SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar... 4 Grupper... 5 Mellanmål... 5 Sponsorer... 5 3 Ordnande av klubbverksamhet... 5 Koordinering på kommunnivå... 5 Utbildningssektionen... 6 Samarbetsparter... 6 Genomförande i skolor... 6 Rektor och lärare som svarar för klubbverksamheten... 6 Klubbledarna och lön... 6 Elevkår/klassråd... 7 Elevvårdsgrupp... 7 Föräldraförening... 7 Samarbetsparter... 7 4 Information...7 Klubbplaner... 7 5 Klubblokaler... 8 Ersättning för användning av lokaler... 8 6 Utvärdering... 8 2
1 Inledning Skolornas klubbverksamhet har sedan våren 2008 utvecklats som en del av Undervisningsministeriets program Bättre grundläggande utbildning (POP-programmet). Utbildningsstyrelsen leder och koordinerar utvecklingsverksamheten nationellt. Målet är att klubbverksamhetens kvalitet förbättras samt att verksamheten utvidgas, görs mångsidigare och etableras i kommunerna. Med skolornas klubbverksamhet avses verksamhet enligt 47 i lagen om grundläggande utbildning som definieras i grunderna för läroplanen. Skolan bestämmer om den målinriktade verksamheten i sin årliga arbetsplan. Klubbarna ska ha anknytning till läroplanen. Den lokala läroplanen ska omfatta målen, verksamhetssätten, samarbetet, ansvaret och arbetsfördelningen mellan aktörerna för den övriga verksamheten som stöder den grundläggande utbildningen samt informeringen av verksamheten. Skolornas klubbverksamhet är avsedd för grundskolans elever, och verksamheten är gratis, frivillig och mångsidig och också en naturlig del av skolans verksamhet. Klubbverksamhet kan också vara verksamhet som kompletterar morgon- och eftermiddagsverksamheten. Borgå stads finskspråkiga utbildningstjänster koordinerar verksamheten som skolorna svarar för. 2 Klubbverksamhet Borgå stad har som mål att klubbverksamheten blir en del av varje grundskolans verksamhet samt att fördjupa och utveckla verksamhetens innehåll. I Borgå har skolorna själva fått besluta om de ordnar klubbverksamhet. Klubbarna ska ha anknytning till läroplanen. Målet är också att få fler samarbetsparter. Målet är att aktivera barnen att delta i klubbverksamheten, utveckla mångsidig verksamhet och att få klubbar speciellt i de skolor som inte har eftermiddagsklubbar. Därutöver är ett mål att planera klubbar t.ex. för barn som rör på sig för lite eller hotas av marginalisering. Eleven kan i och med klubbverksamheten få mera motivation för sin inlärning och stöd för sitt välmående. Klubbarna ger också en möjlighet att tillämpa och fördjupa det som eleverna lärt sig under lektionerna. Deltagande i klubbverksamheten kan också vara en del av det intensifierade och särskilda stödet. Samarbete Med klubbverksamheten förstärker man hemmets och skolans samarbete i fråga om uppfostran. Ett mångsidigt och öppet samarbete med hemmet är viktigt. Samarbete med föräldraföreningar rekommenderas också. I verksamheten strävar man efter att tillsammans med vårdnadshavarna hitta en gemensam linje för fostran och stöda uppfostran i hemmen. Det är fortfarande hemmet och vårdnadshavarna som bär det huvudsakliga ansvaret för fostran. 3
För att göra klubbverksamheten en bestående del av den grundläggande undervisningen behövs samarbete mellan alla aktörerna och genuint deltagande. Bästa resultat uppnås med samarbete. Kommuner och skolor uppmuntras att använda färdiga strukturer, fungerande samarbetsnätverk och arbetssätt samt att utveckla nya samarbetsformer. Förutsättningen för klubbverksamheten är att hitta en handledare, lämpliga lokaler och barnen till klubbarna. Mål Målen för skolans klubbverksamhet är att: stödja hemmets och skolans fostringsarbete öka barnens och de ungas delaktighet ge eleverna möjlighet att utveckla sociala färdigheter och att växa till människor med samhällsansvar ge eleverna möjlighet till att få uppleva att de lyckas utveckla kreativt handlande och tänkande uppmuntra barnen och de unga att skapa sin egen kultur ge möjlighet att bättre lära känna eleverna stödja intressen och främja positiva fritidssysselsättningar Kvalitetskriterier Kvalitetskriterier: barnet och barnets behov är utgångspunkten regelbundenhet, långsiktighet säkerhet differentiering, mångsidighet mänskliga relationer, de vuxnas närvaro Tidpunkt och längd Klubbar kan ordnas före eller efter skoldagen. Vid behov kan klubbar ordnas också på kvällar, om de uppfyller de krav som ställts på skolans klubbverksamhet. Enligt rekommendationen ska klubbarna dock ordnas efter skoldagen. En klubbtimme är 60 minuter lång. Klubbar kan ordnas under hela läsåret eller som kortare perioder. Ansvar och försäkringar Skolans klubbar och dess handledare ska antecknas i skolans verksamhetsplan, varvid klubbarna ingår i försäkringar på samma sätt som skolans övriga verksamhet. Skolan har ansvaret för eleverna under hela den tid de deltar i skolans verksamhet, också i klubbarna. Skolans rektor har ansvaret för ordnande av klubbarna. Eleverna omfattas av samma säkerhet som i skolarbetet, till exempel olyckor ersätts utan avgift. Handledaren har ansvaret för utomstående experter eller biträden som deltar i klubbverksamheten. Om ledaren är en person som inte är i arbetsförhållande till den som ordnar utbildning, är det säkrast att separat sköta ansvarsförsäkringen och kontrollen av brottslig bakgrund. 4
Grupper Klubbverksamheten kan omfatta grupper med elever i olika åldrar. Detta utvidgar elevernas sociala cirkel, vilket bl.a. hjälper till att förebygga mobbning. Gruppens minimi- och maximistorlek bestäms vid planeringen. Verksamheten ska vara säker och meningsfull. Gruppens storlek påverkas av elevernas ålder, klubbens innehåll och mål samt ledarens kunskaper. Gruppens storlek kan variera. Skolornas klubbverksamhet är speciellt viktigt för invandrarbarnen. I klubbarna kan de lätt bekanta sig med den finska kulturen och hobbyverksamheten samt få vänner. Klubbarna är avgiftsfria och därför det enda möjliga intresset för många. Det är viktigt för barn och unga att höra till en grupp. I gruppen är alla likvärdiga och gör saker tillsammans. Klubbverksamheten styrs av gemensamma spelregler och verksamhetsmodeller. Mellanmål Med ett mellanmål orkar man delta i klubbens verksamhet. Därför är det bra att äta ett mellanmål före klubben. Eleverna ska uppmuntras att äta eget mellanmål om klubben inte erbjuder det. Ledarna berättar när och var man kan äta sitt mellanmål. Sponsorer Företagen kan erbjuda klubbarna möjlighet att besöka företaget, själva besöka klubben eller donera material och redskap. Företagen får inte göra reklam eller dold reklam i klubbarna. Klubben är inte en marknadsföringskanal, och det är inte tillåtet att dela ut marknadsföringsmaterial för minderåriga. Sponsring är tillåtet. Sponsring går ut på att en aktör finansierar eller ekonomiskt stöder en klubb. Sponsorns logo kan användas till exempel i klubbmeddelanden, men sponsorn får inte påverka klubbens mål eller innehåll. Sponsorn får dock i sin marknadsföring utanför klubben berätta att den stöder skolans klubb. Klubbdeltagarnas föräldrar informeras om samarbetet i förväg. 3 Ordnande av klubbverksamhet Koordinering på kommunnivå I Borgå koordinerar de finskspråkiga utbildningstjänsterna skolornas klubbverksamhet. Stöd för verksamheten ansöks av Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsens statsbidrag är 70 % av de godkända totala utgifterna. Den som ordnar verksamheten svarar för 30 % av kostnaderna. Den största delen av kostnaderna är personalkostnader. I Borgå är kostnaderna för en klubb ca 1 000 euro/läsår (1 timme/vecka). Kommunens uppgift är att se till att det finns tillräckliga resurser och att uppdelningen är rättvis samt att ställa mål för verksamheten. Dessutom övervakar och bedömer kommunen verksamheten. 5
Utbildningssektionen Utbildningssektionen får information om klubbverksamheten. Utbildningssektionen godkänner principerna för skolornas klubbverksamhet, dvs. verksamhetsplanen. Samarbetsparter Samarbete med olika föreningar gör klubbverksamheten mångsidigare. Skolorna kan få klubbledare från de lokala föreningarna och idrottsklubbarna. Samtidigt får föreningarna lokal synlighet. Också samarbetet med konstinstitutioner ger mera innehåll. Ungdomsarbetarna kan stöda verksamheten i olika projekt. I och med samarbetet med idrottstjänsterna kan klubbarna t.ex. använda idrottssalar. Det är viktigt att samarbetsparterna känner till de författningar och mål som styr skolornas verksamhet. Också föräldraföreningarna och stödpersonerna är en central samarbetspart i skolans verksamhet. Genomförande i skolor Klubbverksamheten ökar elevernas positiva inställning till skolan. Också skolorna har nytta av den positiva image som klubbarna ger. Med klubbarna kan skolan utvidga sin verksamhet och göra den mångsidigare. Det är möjligt att skräddarsy olika lösningar för olika målgrupper och använda lokalerna effektivare. Det finns också en möjlighet till positivt samarbete med hemmen. Klubbarna är frivilliga för eleverna och ger en möjlighet att utveckla de sociala färdigheterna samt att uppleva något nytt i en säker och bekant miljö. Då barnen deltar i klubbverksamheten, tillbringar de inte lika mycket tid ensam. Dessutom förstärker klubbarna vänskapsförhållanden, ökar trivseln och motivationen samt sänker tröskeln för att prova på något nytt. Klubbverksamheten ger läraren en möjlighet att känna sina elever bättre, vilket främjar lärarens färdighet att i sitt undervisningsarbete bättre beakta elevernas starka sidor och behov. Rektor och lärare som svarar för klubbverksamheten Skolans rektor svarar för verksamheten. Rektorn eller den ansvariga läraren koordinerar/ordnar klubbar, rekryterar ledare, väljer barnen till klubben samt svarar för säkerheten, informationen (både den interna och den externa) och för eventuella utbildningar. Skolan möjliggör samarbetet mellan hemmen, föräldraföreningarna, aktörerna och elevvårdsgrupperna. För nya ledare ordnas introduktion till bl.a. reglerna, säkerheten samt övrigt som berör klubben. Klubbledarnas brottsliga bakgrund ska kontrolleras. Man funderar också på lokaler, tidtabeller och transporter. Om klubbrickan är omfattande, kan man utse en lärare som ansvarar för klubbverksamheten och som stöder rektorn, klubbledarna och eleverna. Denna lärare är kontaktpersonen mellan kommunen, hemmen, klubbledarna samt övriga intressentgrupper och svarar för den interna och externa informationen. Klubbledarna och lön Klubbledarens uppgift är att planera, bedöma och utveckla verksamheten (på order av rektorn). Ledaren tar reda på skolans regler och verksamhetskultur, svarar för deltagarna och för bok över närvaron. Dessutom svarar ledaren för informeringen till hemmen, skolans övriga personal och andra. Vid behov tar man kontakt med hemmen, elevvården och lärarna. Klubbledaren har ansvaret för klubbens verksamhet. 6
Lönen betalas i efterhand på basis av timmarna och konteras i timblanketten som är avsedd för detta. Ersättningen för klubbtimmen beror på klubbledarens yrkesbenämning. Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med undervisningsskyldigheten (UKTA). En skolgångshandledare får samma klubbtimlön som för sitt eget arbete som skolgångshandledare (AKTA). Vid planering används i kostnadsberäkning 35 e/timme. Elevkår/klassråd Elevkåren kan tillsammans med lärarna kartlägga elevernas önskemål samt delta i planeringen, informeringen, genomförandet och bedömningen. Elevvårdsgrupp Elevvårdsgruppen kan utveckla verksamheten och kartlägga de elever som bl.a. borde förstärka sina sociala färdigheter. Ett mål är också att planera klubbar t.ex. för barn som rör på sig för lite eller hotas av marginalisering. Gruppens uppgifter kan även omfatta stöd för föräldrarna och multiprofessionellt samarbete. Föräldraförening Föräldraföreningens mål är att upprätthålla och förbättra barnens och de ungas välmående. Föräldrarna och föräldraföreningarna kan stöda verksamheten, delta i kartläggningen av klubbarna och bedömningen samt dela ut information. Föräldraföreningarna kan också delta i föräldrakvällarna. Bland föräldrarna kan man också hitta klubbledare och sakkunskap. Föräldraföreningarna kan också ordna andra klubbar än skolans klubbar. Försäkringsärendena bör då också beaktas. Samarbetsparter Samarbetsparterna fungerar som klubbledare eller ger råd till lärarna. De kan också utbilda ledare, besöka klubbarna eller låna ut material. Samarbetsparterna ska känna till spelregler, förordningar och mål som styr skolans verksamhet. Skolan informerar också om trygghets- och ansvarsfrågor. 4 Information Klubbplaner Varje skola utarbetar en egen klubbplan som bifogas läsårsplanen. Verksamhetsberättelsen utarbetas senast i slutet av läsåret. Finsk- och svenskspråkiga utbildningsdirektörerna godkänner verksamhetsplanen och verksamhetsberättelsen. I verksamhetsplaneringen beaktas barnens och föräldrarnas förslag och förverkligar dem i mån av möjlighet. Skolorna informerar om sina klubbar på sina egna peda.net-sidor. Information om klubbarna skickas också hem. 7
Information om klubbarnas mål och innehåll ges till den tredje sektorn samt till övriga eventuella samarbetsparter. En högklassig klubbverksamhet består speciellt av planmässighet, samarbete och bedömning. 5 Klubblokaler Klubbarna ordnas i regel i skolornas lokaler. Om en klubb inte ordnas i skolans lokaler ska rektorn godkänna användningen av dessa lokaler och se till att lokalerna är trygga. Klubblokalerna ska vara trygga och lämpliga för verksamheten. Skolans regler följs både under skoldagen och i klubbarna. Klubbarna ser själva till att lokalerna hålls i ordning. Ersättning för användning av lokaler Skolans rektor kan komma överens om att låta utomstående föreningar använda lokalerna. Avgiftsfria klubbar får använda lokalerna gratis under skolornas arbetstider. I fråga om externa avgiftsbelagda klubbtjänster följer ersättningar för användning av lokalerna idrottstjänsternas principer för prissättning. 6 Utvärdering Skolans klubbverksamhet utvärderas i samband med utbildningstjänsternas utvärdering. Avsikten med bedömningen är att utveckla verksamheten: vad har lyckats och vad kunde förbättras. Då skolan planerar klubbverksamhet tas eleverna med i planering. Vid planering av verksamheten fyller skolan i en klubbplan. Skolan utvärderar verksamheten vid läsårets slut. Vid utvärdering ber skolan respons av klubbdeltagarna, vårdnadshavarna och av andra samarbetspartner. I början av 2011 gjorde man en riksomfattande enkät till eleverna i årskurserna 7-9. Utbildningstjänsterna gjorde egna enkäter till barnen år 2011 och 2013. 8
Skolornas klubbverksamhet 9