Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer



Relevanta dokument

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar stöd för styrning och ledning Preliminär version INAKTUELLT

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012

Antagen av Samverkansnämnden

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Osteoporos & Frakturprevention. Kristina Åkesson Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus Malmö Lund Universitet

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Regionuppdrag rörelseorganens sjukdomar

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Indikatorer Bilaga

Protokoll från Landstingsstyrelsens arbetsutskotts sammanträde

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Jenny Gustafsson Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Endometrios

Politisk viljeinriktning för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2016

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Målnivåer för rörelseorganens sjukdomar. Bilaga 3 Indikatorer

Reumatiska sjukdomar. Mikael Heimbürger Läkare, PhD. SEHUR170429

För allas rätt till rörelse

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för god vård och omsorg

Att förebygga brott Nationella riktlinjer för osteoporos

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Forsknings plan (version IV )

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Vård vid rörelseorganens sjukdomar

Katrin Boström, Helena de la Cour Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Producentobunden läkemedelsinfo

TNF alfahämmare rekommendationsavtal

Läkemedelsbehandling vid reumatiska sjukdomar. Socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av reumatiska sjukdomar

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar Indikatorer och underlag för bedömningar. Bilaga 2. Vårdkonsumtion och kostnader

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Motion: Screening av benskörhet Handlingar i ärendet:

K BKI/ e,..nörebrolan. Samverkansnämnden UPPSALA ÖREBRO SJUKVARDSREGION

OSTEOPOROS / BENSKÖRHET. En dold folksjukdom

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

BESLUT. Datum

7 Yttrande över motion - Screening för benskörhet hos äldre

Björn Beermann SPF Idun. Osteoporos,(benskörhet) en försummad folksjukdom

Benskörhet hur påverkar sol, hormoner och läkemedel? Britt-Marie Nyhäll-Wåhlin Osteoporosenheten Kliniken för reumatologi Falu lasarett

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Otezla Filmdragerad tablett 10 mg + 20 Blister, 4 x 10 mg , ,00

Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom

Ledstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013

Läkemedel - trender och utmaningar

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

BESLUT. Datum

Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Reumasjukdomar och graviditet

Respondenter med diagnos AS

Fem steg mot arbete. Arbetsförutsättningar. Socialförsäkringarna. Sociala förutsättningar. Medicinsk rehabilitering. Hälso- och sjukvård

BESLUT. Datum

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

TILL DIG SOM SKA BEHANDLAS MED TRIDEPOS

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Vägledning för en god palliativ vård

Behandling av benskörhet för att förebygga frakturer

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Förslag till Intressepolitiskt program

Rehabilitering vid Reumatiska sjukdomar, Artros och Fibromyalgi

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Sekundär frakturprevention i Värmland

4. Behov av hälso- och sjukvård

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

För terapigrupp osteoporos: Anna Holmberg MD, PhD Ortopediska kliniken Skånes Universitetssjukhus

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

42/16 Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

Reumatoid artrit den vanligaste inflammatoriska reumatiska sjukdomen

BESLUT. Datum

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Transkript:

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28

Samverkansnämnden rekommenderar sjukvårdsregionens landsting Att införa Socialstyrelsens rekommendationer för rörelseorganens sjukdomar Att anta som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent och där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet att respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar Samverkansnämnden beslutar för egen del För utvecklingsgruppen för samordning av nationella riktlinjer att inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom utvecklingsgruppen för samordning av nationella riktlinjer använda de nationella riktlinjernas indikatorer för att följa upp rörelseorganens sjukdomar ur ett lednings- och styrningsperspektiv att följa upp givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen För regionala läkemedelsrådet att sammanställa kostnaderna för TNF hämmare 2011, i regionen och respektive landsting att följa upp kostnadsutvecklingen av läkemedel för de berörda vårdområdena För regionala utbildningsrådet att inventera antalet reumatologer i regionen och respektive i landsting att se över personalförsörjning främst gällande reumatologer Syfte med den politiska viljeinriktningen Likvärdig vård Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård gällande rörelseorganens sjukdomar inom regionen, vidare vara stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de utvecklingsområden inom rörelseorganens sjukdomar som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. 2 (6)

En förutsättning för att utjämna skillnader i praxis och resultat är möjligheterna till rättvisande jämförelser. Samverkansnämnden rekommenderar därför att landstingen antar som mål att täckningsgraden för rapportering till berörda kvalitetsregister vid utgången av 2013 i genomsnitt är 80 procent och där 70 procent är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. Vad är rörelseorganens sjukdomar? Rörelseorganens sjukdomar är ett samlingsnamn för en mängd olika åkommor som angriper skelett, leder och muskler, med olika vårdbehov som följd. Här ingår även benbrott och ledskador som orsakas av olyckor. För medicinska tillstånd i rörelseorganen används även den sammanfattande benämningen reumatiska sjukdomar. Det finns omkring 80 olika reumatiska diagnoser. En vanlig indelning är inflammatoriska tillstånd (artriter, och systemsjukdomar) och icke-inflammatoriska tillstånd (smärta och artros). Betydligt fler i befolkningen lider av icke-inflammatoriska besvär än inflammatoriska. Rörelseorganens sjukdomar är vanliga Sjukdomar i skelett, leder och muskler är mycket vanliga. I Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden uppgav 15 procent av männen och 21 procent av kvinnorna att de har en långvarig sjukdom som är relaterad till rörelseorganen. I Sverige drabbar rörelseorganens sjukdomar oftare äldre personer än yngre och ungefär hälften av alla kroniska besvär som personer över 65 år lider av är kopplade till skelett, leder och muskler. Den stora ökningen av antalet personer med övervikt bidrar även den till en ökning av sjukdomar i rörelseorganen, särskilt artros. Kvinnor har oftare besvär i rörelseorganen än män. Exempelvis visar en rapport baserad på hälsodataregistren under 2007 att kvinnor utgör en majoritet av patienterna med artrit och artros. Konsekvenserna av sjukdomar i rörelseorganen är omfattande. Den enskilda personen påverkas av försämrad livskvalitet i form av smärta, minskad rörlighet, förlust av oberoende och minskat välmående i allmänhet. Mål, rekommendationer och ekonomiska konsekvenser Generellt för samtliga nedanstående tillstånd gäller att Socialstyrelsen rekommenderar fysisk aktivitet i anpassade former för respektive diagnos/tillstånd. Rekommendationer vid Osteoporos FRAX och DXA för att bedöma frakturrisk Vid misstanke om osteoporos bör hälso- och sjukvården bedöma frakturrisken med hjälp av det så kallade FRAX-verktyget som finns fritt på internet och vid behov göra en bentäthetsmätning med DXA. Socialstyrelsen beräknar att den ökade behandlingen för osteoporospatienter med mycket hög frakturrisk ger en sammanlagd kostnadsminskning på närmare 200 miljoner kronor per år. Kostnaden för behandling beräknas öka med cirka 70 miljoner kronor per år medan minskningen av antalet frakturer på sikt förväntas ge en kostnadsminskning med cirka 270 miljoner kronor per år. 3 (6)

Behandling med alendron- och zoledronsyra vid mycket hög frakturrisk Personer med mycket hög frakturrisk bör hälso- och sjukvården behandla med alendronsyra. De personer som har svårigheter att fullfölja behandlingen med alendronsyra bör i stället behandlas med zoledronsyra. Vid låg frakturrisk bör däremot hälso- och sjukvården endast i undantagsfall behandla med dessa läkemedel. Ingen behandling med kalcium och D-vitamin Hälso- och sjukvården bör inte förskriva kalcium och D-vitamin som monoterapi till kvinnor i åldern 40 79 år som inte har dokumenterad brist på dessa ämnen. Socialstyrelsen beräknar att rekommendationen gällande kalcium och D-vitamin ger en kostnadsminskning på 19 29 miljoner kronor per år. Ingen vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression Hälso- och sjukvården bör inte utföra vertebro- eller kyfoplastik vid kotkompression som beror på osteoporos. Undersökningar visar att dessa kirurgiska åtgärder inte har någon långvarig effekt på smärta, funktion eller livskvalitet. Förslaget gällande vertebro eller kyfoplasik vid kotkompression förväntas innebära en kostnadsminskning. Rekommendationer vid Artros Fysisk träning vid artros Hälso- och sjukvården bör ge handledd träning under lång tid till personer med artros i knä och höft. Undersökningar visar att träning har en smärtlindrande effekt som kan jämföras med smärtlindrande läkemedel. Rekommendationen om fysisk träning vid artros kommer sannolikt att leda till en kostnadsökning för hälso- och sjukvården. Ingen glukosamin, hyaluronsyra eller artroskopisk kirurgi med ledstädning vid artros Hälso- och sjukvården bör inte behandla med glukosamin eller hyaluronsyra vid artros i knä eller höft. Dessa ämnen har inte någon effekt på smärta eller ledfunktion. Att upphöra med behandling som glukosamin eller hyaluronsyra kommer att kunna innebära en kostnadsminskning på cirka 85 miljoner kronor per år. Hälso- och sjukvården bör inte heller göra artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion vid artros i knäet. Åtgärden som behandling av artros har inte bättre effekt på smärta och funktion än träning och smärtlindrande medicin. Inte utföra artroskopisk kirurgi Att inte utföra artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion vid artros i knä innebär en kostnadsminskning på cirka 25 miljoner kronor per år. 4 (6)

Rekommendationer vid Inflammatorisk ryggsjukdom och psoriasis artrit TNF-hämmare när andra läkemedel haft otillräcklig effekt vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit Hälso- och sjukvården bör behandla med TNF-hämmare vid ankyloserande spondylit när de läkemedel som man sätter in först, så kallade NSAID läkemedel, inte har haft tillräcklig effekt. Hälso- och sjukvården bör även behandla med TNF-hämmare vid psoriasisartrit där NSAID-läkemedel, kortisoninjektioner och så kallade sjukdomsmodifierande läkemedel inte har haft tillräcklig effekt. Sammantaget bedöms rekommendationerna om TNF hämmare ge en ökad kostnad på cirka 480 miljoner kronor per år. Rekommendationer vid reumatoid artrit Kombinationsbehandling med läkemedel tidigt och vid otillräcklig effekt vid reumatoid artrit Hälso- och sjukvården bör påbörja behandling med metotrexat och TNF-hämmare direkt vid tidig reumatoid artrit med hög sjukdomsaktivitet och flera markörer på dålig prognos. Socialstyrelsen bedömer att cirka 10 procent av dem som varje år får diagnosen reumatoid artrit uppfyller kriterierna för tidig kombinationsbehandling. Kombinationsbehandling En person som har fått otillräcklig effekt av enbart behandling med metotrexat och har fortsatt medelhög till hög sjukdomsaktivitet bör få behandling med både metotrexat och TNF-hämmare (biologiska läkemedel). Hälso- och sjukvården bör även behandla med en kombination av metotrexat och annat biologiskt läkemedel (annan TNF-hämmare, abatacept, rituximab eller tocilizumab) om kombinationsbehandlingen med metotrexat och TNF-hämmare inte ger tillräcklig effekt. Socialstyrelsen bedömer att dessa rekommendationer ger den största kostnadsökningen inom all behandling vid reumatoid artrit. Rekommendationen om kombinationsbehandlingen med läkemedel tidigt och vid reumatoid artrit beräknas ge ökade kostnader på 84 miljoner kronor per år. Kombinationsbehandlingen med metotrexat och TNF hämmare är svår att beräkna eftersom det saknas uppgifter om hur stor gruppen är. En grov skattning är dock att kostnaderna för hälso- och sjukvården ökar med 150 250 miljoner kronor per år. 5 (6)

Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs riktlinjespecifika indikatorer 35 indikatorer (varav 13 utvecklingsindikatorer), som tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. Samverkansnämnden förväntar sig att: o respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att följa upp sina resultat utifrån indikatorerna exklusive utvecklingsindiaktorerna, i de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar o o de nationella riktlinjernas indikatorer används för att följa upp rörelseorganens sjukdomar ur ett lednings- och styrningsperspektiv inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom Utvecklingsgruppen. givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av Utvecklingsgruppen. Sammanfattning ekonomiska och organisatoriska konsekvenser landstingen i U/Ö-regionen Rörelseorganen står för en stor andel av samhällets totala utgifter för sjukdomar. Bedömningen är att de ekonomiska konsekvenserna av rekommendationerna generellt innebär ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Samtidigt bör noteras de stora samhällsekonomiska vinsterna som förväntas, inte minst inom reumatologin. Men flertalet av rekommendationerna förväntas medföra att människor med dessa sjukdomar får förbättrad hälsa, höjd livskvalitet, bättre funktionsförmåga och minskat antal frakturer, vilket kan ge sänkta kostnader på längre sikt. Ekonomiska konsekvenser Fördelningen av konstander för nya behandlingsmetoder mellan primärvård och specialistvård, kommer att kräva tydlighet vid intern fördelningar resurserna inom respektive landsting. Organisatoriska konsekvenser Vad gäller organisatoriska konsekvenser innebär rekommendationerna att primärvården får ett tydligare ansvar för diagnostik och behandling av framför allt artros. Rekommendationen gällande läkemedelsbehandling vid framför allt reumatoid artrit kommer att innebära tätare och därmed fler uppföljningar, vilket kan få till följd ett ökat behov av specialistläkare. 6 (6)