Utredning om klimatkompensation av tjänsteresor i Linköpings kommun 2015-06-09
Sammanfattning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral år 2025. Kommunstyrelsen har gett kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på hur klimatpåverkan från kommunkoncernens tjänsteresor kan minska samt hur ett system med klimatkompensation för dessa resor skulle kunna utformas (Dnr. KS 2012-327 ks 289). Linköpings kommun har tagit fram en handlingsplan för miljöanpassat resande som omfattar såväl arbetspendling som tjänsteresor. Planen syftar till att minska klimatpåverkan av resor till/från arbetet och resor i arbete och ska bidra till att göra Linköpings kommun till det goda föredömet gentemot näringsliv och invånare avseende hållbara transporter. Klimatkompensation har identifierats som en åtgärd för att nå uppsatta mål om ett hållbart resande i arbetet och ett led i arbetet mot målet om en koldioxidneutral kommun 2025. Linköpings kommun kan inte klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller genom investeringar i utsläppsreducerande projekt utanför nationsgränserna. Linköpings kommun föreslås istället införa intern klimatkompensation. Förslag till införande av system för klimatkompensation av tjänsteresor i Linköpings kommun Ett klimatkonto inrättas för finansiering av åtgärder som minskar kommunens framtida klimatpåverkan av koldioxid Vid resor som omfattas av klimatkompensation betalar verksamheter inom kommunen en klimatavgift till klimatkontot. Storleken på klimatavgiften baseras på mängden koldioxidutsläpp genererat av respektive färdmedel. - 2 procent på hyreskostnaden för bilpool - 5 procent på kostnad för gas - 10 procent på kostnad för E85 och för ersättningen för privat bil i tjänsten - 20 procent på inrikes och utrikes flygbiljetter och för fossila drivmedel (bensin och diesel) Klimatkompensation omfattar medarbetares och förtroendevaldas tjänsteresor med inrikes och utrikes flyg och resor med personbilar och lätta lastbilar hyrda, ägda eller leasade av kommunen samt resor med privatbil i tjänsten Klimatkompensation införs för verksamheten som kommunen bedriver i förvaltningsform. Upphandlad kommunal verksamhet (upphandlat verksamhetsuppdrag och LOV-uppdrag) undantas från systemet för klimatkompensation Klimatkompensation införs 1 jan 2016. Kommunstyrelsen fastställer årlig aktivitetsplan för klimatkompenserande åtgärder samt Klimatkontot kommer att användas till klimatrelaterade förbättringsåtgärder i syfte att minska kommunens framtida koldioxidutsläpp. Medlen i klimatkontot bör inledningsvis inriktas mot de åtgärder som har identifierats och som bedöms driva arbetet med att nå målen i kommunens handlingsplan för miljöanpassat resande och i förlängningen att nå målet om en koldioxidneutral kommun 2025. 2
Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Innehåll... 4 2 Bakgrund... 5 2.1 Linköpings kommun: organisation och verksamhet... 5 2.1 Transporter i Linköpings kommun... 5 2.2 Tjänsteresor i Linköpings kommun... 6 3 Att klimatkompensera på den svenska marknaden... 9 3.1 Att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter... 9 3.2 Att klimatkompensera genom investeringar i utsläppsreducerande projekt... 9 3.3 Linköpings kommuns möjligheter att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt... 10 4 Förslag till system för klimatkompensation... 11 4.1 Intern klimatkompensation... 11 4.1.1 Klimatkompensationens omfattning... 11 4.1.2 Avgränsningar för klimatkompensation... 12 4.1.3 Ett konto för finansiering av klimatinsatser... 12 4.1.4 Beslut och tilldelning av medel... 13 4.1.5 Administration av klimatkompensation... 13 4.1.6 Miljöekonomiska incitament... 13 4.1.7 Ekonomiska konsekvenser... 14 4.1.8 Kostnader för administration... 14 5 Klimatkompensationens omfattning... 15 5.1 Privata utförare av kommunal verksamhet... 15 5.2 Kommunens hel- och majoritetsägda bolag... 15 Referenser... 16 3
1 Inledning 1.1 Bakgrund Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral år 2025. Kommunstyrelsen har gett kommunledningskontoret i uppdrag att återkomma med förslag på hur klimatpåverkan från kommunkoncernens tjänsteresor kan minska samt hur ett system med klimatkompensation för dessa resor skulle kunna utformas (Dnr. KS 2012-327 ks 289). Linköpings kommun har utformat en handlingsplan för miljöanpassat resande, Grön resplan, som omfattar såväl arbetspendling som tjänsteresor. Planen syftar till att minska klimatpåverkan från resor till/från arbetet och resor i arbete och ska bidra till att göra Linköpings kommun till det goda föredömet gentemot näringsliv och medborgare avseende hållbara transporter. Klimatkompensation har identifierats som en åtgärd för att nå uppsatta mål om ett hållbart resande i arbetet och ett led i arbetet mot målet om en koldioxidneutral kommun 2025. 1.2 Syfte Utredningen ska analysera olika alternativ till klimatkompensation, ta ställning till dessa, samt lämna förslag till beslut. En konsekvensbedömning ska beskriva ekonomiska och miljömässiga effekter samt andra konsekvenser med förslaget. I uppdraget ingår att genomföra en omvärldsanalys där relevanta erfarenheter från kommuner och landsting tillvaratas. 1.3 Innehåll Kapitel 2 innehåller en kortare översikt av Linköpings kommuns organisation och verksamhet med en redovisning av de tjänsteresor som sker i de kommunala verksamheterna. Kapitel 3 innehåller en redovisning av vanliga sätt att klimatkompensera på den svenska marknaden samt en bedömning av kommunens möjligheter att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt i andra länder. Kapitel 4 redovisar ett förslag till system för intern klimatkompensation för Linköpings kommun. Kapitel 5 identifierar ett antal viktiga ställningstagande för kommunen inför beslut om klimatkompensation av tjänsteresor. En kortare översikt av klimatkompensation i kommuner och landsting återfinns som bilaga till rapporten. 4
2 Bakgrund 2.1 Linköpings kommun: organisation och verksamhet Linköpings kommun bedriver verksamhet i förvaltningsform och bolagsform. Den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform organiseras i ett antal förvaltningar: kommunstyrelsens förvaltning, utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgs- och äldreförvaltningen, socialförvaltningen, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt utförarstyrelsens förvaltning Leanlink. Den verksamhet som bedrivs i bolagsform organiseras under Linköping Stadshus AB. Linköpings kommuns verksamhet utförs av både kommunala och privata utförare. De delar av kommunens verksamhet och service som är möjliga och anses lämpliga att konkurrensutsätta är samlade inom Leanlink. År 2014 utförde Leanlink t ex cirka 40 procent av hemtjänsttimmar och tillhandahöll cirka 20 procent av antal platser i vårdbostäder, cirka 48 procent av antal platser i boenden för personer med psykisk funktionsnedsättning och cirka 61 procent av platser i gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Resterande marknadsandelar utfördes av privata utförare. Linköpings kommun upphandlar i konkurrens utförare av måltidsservice till kommunala skolor och förskolor, vårdboenden och servicehus. Kommunens måltidsproduktion är indelad geografiskt efter verksamhetsområden. Leanlink tillhandahåller för närvarande måltidsproduktion för Södra och Norra skolområdet samt för Skäggetorp och Gymnasieskolorna. Privata utförare tillhandahåller måltidsproduktion för Västra och Östra skolområdet samt Ekdungeskolan. I Linköpings kommun finns både kommunala och fristående skolor och förskolor. I kommunen finns 187 förskolor varav 142 kommunala och 45 fristående och 59 grundskolor varav 48 kommunala och 11 fristående samt 17 gymnasieskolor varav 6 kommunala och 11 fristående. 2.1 Transporter i Linköpings kommun Linköpings kommun finansierar, direkt eller indirekt, ett flertal verksamheter som kräver transporter. Detta omfattar bland annat personalens tjänsteresor, transporter av brukare, elever och avlidna och transporter av mat, post och varor. Som arbetsgivare har kommunen även viss rådighet över personalens arbetsresor till och från arbetet. Med tjänsteresor avses arbetsrelaterade resor och ärenden som görs i tjänsten. Exempel på tjänsteresor är möten och aktiviteter på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen, t ex externa möten, konferenser, hembesök hos brukare, bygginspektioner, etc. Tjänsteresor kan genomföras av såväl tjänstemän som politiker. Linköpings kommun bedriver verksamhet i förvaltningsform och bolagsform. Linköpings kommuns verksamhet utförs av både kommunala och privata utförare. I Linköpings kommun finns både kommunala och fristående skolor och förskolor. Tjänsteresor sker i olika omfattning i all verksamhet. 5
2.2 Tjänsteresor i Linköpings kommun I kommunkoncernen sker årligen ett stort antal tjänsteresor. Resor sker med olika färdmedel i alla verksamheter i varierande omfattning. Tjänsteresor ger upphov till utsläpp om cirka 2 000 ton koldioxid per år varav cirka 1 100 ton genereras av den verksamhet som bedrivs i förvaltningsform och cirka 900 ton av den verksamhet som bedrivs i bolagsform. För verksamhet i förvaltningsform omfattar redovisningen enbart tjänsteresor som sker i den verksamhet som bedrivs av kommunala utförare samt tjänsteresor som sker i den verksamhet som bedrivs av kommunala skolor och förskolor. Figur 1-3 redovisar koldioxidutsläpp från Linköpings kommuns resande 2010-2014 indelat efter transportslag. Kommunens resande har varit förhållandevis stabilt över tid. Resor med bil står tillsammans med flygresor för huvuddelen av kommunens utsläpp från tjänsteresor. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Totalt Bil varav bilpark varav bilpool varav privatbil Flyg Tåg 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 1 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i koncernen 2010-2014 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Totalt Bil varav verksamhetsbil varav bilpool varav privatbil Flyg Tåg 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 2 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i förvaltningen 2010-2014 6
1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Totalt Bil varav verksamhetsbil varav bilpool varav privatbil Tåg Flyg Figur 3 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i bolagen 2010-2014 Figur 4 och Figur 5 redovisar utsläpp indelat efter förvaltning respektive bolag. Huvuddelen av förvaltningarnas utsläpp genereras av resor med verksamhetsbil inom Leanlinks olika verksamheter samt av inrikes och utrikes flygresor inom utbildningsförvaltningens verksamhetsområden. Resor som sker inom verksamheter under kommunstyrelsens förvaltning, kultur- och fritidsförvaltningen, omsorgs- och äldreförvaltningen samt miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen genererar mindre utsläpp. Bilden redovisar enbart de tjänsteresor som genererar utsläpp. En stor del av kommunens resor i tjänsten genomförs till fots eller med cykel. 400 350 300 250 200 150 100 50 2010 2011 2012 2013 2014 0 Ks KoF UTB OoÄ Soc MoS Leanlink Verksamhetsbil Bilpool Privatbil Tåg Flyg Figur 4 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i förvaltningen 2014 7
800 700 600 500 400 300 200 100 0 Arenabolaget AB Nulink AB Lejonfastigheter AB Stångåstaden AB Tekniska Verken AB St Kors AB Verksamhetsbil Privatbil Bilpool Tåg Flyg Figur 5 Koldioxidutsläpp från tjänsteresor i bolagen 2014 8
3 Att klimatkompensera på den svenska marknaden Att klimatkompensera innebär att motverka eller reducera en mängd utsläpp som motsvarar storleken på de utsläpp man avser att kompensera för. Genom klimatkompensation finansieras en åtgärd som leder till en utsläppsreduktion som är lika stor som de utsläpp som ska kompenseras. Det finns i huvudsak två sätt att klimatkompensera på den svenska marknaden. Klimatkompensation kan antingen ske genom köp av utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter eller genom investeringar i reglerade eller oreglerade projekt med syfte att minska utsläppen av växthusgaser i andra länder. 1 3.1 Att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter EU:s handelssystem för utsläppsrätter (EU ETS) inrättades för att på ett kostnadseffektivt sätt uppfylla EU:s åtaganden om minskade utsläpp av koldioxid. Systemet syftar till att begränsa utsläppen från europeiska industri- och energianläggningar genom att etablera en övre gräns, ett så kallat tak, för de totala utsläppen från samtliga företag i systemet. Utsläppstaket beslutas av Europeiska kommissionen och ska successivt sänkas för att ge minskade utsläpp. För att få släppa ut växthusgaser måste företagen i systemet inneha utsläppsrätter. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger innehavaren rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Priset på utsläppsrätter bestäms av utbud och efterfrågan på marknaden och ska ge företag incitament att minska sina utsläpp. Att klimatkompensera genom köp av utsläppsrätter innebär att man köper upp och makulerar utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter. På så sätt begränsas den europeiska industrins möjligheter att släppa ut växthusgaser. 2 3.2 Att klimatkompensera genom investeringar i utsläppsreducerande projekt Att klimatkompensera genom FN-reglerade projekt innebär att man betalar för en investering eller ett projekt, t ex utbyggnad av förnybar energiproduktion eller energieffektivisering, som ger minskade utsläpp av växthusgaser i andra länder. Genom att finansiera ett miljöprojekt får man tillgodoräkna sig de utsläppsreduktioner som projektet skapar. Systemet skapades för att reglera staters bindande åtaganden under Kyotoprotokollet, bland annat möjliggöra utsläppsreduktioner genom investeringar i andra länder, men kan användas av privatpersoner eller organisationer som frivilligt vill kompensera för utsläpp. Frivillig klimatkompensation genom FN-reglerade CDM- projekt eller JI-projekt ger minskade utsläpp utöver staters bindande åtaganden under Kyotoprotokollet. 3 4 Att klimatkompensera genom oreglerade VER-projekt innebär, likt ovan, att man betalar för en investering eller ett projekt som ger minskade utsläpp av växthusgaser i andra länder. 5 Projekten står dock utanför Kyotoprotokollets regelverk, och därmed FN-tillsyn, vilket innebär att projekten inte granskas eller verifieras av FN. Frivilliga system har i vissa fall tagits fram för att försöka återspegla FN:s regelverk. 6 1 Energimyndigheten (2013), Naturvårdsverket (2013), Regeringen (2013), Tricorona (2011) 2 Europeiska kommissionen (2013), Energimyndigheten (2013), Naturvårdsverket (2013), Regeringen (2013), Tricorona (2011) 3 Energimyndigheten (2013), Naturvårdsverket (2013), Regeringen (2013), Tricorona (2012) 4 Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI) 5 Voluntary Emission Reduction (VER) 6 Energimyndigheten (2013), Naturvårdsverket (2013), Regeringen (2013), Tricorona (2012) 9
3.3 Linköpings kommuns möjligheter att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt Frågan om huruvida det är tillåtet för organisationer i offentlig sektor att klimatkompensera genom köp av utsläppsrätter eller genom utsläppsreducerande projekt i andra länder har aktualiserats under senare år. Riksdagen har fastslagit att statliga myndigheter får klimatkompensera sina tjänsteresor genom utsläppsreducerande projekt i andra länder. 7 För kommuner och landsting är rättsläget inte lika tydligt. Sverige kommuner och landsting (SKL) bedömer att det enligt kommunallagen inte är tillåtet för kommuner och landsting att agera på marknaden för utsläppsrätter eller att investera i utsläppsreducerande projekt i andra länder. För att klimatkompensation genom köp av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt ska anses vara kommunalrättsligt kompetensenligt krävs att det finns ett kommunalt allmänintresse samt att detta har anknytning till kommunen och dess invånare. Detta krav anses inte vara uppfyllt. 8 Denna bedömning innebär även att krav på klimatkompensation i samband med upphandling av resetjänster inte är tillåtet t ex att avtalad resebyrå tillhandahåller klimatkompensation som tjänst. Enligt SKL finns inga hinder i själva regelverket för offentlig upphandling mot ett korrekt utformat krav på klimatkompensation. Detta spelar emellertid ingen roll så länge som bedömningen kvarstår att ett sådant krav inte är tillåtet enligt kommunallagen. En kommun kan inte i samband upphandling ställa krav som inte är kompetensenliga. 9 Linköpings kommun har ingen annorlunda uppfattning vad gäller möjligheten att klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt utanför nationsgränser än vad som redovisats av SKL. 10 Detta innebär att Linköpings kommun inte kan klimatkompensera genom förvärv av utsläppsrätter eller investeringar i utsläppsreducerande projekt utanför nationsgränserna. 7 Proposition 2008/09:162. En sammanhållen klimat- och energipolitik 8 Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Klimatkompensation i kommuner och landsting en juridisk bedömning, Samtal med SKL:s Avdelning för Juridik 9 Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Klimatkompensation i kommuner och landsting en juridisk bedömning, Samtal med SKL:s Avdelning för Juridik 10 Linköpings kommun, chefsjurist, bedömning 2013-10-05 10
4 Förslag till system för klimatkompensation Linköpings kommun föreslås införa intern klimatkompensation. Liknande system finns redan införda i kommuner och landsting som beslutat att klimatkompensera utsläpp från tjänsteresor. Till dessa hör bland annat Helsingborg, Karlstad och Borås samt Region Skåne, Landstinget Gävleborg och Landstinget i Västernorrland. En kortare översikt återfinns som bilaga till utredningen. Förslag till införande av system för klimatkompensation av tjänsteresor i Linköpings kommun Ett klimatkonto inrättas för finansiering av åtgärder som minskar kommunens framtida klimatpåverkan av koldioxid Vid resor som omfattas av klimatkompensation betalar verksamheter inom kommunen en klimatavgift till klimatkontot. Storleken på klimatavgiften baseras på mängden koldioxidutsläpp genererat av respektive färdmedel. - 2 procent på hyreskostnaden för bilpool - 5 procent på kostnad för gas - 10 procent på kostnad för E85 och för ersättningen för privat bil i tjänsten - 20 procent på inrikes och utrikes flygbiljetter och för fossila drivmedel (bensin och diesel) Klimatkompensation omfattar medarbetares och förtroendevaldas tjänsteresor med inrikes och utrikes flyg och resor med personbilar och lätta lastbilar hyrda, ägda eller leasade av kommunen samt resor med privatbil i tjänsten Klimatkompensation införs för verksamheten som kommunen bedriver i förvaltningsform. Upphandlad kommunal verksamhet undantas från systemet för klimatkompensation Klimatkompensation införs 1 jan 2016. Kommunstyrelsen fastställer årlig aktivitetsplan för klimatkompenserande åtgärder samt uppföljning av föregående års aktiviteter För kommunen bör syftet med klimatkompensation vara att väga upp för de utsläpp som sker i verksamheterna till följd av resor samt att säkerställa att medel används så effektivt som möjligt. Att synliggöra och medvetandegöra kommunens klimatarbete, skapa starkare ekonomiska incitament för ett mer miljöanpassat resande och att frigöra resurser för klimatåtgärder kan ses som sekundära syften. 4.1 Intern klimatkompensation Förslaget innebär att ett klimatkonto inrättas för finansiering av åtgärder som minskar kommunens framtida klimatpåverkan av koldioxid. Vid resor som omfattas av klimatkompensation betalar verksamheter inom kommunen en klimatavgift till klimatkontot. Storleken på klimatavgiften baseras på mängden koldioxidutsläpp genererat av respektive färdmedel. 4.1.1 Klimatkompensationens omfattning Förslaget innebär att klimatkompensation införs för den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltningsform. Privata utförare av kommunal verksamhet kan enligt lagstiftning inte omfattas 11
av intern klimatkompensation. Om klimatkompensation anses bryta mot en princip om konkurrensneutralitet kan kommunen exkludera den upphandlade kommunala verksamheten inom Leanlink från klimatkompensation (se avsnitt 5 Klimakompensationens omfattning). 4.1.2 Avgränsningar för klimatkompensation Klimatkompensation införs för resor som genomförs av kommunens medarbetare i arbetet och som betalas av kommunen. Klimatkompensation omfattar utsläpp från nedan resor och färdmedel: resor med inrikes och utrikes flyg resor med personbilar och lätta lastbilar hyrda, ägda eller leasade av kommunen 11 resor med privat bil i tjänsten Resor till fots och med cykel ger inte upphov till utsläpp och exkluderas därmed naturligt från klimatkompensation. Resor med spårbunden trafik ger upphov till mindre utsläpp och bör undantas klimatkompensation. Det finns ingen säkerställd metod för att beräkna klimatpåverkan från resor med t ex lokalbuss och långfärdsbuss eller taxi som därmed tillsvidare undantas klimatkompensation. Dessa resor bedöms stå för en mycket liten del av utsläppen från kommunens resor i arbetet. 4.1.3 Ett konto för finansiering av klimatinsatser För att kommunen ska kunna klimatkompensera krävs att ett internt klimatkonto för finansiering av klimatinsatser inrättas. Vid resor som omfattas av klimatkompensation betalar verksamheter inom kommunen en klimatavgift till klimatkontot. Storleken på klimatavgiften baseras på mängden koldioxidutsläpp genererat av resor. Avsikten med klimatkontot ska vara att investera i åtgärder som på sikt minskar kommunens klimatpåverkan av koldioxid. Medlen i klimatkontot bör inledningsvis inriktas mot de åtgärder som har identifierats och som bedöms driva arbetet med att nå målen i kommunens handlingsplan för hållbart resande och i förlängningen för att nå målet om en koldioxidneutral kommun 2025. Inrikes- och utrikes flygresor Resor med egen bil i arbetet Klimatkonto Klimatförbättrande åtgärder Resor med av kommunen hyrda, leasade och ägda bilar Figur 6 Intern klimatkompensation Ett centralt klimatkonto säkerställer att medel används i den verksamhet där de bedöms få störst effekt samtidigt som mer omfattande investeringar/åtgärder kan genomföras i organisationen. 11 Inklusive hyrda bilar i bilpoolen 12
Ungefär 1,0 1,2 mnkr per år beräknas tillföras kontot under de närmsta åren. Undantas den konkurrensutsatta verksamheten inom Leanlink från klimatkompensation bedöms kontot omfatta cirka 600-800 tkr per år. I takt med att omställningen till hållbara och mer koldioxidsnåla resor sker väntas klimatkompensationen att minska. Målsättningen är att den årliga avsättningen till klimatkontot ska vara så låg som möjligt. 4.1.4 Beslut och tilldelning av medel Kommunstyrelsen beslutar om kommande års tilldelning av medel från klimatkontot. Kommunledningskontoret bereder ärendet och listar förslag till åtgärder som ska finansieras via klimatkontot. En uppföljning med ekonomisk redovisning av vad medel används till ska presenteras för kommunstyrelsen året efter att medel tilldelats och åtgärderna genomförts. Denna redovisning ska även innehålla en uppföljning av utvecklingen för kommunens tjänsteresor. Medel som inte används under året ska återföras till klimatkontot inför nästkommande år. 4.1.5 Administration av klimatkompensation Det är angeläget att administrationen kopplad till klimatkompensation minimeras. För att förenkla den ekonomiska redovisningen av klimatkompensation kommer en automatisk hantering i ekonomisystemet Agresso att utformas. Ett centralt konto för klimatkompensation inrättas där den interna intäkten som avser klimatkompensation bokförs. I Agresso byggs s k Triggers (påslag med %) för de konton som omfattas av klimatkompensation. När en kostnad bokförs på ett konto som ska generera intern klimatkompensation så bokförs samtidigt påslaget med de olika procentsatserna på kontot för klimatkompensation. Detta innebär att i samband med att en faktura konteras på ett konto som genererar klimatkompensation så utgår en extra kostnad med automatik. Nedan procentsatser föreslås: 2 procent på hyreskostnaden för bilpool 5 procent på kostnad för gas 10 procent på kostnad för E85 och för ersättningen för privat bil i tjänsten 20 procent på inrikes och utrikes flygbiljetter och för fossila drivmedel (bensin och diesel) Föreslagna procentsatser baseras på beräkningar av utsläpp av koldioxid för olika färdmedel med utgångspunkt i utsläppsvärden för olika drivmedel och en värdering av koldioxid om 1,08 kr per kg koldioxid (se bilaga 1 Värdering av koldioxid). En översyn av ovan procentsatser ska genomföras i samband med den årliga uppföljningen till kommunstyrelsen. 4.1.6 Miljöekonomiska incitament Intern klimatkompensation skapar incitament till ett miljöanpassat resande som överensstämmer med de prioriteringar som fastställts i Resepolicy för Linköpings kommun. Systemet ger i teorin starka incitament att resa med spårbunden trafik där så är möjligt och bör stimulera till inköp/avrop av verksamhetsbilar som drivs förnybart, primärt med biogas och el, och en ökad tankningsfrekvens av förnybara drivmedel samt till en mer bränslesnål körning. 13
4.1.7 Ekonomiska konsekvenser Klimatkompensation för förvaltningen beräknas omsätta cirka 1,0 1,2 mnkr per år under kommande år. Undantas den upphandlade verksamheten inom Leanlink klimatkompensation bedöms klimatkompensation omfatta cirka 600-800 tkr per år. Inom kommunen väntas utbildningsförvaltningen och Leanlink bidra mest till systemet. Verksamheter inom utbildningsförvaltningen och verksamheter inom Leanlink bedöms svara för cirka 40 procent av omsättningen vardera. Verksamheter inom resterande förvaltningar bedöms svara för resterande 20 procent. För utbildningsförvaltningen bedöms klimatkompensation uppgå till cirka 400-600 tkr per år. För Leanlink bedöms klimatkompensation uppgå till cirka 400-600 tkr per år. För resterande förvaltningar bedöms klimatkompensation uppgå till under 100 tkr per år. Bedömningen bygger på att övergripande förutsättningar inom kommunen, t ex proportion av verksamhet i kommunal respektive privat regi, förblir lika samt att kommunens resmönster förblir ungefär desamma. I takt med att omställningen till mer koldioxidsnåla resor sker väntas klimatkompensationen att minska. Målsättningen är att den årliga avsättningen till klimatkontot ska vara så låg som möjligt. 4.1.8 Kostnader för administration Att hantera klimatkompensation i Agresso bedöms inte medföra några betydande merkostnader för kommunen. För uppföljning krävs resurser för att sammanställa årlig resestatistik och bereda underlag för åtgärder och projekt samt uppföljning. Kostnaden för administrering av klimatkompensation bör bekostas av klimatkontot men årligen redovisas separat. 14
5 Klimatkompensationens omfattning 5.1 Privata utförare av kommunal verksamhet Privata utförare av kommunal verksamhet kan inte omfattas av intern klimatkompensation. Regelverket för offentlig upphandling medger inte att via krav i avtal införa klimatkompensation för privata utförare. En kommun kan inte i samband med upphandling formulera krav som inte är kompetensenliga (se avsnitt 2.3 Linköpings kommuns möjligheter att klimatkompensera). Formulerade krav i förfrågningsunderlag och avtal måste dessutom ha ett naturligt samband med och stå i rimlig proportion till vad som upphandlas. Detta innebär att klimatkompensation enbart kan omfatta de resor som sker i den verksamhet som kommunen bedriver i kommunal regi. 12 Frågan om klimatkompensation får därmed vägas mot principen om konkurrensneutralitet mellan kommunala och privata utförare. Om klimatkompensation anses bryta mot en princip om konkurrensneutralitet kan kommunen exkludera den upphandlade kommunala verksamheten eller möjligen avsätta särskilda medel för den klimatkompensation som den upphandlade kommunala verksamheten ska svara för. Detta kan upprätthålla principen om konkurrensneutralitet samtidigt som klimatkompensation införs. 5.2 Kommunens hel- och majoritetsägda bolag Klimatkompensation bör inledningsvis införas för förvaltningen. På sikt kan kommunen ta ställning till om klimatkompensation bör utvidgas till att omfatta också kommunens hel- och majoritetsägda bolag. Kommunens bolag kan ges direktiv att klimatkompensera genom ny skrivning i respektive bolags ägardirektiv. Skattetekniska skäl kan kräva att bolagen administrerar och hanterar klimatkompensation enskilt från förvaltningarna. En framtida lösning kan vara att bolag klimatkompenserar enligt samma system som kommunen men att medel stannar i bolagen. Bolagen kan ta fram egna kriterier och rutiner för hur klimatkompensationen ska användas med inriktningen att åstadkomma största möjliga klimatnytta. Respektive bolag kan årligen redovisa till kommunen hur mycket bolagen klimatkompenserat samt till vad pengarna har använts. Frågan kräver framtida utredning. 12 Kommunledningskontoret Säkerhet och juridik 15
Referenser Borås stad (2012) Tjänsteskrivelse Klimatkompensation för resor med bil och flyg Energimyndigheten (2007) Klimatkompensation. Frivillig kompensation av växthusgasutsläpp Energimyndigheten (2008) Hur klimatkompenserar man? Energimyndigheten (2013) Klimatkompensera Tillgänglig via www.energimyndigheten.se Europeiska kommissionen (2013) The EU Emissions Trading System (EU ETS) http://ec.europa.eu/clima/policies/ets/index_en.htm Göteborg stad (2011) Tjänsteutlåtande Klimatkompensation Helsingborgs stad (2010) Utredning angående klimatkompensation av tjänsteresor i Helsingborgs stad Jönköpings kommun (2012) Utredning Klimatkompensation i Jönköpings kommun Jönköpings kommun (2012) Tjänsteskrivelse Uppdrag att utreda och lämna förslag på system för klimatväxling Karlstads kommun (2010) Tjänsteskrivelse Återredovisning av klimatkompensation av tjänsteresor Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik Kalmar kommun (2014) Riktlinjer för klimatkompensation av samhällsbetalda resor i Kalmar kommun Landstinget Västernorrland (2012) Klimatkompensation för ett hållbart landsting Tillgänglig via www.lvn.se Linköpings kommun (2014) Resepolicy Landstinget Gävleborg (2013) Intern klimatkompensation Linköpings universitet (2011) Inrättandet av en universitetsgemensam fond för bidrag till åtgärder som minskar universitetets energiförbrukning och klimatpåverkan Lunds kommun (2010) Tjänsteskrivelse Klimatkompensation i Lunds kommun Miljöbyrån Ecoplan AB (2013) Göteborgs stad interna klimatkompensation - sammanställning och slutsatser för tjänsteresor med flyg och bil under 2011 Naturvårdsverket (2013) Om utsläppshandel Tillgänglig via www.naturvardsverket.se Region Skåne (2013) Miljöredovisning 2013 Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Klimatkompensation i kommuner och landsting en juridisk bedömning Trafikverket (2012) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5 Trafikverket (2012) Delrapport transporter. Underlag till färdplan 2050. Trafikverket (2012) Viktiga metodförändringar och revideringar av kalkylvärden i ASEK 5 Trafikverket (2014) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden: ASEK 5.1 Trafikanalys (2013) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader Tricorona Climate Partner (2011) Klimatkompensationshandboken UNEP (2008) Kick the Habit A Guide to Climate Neutrality Vägverket (2010) Handbok för bättre kommunala tjänsteresor. Bättre miljö, trafiksäkerhet, ekonomi och arbetsmiljö VTI (2010) Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt VTI (2012) Regeringsuppdrag för VTI kring trafikens samhällsekonomiska kostnader Örebro län Landsting (2013) Landstinget klimatkompenserar och satsar på att skapa hållbara tjänsteresor 16
Bilaga 1 Värdering av koldioxid Beräkningar av klimatkompensation kräver en prissättning av koldioxid. Nationellt saknas riktlinjer för hur kostnaden för utsläpp av koldioxid ska värderas i samhällsekonomiska analyser. 13 Det finns i princip två skilda metoder för värdering: skadekostnadsansatsen och skuggprisansatsen. Skadekostnadsansatsen innebär att värdet för koldioxidutsläpp beräknas utifrån den marginella skadekostnad som ytterligare ett kilo utsläpp i atmosfären åstadkommer. Skuggprisansatsen försöker istället fastställa en marginalkostnad för minskade koldioxidutsläpp som gör att vi når ett visst politiskt mål. 14 I praktiken kan skuggprisansatsen innebära att ett koldioxidvärde erhålls ifrån befintliga priser på koldioxid t ex koldioxidskatten på drivmedel eller marknadspriset på utsläppsrätter i EU:s handelssystem. 15 ASEK (Arbetsgruppen för SamhällsEkonomiska Kalkyl- och analysmetoder inom transportområdet) rekommenderar en värdering utifrån skuggprisansatsen. 16 Att beräkna koldioxidvärdet utifrån koldioxidens skadeverkningar anses av flera bedömare vara den riktiga metoden för värdering av koldioxid men är samtidigt komplicerat. Flera bedömare menar att det i dagsläget saknas tillräcklig kunskap om skadeeffekterna av utsläpp. Flera samband är ännu inte är fullt utredda. En värdering utifrån skadeverkningar är därför svår att genomföra med större säkerhet. 17 Värderingar baserade på skuggprisansatsen lyfts fram som betydligt mindre osäkra. Skuggprisansatsen kan t ex innebära att ett koldioxidvärde erhålls ifrån marknadspriset på utsläppsrätter i EU:s handelssystem. Flera bedömare menar att denna metod vore rimlig under förutsättning att marknaden fungerade väl och att ett utsläppstak sätts utifrån långsiktigt hållbara nivåer av koldioxidutsläpp. Marknadspriset på utsläppsrätter i EU ETS anses i dagsläget inte utgöra en trovärdig bas för värdering av koldioxid. Den koldioxidvärdering som förespråkas av ASEK kopplar istället värderingen till ett skuggpris som motsvarar koldioxidskatten på drivmedel. 18 Koldioxidskatten på drivmedel ligger för närvarande på cirka 1,08 kr/kg. ASEK menar att detta värde ska användas för koldioxidvärdering i kortsiktiga analyser med en kalkylperiod på mindre än 10 år. För åtgärder av mer långsiktig karaktär, med kalkylperiod på mer än 10 år, rekommenderas att en högre värdering tillämpas. För att få fram ett långsiktigt värde har det kortsiktiga värdet räknats upp utifrån en prognos av framtida utveckling av tillväxt. Den långsiktiga värderingen ligger mellan 1,19 kr/kg och 1,45 kr/kg beroende på tidshorisont. 19 Linköpings kommun föreslås tillämpar det koldioxidvärde som rekommenderas av ASEK för kortsiktiga samhällsekonomiska analyser. Det föreslagna koldioxidvärdet är för närvarande 1,08 13 För en diskussion av värdering av koldioxid i transportsektorn se t.ex. Trafikverket (2012) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5, Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik, VTI (2010) Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt, Trafikanalys (2013) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 14 Marginalkostnad är en nationalekonomisk term som beskriver förändringen i totala kostnader som uppstår med ytterligare en enhet 15 Trafikverket (2012) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5, Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik, VTI (2010) Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt, Trafikanalys (2013) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 16 ASEK består av representanter från Trafikverket, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Svensk kollektivtrafik, Transportstyrelsen, Vinnova och Trafikanalys samt en rådgivande expertgrupp bestående av forskare vid KTH och VTI. 17 Trafikverket (2012) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5, Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik, VTI (2010) Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt, Trafikanalys (2013) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader 18 VTI (2010) Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt, Konjunkturinstitutet (2012) Miljö, ekonomi och politik Trafikverket (2012) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5, Trafikanalys (2013) Transportsektorns samhällsekonomiska kostnader, Trafikverket (2014) Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden: ASEK 5.1 19 Ibid 17
kr/kg. 20 Det är troligt att koldioxidvärdet kommer att förändras över tid till följd av politiska beslut. ASEK uppdaterar sina rekommendationer avseende koldioxidvärdering en gång var 3-4:e år. Linköpings kommun bör anpassa sin värdering till förändringar i rådande kunskapsläge och framtida nationella rekommendationer. 20 Ibid 18
Bilaga 2 Intern klimatkompensation i kommuner och landsting Organisation Införd Omfattning Utformning av klimatkompensation Bolag Klimatkonto Göteborgs kommun 2009 Flyg och bil Avgift om 1,50 kr/kg CO2 för flyg, verksamhetsbil och privat bil Ja Ca 9,5 mnkr per år Biogas undantas kompensation Borås kommun 2013 Flyg och bil Avgift om 1,00 kr/kg CO2 för verksamhetsbil, privat bil och flyg Ja Ca 1,0 1,5 mnkr per år Etanol och biogas undantas kompensation Landskrona kommun 2014 Flyg och bil Kostnadstillägg om 4 % på biljettpriset på flyg Ja Ca 0,2 mnkr per år Kostnadstillägg om 4 % på priset för drivmedel för verksamhetsbil Förnybara drivmedel undantas klimatkompensation Karlstad kommun 2009 Flyg och bil Kostnadstillägg om 20 % på biljettpriset för flyg Ja Ca 0,8 mnkr per år Kostnadstillägg om 9 % på ersättning för privat bil Avgift om 300 kr per bil/år för verksamhetsbil Växjö kommun 2010 Flyg Avgift baserad på kr/kg CO2 för flyg Ja Ca 0,5 mnkr per år Matchar priset för utsläppsrätter inom EU ETS Helsingborg kommun 2010 Flyg Kostnadstillägg om 10 % på biljettpriset för flyg Nej Ca 0,4 mnkr per år Örebro kommun 2010 Flyg och bil Kostnadstillägg om 10-20 % på biljettpriset för flyg Nej Ca 1,0 mnkr per år Avgift om 0,25 kr/kg CO2 för verksamhetsbil Landstinget Örebro 2011 Flyg och bil Avgift om 1,03 kr/kg CO2 för verksamhetsbil, privat bil och flyg - Ca 1,0 mnkr per år Förnybara drivmedel undantas klimatkompensation Landstinget Västernorrland 2013 Flyg och bil Kostnadstillägg om 30 % på biljettpriset för flyg - Kostnadstillägg om 4,0 kr/mil för verksamhetsbil Kostnadstillägg om 4,0 kr/mil för privatbil Landstinget Värmland 2010 Flyg och bil Kostnadstillägg om 5 % på priset på drivmedel till verksamhetsbil - Ca 1,0 mnkr/år Kostnadstillägg om 15 % på biljettpriset för flyg Jönköping kommun 2014 Flyg, bil och tåg Avgift om 1,08 kr/kg koldioxid för verksamhetsbil, privat bil, flyg och tåg Nej Ca 1,8 mnkr per år Kalmar kommun 2015 Flyg och bil Kostnadstillägg om 5-10 % på biljettpriset för flyg Ja Ca 0,5-1,0 mnkr per år Kostnadstillägg om 5 % på drivmedel till verksamhetsbil Förnybara drivmedel undantas klimatkompensation Landstinget Gävleborg 2013 Flyg och bil Privat bil 3 kronor per mil - Ca 1,0 mnkr per år 6 procent på hyran av korttidshyrda och 2 procent på hyran av långtidshyrda fordon 25 procent på inrikesflygbiljetter och 10 procent på utrikesflygbiljetter Region Skåne 2013 Flyg och bil Avgift om 1,0 kr/kg CO2 för flyg och privat bil I praktiken avgift om 2 kr/mil för privat bil samt Inrikes flyg 250, Europa 500 och Interkontinental 1000 - Ca 7,5 mnkr per år