Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen VGR BARNRÄTTSDAG 2010-11-23
Några grundläggande fakta om hjärnan 100 miljarder nervceller 100 000 000 000 10 ggr så många stödjeceller glia Varje nervcell står i princip i förbindelse med varje annan nervcell via 1000 10000 kontaktpunkter synapser Tidig synapsbildning under sent fosterliv och tidiga barnaår, följt av utglesning och organisation av hjärnans banor
Barnets upplevelser och erfarenheter formar hjärnan
Hjärnbarken hos människa tar god tid på sig att mogna färdigt Human cortical development N Gogtay et al PNAS 2004;101:8174-79
Olika mognadstakt för olika funktioner i hjärnan
Risktagande ensam eller i grupp
Vilka praktiskt viktiga slutsatser kan vi dra? Hjärnan anläggs tidigt under fosterlivet och fungerar för alltmer komplexa uppgifter allt efter mognad Under senare delen av fosterlivet sker synapsbildning i rasande takt Dynamisk omformning av hjärnan fortsätter upp i ung vuxen ålder Kognitiva och emotionella funktioner mognar i otakt Hjärnan formas i samspelet mellan genetik och miljö i vidaste bemärkelse Dålig uppväxtmiljö och utsatthet skadar hjärnan på kort och lång sikt
Psykisk sjukdom, missbruk, usel social miljö, försummelse och misshandel av barnet eller våld i hemmet är alla starka riskfaktorer för dålig psykisk och somatisk hälsa hos barnet, ökande beteendeproblem, antisocialt beteende, brottslighet, drogmissbruk, misshandel av partner, tonårsgraviditeter, självmord under tonår och ungdomstid Creating a Healthier Future Through Early Interventions for Children Mercy JA, Saul J JAMA June 3, 2009;301:2262-4
Starka samband mellan sjuk förälder arbetslös förälder dålig ekonomi konflikter i hemmet placering under barndomen och dålig psykisk hälsa i vuxen ålder
Children s Health in Swedish Municipalities Save the Children 2004 Lennart Köhler
Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg För helhetsbildens skull skulle man önska att indikatoruppsättningen också kunde utvidgas så att den omfattar samtliga kommundelar i Göteborg. Det skulle ge en tydligare bild av hur snedfördelad välfärden är i staden. Allra bäst vore förstås om gemensamt, dynamiskt och avancerat indikatorsystem för barns hälsa kunde fås att fungera i varje kommun i hela Västra Götalandregionen. Det skulle bli en ledstjärna att följa för resten av landet och ett lysande exempel på framsynthet i välfärdsplanering för EU och övriga världen.
Indikatorer för oro ökar 1950-95 Låg social status Brist på vänner Stress tidigt i livet
Internationellt jämförbara data om hälsa och sociala problem Förtroendenivå Psykisk sjukdom (inkl alkohol och droger) Förväntad livslängd och barnadödlighet Fetma Skolprestationer Tonårsgraviditeter Mord Frekvens fängelsestraff Social rörlighet
Hälsorelaterade och sociala problem hänger samman med graden av ojämlikhet
Men hur kommer vi åt problemet? Och vad har det med barnets rättigheter att göra? Och med lönsamhet?
Peter Tillberg: Blir du lönsam, lille vän?
Men hur kommer vi åt problemet? Och vad har det med barnets rättigheter att göra? Och med lönsamhet? Tänk långsiktigt! En samhällsekonomisk modell för prioriteringar som påverkar barns psykiska hälsa. Skolverket, Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, 2004 Det är bättre stämma i bäcken än i ån. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, Skandia Idéer för livet, 2008 NU inte senare! Om att hjälpa barn i tid och en klok samhällsekonomi. Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2009:3 Tackling inequality: get them while they re young British Medical Journal 2010, Febr 13;340:346-348
Under en trettioårs period kan en missbrukare kosta samhället 12-15 miljoner kronor. Det finns inget enda barn, som måste bli missbrukare, men det finns många barn som är i riskzonen
FNs konvention om barnets rättigheter Barnets bästa Art 3 Uppfostran och utveckling Art 18 Skydd mot övergrepp Art 19 Hälsa och sjukvård Art 24 Social trygghet Art 26 Levnadsstandard Art 27 Utbildning Art 28,29 Skydd mot narkotika Art 33 Skydd mot utnyttjande Art 34-36
Gratis nedladdning från SKANDIA Idéer för livet
Från Det är bättre att stämma i bäcken än i ån Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog 2008
Hälsa hos ungdomar en kommunal angelägenhet Förutsättningar: Tre näraliggande kommuner i Västsverige med liknande storlek, ekonomi och befolkningssammansättning. En av dem har 15 års aktivt och medvetet hälsoarbete för barn och unga, de andra två anser att barnens fritid inte är kommunens sak. Slutsatser: Ungdomarna i den aktiva kommunen hade genomgående bättre psykisk hälsa, bättre hälsovanor och mindre riskbeteende jämfört med ungdomar i de andra två kommunerna Berg-Kelly K et al. Health habits and risk behavior among youth in three communities with different public health approach. Scand J Soc Med 1997;25:149-55
SLUTSATSER Helhetssyn, samverkan Långsiktighet Brukarmakt Förebyggande insatser skall ses som investeringar
men samverkan är inte alltid så lätt GP 100709
Två strukturer i dagens samhälle har för stort inflytande för att de missgynnade 10% av barnen skall ha det bra Kommunerna, som tillåter en alltför stor skillnad i levnadsvillkor för barnen Familjerna, därför att familjerätten tar stor hänsyn till föräldrarnas rätt men för liten till barnens rättigheter
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN allemansrätten barns barns