Uppföljning tyngdtäckesanvändning. Rapport



Relevanta dokument
Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke för barn

Förskrivning av tyngdtäcke

Utprovning och bedömning vid förskrivning av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke

Utvärdering av tyngdtäcke

Verksamhetsuppföljning Habilitering & Hälsa

Till Dig som ska prova tyngdtäcke

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Checklista vid förskrivning av tyngdtäcke

Nattbok UTAN boll- eller kedjetäcke

Utvärdering av Bolltäcke/Kedjetäcke

:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Till Dig som är anhörig/personal till brukare som ska prova tyngdtäcke

Pilotstudie Kedjetäcket

Hjälpmedel. Hjälpmedelscentrum

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Sömnkartläggning. Bilaga 1

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Tyngdväst behovsbedömning inklusive uppföljning

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

FIBERTÄCKET. Inför förskrivning av Fibertäcke

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Patienters tillgång till psykologer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

SUF-nätverket i Växjö. Kartläggning av målgruppen för Samverkan Utveckling Föräldraskap i Växjö kommun Landstinget Kronoberg.

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Vårdresultat för patienter 2017

Individuell löneutveckling landsting

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården

Respondenter med diagnos AS

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Bilagor. Korstabeller. Landsting. Landsdelar (V13V14)

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Detta dokument kan användas som underlag för eventuell förskrivning av Fibertäcke och består av tre olika delar:

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Nöjdhetsmätningar invånare se Region Kronoberg

Hjälpmedelsinstitutet. Flyttrutin

Strategier för god sömn. Susanna Jernelöv Leg psykolog, Med dr

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn

Patientnämnden. Region Östergötland

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

1 (7) Se bilaga Se bilaga 1.

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

Socialstyrelsens patientregister för f

Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Nyckeltal Rapport BUP

Individuell löneutveckling landsting

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Rutin för hjälpmedelshantering vid flytt från Region Gotland

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Deltagande team, fördelade per genombrottsprogram, i Bättre vård mindre tvång

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Psykisk ohälsa under graviditet

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Habiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet

Säng- och sömnrapporten. Hur sover svenskarna 2017? Vilka är de främsta orsakerna till dålig sömn? Vad gör vi i sängen förutom att sova?

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

PPM-BHK. Punktprevalensmätning av Basala hygienrutiner och klädregler. Landstingens resultat VT 12

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Vårdresultat för patienter

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal Regionala Strama Västra Götalandsregionen

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

Villkor, redovisningar och utbetalningar inom villkor och (7) Se bilaga Se bilaga 1. 3

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Transkript:

HJÄLPMEDELSCENTRUM Uppföljning tyngdtäckesanvändning Rapport Hösten 2012 Uppföljning genomförd av Hjälpmedelscentrum Landstinget Västmanland. Hjälpmedelskonsulenter Marita Thunberg och Maria Söderkvist

Sammanfattning Tyngdtäcke förbättrar sömnen hos personer som har en svår psykisk eller motorisk oro. Framförallt känner sig personer som sover med ett tyngdtäcke mer avslappnande och mindre spända. En stor andel av de som börjat använda ett tyngdtäcke får en förbättrad och förkortad insomning samt upplever att den sammanhängande nattsömnen har ökat. Det är en förutsättning för att den nödvändiga återhämtningsfasen skall kunna fungera. Uppföljningen visar att en förbättrad sömn ger även effekter dagtid. Framförallt upplever personerna att de är mer utvilade. Flera känner att oro och ångest har minskat och de känner sig mer avslappnade. Tyngdtäcken bör fortsätta förskrivas till personer med svår psykisk och motorisk oro för att möjliggöra en god sömn som ökar livskvalitén. Det är ett enkelt och lättillgängligt hjälpmedel som visat sig ge stora effekter för individen. Hjälpmedelsinstitutet har gett ut en publikation Hjälpmedel lönsamma -Kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning som påvisar att hjälpmedel är lönsamma för samhället.

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund och fakta... 1 Förskrivningskriterier... 2 Sortiment... 2 Syfte... 2 Mål... 2 Metod... 3 Resultatgruppering... 3 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken totalt... 4 Användning, ålder och kön... 4 Patientens upplevda effekter... 4 Effekt insomning och sömn... 4 Effekt dagtid... 5 Effekt medicinering... 5 Typ av tyngdtäcke... 5 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken barn... 6 Användning, ålder och kön... 6 Patientens upplevda effekter... 6 Effekt insomning och sömn... 6 Effekt dagtid... 7 Effekt medicinering... 7 Typ av tyngdtäcken... 7 Förskrivande enheter... 7 Diagnosfördelning barn... 8 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Handikappcentrum... 9 Användning, ålder och kön... 9 Patientens upplevda effekter... 9 Effekt insomning och sömn... 9 Effekt dagtid... 9 Effekt medicinering... 10 Typ av tyngdtäcke... 10 Förskrivande enheter... 10

Diagnosfördelning... 10 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Psykiatri... 11 Användning, ålder och kön... 11 Patientens upplevda effekter... 11 Effekt insomning och sömn... 11 Effekt dagtid... 11 Effekt medicinering... 12 Typ av tyngdtäcken... 12 Förskrivande enheter... 12 Diagnosfördelning... 12 Diagnosgruppering... 13 Resultat: Tyngdtäckesanvändning neuropsykiatriska-diagnoser psykiatri... 14 Användning, ålder och kön... 14 Patientens upplevda effekter... 14 Effekt insomning och sömn... 14 Effekt dagtid... 14 Effekt medicinering... 14 Typ av tyngdtäcken... 15 Diagnosfördelning... 15 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Familjeläkarmottagning (FLM)... 16 Användning, ålder och kön... 16 Patientens upplevda effekter... 16 Effekt insomning och sömn... 16 Effekt dagtid... 16 Effekt medicinering... 17 Typ av tyngdtäcken... 17 Förskrivande enheter... 17 Diagnosfördelning... 17 Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna i Särskilt boende och Rehab... 18 Användning, ålder och kön... 18 Patientens upplevda effekter... 18 Effekt insomning och sömn... 18 Effekt dagtid... 18

Effekt medicinering... 19 Typ av tyngdtäcke... 19 Förskrivande enheter... 19 Diagnosfördelning... 19 Sammanställning av frågor till användaren Beskriv vilken effekt Du tycker att tyngdtäcket ger... 20 Sammanställning av Övriga synpunkter från användaren... 20 Diskussion... 21 Referenser... 23 Bilagor... 23

Inledning Tack till alla förskrivare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster som gjort uppföljningen möjlig. Stort tack till politikerna i Gemensamma nämnden 1 som hade mod att besluta att hjälpmedlet tyngdtäcke blev ett förskrivningsbart hjälpmedel i Västmanland redan 2008. Bakgrund och fakta Tyngdtäcken blev ett förskrivningsbart hjälpmedel i Västmanland 2008 genom ett beslut i Gemensamma nämnden. Beslutet grundades på ett pilotprojekt där 12 personer fick prova tyngdtäcke under 3 veckors tid. Förskrivning av tyngdtäcken har ökat markant sedan 2011. En kraftigt ökad efterfrågan från brukare och förskrivare om nyttan av hjälpmedlet, föranledde hjälpmedelskonsulenter inom kognitionsområdet på Hjälpmedelscentrum att följa upp användandet av förskrivna tyngdtäcken. 2009 förskrevs 24 tyngdtäcken, 2010 förskrevs 72 stycken och 2011 förskrevs 240 stycken. 250 200 150 100 Antal förskrivna tyngdtäcken 50 0 2009 2010 2011 Tyngdtäcken förskrivs idag i samtliga län i Sverige utom två. 1 Hjälpmedelscentrum styrs av en Gemensam nämnd som består av 15 ledamöter från länets kommuner och landstinget. Syftet med Gemensamma nämnden är att samverka kring hjälpmedelshanteringen i länet.

Förskrivningskriterier I Västmanland förskrivs hjälpmedel utifrån den Handbok som beslutats i Gemensamma nämnden. Hjälpmedel delas in enligt den internationella klassificeringsstandarden ISO 9999. Tyngdtäcken återfinns under ISO-kod 04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING 04 27 Stimulatorer 04 27 18 Hjälpmedel för sinnesstimulering Förskrivare Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Kriterier för förskrivning För att lindra svår psykisk eller motorisk oro Sortiment Landstinget Västmanland tillämpar en uthyrningsmodell som innebär att hjälpmedel hyrs ut till verksamheter inom landsting och kommuner inklusive privata vårdenheter, olika myndigheter och privata verksamheter. I hyrespriset ingår utprovning, anpassning, reparationer, transport och rekonditionering. I sortimentet finns två olika typer av tyngdtäcken i 6 olika modeller. Modell Leverantör Inköpspris Hyrespris/ månad S-32731 Kedjetäcke 4 kg www.somna.eu 3 760 kr 80 kr S-32997 Kedjetäcke 8 kg 4 420 kr 94 kr S-33001 Bolltäcke Harpo S www.komikapp.se 3 000 kr 64 kr S-33000 Bolltäcke Harpo L 4 290 kr 92 kr S-32998 Bolltäcke Bello 5 300 kr 113 kr S-32999 Bolltäcke Goso 3 600 kr 77 kr Syfte Att få en samlad bild av patientens upplevda effekter vid användning av tyngdtäcke Mål Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som förbättrar sömnen och insomning. Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som ger effekter dagtid. Att få svar på om tyngdtäcke är ett hjälpmedel som kan vara ett alternativ till medicinering. Att kunna förmedla en fördjupad kunskap och erfarenhet vid utbildningar och utprovningar. 2

Metod Uppföljningen genomfördes med hjälp av ett enkätutskick, se bilaga 1. Utskicket omfattade alla personer som fått tyngdtäcke förskrivet under 2011. Dessa uppgick till 242 stycken. Enkäten skickades till ansvariga förskrivare som genomförde uppföljningen i samarbete med brukare och anhöriga/ personal. Uppföljningen återsändes till Hjälpmedelscentrum och har sammanställts av ansvariga hjälpmedelskonsulenter. Frågorna i enkäten utgår ifrån ett utprovningsunderlag; Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke, bilaga 2. Detta finns som ett stöd för förskrivare i förskrivningsprocessen Resultatgruppering Resultatet av enkäten presenteras per olika verksamhetsområde och åldersgrupp, barn/vuxna. De olika resultatgrupperna är: Tyngdtäcken totalt - alla enkäter redovisas Tyngdtäcken barn - omfattar barn inom Handikappcentrum/habilitering och barn som fått täcken förskrivna inom Familjeläkarverksamhet. Tyngdtäcken vuxna Handikappcentrum - omfattar Västmanlands län, från 20 år och uppåt. Tyngdtäcken vuxna Psykiatri - omfattar Västmanlands län, från 18 år och uppåt, inom kommunaloch landstingsverksamhet. Tyngdtäcken vuxna Familjeläkarverksamhet- omfattar Västmanlands läns olika Familjeläkarverksamheter från 20 år och uppåt. Tyngdtäcken vuxna Särskilt boende och Rehab - omfattar Västmanlands läns kommuners särskilda boenden för vuxna personer, exkluderat boenden inom psykiatri, samt täcken förskrivna till vuxna personer som får insatser från olika rehabiliteringsverksamheter i länet 3

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken totalt Av 242 utskickade enkäterna inkom 158 svar. Bortfallet var 85 och svarsfrekvensen 65 %. Användning, ålder och kön 120 personer av 158 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Vissa av de återlämnade täckena har bytts till annan modell. Detta gjordes då utanför studiens tidsram. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar från 2 till 87 år. Könsfördelningen visar att 60 % av de som använder tyngdtäcket är kvinnor. Varav män Varav kvinnor Totalt Antal 68 90 158 Har täcket kvar och 48 72 120 använder det Återlämnat 19 18 37 75 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. Över 90 % använder tyngdtäcket på natten, nästan hälften använder det även dagtid. Användningen är beräknad på de 120 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning 90 Natten 112 Dagen 54 Patientens upplevda effekter Effekt är beräknad på de 120 som har tyngdtäcket kvar. Effekt insomning och sömn 82% har upplevt en ökad kroppslig avslappning nattetid. 73% upplever att de fått en förbättrad insomningstid. 72% har fått en ökad sammanhängande nattsömn. 63% upplever minskad oro och ångest. Detta är överensstämmande i alla grupper med en liten variation. Bättre insomning 88 Ökad sammanhängande sömn 86 Ökad kroppslig avslappning 99 Minskad oro och ångest 75 4

Effekt dagtid En förbättrad nattsömn har även gett effekter under dagtid. Ungefär hälften av alla användare känner sig mer utvilade, upplever mindre oro och ångest och har en minskad motorisk oro i kroppen. Tyngdtäcket har även gett effekt på humör och koncentration Bättre uppvaknande 43 Mer utvilad 66 Ökad koncentration 31 Minskad motorisk oro 52 Minskad kroppslig spändhet och smärta 45 Minskad oro och ångest 54 Bättre humör 35 Effekt medicinering I enkäten ställdes frågan Medicinerade du för dina sömnproblem innan du fick tyngdtäcket? Hälften svarade att de gjorde det. På frågan Medicinerar du nu? Svarade 54 av 60 Ja. Resultatet visar att 13 patienter har avslutat sin medicinering, 16 patienter har minska sin dos. Flera av de som minskat dosen anger i kommentar att de minskat till hälften eller endast vid behov. Det är 7 personer som påbörjat medicinering. I kommentar har det framgått att tyngdtäcke och medicinering är åtgärder som är insatta samtidigt. De flesta återfinns inom gruppen barn. Medicinerar före 60 Medicinerar efter 54 Minskad dos 16 Avslutad medicinering 13 Påbörjad medicinering 7 Typ av tyngdtäcke Beräknat på alla inkomna svar. Kedjetäcke totalt 93 Varav 4 kg 33 Varav 8 kg 59 Varav 14 kg 1 Bolltäcke totalt 66 Varav Harpo L 32 Varav Harpo S 2 Varav Bello 15 Varav Goso 17 5

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken barn Användning, ålder och kön 36 personer av 51 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 2 och 17år. Medelålder är 10 år. Könsfördelningen inom gruppen barn visar att 80% av de som använder tyngdtäcke är pojkar. Detta ses speciellt inom området NEP, neuropsykiatriska diagnoser 2 barn, där 23 pojkar med diagnoser inom området fått tyngdtäcke förskrivet, i förhållande till 3 flickor. Könsfördelningen skiljer från det totala resultatet där det är övervägande kvinnor som använder tyngdtäcke. Varav pojkar Varav flickor Totalt Antal 37 14 51 Har täcket kvar och 29 7 36 använder det Återlämnat 7 7 14 Av de som återlämnat täcket har 5 personer diagnosen autism, 2 asperger, 1 övrigt syndrom, 3 personer ADHD, ADD eller Damp samt 3 personer som har en utvecklingsstörning. 1 person har täcket kvar men använder det inte. 83 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. Över 90% använder tyngdtäcket på natten. 25% använder det även dagtid. Användning är beräknat på de 36 personer som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning 30 Natt 34 Dag 9 Patientens upplevda effekter Effekter är beräknat på de 36 personer som har tyngdtäcket kvar. Effekt insomning och sömn 80% upplever ökad sammanhängande nattsömn, 72 % upplever bättre insomning, 69 % upplever ökad kroppslig avslappning och 47% upplever minskad oro och ångest. Bättre insomning 26 Ökad sammanhängande nattsömn 29 Ökad kroppslig avslappning 25 Minskad oro och ångest 17 2 I denna rapport omfattar neuropsykiatriska diagnoser (NEP); ADD, Damp, ADHD, Aspergers syndrom, Genomgripande störning i utvecklingen och Autism. 6

Effekt dagtid Cirka 30 % av barnen upplever att de är mer utvilade och har ett bättre uppvaknande. 20 % upplever minskad motorisk oro. Även kroppslig spändhet och smärta, humör, oro och ångest samt koncentration påverkas positivt. Bättre uppvaknande 10 Mer utvilad 12 Ökad koncentration 2 Minskad motorisk oro 8 Minskad kroppslig spändhet och smärta 5 Minskad oro och ångest 2 Bättre humör 5 Effekt medicinering 5 personer har beskrivit att man påbörjat medicinering samtidigt som man påbörjat tyngdtäckesanvändning. Av dessa har alla 5 ändå uppgett att man upplever att tyngdtäcket ger effekt, framförallt vid insomning och på natten. Medicinerar före 11 Medicinerar efter 15 Avslutad medicinering 1 Minskad dos 1 Påbörjad medicinering 5 Typ av tyngdtäcken Beräknat på alla inkomna svar. Kedjetäcken totalt 35 Kedje 4 kg 18 Kedje 8 kg 17 Bolltäcken totalt 16 Harpo L 6 Harpo S 2 Bello 5 Goso 3 Förskrivande enheter Handikappcentrum Västmanland Familjeläkarmottagningar i Västmanland 7

Diagnosfördelning barn Varav pojkar Varav flickor Totalt ADD/ ADD+Damp 2 2 ADHD 5 5 Asperger 10 2 12 Asperger+ADHD 2 1 3 Genomgripande störning i utv 1 1 Genomgripande störning i 2 2 utv+adhd Autism+ADHD 1 1 Autism+US 2 1 3 Autism 4 5 9 US 4 2 6 US+ADD 1 1 Downs S 1 1 Motorisk försening 1 1 Övr syndrom 1 1 Kronisk sömnbrist 1 1 Multifunktionshinder 1 1 Ej spec diagnos 1 1 8

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Handikappcentrum Användning, ålder och kön 14 personer av 20 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 20 och 78 år. Medelåldern är 50 år. Könsfördelningen visar att 80% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Varav män Varav kvinnor Totalt Antal 5 15 20 Har täcket kvar och 3 11 14 använder det Återlämnat 2 4 6 Av de som har återlämnat tyngd täcket återfinns en person med asperger+fobier, en med autism +utvecklingsstörning, en med utvecklingsstörning +demens, två personer med cp-skada och en med ospecificerad diagnos. 88% av tyngdtäckesanvändarna använder sin tyngdtäcken dagligen, alla använder sitt tyngdtäcke på natten och 88% även dagtid. Användning är beräknad på de 14 personer som har täcket kvar. Daglig användning 8 Natten 9 Dagen 8 Patientens upplevda effekter Effekter är beräknat på de 14 personer som har tyngdtäcket kvar. Effekt insomning och sömn 86% upplever att tyngdtäcket ger dem en ökad kroppslig avslappning. Nästan hälften av användarna har fått en bättre insomning, upplever minskad oro och ångest samt fått en ökad sammanhängande sömn. Bättre insomning 6 Ökad sammanhängande sömn 5 Ökad kroppslig avslappning 12 Minskad oro och ångest 6 Effekt dagtid 57 % upplever att oro och ångest minskat tack vare tyngdtäcket, hälften av användarna har även en minskad motorisk oro. Drygt 40% känner sig mer utvilade, upplever minskad kroppslig spändhet och smärta. Några uppger att de fått ett bättre uppvaknande och en ökad koncentration. Ingen har dock uppgett positiv effekt på humöret i denna grupp. Bättre uppvaknande 3 Mer utvilad 6 Ökad koncentration 2 Minskad motorisk oro 7 Minskad kroppslig spändhet och smärta 6 Minskad oro och ångest 8 Bättre humör 0 9

Effekt medicinering En av tre har kunnat avsluta medicinering för sin sömnproblematik tack vare tyngdtäcket. Medicinerar före 3 Medicinerar efter 2 Avslutad medicinering 1 Typ av tyngdtäcke Beräknat på alla inkomna svar. En person använder både ett 4 och ett 8 kg kedjetäcke. Kedjetäcke totalt 9 Varav 4 kg 2 Varav 8 kg 7 Bolltäcken totalt 12 Harpo 9 Bello 1 Goso 2 Förskrivande enheter Handikappcentrum Västmanland Diagnosfördelning Varav män Varav kvinnor Totalt Asperger 1 5 6 Asperger+ADHD 1 1 Asperger+Bipolärsjd 1 1 Asperger+fobier 1 Genomgripande störning i utv 1 1 Autism+US 1 1 2 Autismspektrum 1 1 US 1 1 US+demens 1 1 US+ångest 1 1 CP 1 1 2 ospecificerad 2 2 10

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Psykiatri Användning, ålder och kön 60 personer av 67 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 18 och 58 år. Medelåldern är 37 år. Könsfördelningen visar att 75 % av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Varav män Varav kvinnor Totalt Antal 19 48 67 Har täcket kvar och 15 45 60 använder det Återlämnat 4 3 7 Av de som återlämnat täcket återfinns tre inom diagnosgruppen psykossjukdomar, tre inom allmän psykiatriska sjukdomar samt en inom NEP+ annat. 72 % av tyngdtäckesanvändarna använder sina tyngdtäcken dagligen. 97% använder tyngdtäcket på natten och 47 % använder det även dagtid. Användning är beräknat på de 60 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning 43 Natten 58 Dagen 28 Patientens upplevda effekter Effekter är beräknat på de 60 personer som har tyngdtäcket kvar. Effekt insomning och sömn 88% upplever att tyngdtäcket har gett dem en ökad kroppslig avslappning. 77% har fått en bättre insomning, 73% har fått en ökad sammanhängande nattsömn och ungefär lika stor andel uppger att oro och ångest har minskat. Bättre insomning 46 Ökad sammanhängande sömn 44 Ökad kroppslig avslappning 53 Minskad oro och ångest 43 Effekt dagtid 72% känner sig mer utvilade, 60% uppger att tyngdtäcket ger en minskad oro och ångest även dagtid. Cirka 50% upplever minskad motorisk oro, spändhet och smärta. Omkring 30% har fått ett bättre uppvaknande, humör och ökad koncentration. Bättre uppvaknande 25 Mer utvilad 43 Ökad koncentration 20 Minskad motorisk oro 30 Minskad kroppslig spändhet och smärta 28 Minskad oro och ångest 36 Bättre humör 23 11

Effekt medicinering Inom denna grupp är medicinförändringar i samband med påbörjad tyngdtäckesanvändning mest förekommande. Man kan se att cirka hälften av de som medicinerade för sömnsvårigheter innan, har minskat eller avslutat sin medicinering. Medicinerar före 38 Medicinerar efter 31 Minskad dos 11 Avslutad medicinering 10 Påbörjad medicinering 3 Typ av tyngdtäcken Beräknat av alla inkomna svar. Kedjetäcke totalt 41 Varav 4 kg 8 Varav 8 kg 32 Varav 14 kg 1 Bolltäcken totalt 26 Harpo 14 Bello 9 Goso 3 Förskrivande enheter Psykosmottagning Väster, Västerås 11 Psykosmottagning Öster, Västerås 7 Ångestmottagning Västerås 6 Ätstörningsenheten, Västerås 1 Rättspsykiatrin 1 Vuxenpsykiatrin Fagersta 15 Vuxenpsykiatrin Sala 18 Sysselsättning Västerås stad 5 Särskilt boende Västerås stad 1 Psykiatriteamet Västerås stad 2 Diagnosfördelning Varav män Varav kvinnor Totalt Psykossjukdomar 4 7 11 Allmänpsykiatriska 5 20 25 Neuropsykiatriska 7 11 18 diagnoser Neuropsykiatri + annat 3 10 13 12

Diagnosgruppering Följande grupperingar har använts i redovisningen. - psykossjukdomar; ospecificerad icke organisk psykos, ospecificerad icke organisk psykos inkl posttraumatisk stress, paranoid schizofreni, schizofreni, schizoaffektivt syndrom och psykos - allmänpsykiatriska sjukdomar; ångest, depression, emotionell instabil personlighetsstörning, posttraumatiskt stress syndrom, tvång och bipolär sjukdom - neuropsykiatriska diagnoser; ADHD, ADD, Damp och Aspergerssyndrom - neuropsykiatri + annat; som ovan men med olika grader av samsjuklighet, kan vara extra allmänpsykiatrisk diagnos eller psykosdiagnos osv 13

Resultat: Tyngdtäckesanvändning neuropsykiatriska-diagnoser psykiatri Användning, ålder och kön 18 personer har fått tyngdtäcke förskrivet, alla har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 18 och 53 år. Medelåldern är 37år. Könsfördelningen visar att 61% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. 13 personer använder täcket dagligen. Alla 18 använder täcket på natten och 9 av de 18 använder det även på dagen. Patientens upplevda effekter Effekt insomning och sömn Alla upplever att de fått en ökad kroppslig avslappning och 88% har fått en ökad sammanhängande nattsömn. 72% har fått en bättre insomning samt minskad oro och ångest. Bättre insomning 13 Ökad sammanhängande nattsömn 16 Ökad kroppslig avslappning 18 Minskad oro och ångest 13 Effekt dagtid 83% känner sig mer utvilade, 77% upplever minskad motorisk oro, 50% upplever minskad oro och ångest samt bättre humör. 44% har fått ett bättre uppvaknande och 38% märker även av en ökad koncentrationsförmåga. 33% upplever minskad kroppslig spändhet och smärta Bättre uppvaknande 8 Mer utvilad 15 Ökad koncentration 7 Minskad motorisk oro 14 Minskad kroppslig spändhet och smärta 6 Minskad oro och ångest 9 Bättre humör 9 Effekt medicinering 11 av 18 uppgav att de medicinerade innan påbörjad tyngdtäckesanvändning. 7 av 11 personer har minskat eller avslutat sin medicinering Medicinerar före 11 Minskat eller avslutat sin medicinering 7 14

Typ av tyngdtäcken Beräknat av alla inkomna svar. Kedjetäcke 13 Bolltäcken 5 Diagnosfördelning ADHD 15 Aspergers syndrom 2 Damp m inlärningssvårigheter 1 15

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna Familjeläkarmottagning (FLM) Användning, ålder och kön 8 personer av 10 som fått ett tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Åldern på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 40 och 66 år. Medelåldern är 58 år. Könsfördelningen visar att 87% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Varav män Varav kvinnor Totalt Antal 3 7 10 Har täcket kvar och 1 7 8 använder det Återlämnat 2 2 De som har återlämnat sitt tyngdtäcke har haft ångest samt en hjärnskada med spasticitet. Alla som har sitt tyngdtäcke kvar använder det dagligen både på natten och på dagen. Användningen är beräknad på de 8 som har tyngdtäcket kvar. Daglig användning 8 Natten 8 Dagen 8 Patientens upplevda effekter Effekter är beräknat på de 8 som har tyngdtäcket kvar Effekt insomning och sömn Alla upplever att de har fått en bättre insomning, 88% har fått en bättre sammanhängande sömn, ökad kroppslig avslappning samt minskad oro och ångest. Bättre insomning 8 Ökad sammanhängande sömn 7 Ökad kroppslig avslappning 7 Minskad oro och ångest 7 Effekt dagtid 88% upplever minskad oro och ångest dagtid, 75% upplever en minska motorisk oro, ökad koncentrationsförmåga och ett bättre humör. Bättre uppvaknande 4 Mer utvilad 5 Ökad koncentration 6 Minskad motorisk oro 6 Minskad kroppslig spändhet och smärta 5 Minskad oro och ångest 7 Bättre humör 6 16

Effekt medicinering 6 personer av de 8 som använder tyngdtäcke, medicinerade före påbörjad användning. 4 av dessa 6 har kunnat minska sin medicindos, varav 2 med halva dosen. Medicinerar före 6 Medicinerar efter 6 Minskad dos 4 Typ av tyngdtäcken Beräknat på alla inkomna svar Kedjetäcke totalt 6 Varav 4 kg 3 Varav 8 kg 3 Bolltäcken totalt 4 Harpo 2 Goso 2 Förskrivande enheter Sala Väsby FLM 2 Hemdals FLM 3 Hambergs ergonomi och rehabilitering 2 Mitt hjärta Fagersta 1 Önsta Gryta FLM 1 Carema Köping 1 Diagnosfördelning Varav män Varav kvinnor Totalt Ångest 1 3 4 Sömnstörning, orolig 2 2 sömn Demens 1 1 Muskel och ledvärk 1 1 Ospecificerad 1 1 Hjärnskada 1 1 17

Resultat: Förskrivning av tyngdtäcken vuxna i Särskilt boende och Rehab Användning, ålder och kön 2 personer av de 10 som fått tyngdtäcke förskrivet har det kvar och använder det. Av de som återlämnat täcket är 4 personer avlidna. 3 personer har uppgett att täcket inte alls fungerade, de har upplevt att täcket har varit konstigt. Ett skäl till detta kan vara att de alla var långt gångna i sin demens. Ålder på tyngdtäckesanvändarna varierar mellan 57 och 84 år. Medelåldern är 67 år. Könsfördelningen visar att 100% av de som använder tyngdtäcke är kvinnor. Varav män Varav kvinnor Totalt Antal 4 6 10 Har täcket kvar och 2 2 använder det Återlämnat 4 4 8 Båda personerna som har tyngdtäcket kvar använder det nattetid, en av dem även dagtid. Användning är beräknat på de 2 som har tyngdtäcket kvar Daglig användning 1 Natten 2 Dagen 1 Patientens upplevda effekter Effekten är beräknad på de 2 personer som har tyngdtäcket kvar. Effekt insomning och sömn Båda personerna har fått en bättre insomning, kroppslig avslappning samt minskad oro och ångest. En person upplever även att hon fått en mer sammanhängande nattsömn. Bättre insomning 2 Ökad sammanhängande sömn 1 Ökad kroppslig avslappning 2 Minskad oro och ångest 2 Effekt dagtid En av personerna upplevde effekt även under dagtid Bättre uppvaknande 1 Mer utvilad Ökad koncentration 1 Minskad motorisk oro 1 Minskad kroppslig spändhet och smärta 1 Minskad oro och ångest 1 Bättre humör 1 18

Effekt medicinering Båda personerna medicinerade före påbörjad användning av tyngdtäcke. En av personerna har avslutat sin medicinering med insomningstablett. Hon beskriver att täcket är helt otroligt och kan inte tänka sig att vara utan det. Medicinerar före 2 Medicinerar efter 1 Avslutad medicinering 1 Typ av tyngdtäcke Beräknat på alla inkomna svar Kedjetäcke totalt 2 Varav 4 kg 2 Bolltäcke totalt 8 Varav Harpo L 1 Varav Goso 7 Förskrivande enheter Rehabmedicin öppenvård, Västmanlands sjukhus 3 Rehabcentrum Arboga kommun 2 Hagaängsäldreboende Västerås stad 1 Gryta kortidsenhet Västerås stad 2 Ankaret Västerås stad 1 Klockarkärleken Västerås stad 1 Diagnosfördelning Män Kvinnor Totalt Demens 1 5 6 Demens+Parkinsson 1 1 Parkinsson 2 2 Ospecificerad 1 1 19

Sammanställning av frågor till användaren Beskriv vilken effekt Du tycker att tyngdtäcket ger Jag känner mig kramad och omhuldad vilket ger mig stor trygghet och gör att jag kan slappna av både fysiskt och mentalt. Ångestdämpning, ökad trygghetskänsla. Sover jättebra när jag väl somnat, älskar täcket. Minskad, slopad medicinering mot sömnproblem. Mindre värk, mindre ångest på nätterna. Mer utvilad. Sover djupare och lugnare. Landar, kommer ner i varv. En mycket bra och effektiv sömn. Sömnen blir jämnare och djupare. Kortare insomningstid mer sammanhängande sömn. Trygghet, lättare att låta bli att skära sig. Ökad koncentration på dagen. Vaknar inte upp med lika stark ångest. Somnar om fortare på nätterna när jag vaknar Trygghetskänsla, antistresseffekt, skönare djupare sömn. Sammanställning av Övriga synpunkter från användaren Det blir för varmt att använda en hel natt, använder det när jag är orolig på dagarna och ibland på kvällen. Det var svårt att fylla i enkäten, har minnessvårigheter. Ett bra verktyg som hjälper till för att lindra ångest och oro. Skönt att få något tungt på kroppen och det känns som att någon kramar om mej. Lättare att slappna av och komma till ro. Otroligt nöjd med Kedjetäcket! Jag älskar mitt bolltäcke, och att sova utan det är för mig nästan otänkbart. Det kommer nog att följa med på kortare resor och eventuell sjukhusvistelse. Just nu har jag lite svårt att använda tyngdtäcket med anledning av att jag nyligen opererat ländryggen, och av den anledningen är täcket lite för tungt. Men så fort jag blir bättre i ryggen kommer det garanterat till användning igen!!! Täcket är suveränt!!! Bytt medicin från Immovane till Propavan, sover hela natten m medicin+täcke, ej m enbart medicin Täcket fungerar bra men är för varmt, känner mig lugnare och säkrare med det Medicinerar ibland med Propavan, klämmer på bollarna som terapi Stark effekt vid dåligt mående, ångestdämpande, snuttefilt, känner gränser Propavan och Cirkadin har satts ut, Älskar bolltäcket kan inte sova utan det! Satt ut Flunitrazepam använder bara Stilnoct. Täcket är suveränt! Imovane kvar, minskat Nitrazepam Tagit ut Stilnoct, Theralen, Lergigan Använder tyngdtäcket varje natt, kan inte vara utan Bra, börjat äta, tryggare sömn Sover hela nätterna, piggare, gladare, bättre kommunikation med kamraterna, bättre skolresultat. Oscar är som en ny människa, upplever att han fått ett nytt liv! Patienten upplevde täcket som konstigt, stenar, ville inte ha det Kan rekommendera täcket till alla, kan inte vara utan det! Svårt med utprovning gick inte att fullfölja p g a stor personalgrupp 20

Diskussion Att sova och känna sig utvilad är avgörande för att kunna utföra det dagliga livets aktiviteter, både de mest primära som att sköta sin egen person och sin familj. Men även i stor grad för att klara av skola, utbildning och arbete. För föräldrar vars barn inte har en god sömn, kan påfrestningen bli så stor att det i vissa fall leder till sjukskrivning. Tyngdtäcke är ett effektivt, enkelt och billigt hjälpmedel vid sömnsvårigheter. Inga skadliga bieffekter har kunnat påvisas om man följer bruksanvisningarnas rekommendationer. Rekommendationerna gäller inkontinensöverdragen samt användande av kedjetäcke till personer som har inopererad utrustning som kan tänkas bli påverkad av metall. Vid användning av tyngdtäcke ska hänsyn också tas till om personen har svag lungkapacitet. En del personer upplever tyngdtäcken som varma och eller att de alstrar ljud när man rör sig, detta kan oftast elimineras genom att byta modell av täcke. Antalet återlämnade täcken är störst för personer med demensdiagnos i särskilt boende, flera av personerna i studien hade avlidit. En annan tänkbar orsak kan vara att utprovning av tyngdtäcke bör göras så tidigt som möjligt i sjukdomen för att personen själv ska kunna vara delaktig och förstå hjälpmedlet. En parallell kan ses hos personer med grav autism där återlämning av täcken också är hög. Att förstå och själv vara delaktig kan vara avgörande för ett funktionellt användande. När man tittar på de olika resultatgrupperna så kan man se att det inom vuxna psykiatri är en mycket hög andel av de förskrivna täckena som finns kvar hos patienten, de används och ger god effekt. Av 67 uppföljda förskrivningar så har 60 personer täckena kvar. 53 av 60 uppger att de kan slappna av bättre nattetid, 44 av 60 upplever en förbättrad insomning. 43 av 60 har minskad nattlig oro och ångest. Som ett resultat av den förbättrade sömnen kan man se att 43 av 60 känner sig mera utvilade på dagen. Det är också inom denna resultatgrupp som flest personer uppgett en förbättring av humöret. Två viktiga aspekter har framkommit vad gäller medicinering. Den ena är att det inom åldersgruppen barn, visat sig att två olika behandlingar påbörjats samtidigt, både medicinering och tyngdtäckesanvändning. Det kan medföra att det är svårt att utvärdera vilken insats som har gett resultat. Den andra aspekten är att det visat sig att ett tyngdtäcke förskrivet för motorisk eller psykisk oro kan göra att personen kan avsluta, minska eller ändra den dos medicin som är utskriven för samma behov. Resultatet överensstämmer med en studie publicerad i Nordic Journal of Psychiatry 2011;65:89-94 3 av barnpsykiatriker Allan Hvolby och professor i barnpsykiatri Niels Bilenberg. Den studien visar att insomningstiden förkortas vid användande av Bolltäcke och förbättrar den sammanhängande nattsömnen. Den visar också en 10% förbättring när det gäller aktivitetsnivå och uppmärksamhet under dagtid, vilket också överensstämmer med vår rapport. Ett mastersarbete som är gjord av arbetsterapeut Birgitta Söe Jensen och psykolog Pernilla Worm Pasqali 4 2006 visar att Bolltäcke ger god effekt på sömnen för 64 % av barnen, 40 % påvisar effekt gällande humör och överreaktion mot sinnesintryck. Drygt 30 % visar positiv effekt på koncentration 3 Use of Ball Blanket in attention- decifit/hyperactivity disorder sleeping problems. En studie på barn 8-13 år med diagnos ADHD. 4 Intervensionsundersögelse af effekter ved brug af kugledyner hos 2-12 åriga börn med SI-problemer 21

och motorisk oro. Dessa siffror är högre än de som påvisas i denna rapport men effekterna överensstämmer. En sammanställning av evidens och rapporter om tyngdtäckesanvändning finns i bilaga 4. Hjälpmedelscentrum i Västmanland får ofta förfrågningar gällande tyngdtäckesförskrivning från föräldrar vars barn är utredda på Barn- och Ungdomspsykiatrin, ofta med en ADHD-diagnos. På Barnoch ungdomspsykiatrin i Västmanland saknas idag förskrivare. Tidigare har föräldrarna hänvisats till familjeläkarenheterna, nu finns dock inget tydligt ansvar för förskrivning av hjälpmedel till denna grupp. Det är ett dilemma som behöver lösas då denna rapport och tidigare studier påvisar gynnsamma effekter för barn med neuropsykiatriska diagnoser. Föräldrar har vittnat om stort lidande både för barnen och dem själva. Det är angeläget att det finns förskrivare till barn med neuropsykiatriska diagnoser. Hjälpmedelsinstitutet 5 har gjort en sammanställning av förekomst av förskrivare inom Barn- och Ungdomspsykiatrin i landet, vilken visar att antalet förskrivare ökar snabbt. Av 15 svarande län är det 8 län som har förskrivare idag, bilaga 3. Hjälpmedelsinstitutet har genomfört projekt och utvecklat modeller för en s k kostnadsnyttoanalys där den samhälleliga nyttan av hjälpmedel kan räknas ut. De mest påtagliga nyttoeffekterna vid en samhällsekonomisk bedömning är det successivt minskade behovet av stödinsatser från kommun och landsting, men även från anhöriga och övriga närstående. Nyttoeffekter av hjälpmedel på individernas arbetsmarknadssituation är också av väsentlig betydelse och man har räknat ut den ekonomiska effekten om personen kan vara kvar i och klara av sysselsättning och produktion eller till och med komma ut i arbete, referens 1. 5 Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för hjälpmedel och tillgänglighet. En stor del av arbetet handlar om att sprida kunskap om hjälpmedel och metoder till dem som arbetar inom hjälpmedelsområdet. Det görs genom försöksprojekt, utbildningar och nätverksarbete. Hjälpmedelsinstitutet stödjer också företag och organisationer att utveckla idéer om nya hjälpmedel 22

Referenser Referens 1 Hjälpmedel lönsamma, kostnadsnyttobedömning av hjälpmedel till personer med psykisk funktionsnedsättning, Hjälpmedelsinstitutet Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Enkät Uppföljning och utvärdering av tyngdtäckesanvändning Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke Sammanställning förskrivare inom Barn och ungdomspsykiatrin, Hjälpmedelsinstitutet Sammanställning och sammanfattning av befintlig evidens och rapporter om tyngdtäckesanvändning. 23

Bilaga 1 Hjälpmedelscentrum 2013-04-02 Kommunikations/kognitionsteamet Uppföljning och utvärdering av tyngdtäckesanvändning Datum.. Ifylls av förskrivare: Förskrivare: Arbetsplats: Användare: Man Kvinna Ålder Anledning till förskrivning samt diagnos:..... Vilken modell av tyngdtäcke är förskrivet? Harpo L Harpo S Bello Goso Kedjetäcke 8 kg Kedjetäcke 4 kg Annat När förskrevs tyngdtäcket?...

Sidan 2 2013-04-02 Frågor till användaren: Vad var anledningen till att Du behövde ett tyngdtäcke?.. Beskriv vilken effekt Du tycker att tyngdtäcket ger.. Använder Du täcket Ja Nej Har du täcket kvar? Om du inte använder tyngdtäcket, vad är anledningen till det?.. Om Du återlämnat tyngdtäcket behöver Du inte svara på följande frågor. Allmänt Ja Nej Kommentar Medicinerade Du för Dina sömnproblem innan Om ja, vilken typ av medicin? Du fick tyngdtäcket? Medicinerar Du nu? Om ja, är dosen densamma? Använder Du Ditt tyngdtäcke dagligen? Om nej, hur ofta? Använder Du tyngdtäcket på natten? Om ja, hur länge? Använder Du tyngdtäcket på dagen? Om ja, i vilka sammanhang? Upplever Du tyngdtäcket som varmt?

Upplever Du tyngdtäcket som kallt? Sidan 3 2013-04-02 Hur fungerar det för Dig idag jämfört med hur det var innan Du fick tyngdtäcke, när det gäller: Kvällen och natten Insomning Inget problem från början Bättre Ingen skillnad Sämre Kommentar Sammanhängande nattsömn Kroppens avslappning Oro och ångest Hur fungerar det för Dig idag jämfört med hur det var innan Du fick tyngdtäcke, när det gäller: Morgonen och dagen Uppvaknandet Inget problem från början Bättre Ingen skillnad Sämre Kommentar Utvilad Koncentration Motorisk oro Kroppsligen t ex spändhet eller smärta Oro och ångest Humörmässigt t ex lättirriterad Övriga synpunkter......

Bilaga 2 Hjälpmedelscentrum Dagbok vid utprovning av tyngdtäcke Datum Dagboken kan användas av förskrivare som underlag inför utprovning och vid uppföljning. Kartläggning Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva hur brukarens dagliga rutiner ser ut. Dagbok före utprovning Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva situationen utan tyngdtäcke. Uppföljning 1 och 2 Förskrivaren och personen själv, närstående eller personal fyller i den tillsammans för att beskriva situationen efter att ha använt tyngdtäcke. Uppföljning 1 kan göras efter en månad och uppföljning 2 efter en längre tids användning. Instruktion Det är viktigt att se till individens behov vid användandet av tyngdtäcke. En mjukstart rekommenderas i början av en behandling. Prova gärna täcket ca en halvtimma i taget. Första tiden helst under dagtid och i samband med vila. Observera förändringarna och notera dem i dagboken. Brukare Namn:.. Personnummer: Närstående eller personal Namn: Tel: Förskrivare Namn:. Arbetsplats:. Tel:... Problematik/ anledning till utprovning av tyngdtäcke:. Val av tyngdtäckesmodell: Anledning till valet av modell:..

Hjälpmedelscentrum Kartläggning Datum 1. Vilken tid brukar du vanligtvis stiga upp?... 2. Vad har du för huvudsakliga aktiviteter under dagen?......... 3. Hur ser dina kvällsrutiner ut?...... 4. Hur mår du innan du går och lägger dig? Känner du t ex oro / ångest?... 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig?.. 6. Hur lång är insomningstiden?... 7. Har du lagom temperatur i sovrummet?... 8. Har du störande ljud eller ljus i sovrummet?... 9. Vilken typ av täcke använder du idag?... 10. Har du provat använda tyngre täcke, extra filt, sovsäck eller andra metoder för att göra bädden ombonad och trygg?.....

11. Vaknar du ofta på natten? Vad gör du då?.... 12. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?... 13. Tar du sömnmedicin och/eller ångestdämpande medicin kvällstid? 13. Tar du ångestdämpande medicin dagtid?...

Hjälpmedelscentrum Dagbok före utprovning Datum Beskrivning av situationen utan tyngdtäcke Sömnmönster Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Psykisk oro/ångest Motoriskt orolig Sover utan att vakna Lugn / Fri från ångest Sover lugnt ( Ligger stilla) Annat... Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/ångest Arg/irriterad Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret Annat..

Hjälpmedelscentrum Uppföljning 1 Datum. 1. När/ hur använder du tyngdtäcket?... 2. Vilken tid stiger du upp?... 3. Ser dina huvudsakliga aktiviteter under dagen ut på samma sätt som vid kartläggningstillfället?... 4. Har du samma kvällsrutiner idag som du hade innan du började använda tyngdtäcket? 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig?... 6. Hur lång är insomningstiden?... 7. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?... 8. Tar du sömnmedicin/ ångestdämpade medicin? När?... Beskrivning av situationen med tyngdtäcke Sömnmönster Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Psykisk oro/ångest Motoriskt orolig Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/ångest Arg/irriterad Sover utan att vakna Lugn / Fri från ångest Sover lugnt ( Ligger stilla) Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret

Hjälpmedelscentrum Uppföljning 2 Datum. 1. När/ hur använder du tyngdtäcket?... 2. Vilken tid stiger du upp?... 3. Ser dina huvudsakliga aktiviteter under dagen ut på samma sätt som vid kartläggningstillfället?... 4. Har du samma kvällsrutiner idag som du hade innan du började använda tyngdtäcket? 5. Vilken tid går du vanligtvis och lägger dig?... 6. Hur lång är insomningstiden?... 7. Hur många timmar per natt uppskattar du att du sover?... 8. Tar du sömnmedicin/ ångestdämpade medicin? När?... Beskrivning av situationen med tyngdtäcke Sömnmönster Svara på följande värderingar genom att sätta ett X på linjen där det stämmer bäst. Vaknar ofta Psykisk oro/ångest Motoriskt orolig Vakenhet och andra sinnestillstånd under dagtid Trött Okoncentrerad Motorisk oro Psykisk oro/ångest Arg/irriterad Sover utan att vakna Lugn / Fri från ångest Sover lugnt ( Ligger stilla) Vaken, pigg Koncentrerad Lugn och avslappnad Lugn/ Fri från ångest Lugn till humöret

Bilaga 3 Sammanställning över vilka län i landet som har förskrivare inom Barn och ungdomspsykiatrin. Ämnet har varit aktuellt under flera år, hur barn/ungdomar som tillhör Barn och ungdomspsykiatrin får tillgång till hjälpmedel. Finns det arbetsterapeuter/förskrivare, om inte, hur gör man då. En förfrågan till nätverket av hjälpmedelskonsulenter inom kognitionsområdet, Kognet, om nuläget i landet har sammanställts i denna tabell. Fet text, förskrivare finns. Kursiv text, inga förskrivare, eller att vissa mottagningar regionen har tillgång till arbetsterapeut Normal mindre text, ej svar

AB C D Landsting Stockholms läns landsting Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland BUP I Stockholm kommer man from 7/1-2013 att starta ett 3-årigt projekt gällande kognitivt stöd, inom BUP. Vi kommer vara 5 stycken arbetsterapeuter inom hela länet som kommer svara för kartläggning, behovsbedömnig, utprovning, uppföljning osv. BUP i Uppsala län har två arbetsterapeuter (ej heltider) som förskriver kognitiva hjälpmedel och tyngdtäcken. De har även en sjukgymnast somförskriver tyngdtäcken. Sen har primärvårdens barnspecialistmottagning nyligen fått en arbetsterapeut (75%) länet som förskriver alla typer av hjälpmedel för de som en har kontakt i någon verksamhet. Här i Sörmland finns inga arbetsterapeuter/förskrivare på BUP. När man från BUP anser att det behövs något hjälpmedel skickas remiss till Habiliteringsverksamheten för en så kallad specialist åtgärd. E Landstinget i Östergötland I Östergötland ser det ut som det just nu finns 2 arbetsterapeuter med förskrivningsrätt inom BUP. F G Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg I Kronoberg finns 1 arbetsterapeuttjänst på BUP. Det började som ett projekt 2009 och blev en fast tjänst 2011. Under senaste året har 369 hjälpmedel förskrivits till 119 pat så nog behövs tjänsten alltid. H Landstinget i Kalmar län I Kalmar län finns det 1 arbetsterapeut på BUP i Kalmar, men utan förskrivningsrätt. I Region Gotland BUP på Gotland saknar arbetsterapeut och förskrivare. Sedan mars i år får läkare och psykologer på BUP skicka konsultationsremiss till arbetsterapeut på Habiliteringen enligt vissa riktlinjer. Utvärdering skall göras och diskussion pågår även här om hur behov av kognitivt stöd/hjälpmedel skall tillgodoses för barn/ungdomar med ADHD och K Landstinget Blekinge ADD som inte har kontakt med Habiliteringen. M Region Skåne I Region Skåne finns arbetsterapeut anställd på vissa BUP men saknas på andra. Där arbetsterapeut saknas kan arbetsterapeut på Vårdcentralen förskriva hjälpmedel inom kognition om chefen sanktionerar detta. I andra fall saknas förskrivare. Brukaren med familj har möjlighet till fritt vårdsökande dvs vända sig till BUP där arbetsterapeut finns men detta förfaringssätt tillämpas inte frekvent enligt min erfarenhet. Det finns tyvärr barn och familjer som hamnar i kläm. N Region Halland I Halland finns två arbetsterapeuter på BUP i norra länet med förskrivningsrätt för kognitiva hjm inklusive tyngdtäcken men ingen i södra Halland. I söder måste familjerna vända sig till arbetsterapeuten på sin vårdcentral. Frågan om arbetsterapeut även i södra länets BUP är på tapeten, både bland chefer och politiker. Det sägs att ett beslut är

nära förestående. O S T Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Numera har vi en arbetsterapeut anställd inom BUP i Värmland. Hon har fullt upp och förskrivningen ökar hela tiden. Enligt henne har hon fått signaler från läkarna att de tycker sig förskriva mindre läkemedel (ffa kring sömn) nu sedan hon började förskriva kognitiva hjälpmedel. Under 2012 har hon enligt våra siffror förskrivit till 211 patienter och 243 hjälpmedel. I Örebro fick för ca 1 år sedan arbetsterapeuten på BUP förskrivningsrätt på alla hjälpmedel. U Landstinget Västmanland Här i Västmanland finns inga förskrivare inom BUP, det har varit primärvårdens arbetsterapeuter som förskrivit kognitiva hjälpmedel till t ex barn med ADHD tidigare, dock inte självklart. Idag har samtliga landstingsstyrda vårdcentraler beslutat att de inte längre förskriver hjälpmedel till den gruppen, de menar att ansvaret ska ligga hos den verksamhet som har behandlingsansvar dvs. BUP. BUP i sin tur menar att eftersom det inte finns evidens för att kognitiva hjälpmedel hjälper, så behövs inga förskrivare. W Landstinget Dalarna I Dalarna saknas förskrivare inom BUP. Detta medför att dessa barn inte får de hjälpmedel de har rätt till och behov av. Om föräldrarna själva har kunskap och efterfrågar hjälpmedel hänvisas de till primärvården som ibland förskriver. I vissa, enstaka fall samarbetar BUP med habiliteringen, som då förskriver hjälpmedel. X Landstinget Gävleborg när det gäller Gävleborg att vi ska ha en arbetsterapeut projektanställd fr.o.m nästa år och 2 år framåt. För övrigt så är det 3 till som är projektanställda inom psykiatrin i Gävleborg och de andra kommer att vara inom vuxen och både öppen och sluten vård. Y Z AC Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting I Västernorrland finns tre BUP-mottagningar. Länets största BUP finns i Sundsvall och där finns en heltidstjänst för arbetsterapeut. På Sollefteås BUP finns 25% arbetsterapeut och i Örnsköldsvik saknas arbetsterapeut på BUP. Det ser med andra ord olika ut över länet. Vissa primärvårdsarbetsterapeuter förskriver hjälpmedel till BUPklientelet medan andra ogärna befattar sig med denna grupp. I Västerbotten finns inga arbetsterapeuter anställda inom BUP. Patienterna remitteras till hälsocentralerna där distriktsarbetsterapeuter förskriver hjälpmedel. Dock har de privata hälsocentralerna i länet beslutat att inte ta emot patienter från BUP BD Norrbottens läns landsting I Norrbotten finns inga arbetsterapeuter anställda ("lobbat" för det i flera år och har inte gett upp) på BUP så det är till Primärvården man vänder sig. I vissa delar av länet kan man få hjäp av at inom barn- och ungdomshabiliteringen då de jobba med barn som finns hos dem utifrån behov.

Bilaga 4 Sammanställning av evidens och rapporter kring tyngdtäckesanvändning Use of Ball Blanket in attention-decifit/ hyperactivity disorder sleeping problems Professon I barnpsykiatri Niels Bilenberg, Odense universitet, Danmark och barn psykiater Allan Hvolby, Esbjerg Danmark Publicerad i -Nordic Journal of Psychiatry 2011;65:89-94 Metod: för att utvärdera effekten av bolltäcke observerar föräldrar sina barn och för sömndagbok under 28 nätter. Deltagare: 21 barn Ålder: 8-13 år Diagnos: ADHD Kontrollgrupp: 21 friska barn Sammanfattning: Insomningstiden förkortas vid användandet av bolltäcke till samma nivå som de friska barnen. Antalet uppvaknanden gick att jämföra med kontrollgruppen. Antalet nätter då det tog mer än 30 minuter att somna minskade från 19 % till 0% Lärarna såg en ca 10%,ig förbättring när det gäller aktivitetesnivå och uppmärksamhet. Allan Hvolby- Har påbörjat en fortsatt studie som förväntas bli klar 2014. Intervensionsundersögelse af effekt ved brugafkugledyner hos 2-12 årige börn med Slprobelmer. Arbetsterapeut Birgitta Söe Jensen och psykolog Pernilla WormPasqali, södra danmarks universitet. Mastersarbete 2006. Metod: Intervju med föräldrar, 22 frågor med focus på sömnstörning, koncentrations /uppmärksamhetsproblem och överreaktion på sinnesstimulering. Deltagare:37 barn Ålder:2-12 år Diagnos: SI-problematik Sammanfattning: Bolltäcket ger bäst effekt på sömnen, 64 % 40 % visade effekt gällande humöret och överkänslighet av sinnesstimulering. Ca: 1/3 av barnen visade positiv effekt på koncentration, motorisk oro. Ca: 1/5 visade på förbättrad uppmärksamhet.

Pilotstudie av Kedjetäckesanvändning, Kedjetäcke 4,1kg SDS-kliniken i Göteborg, klinik för sömn och dygnsrytmstörningar. 2008 Metod: Aktigrafi, Polysomnografi, subjektiva registreringar och sömndagbok samt KSS (karolinska sömnskalan) Studien pågick under en 4-veckors period. Deltagare: 5 kvinnor Ålder: 41-58 år Diagnos: 4 hade diagnos Insomnia, 1 kvinna kontrollperson Sammanfattning: Subjektiv bedömning 4 upplevde att det var lättare att somna in. 3 upplevde subjektivt en förbättrad sömnkvalité 2 kände sig definitivt mer utvilade på morgonen. 1 kände sig mer alert. 2 av personerna var intresserade av att köpa ett täcke efter projektet, 1 önskade ett tyngre täcke och 1 önskade ett större täcke Sömndagbok 4 av 5 hade ett förbättrat sömn/vakenhetsförhållande KSS 3 av 5 hade förbättrade KSS-värde Kommentar alla data visade på samma trend, att personens sömn mätt i de olika sömnvariablerna påvisade en förbättring. Användning av tyngdtäcke och dess inverkan på sömn At-stud Beatrice Andersson och At-stud Moa Vadman, Nivå C Institution för hälsovetenskap och medicin. Örebro universitet 2012 Metod: Kvantitativ enkätstudie riktad till personer med neuropsykiatrisk diagnos och som behandlats med tyngdtäcke för sömnsvårigheter. Deltagare: 18 personer Diagnos: Neuropsykiatriska diagnoser Sammanfattning: Alla som deltog uppgav att sömnen förändrats Insomningstiden minskat Antal sömntimmar ökat Antal uppvaknanden minskat De förskrivna täckena används Piggare på dagtid

Sinnesstimulerande täcken psykos En rapport från projekt inom Hjälpmedelsinstitutets (HI:s) regeringsuppdrag Hjälpmedel i focus- för personer med psykisk funktionsnedsättning. Leg arbetsterapeut Ann Klockars, 2011 Metod: Patienter har provat och utvärderat täcken. Skattningar och utvärderingar skedde vid starten, efter en, två och tre veckor. Deltagare: 21 personer, varav 3 personer i förprövningsgrupp Ålder: 21-63 år Diagnos: Psykosdiagnos Sammanfattning: I förprövningsgruppen på tre personer var det två av dem som hade nytta av tungt täcke, varav en person uttryckte att hon känner sig utvilad på dagen för första gången på 20 år. K = Patient som använt Kedjetäcke B = Patient som använt Bolltäcke K1= Täcket bra, kanske hjälper lite K2= Upplevde lugn o ångestreduktion K3= Somnar lättare och dämpar ångest på dagtid, blir bättre o bättre B1= Sov bra även innan användandet, Känns konstigt med täcket B2= Sov ovanpå täcket, skönt för ryggen B3= Sov bra även innan användandet, vilar PÅ bolltäcket på dagen. Aningen förbättrad sömn B4= Avslutar efter 14 nätter, kan ha en rogivande och smärtstillande effekt. 11 brukare avbröt utvärderingen av olika anledning Hur upplevs hjälpmedlet bolltäcke av barn och ungdomar och deras närstående? FoU-rapport 5/2012, hjälpmedelskonsulent Heléne Bengtsson Habilitering och hjälpmedel region Skåne. Metod: Enkätundersökning Deltagare: De barn och ungdomar som i oktober 2010 hade ett Bolltäcke ordinerat via Hjälpmedel region Skåne Ålder: 3-19 år Diagnos: Sömnsvårigheter, oro, ångest mm Sammanfattning: 35% av barnen/ungdomarna upplevde att Bolltäcket hade en lugnande effekt, 33% av barnen somnade lättare, 18% uppgav förbättrad sömn som effekt av Bolltäckesanvändning.