Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Regional överenskommelse, handlingsprogram och riktlinjer för Region Skåne KO RT V E R S I O N Avsedd för personal inom den hälso- och sjukvård samt tandvård som Region Skåne ansvarar för 1

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och en allvarlig typ av brottslighet som förekommer i alla samhällsgrupper. Den största delen av våldet begås av någon som den våldsutsatta har eller har haft en relation till. Våld i nära relationer inkluderar fysiskt aggressiva handlingar och psykisk misshandel, hot, våldtäkt eller andra former av sexuellt tvång samt olika former av kontrollerande beteende som att isolera en person från familj och vänner eller att begränsa tillgängligheten till information och hjälp. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsattas hela livs- situation. Våld i nära relationer innefattar våld utövat av någon part i en relation, oftast i form av mäns våld mot kvinnor men också våld i samkönade relationer. Även våld mot barn, de tillfällen då barn tvingas bevittna våld mot någon i fa- miljen eller hedersrelaterat våld räknas hit. Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta de första som, direkt eller indirekt, möter personer som är utsatta för våld i nära relationer. Därför är vårdpersonalen oerhört viktiga i arbetet med att bekämpa denna typ av våld. Innehåll Vårdpersonalens dokumentation vid utredning av våld i nära relationer... 3 Riktlinjer vid våld i nära relationer mellan vuxna... 5 Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa... 7 Hedersrelaterat våld och förtryck... 9 Våld i nära relationer regional överenskommelse om samverkan... 11 2

Vårdpersonalens dokumentation vid utredning av våld i nära relationer Några rättsmedicinska (rättsläkare Peter Krantz) synpunkter på handläggning av patienter misstänkta för inblandning i relationsvåld. Alla insatser som eventuellt senare kommer att användas som underlag för en rättsprocess måste präglas av att den som handlägger ärendet är strikt opartisk och saklig. Ingen som söker som patient kan tvingas till skadedokumenterande undersökning mot sin vilja, undantaget de misstänkta gärningsmän som av åklagare tvingas till kroppsbesiktning enligt rättegångsbalken 28 kap, 12 och 13. Skadedokumentation I en stundande eller pågående polisutredning av våld i nära relationer är dokumentation av alla skador av största betydelse. För sjukvårdspersonal är fokus av självklara skäl inriktad på de skador som kräver behandling. Men för rättsväsendet kan ibland även de självläkande ytliga skadorna vara av lika stor eller större betydelse eftersom dessa skador i sig, eller som del i den totala skadebilden, kan vara helt avgörande för bedömningen av hur skadorna uppkommit. Bedömningsbara skador är färskvara och en god primär skadedokumentation kan vara helt avgörande. Försök därför att inspektera hela kroppen och beskriv samtliga skador. Tag för vana att fotodokumentera, särskilt om tiden ej medger fullständig skriftlig beskrivning. Fotodokumentation Använd helst en digital systemkamera som är enkel att hantera och levererar bilder av god kvalité även i händerna på en mindre van fotograf. Med enkelt 3

säkerställande av vem som avbildas och lagring i server med spärrat jpeg-format uppfyller bilderna de krav på autenticitet som rättsväsendet ställer. Några praktiska tips: Bra ljus är nyckeln till bra avbildning. Inomhusbelysning är oftast för gul. Använd därför kamerans inbyggda blixt och dämpa lampbelysningen. Finns möjlighet till dagsljus är detta bäst. Inled bildserien med att avfotografera patientdata och därefter en ansiktsbild som kan vara ovärderlig som hjälp vid identifiering av skadedokumentationen till en viss person. Fotografera alltid både översiktsbilder och detaljbilder eftersom det annars ofta är omöjligt att se var en viss skada är belägen. Tänk på att kamerans optik har en gräns för hur nära man kan fotografera. Blir avståndet mindre blir bilden alltid suddig. Backa och använd istället den zoom-möjlighet som finns på de flesta kameror. Fotografera även oskadade hudpartier, särskilt om det föreligger diskrepans mellan anamnes och fynd. Det är av begränsat värde att lägga in en färgskala i bilden. Använd istället en genomskinlig linjal dels för att få en storleksuppfattning, dels för att använda kanten mellan huden och linjalen som bra ställe för automatfokus att ställa in sig mot. Fotografera endast en patient på varje minneskort varefter bilderna överförs till server och bilderna raderas på kortet innan det användes på nytt. Ta för vana att märka minneskort med personuppgifter i de fall som inte omedelbar lagring till server sker. Tänk på att både bilder och journalanteckningar är sekretessbelagda och inte kan utlämnas vare sig till patient eller till polis med mindre att sekretessprövning först skett. Dokumentet finns i sin helhet på www.skane.se/våldinärarelationer 4

Riktlinjer vid våld i nära relationer mellan vuxna Syftet med Region Skånes riktlinjer är att klargöra personalens ansvar för att stödja vuxna som utsätts eller riskerar att utsättas för våld. Personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård ska: 1. ha grundkunskap om relationsbetingat våld 2. ta ansvar för att upptäcka våldet samt ge stöd Den utsatta berättar inte alltid om misshandel eller hot. Oklara symtom kan ibland dölja övergrepp som den utsatta personen berättar om först när hon/ han känner förtroende. För att skapa trygghet i mötet mellan patient och vårdgivare bör undersökning ske enskilt. 3. med respektfullt bemötande våga fråga, lyssna, informera och erbjuda stöd Den som kommer till vården på grund av misshandel eller sexuella övergrepp är ofta både psykiskt, fysiskt, rättsligt och socialt skadad. Hjälpbehovet varierar starkt beroende på den utsattas situation och hur länge våldet pågått. Patienten har inte alltid kunskap om sina rättigheter och möjligheter att få hjälp. 4. ge likvärdigt bemötande oavsett om patienten vid första kontakten vill polisanmäla eller inte En hel kroppsundersökning ska alltid utföras. 5. säkerställa att journalanteckningarna kan utgöra underlag för en korrekt juridisk bedömning 5

6. med beaktande av offentlighets- och sekretesslagen samverka med andra aktörer för att underlätta att vidtagna åtgärder bygger på ett helhetsperspektiv Om hotbilden medfört att skydd av patientens personuppgifter införts hänvisas till Region Skånes PM Skydd av personuppgifter i register och journaler. 7. ge stödinsatser till den som utövar våldet så att det kan upphöra Vården har till uppgift att upptäcka inte bara våldsutsatta patienter utan även de som använder våld. Hänvisning till andra huvudmäns verksamheter ska ingå i hälso- och sjukvårdens samverkan. Det finns exempelvis frivilliga program inom kriscentrum och mansmottagningar. 8. bevaka att barn under 18 år som bevittnat våld får stöd och hjälp enligt Region Skånes Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Om barn kan misstänkas fara illa har personalen skyldighet att anmäla enligt socialtjänstlagen. 9. bevaka att personer som utsatts för hedersrelaterat våld får stöd och hjälp enligt länsstyrelsernas kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården vid hedersrelaterat våld och förtryck Riktlinjerna i sin helhet finns på www.skane.se/våldinärarelationer 6

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov (ur SOU 2001:72) Med barn avses enligt FN:s barnkonvention artikel 1 varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. I Sverige är man barn till dess att man fyllt 18 år. Din skyldighet Alla som är anställda inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabiliteringen och tandvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöva ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldigheten gäller alla anställda och denna skyldighet kan inte delegeras eller remitteras bort. Observera att vårdpersonal inte kan göra en anonym anmälan och man får räkna med att uppgifter som lämnas till socialtjänsten i samband med anmälan kommer till föräldrarnas kännedom. Det är barnets behov som är utgångspunkten för om anmälan ska göras eller inte och inte hänsynen till föräldrarna eller den egna tveksamheten. Anmälaren har ingen utredningsskyldighet utan detta är socialnämndens uppgift. Hälso- och sjukvårdens uppgift är att göra en medicinsk bedömning/utredning. Dokumentera noga. 7

Handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa Handlingsprogrammet riktar sig till alla anställda inom hälso- och sjukvården inklusive barn- och ungdomshabiliteringen och tandvården i Region Skåne som direkt eller indirekt möter barn och deras familjer och där det kan finnas misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt. Handlingsprogrammet ska ge större kunskaper inom området. Det syftar också till att förbättra upptäckandefrekvensen av barn som misshandlas eller barn i fara och till att underlätta handläggningen av dessa fall. Det finns även en kortversion av handlingsprogrammet som innehåller kortfattad information om tecken och varningssignaler samt undersökningar och utredningar som bör göras i de fall det finns misstanke om misshandel, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt. Kortversionen finns att beställa från Oriola-KD, artikelnummer 18551. Handlingsprogrammet finns i sin helhet på www.skane.se/ våldinärarelationer 8

Hedersrelaterat våld och förtryck Det hedersrelaterade förtrycket kan ta sig många olika former. Hot, kränkningar och stark kontroll är en del av vardagen för många ungdomar som kanske inte utsätts för fysiskt våld, medan andra misshandlas och hotas till livet i hederns namn. Tar sig uttryck i diffusa symtom var uppmärksam! Det vanligaste är inte att den som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck talar öppet om sin situation i den inledande kontakten med hälso- och sjukvården. Ofta söker man hjälp för mer diffusa symtom som magont, huvudvärk eller stressrelaterade åkommor. Utsattheten kan också ta sig uttryck i depression, självskadebeteende eller ätstörningar. Ovanligt att den utsatte pratar i termer av heder Det är viktigt att vara medveten om att det, oavsett hur förtrycket ser ut, är ovanligt att den som utsätts talar om det i termer av heder. Snarare visar erfarenheten att ungdomar talar om oro, lojalitetskonflikter, familjeproblem eller har funderingar kring oskuld eller äktenskap. Svårt att åldersbestämma hedersrelaterat våld Den hedersrelaterade problematiken är svår att åldersbestämma. Omgivningens förtryck och våld debuterar ofta i samband med flickans pubertet. Det finns flickor i de yngre tonåren som lever under en vuxen kvinnas omständigheter exempelvis som gifta och gravida. Det finns också vuxna kvinnor som fråntas all självständighet och eget ansvar, som går från att vara underställda sin familj till att leva med en make som bestämmer över dem. Myndighetsåldern är viktig 9

ur juridiskt hänseende, men säger inte nödvändigtvis något om den enskilda individens problematik. Mer information om hedersrelaterat våld Länsstyrelsen har gett ut en bok som är tänkt att vara ett stöd för personalen i mötet med utsatta individer. Syftet är att öka kunskapen och beredskapen inom hälso- och sjukvården, så att personer med hedersrelaterad problematik blir sedda och bemötta på ett bättre och mer enhetligt sätt. Titel: Hedersrelaterat våld och förtryck ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården Beställningsadress: Länsstyrelsen Östergötland, Integrations- och jämställdhetsenheten, www.e.lst.se ISBN: 978-91-85587-47-6 Dokumentet finns i sin helhet på www.skane.se/våldinärarelationer 10

Våld i nära relationer regional överenskommelse om samverkan Polismyndigheten i Skåne, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Kommunförbundet Skåne, Region Skåne samt Länsstyrelsen i Skåne län ingår i en samverkansgrupp mot våld i nära relationer i Skåne. Parterna har identifierat fem fokusområden att kraftsamla kring. Fokusområde 1. Vård och skadedokumentation 2. Skydd och stöd 3. Samverkansformer 4. Hälsofrämjande/förebyggande 5. Kompetens och metodutveckling Region Skåne ansvarar för vård och skadedokumentation Mål Individen blir respektfullt och professionellt bemött. Skador undersöks och dokumenteras efter riktlinjer i samverkan med rättsmedicinsk expertis. Individen får adekvat vård och behandling samt vid behov sjukskrivningsintyg. Individen får information om och hjälp att ta kontakt med andra önskade myndigheter och organisationer. Åtgärder Uppdaterade handlingsplaner i verksamheterna. De mest aktuella verksamheterna är akutmottagningar, vårdcentraler och öppen psykiatri. Checklistor som hjälp i situationen, exempelvis hur man frågar vid misstanke, vart man hänvisar vidare m.m. 11

Sträva efter en skyndsam handläggning, grundad på kunskap i frågan, från läkarbedömning till sjukintyg som underlag för beslut om ekonomisk ersättning. Till hjälp i detta arbete har Region Skåne framtagna riktlinjer och handlingsprogram som presenteras i denna folder. Den regionala överenskommelsen om samverkan finns på www.skane.se/ våldinärarelationer Utgiven september 2010 av Region Skåne, Koncernkontoret, Avdelningen för hälso- och sjukvård. Illustration: Grafolin Original: Ann- Christin Jönsson Skriften finns att beställa från www.skane.se/våldinärarelationer 12