Geoenergi värmer fästningen på berget

www.geotec.se nr 4/2009 En tidning från Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation om vatten, värme och kyla Bra dricksvatten i tvåhundra år Se upp för ROT-fallgropar Geoenergi värmer fästningen på berget

SLANGMAN

I n n e h å l l UTGES AV: Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation ADRESS: Box 1127 221 04 Lund TELEFON: 075 700 88 20 TELEFAX: 075 700 88 29 E-POST: redaktion@geotec.se WEBBPLATS: http://www.geotec.se REDAKTION: Henryk Rozenberg, redaktör Johan Barth Johan Larsson ANSVARIG UTGIVARE: Johan Barth LAYOUT: Henryk Rozenberg Geoenergi värmer fästningen på berget När det var dags att sänka värmekostaderna för Carlstens fästning på Marstrand, 11valde Statens Fastighetsverk att satsa på en bergvärmeanläggning. Specialistkompetens i borrbranschen Konsultbranschen: det finns risk för brist på borrningsspecialister. Branschen: har konsulterna själva de nödvändiga kunskaperna? 20 18 Se upp för ROT-fallgropar Fakturamodellens stora vinnare är konsumenterna. För företagare skapar fakturamodellen flera risker och problem i det vardagliga arbetet. Skellefteå Hamn satsar på storväxta gäster Skellefteå Hamn växer - kajen byggs ut och uppställningsytor iordningställs. Femtiofyra styrrör borras ner i hamnens botten för att hålla allt på plats. 28 25 Två män, två dagar Efter mer än två decennier flyttade Geotecs sitt kontor från Höör till Lund. Och det gick nästan smärtfritt - bortsett från slitet och sena möbelleveranser. Har du också gjort ett jobb du inte har gjort? 31 En något ofullständigt ifylld tillståndsblankett avslöjade att Sörmlands Brunnsborrning AB skulle utföra ett jobb företaget inte fått någon förfrågan om. ANNONSER: Original (ev.logotype) skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Annonspriser (4-färg): 1/1-sida: 13500 kr 1/2-sida: 8000 kr 1/4-sida: 4800 kr Moms tillkommer. RABATTER: 2 införanden: 10% 4 införanden: 20% ARTIKLAR: Manus skall vara redaktionen tillhanda senast 4 veckor före utgivningsdag. Skriv namn, adress och telefonnummer på varje manus. För signerade artiklar svarar författarna. Tidskriften läggs ut i sin helhet (lågupplöst PDF) på Geotecs webbplats ca 2 veckor efter utgivningsdagen. Förbehåll mot elektronisk publicering skall meddelas redaktionen senast på utgivningsdagen. BORRSVÄNGEN utkommer med 4 nummer per år. UPPLAGA: 5500 ex. NÄSTA NUMMER: Vecka 13/2010 dricksvatten i tvåhundra år framöver En kulle vid sjön och ett femtiotal brunnar ser till att Tranås kommuns nya vattenverk leverar bra vatten i minst tvåhundra år framöver. 32Bra Geotecs årsstämma: säkerhet i fokus 36 Höga tryck ställer höga krav på utrustningen - dags att satsa på nya slangar för borrkax och tryckluft. årsstämma: koldioxidfrågan, miljömålen och pay-off Koldioxiddebatten bör granskas, pay-offbegreppet bör glömmas och miljömålsarbetet måste effektiviseras - tre budskap att ta med sig. 37Geotecs Redo för tuffa tag - nyutbildade borarre på väg Årets borrarelever skall snart lämna den trygga tillvaron i Skåne. Det är snart dags för praktik och arbetslivet - här kan du stifta bekantskap med dem alla. 40 Fasta avdelningar sid 5. Ledaren Jag tycker inte det är acceptabelt att människor går sönder och mister sina liv på arbetsplatserna. Det får inte ske, säger Geotecs vd Johan Barth. sid 6, 8 och 30. I korthet Råstyrkan på marsch Geoenergi ökar köpintresset för småhus Webbplats främjar energibesparing i Europa Personliga svetshjälmar Värmepumpmarknaden ökade kraftigt Smidig rörsockel för värmeledningar m m sid 42-43. Brunnsforum Räkna inte med okända faktorer Varför har jag vita maskar i vattnet? Vad gör vi med borrkax? Tjugo meters avstånd och seriekopplade kollektorer Jag vill slippa järnhaltigt vatten sid 44. Geotecs medlemsföretag omslag: Eiwe Svanberg, kommendant på Carlstens fästning, iklädd en tidsenlig karolinerdräkt. Foto/bildmontage: Sture Gustavsson och Henryk Rozenberg 3

XRYS 577 - Ny kompressor 35 bar med elektroniskt reglersystem Nya XRYS 577 gör produktionen mer kostnadseffektiv. DrillAirExpert TM gör borrningen 4% mer energisnål samtidigt som du kan borra djupare, bredare och snabbare. DrillAir TM -serien är konstruerad för högsta kapacitet och arbetstryck. Tester som har gjorts i Sverige under extrema förhållanden har visat på överlägsen borrsjunkning. Nya DrillAirXpert är det första steglösa reglersystemet som ger användaren möjlighet att enkelt själv ställa in tryck Kapacitet Arbetstryck 35 bar: 34.20 m 3 /min och flöde elektroniskt. Varje värde kan ställas mellan 22 bar/ 673 l/s och 35 bar/570 l/s. Det elektroniska reglersystemet har flera fördelar gentemot det pneumatiska. Med DrillAirXpert spar du ex. upp till 4% energi samt undviker frysningar. Med globala övervakningssystemet Cosmos TM kan du följa kompressorn i realtid via mobiltelefon som SMS, internet eller e-post. Du ser bl a kompressorns driftdata, service och geografiskt läge. Cover Care TM i kombination med våra olika serviceprogram och Oiltronix TM ger förlängd garanti upp till 5 år. Kontakta oss för mer information: Kent Aidesjö, Västra Sverige, tel.070-201 45 91 Ted Westman, Östra Sverige, tel.070-379 89 69 www.atlascopco.se

L e d a r e n Säkra arbetsplatser Johan Barth VD, Geotec säkrar liv! Under 2009 inträffade en dödsolycka i samband med en borrningsentreprenad. Borraren, en man i 20- årsåldern, omkom troligen när han av oförklarliga skäl kom åt rotationsenheten. Det har hänt förut och det kommer tyvärr med största säkerhet att hända igen. Olyckor sker i de flesta arbeten, borrbranschen är definitivt inget undantag. Några få rapporteras in till Geotec, ytterligare några fler till Arbetsmiljöverket. Men mörkertalet är stort. Mycket stort. En undersökning som BDA, British Drilling Association, gjorde 2009, visade att för varje inrapporterad olycka fanns det ytterligare nio som inte rapporterades. Totalt sett visade även undersökningen att var sjunde borrare årligen råkade ut för någon form skada. Med tanke på att man har kommit betydligt längre med säkerhetsarbetet inom borrning i England finns det ingen anledning att tro att det är bättre i Sverige! Vi börjar få ökade krav från beställare och myndigheter att maskinerna i entreprenaderna skall uppfylla krav enligt olika normer och att linor, rotationsenheter och rörliga delar ska vara skyddade. Det görs av två skäl det ena är att man vill minimera skadorna hos dem som arbetar inom projekten och det andra handlar om ansvar för arbetsgivarna och beställarna. För det är nog så viktigt att komma ihåg att den enskilde entreprenören har ett ansvar att maskiner uppfyller gällande krav och normer samt att de anställda har relevant utbildning för att kunna genomföra entreprenaderna på ett fackmannamässigt och säkert sätt. hur stor omfattningen är och för att komma med rekommendationer och information till borrentreprenörer och tillverkare för att få ett säkrare arbete. Jag tycker inte det är acceptabelt att människor går sönder och mister sina liv på arbetsplatserna. Det får inte ske. Men trots det så fortsätter olyckorna att rapporteras in. Och kollegor dör. Både FAB, Föreningen för Avancerad Borrning och Geotec har under hösten haft säkerhet på agendorna vid sina medlemsmöten. När jag ställde frågan till medlemmarna på teknikmötet vid Geotecs årsstämma, om vad de tyckte om sina arbeten ur ett säkerhetsmässigt perspektiv, framkom att de flesta ansåg att det som gav dem mat för dagen var fullständigt livsfarligt! Så får det inte vara! Anledningen till att två föreningar i branschen har säkerhetsfrågorna på agendan visar att det finns en insikt om att det är farligt och att det finns intresse av att förändra. Utan den insikten och det intresset, kommer det aldrig att finnas en möjlighet att genomföra de förändringar som krävs för att få säkrare arbetsplatser. Men efter dessa två möten är känslan att vi har startat en lång och trög process i de förändringar som krävs på våra arbetsplatser, både i själva utövandet och på maskinerna. Geotec kommer under året att arbeta med säkerhetsfrågor gentemot myndigheter, borrentreprenörer, tillverkare och leverantörer. Branschen som helhet måste tänka på ett kanske delvis nytt sätt. Vi vet att det tar tid, men som Du kunde läsa inledningsvis, är det bråttom! Med vänlig hälsning Johan Barth Det är också viktigt att de företagare som är duktiga premieras. Arbetsmiljöfrågor borde kunna vara en konkurrensfördel och där har beställarna ett sort ansvar. Att faktiskt inte alltid gå efter lägsta priset, utan att hålla sig till regelverket och de förfrågningar som många gånger helt korrekt föreskriver lagar, normer och säkerhetsåtgärder. Du som borrare och företagsledare i branschen, rapportera (anonymt om Du vill) in till Geotec de tillbud och olyckor som sker i verksamheten. Skicka mail eller post. Vi behöver ha underlaget för att veta 5

I kor thet Båda de nya ROC D3 RRC-modellerna drivs av en 116 kw Cummins-motor och tillhandahåller två bergborralternativ: COP 1240 på 12 kw och COP 1640 på 16 kw. Nya 35-barskompressorer Satsningen på kompressorer som kan leverera 35 bars tryck fortsätter den nya Drill Air-serien har utökats med ytterligare två modeller: XRYS 557 med pneumatisk reglering och XRYS 577 med elektronisk reglering. Ett nytt skruvelement reducerar energiåtgången med 4 %, vilket - enligt Atlas Copco - gör kompressorn till en av de mest energieffektiva och bränslesnåla på marknaden. Råstyrkan på marsch Ingen i hytten och allt radiostyrt! Atlas Copco introducerar ytterligare två borriggar med inbyggd radiostyrning (RRC). ga till borrstänger manuellt, samt ett tillvalssystem med vilket du kan lägga till en separat förlängningsstång. 03-riggen kan utrustas med borrstängerna R32 och T38. Atlas Copco-kompressorn på 03-modellen har en fri avgiven luftmängd på 80 l/s. Med nya DrillAirXpertTM som är det första steglösa elektroniska reglersystemet får operatören full kontroll över tryck och flöde och kan enkelt ändra från 22 bar och 673 l/s till 35 bar och 570 l/s. Det elektroniska reglersystemet dels sparar energi dels minskar risker för frysningar och tryckförluster. Kompressorn är utrustad med en Caterpillar dieselmotor C18 ACERT T3 på 429 kw och ett varvtal på 1800 rpm vid normal last. Ljudtrycksnivån är 76 db(a) vid ett avstånd av 7 m (ISO 2151). OC D3-01 RRC Stånghanteringssystemet på 01-modellen hanterar enkelt upp till fem 3,66 m långa stänger. Den kan utrustas med borrstängerna R32, T38 och T45. Atlas Copco-kompressorn på 01-modellen har en fri avgiven luftmängd på 95 l/s. ROC D3-03 RRC 03-modellen har en lång vikbar bom med ett stångrack som tillval för att läg- Läs Svensk Geoenergi! Har du läst Svensk Geoenergi - det nya magasinet om förnyelsebar energi? Nummer 2/2009 finns att läsa /ladda ner eller beställa på www.geotec.se/svenskgeoenergi 6

Kurs i bergvärme/bergkyla Energi- och Miljötekniska Föreningen anordnar i februari en tvådagarskurs om bergvärme och bergkyla. Denna tvådagarskurs fokuserar på bergets funktion och principer och riktar sig till konsulter, kommuntjänstemän, energirådgivare, brunnsborrare och alla andra som har intresse av baskunskaper om bergvärme/kyla. Inga särskilda förkunskaper krävs. Installationsdelen i byggnaden berörs ej särskilt i denna kurs. Kursens mål är att deltagarna efter avslutad kurs ska: Ha kännedom om grundläggande principer för berglager, olika utformningar av bergvärmekollektorer och systemtillämpningar, samt olika dimensioneringsverktyg Erfarenhet av systemens känslighet för olika parametrar. Erfarenhet av design av system för värmeuttag m värmepump, system med direktkylning och balanserat system m både värme och kyla. Kursdatum: 9-10 februari 2010 Plats: Informator, Karlavägen 108, Stockholm Kursledare: Bo Nordell och Göran Hellström Kostnad: Medlemmar i Energi- och Miljötekniska Föreningen betalar 7400 kr exkl. moms, övriga 7900 kr exkl. moms. Kursprogram: Dag 1 Grundläggande funktion - så funkar berget och borrhålet. Responstest mm. Grundläggande utformning - så ser kollektorn ut. Olika utformningar. Vinklade hål. 30% är rätt! Grundläggande systemtillämpningar - dissipativt, värmepump, lagring, återladdning Dimensioneringsverktyg - Kommersiella, Prestige, EED, DST, SBM Dag 2 Praktisk övning 1: Parameterkänslighet - EED Praktisk övning 2: Enskilda brunnar, närbelägna brunnar och lager - EED Praktisk övning 3: Värmepumpssystem för värmeuttag - EED Praktisk övning 4: Direktkylsystem Praktisk övning 5: Balanserat system - EED Information: Kontakta Eija Vinni, Energi- och Miljötekniska Föreningen, telefon: 08-791 66 81, e-post: vinni@emtf.se Kursanmälan kan göras via webbsidan http://www.emtf.se/page.html?cid=1455 I förra numret av Borrsvängen (3/2009) uppgavs felaktig procentsats för beräkning av arbetskostnad i samband med en komplett installation av en bergvärmeanläggning. Enligt SVEP:s rekommendation skall denna arbetskostnad beräknas till 30% av fakturans totalbelopp. Redaktören beklagar misstaget. 7

I kor thet Mäklarsamfundets medlemmar bedömer att geoenergi är det uppvärmningsalternativ som påverkar köpintresset för ett småhus mest. Det visar Mäklarinsikt som bygger på 1 700 fastighetsmäklares bedömning om sin lokala bostadsmarknad utifrån kontakt och samtal med sina kunder. Geoenergi ökar köpintresset för småhus I Mäklarinsikt fick de tillfrågade gradera i vilken utsträckning köpintresset för ett småhus påverkas positivt av följande uppvärmningsalternativ; bergvärme, direktverkande el, fjärrvärme, jordvärme, oljeeldning och pellets. Majoriteten, 96 procent bedömer att bergvärme är det som påverkar köpintresset mest positivt, på andra plats jordvärme (85 procent) som följs av fjärrvärme (68 procent), pellets (39 procent), oljeeldning (5 procent) och direktverkande el (4 procent). I Västerbotten bedömer man att bergvärme och jordvärme har lika stor betydelse, likaså i Blekinge och Dalarna. I Norrbotten bedöms bergvärme och fjärrvärme vara de alternativ som påverkar köpintresset mest. Samtliga län är överens om att det minst populära är direktverkande el och oljeeldning. Att vara klimatsmart ligger i tiden, likaså att se över vilka uppvärmningsalternativ som finns då miljön blir allt viktigare. Ekonomin påverkas också av vilken typ av uppvärmning man har. Köper man hus som har en annan uppvärmning än den man vill ha kan man trots allt förändra det eller i alla fall förbättra det man har. På Energimyndighetens webb finns information och i varje kommun finns det energi- och klimatrådgivare man kan ta kontakt med, säger Claudia Wörmann, analysansvarig på Mäklarsamfundet. Främjar energibesparing i Europa Personliga svetshjälmar Dags att styla din personliga svetshjälm? Då kan en hjälm från Sperian Protection vara något att satsa på. I företagets senaste hjälmserie Optrel p-500 kan sidoskydden bytas ut efter tycke och smak. Ett antal sidoskydd med olika standardmotiv finns att tillgå. Företaget kan även tillverka specialdesignade sidotycken exempelvis med företagets logotyp, borrarens namn eller reklambudskap. Sälj & köp... din begagnade utrustning via Geotecs webbplats www.geotec.se För 400 kr syns din annons där i en hel månad! EU har nyligen lanserat en ny webbportal http://www.buildup.eu. Ändamålet är att underlätta utbyte av information och erfarenheter i frågor som berör minskning av byggnaders energiförbrukning. Portalen vänder sig såväl till enskilda villaägare som byggare, konsulter, myndigheter m fl. EU vill på detta sätt främja teknik- och erfarenhetsutbyte inom hela Europa för att sprida de bästa teknikerna för effektivt nyttjande av energibesparande åtgärder. Webbportalen kommer även att användas av EU-myndigheter för fortlöpande information om relevanta ändringar i lagstiftningen, byggnormer m m. För att nyttja portalens alla tjänster krävs registrering som dock är helt kostnadsfri. 8

Hur funkar ett reningsverk på bästa sätt? Genom att inte göra något väsen av sig såklart. Genom att vara så bekymmersfritt att du till och med glömmer bort att det finns där. Med elförbrukning som en glödlampa och en driftsäkerhet som får alla andra alternativ att blekna. Uponor Clean Easy ger dig alla dessa fördelar och uppfyller dessutom hög skyddsnivå enligt NFS 2006:7. Uponor Clean Easy är en enklare variant av reningsverk, en kombination av slamavskiljare och Uponor fosforfälla. Du kompletterar med valfri efterföljande rening. Läs mer om Uponor Clean Easy och andra produkter och system för hem och samhälle på Uponor.se

G e o t e c ö t e t i M o r a Geoe Geotecs medlemmar betraktar geologiska fenomen vid Styggforsen. värmer f Sören Boström förevisar augerborrning tillsammans med sina anställda 10

Staffan Larses är förvaltare på Statens Fastighetsverk - drift och underhåll av Carlstens fästning ingår i hans ansvarsområde. Foto: Henryk Rozenberg nergi ästningen på berget Nu börjar det bli riktigt bra, det tar ju tid att trimma in anläggningen Vi hade el och olja tidigare det här är mycket bättre Motvind och en lång uppförsbacke gör att meningarna kommer stötvis när Staffan Larses och jag styr stegen mot Carlstens fästning på Marstrandsön. Bergvärme och historiens vingslag Staffan Larses är förvaltare på Statens Fastighetsverk och ansvarar för drift av ett antal stora fastigheter. Själv har jag sedan början på sjuttiotalet planerat att bese fästningen men aldrig kommit till skott. I höstas, när jag rutinmässigt googlade efter begreppet bergvärme dök en blygsam rapport upp på min datorskärm. Dess titel: Varmt på Carlstens fästning. Installation av bergvärme. Arkeologisk schaktkontroll. Händelserik historia, magnifik fästning och modern geoenergianläggning i samverkan kan det bli bättre? Villaägarna föregångare Husen här, alldeles intill vattenlinjen, var de första att utrustas med bergvärmeanläggningar på ön, berättar Staffan. Det var bara att borra 250 meter rakt ner i backen, enkelt. Husen ligger tätt och kommunen har blivit restriktiv med att bevilja tillstånd för ytterligare anläggningar. Vi var alltså inga föregångare på området, men har idag den kraftigaste anläggningen på ön, tillägger han. Carlstens fästning ligger på krönet av Marstrandsön - den kalaste av småöarna här då den ligger ytterst mot havet, från fastlandet sett. Enda förbindelsen hit utgörs av en mindre vägfärja med begränsad lastkapacitet, vilket haft en stor betydelse för satsningen på öns kraftigaste geoenergianläggning. Många intressenter skall samsas För tydlighetens skull skall det påpekas att Statens Fastighetsverk äger fästningen och sköter dess drift och underhåll, medan all verksamhet bedrivs av fästningens hyresgäst, Carlstens Fästning HB ett helt kommersiellt bolag. Eftersom det handlar om en historiskt viktig anläggning, fungerar Riksantikvarieämbetet som tillsynsmyndighet. De äger själva ett mindre antal liknande objekt runtom i landet, precis som Fortifikationsverket, kommunerna m fl, förklarar Staffan. Fortsättning på nästa sida Geoenergi är samlingsnamnet för bergvärme, jordvärme, sjövärme och annan energilagring i marken. Geoenergi är i första hand solenergi som lagrats i jord och berg. Ett litet bidrag kommer även från jordens inre. Denna energi kan vi tillgodogöra oss med hjälp av borrhål (brunnar) med installerade värmeväxlare som kopplats ihop med värmepumpar. En enkel bergvärmeanläggning utvinner energi med hjälp av relativt glest placerade borrhål. Anläggningar med många ihopkopplade, relativt tätt placerade borrhål kallas för borrhålslager och försörjer vanligtvis större fastigheter med värme och/eller kyla. I ett akviferlager lagras energin i ett grundvattenmagasin, en akvifer - både värme och kyla kan lagras. Med hjälp av borrade brunnar kan man säsongsvis utvinna energi från och återföra energi till ett sådant lager. 11

...fortsättning från föregående sida Dessa för den oinvigde något komplicerade ägar- och tillsynsförhållanden gör att all ombyggnad, underhåll och verksamhet granskas av flera parter och det är många viljor som måste jämkas samman innan viktiga projekt kan ros i hamn. Jag brukar säga att vi är många tyckare här krögaren, myndigheterna, arkeologerna Nackdelen kan vara att allt som man önskar få gjort här tar lång tid att genomföra. Å andra sidan kan det vara en fördel att saker och ting tar lång tid och inget görs förhastat, säger Staffan. Bidrag viktiga för ekonomin Carlstens fästning är en så kallad bidragsfastighet kostnaden för att underhålla och driva fästningen överstiger inkomsterna från dess hyresgäster. För att klara denna balansakt får fastighetsägaren årliga bidrag från staten. När utgifterna stiger och bidragen inte riktigt följer med, måste fastighetsägaren se sig om efter möjliga kostnadssänkningar. Samtidigt finns det ett statligt åtagande att kraftigt sänka energianvändningen i sina fastigheter. Avancerad dimensionering ett måste På vägen mot fästningens enorma borggård möter vi Eiwe Svanberg körandes en elektrisk moped någon annan motortrafik är inte tillåten inom området. Hans titel är kommendant - det finns knappast någon annan än han som vet allt om fästningen. När han får höra om mitt ärende, kommenterar han raskt: Det är inte lätt det där med värmepumparna. Att dimensionera vanliga anläggningar kan nog många klara av. Här har vi minst 4-5 meter tjocka murar, allt i sten. Lyckas vi inte hålla temperaturen i salarna på vintern, blir det kallt på sommaren också, påpekar han. Och hur dimensionerar man en anläggning för en sådan fästning? Det är inte många som kan det. Dessutom vill man ju inte att all denna teknik och värmeelementen skall störa fästningens karaktär. Inga transporter och stor besparing Frågan är därför varför Statens Fastighetsverk valt att satsa på en geoenergianläggning på denna blåsiga ö? Och här kommer den lilla färjan in i bilden. Det handlar om hantering av stora mängder bränsle. Förr behövde vi specialtransporter för oljan. Dessutom var jag rädd för att satsa på flis det råder ett starkt pristryck på den marknaden. Det är många som vill köpa och priset har redan stigit kraftigt, påpekar Staffan. Vi har dessutom, från statens sida, krav på oss att sänka energibehovet. Här är det svårt att göra det och då måste man tänka på att sänka kostnaden för den energi vi har behov av. Värmepumpar gör det billigare att ta fram denna energi. Pellets kräver både transportkapacitet och lagring, olje- och eldrift är för dyrt, tillägger Staffan. Begränsade engibesparande åtgärder Givetvis beror de höga uppvärmningskostnaderna till stor del på fästningens konstruktion och möjligheterna att sänka fdess värmebehov är ytterst begränsade. Att tilläggsisolera, byta ut gamla fönster mot moderna treglaskonstruktioner... - allt sådant låter sig inte göras i denna miljö, påpekar Staffan. Med andra ord: tänkbara besparingar, med bibehållet uppvärmningsbehov, måste nås genom effektivare uppvärmningssystem. NYHET! 12

Väl fungerande styrsystem ett måste En annan viktig faktor vid val av anläggning var möjligheterna att på ett enkelt sätt övervaka och styra hela anläggningen. Det var dock lättare sagt än gjort. Många tillverkare bygger produktberoende styrsystem och dessa kan inte kommunicera med andra tillverkares produkter. För vår del har vi då valt pumpar från IVT, medan för styrning och övervakning valde vi utrustning från KTC, med ett överordnat styrsystem som kallas Scada, ett leverantörsoberoende internetbaserat system. Det blev ändå en hel del arbete för att få det hela att fungera rätt, berättar Staffan. All övervakning sker numera via internet. Jag kan sitta på kontoret i Göteborg eller på Kanariöarna och se till att allt fungerar som det skall. Tre separata anläggningar Geoenergianläggningen på Carlstens fästning består egentligen av tre oberoende delar. En mindre anläggning värmer Kommendantshuset (10). Här klarar man sig med en 26 kw-pump kopplad till tre energibrunnar. COP-värdet för denna anläggning pendlar mellan 3-4 och det är bra, påpekar Staffan. En lika stor anläggning värmer Yttre kasernen (4) där receptionen och en del konferenslokaler finns belägna. Fyrkanten (16) värms med en betydlig kraftigare anläggning. I den får vi inte lika högt COP-värde, men vi är nöjda ändå det handlar ju om bastanta stenmurar, inga treglasfönster och sådant. I Fyrkantens anläggning ingår flera värmepumpar med en sammanlagd effekt på drygt 75 kw kopplade till 7 energibrunnar. Ytan som dessa pumpar värmer upp uppgår totalt till 3200 kvm. Hur klarar man det? Grundvärme året runt Staffan berättar att man eftersträvar att hålla 20 grader i de stora lokalerna när där pågår verksamhet, annars håller man grundvärmen på cirka 14 grader. För att klara det har man installerat dels vanlig vattenburen värme, dels ett par kraftiga ventilationsaggregat under golvbrädorna i Fyrkanten. Med aggregataten kan vi snabbt värma upp lokalen från grundvärmeläget. I dessa finns även funktion för avfuktning av luften då det ofta finns fuktproblem i dessa typer av lokaler, påpekar Staffan. 1. Kungsgatan 2. Östra fältvallen 3. Port 23, ingång 4. Artillerikasern, entrékassa 5. Bombfritt kruthus 6. Östra utfallsporten 7. Nedre fånggården och toaletter för besökare 8. Övre fånggården 9. Kungsporten 10. Kommendantshuset 11. Stora borggården Skiss över Carlstens fästning som den ser ut idag. Bild: Carlstens Fästning HB De två ventilationsaggregaten betjänar var sin våning och värmer inneluften via diskret placerade inblåsningsdon. Värmeradiatorerna är för det mesta fullt synliga och det är de som skall hålla grundvärmen. Värmen till ventilationsaggregaten kommer givetvis från bergvärmeanläggningen. Det är viktigt att hålla grundvärmen även vintertid, annars kan fästningen bli utkyld under sommaren. Stora besparingar och komfort Fast Carlstens fästning blir aldrig riktig kall även med avstängda pumpar. Vintertid kan dock temperaturen gå ner till ca 8 grader. Jag räknar med att vår energiförbrukning ligger nu på cirka 60% jämfört med tidigare. Jag har inga exakta siffror, men det är försiktigt räknat. Vi har inte haft riktig koll på våra elkostnader tidigare, men Det handlar inte bara om att sänka kostnaderna, vinsten ligger också i komforten och helt andra möjligheter att styra uppvärmningen, påpekar Staffan. Lång byggtid Bergvärmeanläggningen på Carlstens fästning togs i drift på hösten 2008, så någon riktig kall säsong har man inte haft förrän denna vinter. Projektet genomfördes i flera etapper, berättar Staffan. 12. Fästningskyrkan 13. Västra vattenporten 14. Café (polisbatteri) 15. Port 7 16. Fyrkanten (omgärdar övre borggården) 17. Huvudvallarna 18. Södra donjonen 19. Bastionen Minerva 20. Södra flankverket 21. Stensmedjan 22. Norra flankverket Vi började redan före sommarsäsongen 2008. Vi lade slangar m m. Men sedan fick vi avbryta det gick knappast att arbeta med så många besökare som fanns inne på fästningen. Dessutom handlade det ju om flera miljoner kronor. Det tar tid att få fram bidragspengar för att genomföra ett så stort projekt. De kostnader som finns är inte begränsade till borrning och installation det görs utredningar, utgrävningar, provborrningar, godkännanden och allt det andra som krävs för att få fram en så bra lösning som möjligt på projekteringsstadiet. Dessutom saknas det lämpliga referensanläggningar. Man måste också väga in riskerna för skador som kan orsakas av exempelvis borrning genom väggar eller i marken inne på området, säger Staffan. Vi måste även ta hänsyn till byggnadens historiska värde, hyresgästerna, arbetsmiljön för de som driver verksamheten här, besökare och många andra. Fortsättning på nästa sida 13

...fortsättning från föregående sida Man kan inte, som på andra håll, bara bygga om och därmed förändra områdets karaktär, påpekar Staffan. En anläggning som Carlstens fästning kan omöjligen jämföras med vanliga husbyggen. Där ligger också en del av utmaningen, säger Staffan. Några provinstallationer kan knappast göras, murarna är upp till 10 meter tjocka det är inte lätt att ta sig igenom dem. Det är riktigt högt i tak med stora luftvolymer, vilket kräver mycket energi. Byråkrati en utmaning i sig Utöver de tekniska utmaningarna finns även byråkratiska sådana som man måste slåss med. För att söka bidrag för den typen av anläggningar, krävs det ofta exakta specifikationer för varje liten projektdetalj. Det gör det svårt att under projektets gång modifiera tekniska lösningar som redan föreskrivits i ett tidigare skede. Det är ungefär som att tvingas att redan i förväg bestämma sig för en Volvo fast man egentligen vill söka pengar för en bil. Det kanske finns en lämpligare Saab att köpa när väl projektet kommit dithän? Tyvärr finns det inte mycket valfrihet i efterhand, klargör Staffan. Viktigt vara föregångare Staffan ser även energipolitiska aspekter i dessa till synes tekniska installationer det handlar om att vara föregångare inom många områden. Alla har vi idag krav på oss att sänka energiförbrukningen. Då bör väl vi som Borrfolket fick ställa lastbilen, kompressorn och kaxcontainern utanför murarna och det krävdes riktigt långa slangar för tryckluft och kax för att klara borrningen. Foto: Staffan Larses representerar staten ta det första språnget. Hur skall man annars få de andra, privata fastighetsägarna att göra det? Och sedan har vi industrin som egentligen är intresserad av att få ut sina produkter på marknaden, men knappast av att optimera dem. Då faller det på oss att ta sig an det också. Visst låter det bra att en viss värmepump uppges ha COP-faktor 5, men jag vill se bevis för det i min egen anläggning, tillägger Staffan bestämt. Lyckad geoenergisatsning Det bör sägas att man på Carlstens fästning har lyckats mycket väl med sin geoenergianläggning. De totalt tretton borrhålen, 180 m till 235 m djupa, finns utspridda innanför murarna och är väl Det krävdes både precision och förstärkta bryggor för att riggen skulle kunna ta sig in i fästningen. Foto: Jan Lundblad AB Det var en besvärlig borrning, men jag blev en bra erfarenhet rikare, säger Jan Lundblad. Det var hans företag, Jan Lundblad AB, som utförde borrningsarbetena på fästningen. Jan har varit med i branschen länge, men tycker att detta uppdrag var bra knepigt. Bara att ta maskinerna in på fästningen var ett kapitel för sig och det tog oss en hel dag. Varken broarna eller valven fick skadas det minsta, berättar Jan. Borrningsföretaget fick uppdraget för att man förfogar över relativt små riggar. För att komma in på den inre borggården måste man igenom två träbroar och portvalv. Vi fick förstärka brobanorna med kraftiga stålbalkar, säger Jan. Därefter fick vi ta bort rörmagasinet från riggen. På det sättet klarade vi att ta in riggen hela vägen in - det var inte många centimeter till godo på var sida om riggen när vi passerade genom valven. Det första borrhålet blev extra djupt, då man ville fastställa vattennivåerna på ön. 14

Carlstens fästning på Marstrand är ett resultat av ett 200-årigt byggarbete. Efter freden i Roskilde 1658 tillföll Bohuslän Sverige. Några månader senare beslutade kungen Carl X Gustav att en ny försvarsanläggning (skansar) skulle uppföras på ön. Nio år senare var anläggningens innersta borggård med stenmurar runtom klar. Därefter tillkom det stora runda tornet som fortfarande dominerar fästningen. Genom årtionden fortsatte man att bygga ut försvarsanläggningen det tillkom ytterligare befästningar, vallar, polisbatterier, murverk osv. Först 1860 förklarades fästningen vara färdigbyggd. Ända fram till 1993 bemannades den av försvaret. Foto: Henryk Rozenberg gömda. Oinvigda besökare kan knappast upptäcka att denna historiska byggnad värms med en alltigenom modern geoenergianläggning. Vi fick faktiskt inget vatten medan vi borrade det första hålet. Vi fortsatte ända ner till 235 meter och stannade där. Det har sedan visat sig att vatten sipprade in på 14-20 meters djup. Något saltvatten att tala om stötte vi inte på berget som fästningen vilar på är tydligen mycket tätt, påpekar Jan. Samma sak hände i de övriga, 180 meter djupa, borrhålen. Ytterligare mätningar gjordes för att fastställa att saltvattnet inte tränger in i borrhålen. Markförläggning av kollektorn krävde också en hel del merarbete. Eftersom berget kommer upp i dagen, var vi tvungna att spränga ett ca 20 meter långt förläggningsschakt. Det skulle göras ytterst försiktigt - eventuella vibrationer fick inte skada fästningen. Vi borrade mycket grunda hål och använde svaga laddningar, medan mätning av vibrationerna pågick kontinuerligt. Att ordna detta schakt tog också extra lång tid, minns Jan. Borrningsarbeten pågick i cirka två månader oräknat avbrottet under turistsäsongen. Tiden kan te sig lång, men det finns anledning till det. Blåsten tilltar medan jag promenerar mot färjeläget. Hösten på Marstrand lockar knappast några turister, däremot är reparationsverksamheten utanför fästningen i full gång. När sommaren kommer skall husfasaderna vara finputsade, hotellen upprustade och tusentals besökare fraktas med den lilla färjan in till fästningen. Jag har lovat mig själv att vara med i denna skara. Henryk Rozenberg Det var många avbrott. Vi fick inte jobba när det pågick konferenser eller guidade turer på fästningen. Bullret skulle störa för mycket, berättar Jan. Sedan hade vi ett långt avbrott under sommaren. Att upprätthålla säkerheten med så mycket folk alldeles intill riggen var inte att tänka på. Vi fick till och med ersätta några för skadade kläder och sådant Det sista Jan gjorde var att specialbeställa de 13 lägesmarkeringsbrickor som hör till respektive energibrunn. Vi fick inte sätta upp vanliga brickor, de passar inte in i miljön på fästningen. Så det blev riktigt eleganta, handgjorda kopparplåtar istället, berättar Jan. Fast även dessa brickor vill fästningens kommendandt Eiwe Svanberg helst slippa ha uppsatta på murarna - läget för varje brunn är ju exakt uppmätt och väl dokumenterat. De hör helt enkelt inte hit egentligen, konstaterar han bestämt. Henryk Rozenberg Man kan säga att Carlstens fästning är ytterst välbevarad tack vare ständig tillgång på gratis arbetskraft - från sin tillblivelse ända fram till mitten av 1800-talet har den använts som fängelse. Fångar dömda till s k marstrandsarbete placerades här och bidrog, under hårda umbäranden, till uppbyggnaden av försvarsanläggningen. Bland de mest kända fångar som varit inspärrade här kan nämnas statsrådet Jan Albert Ehrenström (år 1794) och den sägenomspunna stortjuven Lars Larsson Molin, mer känd under sitt alias Lasse-Maja. Den sista garnisonen har visserligen lämnat fästningen för nästan 130 år sedan, men staten har avsatt medel för dess underhåll sedan dess. Försvaret nyttjade Carlstens fästning som utbildningsanstalt och som kursgård. År 1993 överläts fästningen till Statens Fastighetsverk. Idag utgör Carlstens fästning en av landets stora turistattraktioner vars fästningsspel lockar tusentals besökare varje sommar. Vi får ungefär 25000 betalande turister här. Till det tillkommer konferensdeltagare, restauranggäster och de som är med på olika specialarrangemnag. Ett bra år får vi väl totalt drygt 50000 gäster här, berättar Eiwe Svanberg, fästningens nuvarande kommendant. För att locka besökare till fästningen satsar man mycket på turistinformation i närområdet, specialarrangemang och konferenser. Vi annonserar även i norska dagstidningar, det är inte så långt härifrån till Oslo. Våren 2008 var dock riktigt dålig krisen har drabbat även vår bransch, säger Eiwe. Förhoppningsvis kommer det att gå bättre i år. För den som vill få bästa möjliga förutsättningar att uppleva Carlstens fästning rekommenderas ett besök på webbplatsen http://www.carlsten.se Och vill man stanna här några dagar så gäller det att boka hotellrum illa kvickt... Henryk Rozenberg 15

Du har förmodligen redan hört att vi är bäst i jorden. Nu kan vi samla ännu mer energi ur den. Nu lanserar vi Turbulence Collector Bäst i jorden.

frastefraste

Kompetensjak ten Det blir nya tider och nya människor men behovet av kunskap om hur man kan göra jordlagerundersökningar kvarstår. Här kan finnas en nisch för de som söker utvecklingsmöjligheter i borrbranschen. Specialistkompetens i borrbranschen en nisch med möjligheter Fältundersökningar allt viktigare Många konsultföretag som är verksamma inom samhällsbyggnadsområdet behöver veta i detalj hur marklagren ser ut i ett område. De anlitar då specialister för att genomföra fältundersökningar. Det kan vara geotekniker inom det egna företaget eller externa specialister. Utöver de många geotekniska borrningar som behöver göras inför anläggande av vägar, järnvägar och byggnader av olika slag så behövs information om marklagren i samband med många vattenresursutredningar. Informationsbehovet kan då se lite annorlunda ut och därmed kan andra undersökningsmetoder och arbetssätt krävas. Att ge en heltäckande bild av de behov som finns i konsultbranschen låter sig knappast göras på det begränsade utrymme en artikel erbjuder. Låt oss därför presentera några exempel på sådana sammanhang. Infiltrationsbassänger med förhinder Vid undersökningar för att bygga infiltrationsbassänger för vattenförsörjning på en viss plats är förekomst av ler- eller siltlager bland den viktigaste information som behöver tas fram. Sådana anläggningar är relativt vanliga 18 ungefär 25% av det kommunala dricksvattnet i Sverige kommer från vattenverk med s.k. konstgjord grundvattenbildning. Det byggs även nya infiltrationsbassänger och då behöver man först hitta en lämplig plats. Även om ett ler- eller siltlager Foto: Liselott Petersson bara är ett par centimeter tjockt kan det få förödande konsekvenser om det finns där och man inte har kännedom om det. Det kan då få effekten att det avleder det infiltrerade vattnet så att det inte rinner till de brunnar som man räknat med att kunna använda. Hundratusentals kronor i investeringar kan då vara bortkastade. Och det har hänt. Lerlager kan vara skydd mot vägsalt Vid undersökningar för att skydda grundvattenresurser är det också förekomsten av täta lager i marken som är intressant. Vägar utgör en risk för förorening av grundvattnet, dels genom den ständigt pågående spridningen av ämnen från slitage av fordonens bromsar, däck och katalysatorer, dels genom vägsaltning och dels genom utsläpp vid olyckor. Eftersom våra grusåsar är ytterst lämpliga både som dricksvattenmagasin och för att bygga vägar på, finns det många grundvattenmagasin som det går trafikerade vägar ovanpå, med alla de risker det innebär. Det behöver därför göras undersökningar som kan ge information om det finns naturliga lerlager som skyddar grundvattenmagasinet. Om man hittar

lerlager som har en lämplig horisontell utbredning kan man spara hundratusentals, kanske miljontals kronor i investeringar som annars skulle krävas för att anlägga motsvarande fysiska skydd. Markens genomsläpplighet avgörande När en ny brunn ska utföras är det marklagrens genomsläpplighet som avgör hur effektiv brunnen blir. Det gäller både brunnar för vattenförsörjning och vissa typer av energibrunnar. Det är därför av största vikt att man vid den inledande undersökningsborrningen får information om jordlager och vattenförande egenskaper på varje nivå. Även här kan det handla om stora belopp i investeringar som kan gå till spillo om den utförda brunnen inte fungerar som förväntat. Rätt teknik, rätt handhavande och rätt erfarenhet I alla dessa sammanhang behövs dels en undersökningsmetod som gör det möjligt att få upp och granska jordlagerföljden i detalj. Det ställer förstås krav på både borrutrustning och kunskap om dess användningsområden. Det behövs också en bra kommunikation mellan den som ansvarar för vattenresursutredningen och den som utför fältarbetet. Det är ofta bra att kunna ha en direktkontakt, endera tillsammans i fält eller per telefon, under pågående arbete. Här underlättar det om det på båda håll finns en kunskap om egenskaperna hos det geologiska materialet och dess bildningssätt, så att man kan tolka informationen och göra rätt antaganden om, och erfarenhet av de omgivande jordlagren, de som inte undersöks. Lovande framtid för specialister Konsultbranschen ser idag en klar risk att det inom en snar framtid kommer att råda brist på specialister som förfogar över rätt utrustning, besitter efterfrågade specialkunskaper och har den erfarenhet som krävs för att klara de komplicerade uppdragen. De som vill satsa på denna sektor av borrningsverksamheten kommer att medverka till att ta fram mycket värdefull kunskap. För att inte tala om att få möjlighet att ta bättre betalt och bli än mer konkurrenskraftiga på borrningsmarknaden. Cristina Frycklund, Tyréns AB Leif Lundholm, Sweco AB Bengt Wiik, Akva Terra AB Specialistkompetens i konsultbranschen Artikeln här intill tar upp problematiken med att det finns en bristande kompetens eller snarare bristande antal borrare som har kompetens inom det branschen kallar undersökningsborrning. Samtliga tre artikelförfattare är verksamma inom hydrogeologi, varav två tillhör de större konsultbolagen. Jag anser att undersökningsborrning tillhör någonting som ger borrentreprenören en stor tillfredställelse för om man kan utföra en undersökning metodiskt och ta fram och därtill på ett snyggt sätt redovisa de resultat som beställaren efterfrågar, då är man duktig och behärskar sin profession. Och man får precis som artikelförfattarna påpekar bättre betalt. De exempel som artikelförfattarna tar upp är på intet sätt okända och jag vill hävda att för flertalet av Geotecs medlemmar är det självklarheter. Och många av våra medlemmar utför i sina verksamheter den typen av undersökningar som efterfrågas. Det betyder att kompetensen finns inom branschen och att det snarare gäller för entreprenörerna att marknadsföra sig mot beställarna. Det är givetvis inte varje borrföretag som vet hur man utför bra provtagning för att kunna generera ett korrekt resultat inför en brunnsdimensionering eller för den delen även utföra själva dimensioneringen. Och de företag som kan, har lagt ner tid och resurser för att erhålla kompetensen och bör kunna få ha det som en konkurrensfördel. Geotec bedriver på medlemsmötena regelmässig utbildning inom geologi/filterdimensioner/grundvattenproblematik och det är en av många fördelar att vara ansluten till branschorganisationen. Det är ofta som konsulter vänder sig till organisationen för att få råd om vilken entreprenör som kan besitta en specifik kompetens. Och det är sällan något problem att ge dem det som efterfrågas! K o m m e n t a r På en punkt kan jag hålla med artikelförfattarna ostörda prover av lagerföljden, vilket behövs när geologin skall studeras i detalj, är det få entreprenörer inom brunnsborrningsbranschen som kan ta. Den kompetensen ligger mer hos kärnborrarna eller geoteknikerna. När jag gick från konsultbranschen till borrbranschen slogs jag av att det var förvånande få konsulter som kunde någonting om borrning eller för den delen kombinationen vatten/borrning. Förfrågningsunderlagen som skickades ut från konsulterna var i många fall fullständigt undermåliga och ganska snart utkristalliserade sig en liten grupp av konsultföretag som faktiskt visste vad de gjorde. Jag skulle vilja vända på problematiken och säga att kompetensen inom brunnsborrningsbranschen finns, men det anstår många konsulter att införskaffa kunskaper inom borrning så att rätt rådgivning kan ges till kommuner och privata beställare. Johan Barth, VD, Geotec tidigare borrentreprenör och därtill tidigare konsult som hydrogeolog 19

Fakturamodellens stora vinnare är privatpersonen. Enligt den senaste rapporten har cirka 250 000 personer fått skattereduktion för nästan 3,5 miljarder kronor sedan 1 juli 2009. En förmånligare skattelagstiftning än ROT-avdraget är svårt att hitta eftersom varje privatperson har möjligheten att få en skatterabatt på 50 000 kr direkt i plånboken vid ett köp av ett ROT- eller HUNT (Hushållsnära tjänster) arbete och detta sker på bekostnad av Sveriges företag. Fakturamodellens risker och problem För företagare skapar fakturamodellen flera risker och problem i det vardagliga arbetet. Förutom en ökad administrationsbörda och risk för likviditetsproblem då företag får vänta på pengar från Skatteverket måste företagen även agera som beslutsfattare, vilket klart framgår av följande yttrande från Skatteverkets sida: Säljaren av arbete har ett stort ansvar för att de arbeten som han säljer och som han ansöker om utbetalning för hos Skatteverket uppfyller kraven för husarbete. Om arbetet som sådant inte ger rätt till skattereduktion blir säljaren återbetalningsskyldig för utbetalat belopp. (Dnr: 131 552850-09/111).. Förödande konsekvenser Om Skatteverket som resultat av en efterhandsgranskning finner att det utförda arbetet inte uppfyllt kraven, kan Skatteverket retroaktivt upp till sex år efter beskattningsårets utgång - kräva återbetalning av utbetalt belopp. Vidare kan Skatteverket påföra en kostnadsränta på det utbetalade beloppet som ska återkrävas. Fakturamodellen ställer därför mycket höga krav på företagen då konsekvenserna kan vara förödande om företagen inte är väl insatta i fakturamodellen och dess regler. 20 Vad för krav ska uppfyllas? Det är flera omständigheter som måste uppfyllas om privatpersonen ska få rätt till skattereduktion för just det specifika arbetet i den bostaden. Det är framförallt två frågor som behöver besvaras. Första frågan är var ska arbetet utföras, det vill säga vad för bostad privatpersonen innehar. Vilka regler gäller om personen äger ett nybyggt småhus eller innehar ett hus på ofri grund? Finns det tillhörande tomt med eller utan komplementhus? Vad gäller när arbetet ska utföras på föräldrars bostad? Beroende på svaren på dessa frågor ger det privatpersonen en begränsad eller utökad möjlighet att köpa ROT-arbete som kan ge rätt till skattereduktion, vilket leder till nästa frågeställning. Om omständigheterna runt omkring bostaden är uppfyllda, ger det arbete som skall utföras verkligen rätt till skattereduktion? Inom ROT finns hundratals fördefinierade arbeten samtidigt som det föreligger ett flertal oklara gränsdragningar på vilka arbeten som ger rätt eller inte ger rätt till skattereduktion. En viss vägledning kan ges ifrån Skattverkets lista men den är långt ifrån uttömmande. Vad gäller för borrningsföretag? För borrningsföretag finns två typer av arbete som ger rätt till skattereduktion: borrning av energibrunn och vattenbrunn alt. brunnsservice. Dessa typer av arbeten kan endast utföras på småhus med tillhörande tomtmark men vad innebär egentligen småhus med tillhörande tomtmark och var går gränsdragningen? Låt mig exemplifiera med två tänkbara fall. Ingen enkel gränsdragning I första fallet ska ett borrningsarbete utföras på en samfällighet (mark som ägs gemensamt av flera fastigheter) för att leverera vatten till privatpersonernas hushåll. I det andra fallet har en privatperson anlitat ett borrningsföretag för att installera geoenergianläggning och borr- ningsar- bete ska utföras på fastighetens tillhörande servitut, det vill säga annan mark som denna privatperson har, genom förrättning eller avtal, fått an- vändningsrätt till. I båda fallen medges ingen skattereduktion för det utförda arbetet. För att ett borrningsarbete ska ge rätt till skattereduktion ska arbetet utföras på tomten där bostaden är belägen och att värmen och vattnet är avsedd att tillföra bostaden. Det sistnämnda villkoret är uppfyllt men det faller på att arbetet inte utförs på tomten då det sker utanför tomtens gränser. Däremot om samma fastighetsägare köper snöskottning (HUNT-arbete) som utförs på servitutet, ger detta arbetet rätt till skattereduktion. Situationen upplevs givetvis som ologisk och orättvis när fastighetsägaren till samfälligheten och servitutet har rätt att använda marken till eget bruk samt att marken i vissa fall taxeras som en del av fastigheten. Det mest anmärkningsvärda i detta sammanhang är att reglerna skiljer sig om privatpersonen köper ett ROT- eller HUNT-arbete, trots att ROT och HUNT regleras av samma lag. Krav långt utanför kompetensområdet Hantering av gränsdragningsproblematiken kan knappast sägas ingå i borrningsföretagens normala verksamhet. I praktiken kan det leda till att ett företag väljer bort ett uppdrag på grund av

att reglerna kring ROT- och HUNT-arbeten är oprecisa och kräver ingående kunskaper om lagen långt utöver det sunda förnuftet. Det tidspressade läge som uppstår när en offert skall skrivas och rimlig information om köparen och fastigheten införskaffas, ställer enskilda företagare i en särskilt utsatt position. Skatteverkets möjlighet till extremt lång retroaktiv återkravstid underminerar också företagarens förtroende för de lokala skattekontorens besked i avdragsfrågor. Kan borrningsföretaget fullt ut lita på erhållna besked eller måste det gardera sig genom att avsätta en del av erhållna belopp till oförutsedda återbetalningar? Detta är ett av många exempel på vilka frågor som företagen måste ta itu med inför ett kommande uppdrag och den gränsdragningsproblematik som företagen står inför. Jimmy Thörnlöf Jimmy Thörnlöf är affärsjurist och har tidigare arbetat på Skatteverket med frågeställningar som berör ROT-avdraget. Han driver idag en webbaserad konsultverksamhet - www.mrrothunt.se - som är en mötesplats för konsumenter och företag samt bedriver företagsrådgivning i ROT-avdragsfrågor. GEOTEKNIK ATT GRUNN(D)A PÅ GD för 31:a gången, 11 mars 2010! Grundläggningsdagen (GD) riktar sig till entreprenörer, beställare, konsulter, myndigheter med flera inom grundläggningsområdet i vid bemärkelse. Intresset för Grundläggningsdagen har glädjande nog spridit sig utanför Sveriges gränser. Numera finns varje år såväl konferensdeltagare som utställare från Norden och Europa på plats. För fullständigt program och anmälan - besök webbplatsen www.grundlaggningsdagen.nu 21

Mincon Sweden AB 2009 års julklappspengar har vi skänkt till Barncancerfonden. Vi tackar våra kunder för året som gått och önskar er en god fortsättning på det nya året. Med vänliga hälsningar Mincon Sweden AB Mincon 4HR ek 407RT Lättvikts Slangvinda Nemek 407RT KCR Lättvikts lättviktslagvinda Weda Automatiska Slangvinda pump Spännb weden AB inspång För att se vårt totala produkt utbud besök vår webbsida ikts Slangvinda KCR Weda pump öytil Håkan Waltersson Teddy Jansson Weda pump Fredrik Green Ulrika Björketun John Göytil Håkan Waltersson Teddy Jans För att se vårt totala Servicetekniker Säljchef Säljare Kontor/Ekonomi rodukt utbud besök Servicetekniker Säljchef 8 53 20 0706-72 11 12 070-378 vår webbsida För att 070-378 se 53 vårt 22 53 totala 070 20 produkt 342 23 64 tel. 0122-154 80 0706-72 11 12 070-378 53 incon.nu www.qmatecdrilling.no www.mincon.nu Mincon hakan@mincon.nu 4HR teddy@mincon.nu utbud besök vår webbsida fredrik@mincon.nu fax. 0122-154 81 john@mincon.nu hakan@mincon.nu teddy@minc Weda Weda-pump pump Automatiska automatiska www.mincon.nu Spännband spännband Knäckbänk knäckbänk rsson Teddy Jansson Fredrik Green Ulrika Björketun er Säljchef Säljare Kontor/Ekonomi 2 070-378 53 22 070 342 23 64 tel. 0122-154 80 on.nu teddy@mincon.nu fredrik@mincon.nu fax. 0122-154 81 Mincon Sweden AB Box 2084 612 02 Finspång www.mincon.nu Mincon Sweden AB John Gøytil Mincon Sweden Box AB 2084 Box 2084 612 02 Finspång 612 02 Finspång 070-378 53 20 john@mincon.nu John Göytil För att se vå produkt utb vår webb www.minc www.qmatecdrilling.no Håkan Waltersson Håkan Waltersson Servicetekniker Teddy Jansson 070-378 servicetekniker 53 20 0706-72 säljchef 11 12 0706-72 11 12 070-378 53 22 john@mincon.nu hakan@mincon.nu hakan@mincon.nu teddy@mincon.nu