Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Relevanta dokument
Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, läxor, muntliga redovisningar

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

"Procent och sannolikhet 6D"

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

8D Ma:bråk och procent VT 2018

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

8C Ma: Bråk och Procent

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

9D Ma VT Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Kursplan Grundläggande matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Arbetsområde: Jag får spel

7E Ma Planering v45-51: Algebra

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

7C Ma: VT 2018 Bråk och Procent/ statistik och sannolikhet Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

_ kraven i matematik åk k 6

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Planering Matematik åk 8 Samband, vecka

Pedagogisk planering i matematik

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Algebra och Ekvationer År 7

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Förslag den 25 september Matematik

Extramaterial till Matematik Y

Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa matematik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Pedagogiskt café. Problemlösning

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik X

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Extramaterial till Matematik X

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Extramaterial till Matematik X

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Extramaterial till Matematik X

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Extramaterial till Matematik X

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Transkript:

BRÅK & PROCENT PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att ü formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, ü använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, ü välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, ü föra och följa matematiska resonemang, och ü använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område: ü Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. ü Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. ü Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. ü Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. Delmål för området: Kunna förstå orden täljare, nämnare och bråkstreck. Kunna använda begreppet procent i enkla Kunna växla mellan blandad form, bråkform och decimalform. Kunna växla mellan procentform, bråkform och decimalform. Kunna addera och subtrahera bråk. Kunna jämföra storleken på olika bråk. Kunna använda enheterna för vikt och volym. Kunna beräkna hur mycket en viss procent av något är. Såhär kommer vi att arbeta mot målen: Genomgångar, räkna i aktuellt kapitel, jobba med arbetsblad, grupparbete, läxor,

Planering: PEDAGOGISK PLANERING/KUNSKAPSKRAV MATEMATIK Ö7 HT 2012 Vecka Veckans mål: Lektion 1: Lektion 2: Arbetspass 3 Delar av det hela. Introduktion i bråk Bråkform och blandad form Sid: 74-76 (g.b.) LÄXA lektion 2: läxa 9 (g.b) eller läxa 17 (n.b.) 4 Bråk som decimaltal. Vilket bråk är störst. Baka! Sid: 77-79 (g.b.) Bråkform och decimalform Arbetsblad Storleksordna bråk LÄXA lektion 2: läxa 10 (g.b) eller läxa 18 (n.b.) 5 Olika namn samma bråk. Hur stor är delen? Sid: 80-83 (g.b.) Förlänga och förenkla bråk. Räkna ut hur stor del av något är. LÄXA lektion 2: läxa 11 (g.b) eller läxa 19 (n.b.) 6 Volym och vikt. Diagnos!! Sid: 84-89 (g.b.) Blå sid:90-92(g.b.) Röd sid: 97 99(g.b.) Volym och viktenheter LÄXA lektion 2: läxa 12 (g.b) eller läxa 20 (n.b.) 7 Repetition blå kurs eller fördjupning röd kurs Blå sid:93-96 (g.b.) Röd sid: 100 103(g.b) Röda uppgifter Röda uppgifter LÄXA lektion 2: läxa 13 (g.b) eller läxa 21 (n.b.) 8 Procent betyder hundradelar. Halvor och fjärdedelar. 10%,20%,30% Sid: 108 111 (g.b.) Procent betyder hundradelar. Halvor och fjärdedelar. 10%,20%,30% LÄXA lektion 2: läxa 14 (g.b) eller läxa 22 (n.b.) 10 Rea med rabatt. Rabatt i procent. Räkna procent på fler Rea med rabatt och i procent. Räkna procent på fler Nytt pris.

Nytt pris. Givna gruppuppgifter. Sid: 112 116 (g.b.) LÄXA lektion 2: läxa 15 (g.b) eller läxa 23 (n.b.) 11 Diagnos!! Repetition blå kurs eller fördjupning röd kurs Blå sidor 120 122 (g.b.) Röda sidor 128 130 (g.b) Röda uppgifter LÄXA lektion 2: läxa 16 (g.b) eller läxa 24 (n.b.) 12 Repetition blå kurs eller fördjupning röd kurs Blå sidor 123-127 (g.b.) Röda sidor 131 135 (g.b.) LÄXA lektion 2: repetitionsuppgifter 13 Repetition Prov Röda uppgifter è Omprovstillfälle: onsdag kl:8-9 vecka 15ç Du visar att du förstått innehållet genom: Delta i genomgångar, redovisningar av gruppuppgifter, prov, enskild redovisning, muntliga aktiviteter

Kunskapskrav 1. Använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser E C A Redogöra och samtala Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt Eleven redogör för och samtalar om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt Matematiska uttrycksformer Eleven använder symboler, algebraiska uttryck, formler, Eleven använder symboler, algebraiska uttryck, formler, Eleven använder symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss syfte och grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god syfte och grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god syfte och 2. Använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Kunskaper om begrepp Eleven visar grundläggande kunskaper om matematiska begrepp genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande Eleven visar goda kunskaper om matematiska begrepp genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande Eleven visar mycket goda kunskaper om matematiska begrepp genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande Beskriva begrepp Eleven beskriver olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande Eleven beskriver olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett relativt väl fungerande Eleven beskriver olika begrepp med hjälp av uttrycksformer på ett väl fungerande Resonemang om begrepp I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra väl utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. 3. Formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier Lösa problem Eleven löser olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande Eleven löser olika problem i bekanta situationer på ett i relativt väl fungerande Eleven löser olika problem i bekanta situationer på ett i väl fungerande

Välja och använda strategier och metoder använder strategier och metoder med viss problemets karaktär. använder strategier och metoder med förhållandevis god problemets karaktär. använder strategier och metoder med god problemets karaktär. Formulera Eleven bidrar till att formulera enkla som kan tillämpas i Eleven formulerar enkla som efter någon bearbetning kan tillämpas i Eleven formulerar enkla som kan tillämpas i 4. Föra och följa matematiska resonemang Resonera om tillvägagångssätt Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen. Alternativa tillvägagångssätt Eleven bidrar till att ge något förslag på alternativt Eleven ger något förslag på alternativt tillvägagångs Eleven ger förslag på alternativt tillvägagångs tillvägagångs Redovisa och diskutera I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem. 5. Välja och använda lämpliga matematiska metoder samt göra beräkningar och lösa uppgifter Välja och använda metoder använder i huvudsak fungerande matematiska metoder. med viss använder ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och matematiska metoder med god Rutinuppgifter Eleven gör beräkningar och löser rutinuppgifter Eleven gör beräkningar och löser rutinuppgifter Eleven gör beräkningar och löser rutinuppgifter

inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. era och lösa problem m