Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor. Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne

Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor Policy och allmänna riktlinjer för hjälpmedelsverksamheten i Skånes kommuner och Region Skåne September 2005

Innehållsförteckning Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionshinder... 2 Utgångspunkter...2 Policy...4 Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten... 6 Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763)...6 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24)...6 Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786)...6 Anmälningsskyldighet enligt 5 i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering SOSFS 1996:23...6 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet (SFS 1998:531) och förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet (1998:1513)...7 Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584)...7 Medicintekniska produkter (LVFS 1994:20)...7 Ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (LVFS 1994:21)...7 Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656)...7 Lag om offentlig upphandling (SFS 1992:1528)...7 Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160)...8 Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillverkares skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicinsktekniska produkter (LVFS 2001:8)...8 Allmänna riktlinjer... 9 Utgångspunkter och förutsättningar...9 Ansvarsfördelning...9 Vem har rätt till hjälpmedel...9 Vem har rätt att ordinera hjälpmedel...10 Vad gäller vid ordination av hjälpmedel...10 Brukarens ansvar...12 Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning - uthyrning...13 Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande. (dessa avtal gäller endast regioner/landsting)...14 Hjälpmedel till asylsökande...15 Utomlänsordination...16 Ordination vid vistelse i annan kommun än hemkommunen...16 Hjälpmedelsansvar på vård- behandlings- och boendeenheter, i skolan, arbetslivet samt fritid...16 Särskilda hjälpmedel...17 Rapport av olyckor och tillbud...18 Klagomål...18 ISO-koder...18 1

Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionshinder Syftet med detta policydokument är att skapa en gemensam värdegrund för kommunerna i Skåne och för Region Skånes verksamheter som arbetar med hjälpmedel. Det är vikigt att brukarna tillförsäkras samma tillgänglighet till hjälpmedel, oavsett var i vårdkedjan de befinner sig. Region Skåne och kommunerna i Skåne har här ett gemensamt åtagande och bör i de lokala samarbetsavtalen verka för att detta mål uppfylls. Policyn utgår från den enskilde individens behov och ska vara vägledande för hur hjälpmedelsförsörjningen ska utvecklas och för hur de resurser som finns tillgängliga bäst ska användas. Policyn ska också bidra till att öka kunskaperna om hjälpmedlens roll i vårdkedjan och i habiliterings-/rehabiliteringsprocessen. Policyn utgår från vetskapen om att en god tillgång på hjälpmedel är en viktig förutsättning för den enskilde individens habiliterings/rehabilitering, vilket också är kostnadseffektivt för samhället. Policyn gäller oavsett driftform. Utgångspunkter Detta policydokument har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen, i vilken rätten till hjälpmedel regleras. I lagens, 3b och 18b tydliggörs landstingens och kommunernas; sjukvårdshuvudmännens; ansvar att tillhandahålla hjälpmedel åt personer med funktionshinder. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska all vård (inklusive tillhandahållande av hjälpmedel) bedrivas så att den uppfyller följande krav: vara av god kvalitet och tillgodose behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Med hjälpmedel avses dels hjälpmedel för att underlätta den dagliga livsföringen, dels hjälpmedel för egen vård och behandling. Följande begränsning gäller dock: Hjälpmedel som inte fordrar medicinsk kompetens för bedömning/utprovning, anpassning eller träning eller som är eller gränsar till normala konsumtionsvaror bekostas av brukaren. Arbetstekniska hjälpmedel, hjälpmedel för att genomgå yrkesinriktad rehabilitering, pedagogiska hjälpmedel samt förbrukningsartiklar definieras ej som hjälpmedel för den dagliga livsföringen och omfattas därför inte av denna policy. 2

Vem är funktionshindrad WHO skiljer mellan begreppen funktionstillstånd, funktionshinder och omgivningsfaktorer. Funktionstillstånd tjänar som en paraplyterm för alla kroppsfunktioner, aktiviteter och delaktighet och innebär således hur människor fungerar på kroppslig, personlig och social nivå. Funktionshinder tjänar på motsvarande sätt som paraplyterm för funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar eller delaktighetsinskränkningar som viktiga hälsokomponenter. Omgivningsfaktorer är en aspekt som användes för att ge möjlighet att beskriva såväl underlättande som hindrande omgivningsfaktorer. Funktionshinder är således inte en egenskap hos en person, utan ett uttryck för ett förhållande mellan skadan eller sjukdomen och personens omgivning och hur samhället utformas. Funktionshindrad blir personen först när omgivningens krav överstiger funktionsförmågan. Tillhandahållandet av hjälpmedel måste ställas i relation till de prioriteringar som görs av sjukdomar och skador inom övrig hälso- och sjukvård. Kroniska sjukdomar/skador med omfattande funktionshinder och vård i livets slutskede ska ha hög prioritet. Personer med nersatt förmåga till självbestämmande samt barns behov av hjälpmedel ska särskilt beaktas. (prioriteringspropositionen 1996/97:60) FN:s standardregler och Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop 1999/2000:79) samt Region Skånes handikappolitiska program och de lokala kommunala handlingsplanerna utgör också underlag för hjälpmedelspolicyn. Enligt den nationella handlingsplanen ska samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. FN:s fjärde standardregel tar upp behovet av stöd och service och inbegriper i detta sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Det ska, enligt FN, finnas hjälpmedel och utrustning, personlig assistans och tolkservice som uppfyller de behov som personer med funktionshinder har. Region Skånes ansvar för hjälpmedel kontra kommunernas ansvar regleras i Överenskommelse om reglering av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan kommuner och landsting i Skåne (1997-04-18). Hjälpmedelsansvaret följer hälso- och sjukvårdsansvaret avseende ortopedtekniska, hörseltekniska och syntekniska hjälpmedel samt vissa definierade medicinska behandlingshjälpmedel. Kommunerna har ansvar för hjälpmedel till personer från och med 20 år med undantag av elektriska rullstolar och vissa kommunikationshjälpmedel. Region Skåne ansvarar för hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år samt elektriska rullstolar och vissa kommunikationshjälpmedel för vuxna. Varje huvudman landsting och de enskilda kommunerna fastställer själv vilka enskilda produkter som tillhandahålles inom sitt ansvarsområde. 3

Policy De som ordinerar/arbetar med hjälpmedel ska verka för att: Personer med funktionshinder får möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt Brukarens möjlighet att leva som icke funktionshindrade ska eftersträvas. Hjälpmedlet ska vara individuella och medicinskt motiverat och ge möjlighet till ett så självständigt liv som möjligt. Hjälpmedel för grundläggande behov ska prioriteras. Brukaren disponerar hjälpmedlet under hela behovsperioden. Hjälpmedel/produkter som är normala konsumtionsvaror bekostas av brukaren. Personer med funktionshinder får en bedömning ur ett helhetsperspektiv Hjälpmedel ska ordineras utifrån en helhetssyn med brukarens totala livssituation som utgångspunkt. Patientens ansvarige läkare/behandlare ska beakta behovet av hjälpmedel i den långsiktiga planeringen av rehabiliteringen/habiliteringen. Denna planering ska ske i samråd med brukaren och en skriftlig rehabiliteringsplan ska upprättas. Hälso- och sjukvården ansvarar för att hjälpmedelsbehovet beaktas och integreras i verksamheten. Personer med funktionshinder ska erbjudas god tillgänglighet Väntetid definieras, som den tid som förflyter från det ett dokumenterat behov hos brukaren uppstått till dess brukaren har ett fungerande hjälpmedel. Verksamheten ska arbeta så att väntetiden för att erhålla ett hjälpmedel blir kort. Brukaren ska informeras om hur lång tid, inträning, anpassning och leverans av hjälpmedlet tar. I Region Skåne gäller en särskild hjälpmedelsgaranti där målet är att brukaren inte ska vänta längre än tre månader från ordinationstillfället till dess att hjälpmedlet är utprovat. Tiden för träning, anpassning och leverans av hjälpmedlet, ligger utanför denna tidsgräns eftersom behoven är mycket individuella. Personer med funktionshinder ska erbjudas en god service Information och utbildning om hjälpmedel är en viktig del av verksamhetens ansvar. Verksamhetens närhet till brukaren är väsentlig. Brukaren ska upplysas om öppettider, telefontider, väntetider för erhållande av hjälpmedel och sortiment. Service och reparationer av hjälpmedel som används för dagligt bruk ska ges hög prioritet. 4

Personer med funktionshinder ska möta kvalificerad personal Integritet, självbestämmande, inflytande och delaktighet ska vara bärande principer för alla som arbetar med hjälpmedelsfrågor. Kompetensen ska vara hög såväl vad gäller kunskap om funktionshinder som kunskap om hjälpmedel. Berörda verksamheter ska utbilda och fortbilda sina ordinatör så att en hög kompetens bibehålles En viktig uppgift är också att utveckla och förbättra hjälpmedlen och hjälpmedelsförsörjningen. Det ankommer på ordinatören att bedöma om hjälpmedel är medicinskt motiverat eller ej. Uppföljning ska göras av ordinatören för att utvärdera nytta och kostnad. I uppföljningen ligger även att ta ställning till alternativa åtgärder, ompröva behovet och eventuellt ta tillbaka hjälpmedel. Ordinatören ska ge stöd och råd samt utbildning för egenvård. Personer med funktionshinder ska erbjudas fungerande vårdkedjor Verksamheten ska sträva efter att brukaren inte ska märka om det är kommun eller landsting som är vårdgivare. Patientens behov i hela vårdkedjan ska beaktas och i den samordnade vårdplaneringen ska hjälpmedelsbehovet integreras. 5

Bilaga till Policy för hjälpmedel till personer i Skåne med funktionshinder Lagar och författningar som reglerar hjälpmedelsverksamheten Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen utgör grunden för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. I lagens 3b och 18b, tydliggörs landstingens och kommunernas habiliterings- och rehabiliteringsansvar samt deras ansvar att tillhandahålla hjälpmedel för personer med funktionshinder. Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24) Föreskrifterna ställer krav på att all verksamhet ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvalitén i verksamheten, dvs. systematisk egenkontroll. Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (SFS 1996:786) Inom hälso- och sjukvården är man skyldig att själv rapportera egna incidenter/felhandlingar och olyckor (Lex Maria). Vårdgivaren ska även ha rutiner för lokal avvikelserapportering. Anmälningsskyldighet enligt 5 i lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården (Lex Maria) samt lokal avvikelsehantering SOSFS 1996:23 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till tillsynslagen. 6

Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet (SFS 1998:531) och förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdsområdet (1998:1513) Lagen och förordningen reglerar bl a skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, ansvarsbestämmelser och överklagande Lag om medicintekniska produkter (SFS 1993:584) Lagen definierar vad som är medicintekniska produkter. Handikapphjälpmedel är sådana produkter. Medicintekniska produkter (LVFS 1994:20) Här definieras hur man klassificerar medicintekniska produkter samt kraven för CEmärkning, en form av produktbeskrivning. Ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården (LVFS 1994:21) Inom hälso- och sjukvården är man skyldig att utse en person som har ansvar för medicintekniska produkter och deras säkerhet. Rutiner som gäller dessa produkter måste dokumenteras. Den som förskriver en medicinteknisk produkt, ett hjälpmeddel, är skyldig att kontrollera att produkten är lämplig och att brukaren har tillräckliga kunskaper för att kunna använda den på rätt sätt. Lag om patientnämndsverksamhet inom hälso- och sjukvård (SFS 1998:1656) Nämnden har till uppgift att främja kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Brukaren/patienten kan vända sig till förtroendenämnden om problem uppstår i förhållande till hjälpmedelsverksamheten. Lag om offentlig upphandling (SFS 1992:1528) Lagen anger hälso- och sjukvårdshuvudmannens skyldighet att upphandla produkter och tjänster. 7

Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Lagen anger arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och tar bl.a. upp att arbetsgivaren har skyldighet att se till att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå risker i arbetet. Läkemedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om tillverkares skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicinsktekniska produkter (LVFS 2001:8) Häri föreskrivs anmälningsskyldighet vid tillbud och olyckor då det är fel på produkten 8

Allmänna riktlinjer Utgångspunkter och förutsättningar Hjälpmedelspolicyn utgör värdegrunden för de verksamheter i regionen och kommunerna som arbetar med hjälpmedel. För att få en enhetlig tillämpning krävs emellertid vissa allmänna riktlinjer. I riktlinjerna regleras såväl regionens/kommunernas som brukarnas ansvar och skyldigheter. Riktlinjerna ska i första hand ge vägledning åt personal som arbetar med hjälpmedelsförsörjningen, men de ska också tjäna som en allmän informationsskrift. Ansvarsfördelning Region Skånes ansvar för hjälpmedel kontra kommunernas ansvar regleras i Överenskommelse om reglering av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan kommuner och landsting i Skåne (1997-04-18). Hjälpmedelsansvaret följer hälso- och sjukvårdsansvaret avseende ortopedtekniska, hörseltekniska och syntekniska hjälpmedel samt vissa definierade medicinska behandlingshjälpmedel. Kommunerna har ansvar för hjälpmedel till personer från och med 20 år med undantag av elektriska rullstolar och vissa kommunikationshjälpmedel. Region Skåne ansvarar för hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år samt elektriska rullstolar och vissa kommunikationshjälpmedel för vuxna. Varje huvudman landsting och de enskilda kommunerna fastställer själv vilka enskilda produkter som tillhandahålles inom sitt ansvarsområde. Vem har rätt till hjälpmedel Person med funktionshinder som är bosatt i Skåne kan vid behov ordineras hjälpmedel i enlighet med de regler och avgifter som framgår av dessa riktlinjer. För att erhålla ett hjälpmedel krävs en ordination av läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut eller annan yrkeskategori som har ordinationsrätt. Som bosatt i Skåne räknas även en person, som har svårt att klara sig själv och därför vistas hos anhörig, under förutsättning att den egna bostaden avvecklats, alternativt att personen bott två år hos den anhörige och inte har för avsikt att flytta tillbaka. Kommunernas hjälpmedelsansvar omfattar endast de som är folkbokförda i kommunen. Vad beträffar utlandssvenskar, utländska medborgare, asylsökande och utomlänspatienter gäller särskilda regler angående vilka som har rätt till hjälpmedel och vem som svarar för kostnaden. (se nedan). 9

Vem har rätt att ordinera hjälpmedel Rätten att ordinera hjälpmedel beslutas av respektive landsting/region och kommun. Ordinationsrätt är beviljad för olika yrkesgrupper på grundval av formell kompetens och avser vissa specificerade produktgrupper som framgår av respektive huvudmans hjälpmedelshandbok. För privata vårdgivare, entreprenader, bolag osv regleras ordinationsrätten i avtal med respektive vårdgivare. Vad gäller vid ordination av hjälpmedel Hjälpmedel ska komplettera eventuella andra åtgärder och får inte bli ett alternativ till aktiv habilitering/rehabilitering. Detta innebär att medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala, tekniska och arbetsinriktade insatser måste samordnas på ett effektivt sätt och att samarbete måste ske mellan olika kompetenser och yrkeskategorier. Ordinatören ska tillsammans med patienten/brukaren och/eller närstående utreda det totala hjälpmedelsbehovet, vilka eventuella alternativ till hjälpmedel som finns samt behov av övriga åtgärder, såsom behandling, annan medicinsk åtgärd eller bostadsanpassning. I helhetssynen innefattas även samverkan med andra berörda yrkeskategorier samt kunskap om och insikt i ekonomiska konsekvenser av ordinationen. göra en bedömning, utifrån den funktionshindrades medicinska, sociala och psykologiska status, hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning eller på annat sätt ge stöd och hjälp. I denna bedömning ingår även att ta ställning till säkerhetsaspekter och eventuella kontraindikationer. upprätta en individuell skriftlig habiliterings-/rehabiliteringsplan. Av denna ska planerade och beslutade insatser framgå. Vid byte av vårdform ansvarar ordinatören för att habiliterings-/rehabiliteringsplanen överrapporteras till den nye vårdgivaren. (samordnad vårdplanering se: www.skane.se/utskrivningsklar) Ordinatören ska också ansvara för att den funktionshindrade tränas att använda hjälpmedlet enligt de mål som angivits i den individuella planen. Själva träningen kan utföras enligt fastställd plan av annan än ordinatören, men det övergripande ansvaret kvarstår hos den senare. speciellt ta hänsyn till personer med flerhandikapp t ex rörelsehinder och synskada/hörselskada, där varje enskild funktionsnedsättning inte berättigar till hjälpmedel men som tillsammans kan utgöra en svårare funktionsnedsättning. 10

ansvara för att uppföljning sker. Uppföljningen ska dokumenteras och vid uppföljningen bör också vägas in om ytterligare insatser krävs och om den samlade behovsbedömningen påverkas. ansvara för uppföljning i samband med flyttning av hjälpmedlet. ha kännedom om olika aktuella produkter och deras funktionella egenskaper, anpassningsmöjligheter samt kostnader. om ett begagnat likvärdigt hjälpmedel finns se till att detta alltid i första hand lämna ut. Hjälpmedlet ska vara rekonditionerat så att det uppfyller tekniska och hygieniska krav. ansvara för att brukaren och/eller närstående får instruktion i hur hjälpmedlet ska användas och skötas. ansvara för att brukaren informeras om sitt ansvar (se Brukarens ansvar) och de förutsättningar som gäller för att erhålla hjälpmedel. Vid ordination av vissa hjälpmedel kompletteras anvisningarna med en utprovare. Så kan vara fallet om t ex en hjälpmedelskonsulent provar ut hjälpmedlet medan en läkare, arbetsterapeut eller sjukgymnast är ordinatör. Ett sådant tillägg anger att bådas kompetens krävs för att ordinationen ska leda till en optimal och säker lösning. För Region Skånes del gäller att expertis inom habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen i Region Skåne, kan inom sitt kompetensområde och på grundval av sin expertkunskap vägra utprovning och/eller utlämning av ett ordinerat hjälpmedel eller kan alternativt välja annan produkt som uppfyller önskad funktion. När så sker ska ordinatören kontaktas. Ordination av hjälpmedel utanför hjälpmedelsförteckningen Om ordinatören bedömer att en produkt, som inte finns i sortimentsförteckningen är lämpligare, så ska berörd verksamhetschef/kostnadsansvarig kontaktas för beslut eller om annan beslutsordning finns lokalt så gäller denna. Ordinatören och brukaren måste i sådana fall vara medvetna om de konsekvenser som detta innebär t ex i fråga om servicemöjligheter. Specialanpassning av hjälpmedel Om brukarens behov ej kan tillgodoses genom val av hjälpmedel eller anpassningar av dessa kan specialanpassning vara ett alternativ. Specialanpassning utförs av person med särskild kompetens på området och kan göras genom att kombinera produkter på ett sätt som tillverkaren/tillverkarna ej avsett, genom att göra förändringar på befintlig produkt, genom tillverkning av ny produkt eller genom att använda ett hjälpmedel på ett sätt som tillverkaren ej avsett. 11

Specialanpassning utförs efter skriftlig anvisning från ordinatör. Ordinatören svarar för den slutgiltiga produkten. Vid specialanpassning av ett hjälpmedel krävs att brukaren informeras om eventuella risker samt att den som utför specialanpassningen gör en riskanalys. Ordinatören ska avgöra om nyttan med specialanpassningen är så stor att eventuella risker är acceptabla. Brukarens ansvar Allmänt om hjälpmedel Hjälpmedlen ägs av Region Skåne eller respektive kommun och är därför ett lån och ska då behovet upphör, återlämnas till den enhet som lämnat ut det. Kostnader för eget inköp av hjälpmedel ersätts inte av Region Skåne eller kommunerna i efterhand. Produkter, som normalt även används av personer utan funktionshinder, betraktas inte som hjälpmedel om de är tillgängliga i den öppna handeln. Med öppen handel avses t ex affärer, postorderföretag och apotek. Hjälpmedelsanvändaren bekostar själv vissa förbrukningsartiklar som anges i samband med ordination. Som förbrukningsartiklar räknas t ex papper, standardbatterier och färgkassetter. Elförbrukning, åskskydd, överspänningsskydd, batteri-backup och jordfelsbrytare bekostas ej av sjukvårdshuvudmannen. Skötsel och reparation Brukaren ska följa givna ordinationsanvisningar och ansvarar för daglig skötsel av hjälpmedlet. Region Skåne eller respektive kommun ansvarar för reparationsservice om inget annat anges. Reparation av hjälpmedel ska beställas genom respektive hjälpmedelsansvarig verksamhet enligt de instruktioner som getts vid ordinationstillfället. Kostnader för reparation och underhåll ersätts inte i efterhand. Vid reparation av ett hjälpmedel kan brukaren under tiden inte alltid få ett exakt motsvarande reservhjälpmedel. Vid vårdslöshet i hanteringen av hjälpmedlet eller om underhållet har misskötts ska brukaren betala ersättning till Region Skåne eller respektive kommun för de reparationer på hjälpmedel som föranleds av detta. Förkommet/stulet hjälpmedel För hjälpmedel som förkommer eller blir stulna är brukaren ersättningsskyldig och bör därför i samband med ordination se över sitt försäkringsskydd. Hemför- 12

säkring täcker i vissa fall kostnader för förlorat eller skadat hjälpmedel. I vissa fall ersätts självrisken av sjukvårdshuvudmannen. Eventuella tillkommande försäkringskostnader svarar brukaren själv för. Flyttning Vid flyttning inom regionen eller inom kommunen ska alltid den enhet som lämnat ut hjälpmedlet meddelas. Vid flyttning till annat landsting/region eller annan kommun ska i princip hjälpmedlet återlämnas till den enhet som lämnat ut detta. Före flyttningen ska kontakt tas med denna enhet för överenskommelse om vad som gäller i det enskilda fallet. Det kan vara praktiskt att individuellt anpassat hjälpmedel får tas med. Principiellt gäller att hjälpmedel ska erbjudas mottagande landsting/region och kommun. Transport vid flyttning ersätts inte av sjukvårdshuvudmannen. Resa utomlands Kostnader som uppkommer i samband med att hjälpmedlet transporteras till eller från utlandet ersätts inte av sjukvårdshuvudmannen. Då service, reparation, anpassning eller dylikt krävs vid vistelse i utlandet ansvarar brukaren för att ta hjälpmedlet till ansvarig verksamhet hos sjukvårdshuvudmannen för åtgärd. Ersättning för service, reparation, anpassning eller dylikt gjorda i utlandet ersätts inte av sjukvårdshuvudmannen. Korttidslån inmontering utbyte dubbelutrustning - uthyrning Korttidslån Hjälpmedel kan i vissa fall vid behov lånas för kortvarigt bruk. Med kortvarigt bruk menas en tidsperiod på högst 3 månader. Korttidslån ordineras enligt anvisningarna i regelverket. Inmontering eller fastsättning Om ett hjälpmedel kräver inmontering eller fastsättning ska ordinatören se till att detta blir utfört. Fastighetsägaren måste ge tillstånd till montering av hjälpmedel i bostaden. Omkostnader vid nedmontering i samband med flyttning eller renovering ersätts inte t.ex. lagning av hål i vägg eller tak, ommålning m.m. 13

Utbyte av hjälpmedel Utbyte till annat hjälpmedel kan ske då en förändring i personens hjälpmedelsbehov kan påvisas eller då befintligt hjälpmedel av tekniker bedöms som utslitet. Ett hjälpmedel kan ersättas med annan modell om detta ytterligare väsentligt kompenserar funktionshinder. Beslut fattas av verksamhetsansvarig/kostnadsansvarig utifrån funktionella och tekniska bedömningar. Dubbelutrustning Generellt rekommenderas ingen dubbelutrustning, men om synnerliga skäl finns kan dubblett ordineras. Så kan t ex vara fallet om en person har dubbelt boende och hjälpmedlet inte går att flytta eller när det gäller vissa skolhjälpmedel. Beslut fattas av verksamhetsansvarig utifrån funktionella och tekniska bedömningar. Sjukvårdshuvudmannen lämnar inte ut hjälpmedel till fritidsboende Uthyrning Kommunerna rekommenderas att hyra ut hjälpmedel enligt särskilda rutiner till personer som vistas i en kommun men är folkbokförd i en annan. Särskilda regler för hjälpmedel till utlandssvenskar, utländska medborgare samt asylsökande. (dessa avtal gäller endast regioner/landsting) Hjälpmedel till utlandssvenskar vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Skåne Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EESavtalet har vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Skåne rätt till samma vårdförmåner som bosatta i Skåne. Häri inkluderas även hjälpmedel. Regler kring ordination, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EESstats försäkringssystem. Detta sker genom att patienten uppvisar sitt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut sjukvård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. Hjälpmedel till utlandssvenskar vid planerad vård Svensk medborgare, bosatt inom annan EU/EES-stat och som omfattas av EU/EESavtalet har rätt till planerad vård i Skåne till samma vårdförmåner, som bosatta i Skåne. I vården inkluderas även erforderliga hjälpmedel. Regler kring ordination, patientavgifter osv gäller således för dessa patienter 14

Dessa svenska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EESstats försäkringssystem. Detta sker genom ett särskilt formulär (blankett E 112) som styrker rätten till planerad vård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. Om patienten inte kan uppvisa en sådan giltig blankett ska patienten själv erlägga hela kostnaden. Detta gäller såväl vård och behandling som hjälpmedel. Hjälpmedel till utländska medborgare vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Skåne Utländska medborgare bosatt inom EU/EES-stat och som omfattas av EU/EES-avtalet har rätt till akut vård under tillfällig vistelse i Skåne till samma vårdförmåner, som bosatta inom regionen. Häri inkluderas även hjälpmedel. Regler kring ordination, patientavgifter osv. gäller således för dessa patienter. Dessa utländska medborgare måste dock kunna styrka att de är anslutna till en EU/EESstats försäkringssystem. Detta sker genom att de uppvisar ett individuellt EU-kort eller ett särskilt formulär (blankett E 111) som styrker rätten till akut vård. Denna blankett utfärdas av försäkringsorganet i det land där patienten är bosatt. I de fall Sverige har särskilda överenskommelser, s k konventioner om sjukvårdsförmåner, med såväl EU/EES-stater som andra stater, så gäller samma regler vid akut sjukdom under tillfällig vistelse i Skåne som ovan. I sådant fall måste patienten kunna styrka att vederbörande är bosatt i ett sådant land och uppvisa ett försäkringsintyg. Hjälpmedel till utländska medborgare vid planerad vård En person som är bosatt och medborgare i någon annan EU/EES-stat men arbetar i Sverige har rätt till hjälpmedel på samma sätt som person som är bosatt här. Personen ska vara inskriven i svensk försäkringskassa, vilket ska kunna styrkas med intyg. Regionens ersättning för hjälpmedel till utlandssvenskar och utländska medborgare Försäkringskassan ersätter landstingen/regionerna den vård och behandling samt erforderliga hjälpmedel i Sverige åt personer som inte är bosatta i Sverige, men som omfattas av förordning (EEG 1408/71) eller av sjukvårdskonvention. Detta innebär att i de fall en utlandssvensk eller en utländsk medborgare enligt reglerna ovan erhåller hjälpmedel till samma egenavgift, som bosatta i Skåne, lämnar försäkringskassan ersättning. Ersättningsbeloppet beräknas enligt riksavtalet för hälso- och sjukvård. Faktura med specifikation och intyg skickas till Försäkringskassan Hjälpmedel till asylsökande Asylsökande ska kunna visa ett giltigt Tillfälligt LMA-kort för utlänning i Sverige utfärdat av Migrationsverket (LMA=lagen om mottagande av asylsökande). Om LMAkortets giltighetstid har gått ut ska mottagningsenheten kontaktas. Visar det sig att den asylsökande inte omfattas av LMA ska patienten bekosta hjälpmedlet själv. 15

Migrationsverket ersätter - via schablonbelopp - kostnader för: akut och planerad vård för barn under 18 år. akut sjukvård och vård som inte kan anstå för asylsökande som är 18 år eller äldre För asylsökande barn och ungdomar under 18 år gäller samma regler som för barn och ungdomar bosatta inom Region Skåne, vilket inkluderar erforderliga hjälpmedel. För asylsökande som fyllt 18 år gäller tillgång till hjälpmedel endast vid akut sjukdom. Faktura på uppkomna kostnader för hjälpmedel till asylsökande ska skickas till respektive distriktsnämnd. Utomlänsordination Riksavtalet/regionavtalet gäller för person med funktionshinder som inte är bosatt i Skåne. (riksavtalet gäller endast regioner/landsting men inte kommunerna) Hjälpmedel till utomlänspatienter ska ordineras i samråd med brukarens hemlandsting om kostnaden beräknas överstiga 10 000 kronor. Dock bör, oberoende av beloppets storlek, hemlandstinget alltid kontaktas innan ordination sker. Om hjälpmedlet kräver någon form av installation eller måste anpassas till brukarens bostadsförhållanden eller den vardagliga miljön i övrigt ska det ordineras och betalas av brukarens hemlandsting. I sådant fall äger brukarens hemlandsting hjälpmedlet. Ersättning enligt riksavtalet/regionavtalet beräknas enligt det belopp som motsvarar kostnaden för inköp och individuell anpassning, fraktkostnad och andra kostnader som direkt kan hänföras till hjälpmedlet. Ordination vid vistelse i annan kommun än hemkommunen Vid ordination av hjälpmedel till personer som vistas i annan kommunen än hemkommunen ska kontakt tas med brukarens hemkommun. Det är hemkommunen som enligt hälso- och sjukvårdslagen har kostnadsansvaret för hjälpmedlet. Hjälpmedelsansvar på vård- behandlings- och boendeenheter, i skolan, arbetslivet samt fritid Hjälpmedel på vård- behandlings- och boendeenheter. Utrustning som ingår i en vård- eller behandlingsavdelnings och boendeenheters inventarier ska bekostas av enheten eller enligt andra lokala regler. 16

Varje enhet/motsvarande ska inredas och utrustas så att miljön motsvarar de allmänna behov av hjälpmedel, som de som bor eller vårdas där behöver. Hjälpmedel i skolan Region Skåne ansvarar för hjälpmedel inom regionens ansvarsområde till funktionshindrade elever upp till 20 år i grundskola, särskola, gymnasieskola, riksgymnasium, statlig och kommunal vuxenutbildning samt högskola. Hemlandstinget bekostar hjälpmedel till elev på annan ort till och med gymnasienivå. Samma regler gäller vid ordination av hjälpmedel som för övrigt i regionen. För elever som fyllt 20 år och som fortfarande går i skolan rekommenderas kommunen att köpa över de hjälpmedel som eleven har och fortfarande behöver i skolsituationen och vilka tillhör kommunens ansvarsområde. Skola med speciell inriktning mot funktionshinder förutsättes inredas och utrustas så att miljön motsvarar de allmänna behov av hjälpmedel som dessa elever behöver. Skolhuvudmannen har ansvaret för att de individuellt ordinerade hjälpmedel som används i skolans lokaler förvaras på ett betryggande sätt. För pedagogiska hjälpmedel, läromedel, förbrukningsartiklar, (t ex punktskriftspapper) basutrustning och lokalanpassning ansvarar skolhuvudmannen. För elever på folkhögskola söker folkhögskolan bidrag hos Statens institut för särskilt utbildningsstöd (SISUS). Arbetsmarknadsverket ansvarar för att handikappade elever, som deltar i praktisk arbetslivsorientering eller praktik, får speciella arbetstekniska hjälpmedel. Ansökan sker hos arbetsmarknadsverket. Hjälpmedel i arbetet Arbetsmarknadsverket lämnar ekonomiskt stöd till arbetsgivaren eller annan person som har kostnader för köp, hyra eller reparation av arbetshjälpmedel eller andra anordningar som en person med arbetshandikapp behöver. Detta gäller för anställd, företagare, fri yrkesutövare och för de som vill ta del av arbetsmarknadspolitisktprogram, arbetslivsinriktad rehabilitering eller praktisk arbetslivsorientering. Ansökan sker hos arbetsmarknadsverket. Hjälpmedel för att utöva sport, hobby och motion I Region Skånes och kommunernas åtagande ingår inte att erbjuda hjälpmedel för sport, hobby och motion. Särskilda hjälpmedel 17

Bilstöd Försäkringskassan kan ge bidrag till bil till den som har ett varaktigt funktionshinder och stora svårigheter att förflytta sig eller anlita allmänna kommunikationer. Detta kan gälla personer som är beroende av olika hjälpmedel, t.ex. rullstol, rollator eller käppar. Även vid svårare astmatiska besvär eller andra allvarliga sjukdomstillstånd kan bidrag ges. Föräldrar som har handikappat barn kan få bilstöd. Ansökan sker hos försäkringskassan. Text- och bildtelefon De personer som kan får text- och bildtelefon är döva, gravt hörselskadade, dövblinda eller talskadade personer som inte, eller endast med stor svårighet, kan kommunicera med vanlig telefon. Socialstyrelsen lämnar bidrag till verksamheten. Region Skåne ansvarar för ordination, inköp och utbildning. (se Område hörselskadade/döva). Rapport av olyckor och tillbud Inträffar olycka eller olyckstillbud i samband med användning av hjälpmedel ska detta rapporteras till berörd hjälpmedelsansvarig för kännedom och åtgärder. Hjälpmedlet ska omedelbart tas ur bruk. Rapporten ska bestå av en skriftlig beskrivning av händelseförloppet, gärna med en skiss. Sjukvårdshuvudmannen är skyldig att till Läkemedelsverket anmäla allvarliga skador och tillbud. Felaktig behandling som kunde ha lett till allvarlig skada ska anmälas till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Skyldigheten inkluderar skador och tillbud där hjälpmedel på något sätt är inblandade. Klagomål Bedömning av hjälpmedelsbehov är en sjukvårdsinsats enligt hälso- och sjukvårdslagen och kan inte överklagas. Den person som anser sig fått en felaktig bedömning av sitt hjälpmedelsbehov bör i första hand diskutera frågan med verksamhetschefen för den enhet som har ansvar för det aktuella hjälpmedlet. En annan möjlighet är att kontakta Förtroendenämnden i Region Skåne till vilken samtliga kommuner utom Malmö är anslutna. Malmö kommun har en egen förtroendenämnd. ISO-koder Produkterna i hjälpmedelshandboken är uppställda enligt den internationella klassificeringen av handikapphjälpmedel. Indelningen i klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Systemet omfattar tre hierarkiskt ordnade nivåer - produktområden, produktgrupper och produktundergrupper. De två första siffrorna anger aktuellt produktområde, de två mittersta produktgrupp och de två sista siffrorna anger produktundergrupp t ex 12 Förflyttning, 12 21 Rullstolar och 12 21 06 Manuella bakhjulsdrivna rullstolar. 18

19