps kommun

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Program för social hållbarhet

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Styrdokument för arbetet med nationella minoriteter i Norrtälje kommun

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Samhällskunskap/Identitet

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

TRÅANTE DEKLARATIONEN Tråante 2017

Överenskommelsen Värmland

Demokratipolitiskt program

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

GIIJTO! GIITU! Tack för mig

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Integrationspolitiskt program

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Nationella minoriteter och minoritetsspråk

Mänskliga rättigheter och konventioner

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Höring og offentlig ettersyn av planprogram samt varsel om oppstart av regional plan for reindrift, Dnr 13/

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Hållbara Sápmi Bistevaš Sápmi Nanos Sápmi Nännoes Sápmie

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Kulturdepartementet Avs. Förbundsstyrelsen Sáminuorra Box 57, Jokkmokk

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

att samerna som folk och urfolk i de tre staterna har en egen kultur, ett eget samhällsliv och egna språk som sträcker sig över staternas gränser,

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

A. STATENS GRUNDER FÖR BESTRIDANDET

Demokrati. Folket bestämmer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Lennart Rohdin. Laxå, 1 september 2015

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Integrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten

Arbetsområde: Min tid - min strid

kunskap folkbildning bibliotekarie personal folkbildning kvalitet delaktighet forskning kompetens bibliotekarie frihet personal kunskap folkbildning

Ingenting om oss utan oss

Alla barn har egna rättigheter

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset

Traditionell kunskap

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Diskrimineringsombudsmannens yttrande över Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40)

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Transkript:

Albmut - Folket visioner fastställda vid årsmötet 11 november 2012 V i s i o n e r 2 0 12 Grundläggande ideologi Albmut Folket konstaterar att samiska folket är nämnt vid namn i Sveriges grundlag, Regeringsformen 1 kap. 2. Albmut Folket arbetar med helhetslösningar för det samiska folket med utgångspunkt utifrån ett folkrättsligt perspektiv. Albmut Folket anser att makten utgår från individerna före statliga administrationer och ställer sig emot konservatism och isolation. Albmut Folket är i grunden ett liberalt parti, vilket innebär att den enskilde samiska individen, och alla människornas lika rätt och värde, är partiets utgångspunkt. Albmut Folket har som rättslig grundsyn att FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Urfolksdeklarationen är utgångspunkten för alla politiska beslut. Albmut Folket verkar för öppenhet och stöder följande kriterier som definition av vem som är same: Självidentifikation Igenkännande Erkännande Albmut Folket konstaterar att samerna har en särskild rättslig ställning gentemot staten som ett erkänt folk i Sverige och att Sametinget är det samiska folkets främsta företrädare. Albmut Folket arbetar för att Sametinget, i egenskap av sakägare, ska ha inflytande i markoch intrångsfrågor av principiell karaktär. Historiskt perspektiv Albmut Folket anser att de flesta är barn av olika kulturer, och att det därför måste stå var och en fritt att välja sin identitet och etnicitet enligt Urfolksdeklarationen. Albmut Folket anser att ingen, same eller ej, har rätt att ifrågasätta en annan persons identitet och etnicitet. Albmut Folket har perspektivet att många samer genom lagstiftning och på andra sätt uteslutits från den samiska gemenskapen. Albmut Folket anser att de samer som vill ta del av det samiska samhället ska erbjudas möjligheter att göra det.

Albmut Folket anser att många lokala samiska kulturer har gått om intet på grund av den politik som förts av statsmakten. Albmut Folket anser att det är historiskt belagt att samerna hade ett eget rättsamhälle och var ett självständigt folk innan den svenska administrationen tog över mer och mer under kolonisationsförloppet. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att lyfta fram samernas historia på ett tydligt och sakligt sätt i den samiska och svenska historiebeskrivningen. Albmut Folket anser att Sverige gemensamt har formats av två folk, samer och svenskar. Albmut Folket anser att den samiska kulturen och samiska intressen är skiljda från de svenska och måste ges utrymme att både kunna bevaras och utvecklas. Albmut Folket har perspektivet att samerna alltid har varit en heterogen folkgrupp med vitt spridda kulturer och språk. Albmut Folket har perspektivet att Sverige under 1900-talet har försökt att homogenisera det samiska samhället utifrån en stereotypisk värdeskala. Albmut Folket anser att individens rätt till sitt land, till sitt ursprung och till sin identitet utgår från individens historiska sammanhang. Albmut Folket anser att alla samiska ättlingar bär en stark rätt till sitt land, och alla samiska grupper, på lika villkor, bär en rätt att få ta del av sitt kulturella arv. Albmut Folket har perspektivet att det genom historien uppstått olika samiska grupper med olika behov och olika perspektiv, som inte kan anses motverka varandra utan kommer på sikt leda till att det samiska samhället stärks. Mark & Rätt Albmut Folket arbetar för att staten ska avskaffa monopolsystemet medlemskap i sameby och anpassa lagstiftningen till den folkrättsliga status som regeringsformen anger. Albmut Folket arbetar för att lyfta det samiska folket från att vara en rennäringsfråga till att bli en folkfråga. Albmut Folket arbetar för att alla samer som kan härleda sitt ursprung till sitt samebyområde och via medlemskap där ska kunna använda sina rättigheter lagligt. Albmut Folket konstaterar att Högsta domstolen i Nordmalingsmålet har fastslagit, förutom rätten till vinterbete, att renskötselrätten är en civilrätt som gäller till förmån för den samiska befolkningen som kollektiv

Albmut Folket kommer aktivt att verka för att bringa klarhet kring statens förehavande med samernas marker under historien, och ur detta perspektiv arbeta för en ny ordning i markfrågor som syftar till att minska dagens och framtidens konflikter. Albmut Folket erkänner att det kan finnas en individuell kompensation för förlorade laglotter, men anser att denna inte är på politisk nivå utan utgör en rättslig process gentemot den svenska staten som samiska ättlingar får driva på egen hand. Sametinget kan dock verka för förändringar i lagar och domstolsväsendet som förbättrar rättskyddet för samer ur ett folkrättsligt perspektiv också utifrån att samerna är en nationell minoritet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att samerna som urbefolkning garanteras sina hävdvunna rättigheter, i perspektivet att samernas land koloniserades av den svenska kronan. Det handlar om t ex rättigheten att uppföra kulturbyggnader, jaktstugor och gemensamhetsbyggnader på de traditionella samiska markerna samt att bevara redan befintliga kulturminnen. Albmut Folket kommer aktivt att verka för att ortsbornas rättigheter till naturen är oantastliga, och individens rätt att fritt färdas i fjällen och skogarna. När det gäller möjligheten att ta hjälp av olika slags moderna färdmedel som kan leda till negativa effekter på natur, mark och renskötsel kan lokala eller regionala organ dock besluta om eventuella begränsningar i trafikens omfattning inom vissa känsliga naturområden Albmut Folket vill arbeta för en mer jämlik Sápmi och att människor oavsett kön och etnicitet ska ges samma förutsättningar för att leva, bo och samverka med de traditionella samiska näringarna. Partiet anser också att alla boende i sameområdet har rätt till medbestämmande på lokalnivå. Albmut Folket kommer aktivt att verka mot rasism, fördomar och diskriminering mot alla folkgrupper i sameområdet. Partiet kommer också att aktivt verka för ett mer rättvist och jämlikt samiskt samhälle som tar hänsyn till alla de etniciteter som bebor Sápmi. Partiet bejakar mångfald i Sápmi och alla människors lika värde inför lagen och varandra. Albmut Folket strävar efter att ena det samiska folket och har som mål att komma till rätta med de interna konflikter som uppstått mellan samiska grupper och mellan renägare och icke renägare, samt mellan samer och andra folkgrupper i Sápmi. Albmut Folket kommer aktivt att agera för att staten och kyrkan ska ta ansvar för sina historiska misstag genom att avsätta erforderliga medel för att utveckla och berika det samiska samhället. Albmut Folket kommer bland annat att kräva av Sverige att dess administration genomgår förändringar som förenklar och förbättrar kommunikationen mellan medborgare och administrationen, och att tjänstemäns ansvar tydliggörs så att etnisk eller annan

diskriminering från myndigheter kan konkretiseras och rapporteras. Partiet kommer också aktivt att arbeta för att tjänstemannaansvaret återinförs. Albmut Folket kommer att verka för ett tryggare rättsamhälle. Dessutom kommer partiet att verka för att internationella konventioner ratificeras och även fortsättningsvis ha dialog med EU och FN. Partiet kommer också att verka för att vid varje av statsmakten föreslagen förändring av same- och renskötselpolitiken som kräver lagstiftning eller annan föreskrift, att stadgandet inte strider mot den europeiska konventionen angående de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt dess protokoll. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att påverka så att domstolarnas självständighet ökar. På så sätt kan enskilda samer eller samiska kollektiv få rättvisa domar i en tydlig lagordning. Albmut Folket tror på den enskilda människans förnuft och förmåga att tänka självständigt och hennes intresse av att vårda och ansvara för sin närmiljö. Allt inom ramen för vad rättsamhället tillåter Självbestämmande Albmut Folket konstaterar att artikel 1 i FN:s konventioner om civila och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ger samerna som folk rätten till självbestämmande. Albmut Folket konstaterar att urfolken genom Urfolksdeklarationen är berättigade till autonomi eller självstyre i frågor som gäller deras interna och lokala angelägenheter samt till medel att finansiera sina självständiga funktioner. Albmut Folket anser att självbestämmandet ska ske inom ramen för Sveriges statsskick och grundlagar. Albmut Folket anser att Sametinget skall ses som en självständig förvaltningsorganisation för förvaltning av interna och lokala samiska frågor och näringar. Albmut Folket bevakar och värnar om Sametingets självbestämmande och suveränitet Albmut Folket kommer att arbeta för att använda och utveckla Sametinget som ett organ för självbestämmandet och som en röstförstärkare för alla samer. Albmut Folket kommer att arbeta för att Sametinget ska bevaka samhällsutvecklingen och beakta och arbeta för att tillgodose alla samiska behov. Albmut Folket ska arbeta för att kontinuerligt stärka Sametingets förtroende och legitimitet.

Albmut Folket vill inrätta ett lokalt och neutralt förvaltningsorgan som reglerar bland annat jakt, fiske och renskötsel, och samtidigt representerar den samiska befolkningen. Det lokala organet omfattar alla boende i området. I organet finns ett förvaltningsutskott, jaktutskott, fiskeutskott och renskötselutskott. Albmut Folket arbetar för att intrångsersättningar från exempelvis gruvnäring, vindkraft, jakt-/ fiskeupplåtelser, skogsbruk, vattenkraft o. dyl. samt andra ersättningar eller avgifter som inte går till enskilda renägare via Sametinget omfördelas så att de kommer det samiska folket till godo. Kulturbygd och näringar Albmut Folket har som vision att åter få den samiska kulturbygden att leva och att flera småskaliga näringar ges ekonomiska förutsättningar att finnas till. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja projekt och investeringar i Sápmi som syftar till att levandegöra kulturbygden. Albmut Folket vill verka för att Sametinget ska kunna stödja nystartade företag inom Sápmi. Albmut Folket kommer att verka för att exploaterande företag återinvesterar i områdena. Renskötsel Albmut Folket anser att renskötselkulturen är ett världskulturarv som ska skyddas och bevaras. Albmut Folket anser att Sametinget ska vara språkrör för rennäringen. Albmut Folket kommer att stödja arbetet med att på lång sikt stärka rennäringen i frågor som är relevanta för renskötseln. Albmut Folket kommer att verka för en reformering av dagens samebysystem som syftar till att göra det möjligt för alla samer att nyttja sina rättigheter. Albmut Folket anser att alla ska ha möjlighet att delta i renskötseln på lika villkor och att förutsättningarna för deltagandet ska bygga på objektiva kriterier. Albmut Folket kommer att verka för att jakt- och fiskerättigheter ska kunna användas av de som kan härleda sitt ursprung till samebyområdet och av de fast boende. Albmut Folket ska verka för att skapa ekonomiska förutsättningar för småskalig renskötsel. Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som stödjer de som vill bedriva tamrenskötsel på traditionellt vis.

Albmut Folket kommer att utföra reformarbetet i syftet att trygga renskötarnas kunskaper för framtiden genom att aktivt arbeta för att få in fler unga människor till renskötseln. Albmut Folket vill förändra rennäringslagen så att barnens rättigheter i arvsfrågor stärks. Albmut Folket ska verka för att kvinnor kan verka inom rennäringen på lika villkor som män. Albmut Folket vill förbättra, effektivisera och förenkla möjligheterna för nyetablering av rennäringsföretag. Albmut Folket kommer att verka för en balanserad renskötsel som står i proportion till betesmarkerna. Albmut Folket ska verka för att äganderätten och renskötselrätten får ett naturligt förhållande till varandra ur ett rättsligt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Slöjd Albmut Folket vill stärka och utveckla den samiska slöjden. Albmut Folket vill stärka slöjdarnas rättsliga ställning. Albmut Folket ska verka för att skapa möjligheter för att alla ska kunna få kunskaper och utbildning i den traditionella sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att ungdomar i sameskolorna ges baskunskaper i sameslöjden. Albmut Folket ska verka för att möjligheten att anskaffa råmaterial för slöjd förbättras och underlättas. Albmut Folket ska verka för möjligheten att mönsterskydda samiska traditionella mönster och uttryck. Spridning Albmut Folket anser att sameföreningarna över hela Sverige utgör ett grundfundament i det samiska samhället, och utgör viktiga plattformar för kunskapsöverföring av samiska traditioner och språk. Albmut Folket vill verka för att mer resurser tillförs föreningarna med målet att öka deras verksamhet. Albmut Folket vill inrätta ett samiskt informationscentrum i Stockholm. Albmut Folket kommer att stödja initiativ som syftar till att stärka varumärket Sápmi genom restauranter, affärer och andra inrättningar eller informationsspridning som ökar den samiska kulturens synlighet i samhället.

Utbildning Albmut Folket kommer att arbeta för att alla samer enligt språklagen kan erhålla samisk undervisning både i sameskolor och i grundskolor. Albmut Folket stöder att Sameskolstyrelsen, även framgent får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter inom förskoleklassen och förskola- och fritidsverksamheten för samiska barn. Albmut Folket vill att antagningskraven utformas så att alla barn, oavsett etnisk bakgrund, ges möjlighet att gå på sameskolan. Albmut Folket vill inrätta ett universitet i Jokkmokk för att stärka forskning och utbildning kring samiska språket, kulturen och näringar. Albmut Folket kommer att stödja förbättringar av, och initiativ till, hemspråksundervisning för barn och språkstudier för vuxna. Albmut Folket vill att man inom Sápmi på ett bättre sätt tar tillvara fördelarna med de som är tvåspråkiga och utöver svenska eller norska också kan tala samiska, mienkielä, ryska eller finska. Albmut Folket vill att förvaltningsområdet ska utökas och omfatta även de södra delarna av sameområdet. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för att Sverige ska efterleva Europarådets ramkonvention och språkstadgan för nationella minoriteter samt att dessa är implementerade fullt ut i den svenska språklagen Forskning Albmut Folket vill att Sametinget ska bli mer aktiv i att initiera och stimulera forskning och undersökningar. Albmut Folket ska verka för att eftersatta forskningsområden ges mer utrymme. Albmut Folket vill att Sametinget inrättar en fond som kan stödja de som vill studera samiska språket på universitetsnivå. Albmut Folket inrätta en etisk nämnd som kan granska och godkänna samisk forskning och som också kan agera som skiljenämnd om det uppstår tvister eller etiska spörsmål inom forskningen. Kultur Albmut Folket vill initiera kulturprojekt som handlar om att återta lokala kulturer, näringar och språk och aktivt verka för en bred kulturminnesvård.

Albmut Folket vill att samer ska ha rätt att uppföra traditionella kulturbyggnader i sitt område, och att befintliga byggnadsverk kan ges möjlighet att aktivt vårdas och skyddas. Albmut Folket kommer aktivt att verka för den samiska kulturens framtid, både för att kvalitetssäkra traditionell samisk slöjd men också verka för att innovatörer inom olika kulturområden får utrymme för att stimulera den samiska kulturen till utveckling. Albmut Folket ska stödja projekt för att öka dagens kulturella utbud inom samisk teater, musik och film. Albmut Folket vill stödja kulturprojekt som syftar till att marknadsföra sameområdet i Sverige och utomlands, för att öka turismen och intresset för den samiska kulturen. Albmut Folket har en generös och demokratisk syn på samiska organisationer och kommer att verka för att alla organisationer ska kunna erhålla ett rimligt verksamhetsstöd. Kyrkan Albmut Folket respekterar alla trosinriktningar i Sápmi och anser att den svenska kyrkan har en särskild roll i många samers liv. Albmut Folket vill verka för en kyrka som markerar sitt oberoende till staten när det gäller samer och kan lyfta fram alla delar av den samiska kulturen. Albmut Folket kommer aktivt att arbeta för en officiell försoning mellan samerna och kyrkan där alla samiska grupper ingår. Media Albmut Folket vill arbeta för att samisk media ska vara oberoende, stark och modern, för att stärka den samiska demokratin. Albmut Folket kommer att arbeta för att fler mediekanaler skapas och ges förutsättningar att överleva. Miljö Albmut Folket kommer att sätta miljöfrågor i centrum och har ett globalt perspektiv på hur klimatförändringar och andra miljöhot kommer att påverka världen. Parlamentsbyggnad Albmut Folket anser att en parlamentsbyggnad är en naturlig del av det samiska självbestämmandet, och att Sametingets verksamhet ska utgå från denna. Jämställdhet och likabehandling Albmut Folket avser att internt att följa Sametingets fastslagna jämställdhetsprogram.

Albmut Folket ska aktivt verka för att samiska organisationer och myndigheter följer sina jämställdhetsplaner. Albmut Folket vill verka för att pågående diskriminering av samer dokumenteras och följs upp. Albmut Folket vill genom forskning, utredningar och seminarier kartlägga den strukturella diskrimineringen och det institutionella förtryck av samer som kommer från majoritetssamhället, och som uppstått utifrån Sveriges i dag rådande samepolitik. Mer information finns på www.samiskafolket.se