Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation. Härryda kommun



Relevanta dokument
Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Förändrade förväntningar

Sammanfattning. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och tekniska nämnden en tillfredställande intern kontroll av att upphandlade ramavtal följs.

Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

Rutiner för avgångssamtal Östersunds kommun. Samtliga nämnder

Västervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Revisionsrapport Granskning av HR-avdelningens organisation och uppbyggnad

Förekomst av bisysslor, uppföljningsgranskning. Landstinget Dalarna

Granskning av kommunens beredskap för ett ökat antal äldre Vadstena kommun. November 2015 Torbjörn Bengtsson, Jakob Janerheim och Viktor Mattsson

Revisionsrapport Granskning av rutiner för rekrytering och kompetensförsörjning. Krokoms kommun

Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Jämtlands Gymnasieförbund. Direktionen

Granskning uppföljning av socialsekreterarnas arbetsbelastning Östersunds kommun. Socialnämnden

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Härjedalens Kommun

Granskning av tillsyn och uppföljning av barn och unga placerade i familjehem Jönköpings kommun

Rapport avseende granskning av nyttjande av leasingbilar. Östersunds kommun

Beredskap för att hantera ökade behov inom LSS Härnösands kommun Socialnämnden

Rapport avseende granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Härryda kommun

Granskning av Verkställande av beslut Östersunds kommun

Granskning av Färdtjänstverksamheten Östersunds kommun. Miljö- och samhällsnämnden

Beredskap för att hantera ökade behov inom LSS Timrå kommun Socialnämnden

Revisionsrapport Tillväxt och näringslivsbefrämjande åtgärder Uppföljning av granskning från 2016

Revisionsrapport Externa avtal. Krokoms kommun

Härryda kommun Granskning av arbetssituationen för biståndsbedömarna inom Härryda kommun

Habo kommun Granskning av socialnämndens styrning och ledning inom äldreomsorgen. Torbjörn Bengtsson 21 oktober 2015

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Revisionsrapport Rutiner för fakturering av VA-avgifter. Ragunda kommun

Eksjö kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Eksjö kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin

Förstudie av grundskolans måluppfyllelse Eksjö kommun

Direktionen uppdrar till räddningschef Lars Nyman att ta fram förslag på åtgärder enligt rekommendationer i rapporten.

Granskning av kompetensförsörjning Timrå kommun

Granskning av ägarstyrning i kommunens bolag Timrå kommun. Kommunstyrelsen

Rapport avseende granskning av löneprocessen Skara kommun. Maj 2015 Elvira Hendeby och Viktor Johansson

Uppföljning av tidigare granskning av socialnämndens styrning och ledning av verksamheten Vadstena kommun

Stadsrevisionen Malmö Stad Granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet

Skattedagarna Fastighetsbeskattning. Henrik Kaarme & Linnea Åman

Revisionsrapport Rutiner för diariehantering Krokoms kommun. Kommunstyrelsen Socialnämnden

Granskning Rapport regionens riktlinjer för redovisning

Revisionsrapport Granskning av Barn- och utbildningsnämndens reglemente och delegation

Solvens II ur ett IR-perspektiv

Revisionsrapport Ägarstyrning av kommunala bolag 2017/ Ägardirektiv och styrdokument


Granskning av barnhälsan i förskolan Härnösands kommun. Skolnämnden

Vadstena kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Vadstena kommun. Augusti 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin

Granskning av Ägarstyrning Östersunds kommun. Kommunstyrelsen Östersunds Rådhus AB

Vadstena kommun. Granskning av socialnämndens styrning och ledning av verksamheten. Elvira Hendeby och Tomislav Condric.

Granskning av personalpolitikens genomförande Skara kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jakob Janerheim

Revisionsrapport Granskning av näringslivsavdelningen

Verkställande av fullmäktiges beslut avseende motioner i Eksjö kommun Eksjö kommun

Revisionsrapport Granskning av Flygplatsens finansiering och ägande

Granskning av tillsynsverksamheten inom miljö- och hälsoskyddsnämnden Jönköpings kommun

Rapport avseende förtroenderisker inom Stockholm Business Region AB

Granskning av ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Habo kommun

Granskning av Kompetensförsörjning Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Skolnämnden Socialnämnden

Östra Göinge kommun. PM - Uppföljning av kommunens myndighetsutövning avseende barnavårdsärenden

Granskning av investeringsprocessen Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Samhällsnämnden

Granskning av barn- och utbildningsnämndens process för ekonomistyrning. Östersunds kommun

Granskning avseende assistentersättning

Innehållsförteckning. Reseräkningar och privata utlägg Fördjupningsprojekt. Februari 2018 Catrin Karlsson och Per Stomberg

Revisionsrapport Arbetsrapport Granskning av Kostorganisationen- Ekonomi och organisation

Private Client Services Skatterådgivning för entreprenörer och privatpersoner För en enklare vardag

Region Skåne Översiktlig granskning av delårsrapport per

Granskning av tillsynsverksamheten inom miljönämnden Habo och Mullsjö kommuner. Januari 2016 Torbjörn Bengtsson, Sofia Josefsson och Sebastian Lundin

Granskning avseende kommunens rutiner och riktlinjer för bisysslor inom kommunledningens verksamhet

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Revisionsrapport Bisysslor Rutiner för kartläggning och rapportering. Härjedalens kommun

Rutin utredning 11:1 barn

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Uppföljning av tidigare granskning

Rapport avseende granskning av bygglovshanteringen. Östersunds kommun

Granskning av handläggning av försörjningsstöd inom socialnämnden

Granskning av kvaliteten i förskolan Jönköpings kommun. September 2015 Johan Osbeck och Jakob Janerheim

IFRS 9 För icke-finansiella bolag IFRS Symposium 2015

Februari Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014 Härryda kommun

Revisionsrapport Granskning av Fastighetsförvaltningen- Organisation och rutiner

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Granskning av Hemtjänsten Kontroll av externa utförare Östersunds kommun. Vård- och omsorgsnämnden

Revisionsrapport Granskning av rutiner för föreningsbidrag. Kommunstyrelsen

Revisionsrapport. Härjedalens kommun. Granskning av Årsredovisning Östersund

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Revisionsrapport Utskottsorganisation. Ragunda kommun

Rapport avseende granskning av Kostnadskontroll stora arenor. Östersunds kommun

Utredning om barn och unga

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga

Granskning av kommunens uppfyllelse av miljömål Eksjö kommun

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Sundsvalls kommun. Förstudie Beredskap för ökat flyktingmottagande Anneth Nyqvist - projektledare Robert Bergman - projektmedarbetare

Revisionsrapport Granskning av Hälsoarbetet i kommunen- Rutiner och organisation

t v HARRYDA fl**wnlt {.t;, ØØ*zm{naDuwe

Oktober Uppföljning av revisionsrapporter i Timrå kommun

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport Överförmyndarnämnden och valnämnden Översiktlig granskning. Ragunda kommun

Granskning av socialtjänstens verksamhet för barn och unga

Rapport avseende granskning av delårsrapport Vadstena kommun

Revisionsrapport Söderköpings kommun. Resurser till och uppdrag för socialsekreterare

Skattedagarna 2013 Nyheter individbeskattningsfrågor. Anna Sabelström Holmberg och Ellen Winberg Svensson

Granskning av detaljplaneprocessen Vadstena kommun

/6-~c~Æ ~v{; _e/ Elisabeth Friberg, vice ordförrupe. .lile fj ~ C'" Till Kommunstyrelsen

Transkript:

Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation Härryda kommun Januari 2015

Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 3 Diskussion och bedömning 5 Bilaga 1 14

Sammanfattning Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att granska arbetssituationen för socialsekreterarna. Revisionsfråga Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande? Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att kommunstyrelsen till viss del har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande. Följande iakttagelser och rekommendationer lämnas: Iakttagelser Granskningen visar att utredningssekreterarna inte klarar av att färdigställa samtliga utredningar inom fyra månader. Detta är ett avsteg från 11 kap 2 i Socialtjänstlagen där det framgår att utredningarna ska färdigställas inom fyra månader. Enheten för barn och unga har under de senaste åren haft en hög personalomsättning. Den socialsekreterare inom utredningsfunktionen som har arbetat längst på enheten har varit anställd i cirka 1,5 år. Intervjuerna visar att socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar för att klargöra roller och ansvar. Socialsekreterarna får i ett inledningsskede vidareutbildning, men saknar kompetensutveckling med ett mer långsiktigt perspektiv. Socialsekreterarna får sitt främsta stöd genom metodhandledarna vars arbetsuppgift uteslutande är att stötta socialsekreterarna samt enhetscheferna. Statistiken visar att det är en betydande skillnad avseende sjukfrånvaro mellan utrednings- och familjeenheten. Familjeenheten har dock två långtidssjukskrivningar vilka påverkar andelen sjukfrånvaro av arbetad tid. Granskningen visar att socialsekreterare, främst för barn och unga, upplevs svåra att rekrytera. Medarbetarenkäten för 2013 visar att medarbetarna inte är tillfredsställda med sin arbetssituation. Ett stort antal av de områden som berörs visar på behov av åtgärd. Medarbetarenkäten för 2013 visar på betydande skillnader mellan den upplevda arbetssituationen mellan utrednings- och familjeenheten. Under intervjuerna framkom att den höga arbetsbelastningen dels beror på en relativt oerfaren arbetsgrupp dels på att antalet anmälningar ökar. Kostnad per brukare barn, unga, familj för 2013 visar att Härryda kommun har en låg medelkostnad. 1

Rekommendationer Kommunstyrelsen måste snarast tillse att utredningstiden på fyra månader efterlevs för samtliga utredningar. Utifrån den höga omsättning som är och har varit inom socialsekreterargruppen ser vi en ökad kontinuitet som den enskilt viktigaste förändringen att åstadkomma. Vi rekommenderar kommunstyrelsen att säkerställa att de områden som framkommer i medarbetarenkäten med behov av åtgärd förbättras, i första hand vad gäller arbetsbelastning, kompetensutveckling och ledarskap. Kommunstyrelsen bör tillse att tydligare arbets- och processbeskrivningar utarbetas för att klargöra socialsekreterarnas roller och ansvar. Göteborg den 12 januari 2015 DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Certifierad kommunal revisor Louise Abrahamsson Revisor 2

Inledning Bakgrund Deloitte AB har av Härryda kommuns förtroendevalda revisorer fått i uppdrag att genomföra en fördjupad granskning avseende socialsekreterarnas arbetssituation. Socialsekreterarna arbetar med människor i svårigheter. Att bedriva detta arbete innebär en jobbig arbetssituation. Arbetssituationen kan förvärras om organisationen eventuellt har besparingskrav eller om det är en tajt bemanning. Svåra arbetssituationer kan innebära risk för felaktiga beslut och bristfällig ärendehantering. Syfte och avgränsning Granskningen syftar till att bedöma om Härryda kommun har arbetssätt och rutiner för att säkerställa att arbetssituationen för socialsekreterarna är tillfredsställande. Granskningen koncentreras främst till området för barn och unga. Övriga delar inom individ- och familjeomsorgen kommer dock delvis granskas för att få en helhetsbild. Revisionsfråga och revisionskriterier Säkerställer kommunstyrelsen att arbetssätt och rutiner finns för att socialsekreterarnas arbetssituation är tillfredsställande? Bedömningsgrunder för revisionens analyser är beslut och gällande direktiv, riktlinjer och organisation inom kommunen. Underliggande frågeställningar Vilket stöd får denna yrkesgrupp? Hur säkerställs kompetensförsörjning inom yrkesgruppen? Hur ser personalomsättningen ut inom denna yrkesgrupp? Är det svårt att rekrytera socialsekreterare? Hur är sjukskrivningsnivån inom denna grupp? Hur många ärenden hanterar respektive socialsekreterare? Metod och granskningsinriktning Granskningen har genomförts genom intervjuer med socialchef, enhetschef och socialsekreterare samt genom dokumentstudier. Faktakontroll Rapporten är faktakontrollerad av kommunens representanter. 3

Lagstiftning Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen är i huvudsak en målinriktad ramlag som ger kommunen möjlighet att utforma verksamheten i enlighet med praxis samt inom de ramar lagstiftningen anger. Socialtjänstlagen reglerar samhällets skyldigheter att främja människors ekonomiska och sociala trygghet. Lagen uppmärksammar handläggning av ärenden vilket framgår i elfte kapitlet 1 Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan, anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Vad som har kommit fram vid utredning och som har betydelse för ett ärendes avgörande ska tillvaratas på ett betryggande sätt. I lagens fjärde kapitel 1 regleras rätten till bistånd. Lagen anger inte specifikt vilken form av bistånd som kan ges. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans och hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), reglerar tvångsomhändertagande av unga människor i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20 år. Grunderna för omhändertagande kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende. Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdomar ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. 4

Diskussion och bedömning Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning. Organisation Politiskt ansvar I reglementet för kommunstyrelsen 4 framgår styrelsens personalansvar. Kommunstyrelsen är kommunens organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. I reglementet för sociala myndighetsnämnden 2 framgår sociala myndighetsnämndens verksamhetsområde. Den sociala myndighetsnämnden har att svara för myndighetsutövning i individärenden på socialtjänstens område. I 3 framgår verksamhetens inriktning: Den sociala myndighetsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten samt i enlighet de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med bestämmelser i detta reglemente. Nämnden skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Tjänstemannaorganisation Individ- och familjeomsorgen (IFO) är en verksamhet inom sektorn för socialtjänst i Härryda kommun. IFO är uppdelad i fyra enheter; ekonomienheten, enheten för barn och unga, familjestödsenheten samt vuxenenheten. Enheten för barn och unga bildades under våren 2014 efter en organisationsförändring/sammanslagning av utredningsenheten barn och unga samt familjeenheten. Enheten består av tre grupper utifrån olika funktioner. Enheten för barn och unga, Individ- och familjeomsorgen, Härryda kommun Enhetschef Familjerätt Utredning Uppföljning Figur 1: Organisationsschema, enheten för barn och unga. En funktion avser familjerättsfrågor med en bemanning på två socialsekreterare. En funktion avser utredning där en metodhandledare, två mottagningssekreterare samt sex utredare arbetar. Den tredje 5

funktionen avser uppföljning av placerade barn och unga med en metodhandledare, tre socialsekreterare för placerade barn och unga, tre familjehemssekreterare, samt två socialsekreterare för ensamkommande flyktingbarn. Under 2015 kommer ytterligare fyra tjänster tillsättas på enheten, de blir då totalt 24 medarbetare. Organisationsstruktur Omorganiseringen vilken ägde rum under våren 2014 syftade till att förtydliga arbetet för socialsekreterarna och till att säkerställa att samtliga delar av processen prioriteras. Den tidigare organisationsstrukturen innebar att varje socialsekreterarna utförde hela kedjan för respektive ärende. Förhandsbedömning Utredning Uppföljning Figur 2: Flödesbeskrivning, enheten för barn och unga. Ovan figur är en flödesbeskrivning över arbetet på enheten med barn och unga. Flödet börjar med en förhandsbedömning vilken utförs av mottagningssekreterarna i samband med att anmälan kommer in. Förhandsbedömningen måste, enligt 11 kap 1 a i Socialtjänstlagen göras inom 14 dagar från det att anmälan kommer in. I de fall det efter förhandsbedömning beslutas att en utredning ska startas går ärendet vidare till utredningssekreterarna. Utredningssekreterarna måste sedan, enligt 11 kap 2 i Socialtjänstlagen, färdigställa utredningen inom fyra månader. Intervjuerna visar att utredningssekreterarna inte klarar av att färdigställa samtliga utredningar inom fyra månader. När utredningen är klar fattas ett beslut. Beslutet kan antingen vara att utredningen avslutas utan insats eller med insats. I tabell 1 nedan, framgår att under 2013 inkom 509 anmälningar och under 2014 inkom 644 anmälningar. Tabell 1: Antalet anmälningar, 2013 och 2014. Enheten barn och unga 2013 2014 Antal anmälningar 509 644 Källa: IFO Tabell 2 nedan, visar antalet beslut av insatser som fattades under 2013 och 2014. Under 2013 var de mest frekventa besluten kontaktperson/familj samt personligt stöd. Under 2014 var de mest frekventa besluten personligt stöd. De 509 anmälningarna som inkom under 2013 ledde till 234 beslut om insats. De 644 anmälningarna som inkom under 2014 ledde till 303 beslut om insats.

Tabell 2: Beslut av insats inom enheten barn och unga, 2013 och 2014. Antal beslut om insats 2013 2014 12 - hem 11 LVU 7 8 Ansökan vård 4 LVU 7 - Avslag begäran upphörande vård LVU 3 - Avslag Kontpers/fam - 1 Avslag Öppenvård - 1 Avslag Övrigt 2 4 Familjehem 11 LVU 11 15 Familjehem BU 20 17 Familjehem F - 2 Hemlig vistelseort upphävs 14 3st LVU 2 1 HVB 11 LVU 7 8 HVB BU 29 34 HVB F - 5 Kontaktperson, särskild kvalificerad BU 1 3 Kontaktperson/familj BU 35 29 Kontaktperson/familj F - 1 Omed upphör - ej skäl 9 3st LVU 1 5 Omedel omh 6 LVU beteende 2 5 Omedel omh 6 LVU miljö 2 9 Omedel omh 6 LVU miljö/beteende 2 - Personliga förhållanden 11 4st LVU - 1 Personliga förhållanden övrigt 11 4st LVU 2 7 Personligt stöd BU 35 65 Prövning LVU 13 3 st, fortsatt vård 3 6 Prövning LVU 13 3 st, vård upphör 1 3 Socialt boende BU 1 - Strukturerat öppenvårdsprogram BU 24 24 Tillfälligt akuthem (HVB) BU 24 21 Tillfälligt akuthem (HVB) F - 6 Tillfälligt famhem/jourhem BU 8 13 Tillfälligt famhem/jourhem F - 3 Vård i hemmet 11 LVU 1 3 Vård upphör 21 LVU 4 3 Totalt 234 303 Källa: IFO Under intervjuerna med socialsekreterarna framkom att den nya organiseringen gör att mer tid kan läggas på uppföljning, något som inte prioriterades tidigare på grund av tidsbrist. Under intervjuerna indikerades dock att det ofta uppstår situationer där det är otydligt vem som ska göra vad. Intervjuerna visar att socialsekreterarna önskar tydligare arbets- och processbeskrivningar för att klargöra roller och ansvar. Vilket stöd finns för denna grupp? Stöddokument Som stöd för sitt arbete har socialsekreterarna dels lagstiftningen, förordningar, föreskrifter, handböcker och lokala rutiner. För arbetet med barn har Socialstyrelsen tagit fram ett system vid namn Barns behov i centrum (BBIC). Målet med BBIC är att det ska vara ett samlat stöd för kvalitetssäkring

och verksamhetsutveckling. Härryda kommun är BBIC-licensierad, vilket ger kommunen rätt att använda systemet. Licensieringen gäller tills vidare. Vidare finns andra lokala rutinbeskrivningar så som exempelvis; handlingsrutiner vid våld i nära relation, rutin gällande förhandsbedömning, rutin gällande yttrande till polis, rutin för samverkan om barn och familjer mellan flera enheter inom IFO samt rutiner för inkomna domar och andra beslut. Under intervjuerna framkom dock att socialsekreterarna saknar rutinbeskrivningar och riktlinjer för allt arbete runtomkring arbetet med utredning och uppföljning. Socialsekreterarna saknar arbetsbeskrivningar, vilket gör att arbetet ibland blir ineffektivt då det inte finns tydliga riktlinjer för vem som ska göra vad. Ledarstöd I slutet av våren 2014 tillsattes två metodhandledartjänster inom IFO. Metodhandledarna är erfarna socialsekreterare och har inga egna klienter utan arbetar uteslutande som ett stöd åt socialsekreterarna samt enhetschefen. Metodhandledarna fungerar som samordnare i teamen och ansvarar för bland annat följande gentemot socialsekreterarna; Fördela inkommande ärenden inom teamet Metodhandledning i grupp Enskild metodhandledning Krisstöd Tillgänglig för akuta samt icke-akuta frågor Introduktion av nya medarbetare i det dagliga arbetet Bevaka och informera om rättspraxis Stöd vid komplicerade ärenden. Som nämnts ovan ansvarar metodhandledarna för handledning i grupp, vilket äger rum var tredje vecka. Under dessa träffar diskuteras nya riktlinjer, nya domar och ny rättspraxis samt pågående ärenden inom teamet. Vidare handleder metodhandledarna socialsekreterarna varje vecka avseende specifika ärenden. Intervjuerna indikerar att strukturen med metodhandledare är så pass ny att socialsekreterarna ännu inte kan uttala sig huruvida det har bidragit till ett förbättrat stöd i arbetet. Socialsekreterarnas arbetsbelastning Under intervjuerna framkom att socialsekreterarna upplever sin arbetsbelastning som hög. Intervjuerna indikerar att detta delvis beror på den höga personalomsättningen samt antalet oerfarna socialsekreterare vilka inte har erfarenheten ännu för att arbeta fullt effektivt. Intervjuerna indikerar dock att den höga arbetsbelastningen delvis även beror på det ökade antalet inkommande ärenden. Ett led i att motverka den höga arbetslastningen är de fyra personerna som kommer att tillsättas i slutet av 2014 samt i början av 2015. Att utläsa ur tabell 2 ovan, har antalet anmälningar ökat med 135, från 509 till 644, i jämförelse med 2013.

Tabell 3: Antal anmälan per anmälare, 2013 och 2014. Anmälan från Antal anmälan 2013 Antal anmälan 2014 Anhörig 25 27 Annan myndighet 23 24 Anonym 23 20 Elevhälsa 5 7 Förskola 8 9 Förälder/vårdnadshavare 26 39 Kriminalvården 12 13 Migrationsverket 3 24 Mödra eller barnhälsovård 1 7 Polis 58 124 Privatperson 16 7 Sjukvården 58 89 Skola/skolbarnomsorg 74 117 Socialtjänsten annan kommun 10 13 Socialtjänsten internt 55 44 Socialtjänstens jourbyrå 112 78 Åklagarmyndighet - 2 Totalt 509 644 Källa: IFO Ovan tabell visar antalet anmälningar uppdelat på respektive anmälare. Tabellen visar att anmälningarna främst har ökat från polisen, sjukvården och skola/skolbarnomsorg samt främst minskat från socialtjänstens jourbyrå. Medarbetarundersökning Bilaga 1 är ett utdrag ur en medarbetarundersökning som genomförts på handläggarenheten under 2013. Medarbetarna har i sina svar utgått från en 5-gradig skala där en 1:a motsvarar instämmer inte alls och en 5:a motsvarar instämmer helt. Gränsvärdet för upprättande av handlingsplan är ett medelvärde på tre för samtliga områden (frågeställningar), var och ett för sig. Vid ett medelvärde lägre än ovan nämnda gräns ska en handlingsplan upprättas. Figur 7 i Bilaga 1 avser hela verksamheten IFO. Enheten för barn och unga var tidigare uppdelad i två enheter; familjeenheten och utredningsenheten. Figur 8 i Bilaga 1 avser familjeenheten och figur 9 avser utredningsenheten. Av figur 7 framgår att samtliga områden har ett medelvärde mellan 3,3 och 4,4. Vidare kan vi utläsa ur figur 8 och 9 (vilka tillsammans bildar enheten för barn och unga) att medarbetarna inte är tillfredsställda med sin arbetssituation. Sammantaget har 3 av de 16 områdena ett medelvärde lägre än 3 i figur 8. Det område med lägst medelvärde avser arbetsbelastning. Vad gäller figur 9 har 9 av de 16 områdena ett medelvärde lägre än 3. Det område med lägst medelvärde avser även här arbetsbelastning. Hur säkerställs kompetensförsörjningen inom yrkesgruppen? Utöver metodhandledarna får socialsekreterarna även extern handledning var tredje vecka. Under intervjuerna framkom att alla socialsekreterare har en individuell kompetensutvecklingsplan. I det årliga medarbetarsamtalet berörs kompetensutvecklingen. Under lönesamtalet följs kompetensutvecklingsplanen upp.

Vidare beskrevs under intervjuerna att socialsekreterare får del av utbildningar gällande LVU och BBIC. Dock uttrycktes ett önskemål om en mer långsiktig kompetensplan då socialsekreterarna upplever att de utbildningar de får är i början av anställningen. Vad gäller lön har Härryda kommun en strategisk lönepott för svårrekryterade grupper, där socialsekreterare med myndighetsutövning ingår. Hur ser personalomsättningen ut inom denna yrkesgrupp? Under intervjuerna framkom att personalomsättningen inom enheten för barn och unga är hög. Den socialsekreterare som har arbetat längst inom den utredande funktionen har varit på enheten i cirka 1,5 år. Inom enheten finns dock totalt tio medarbetare med 10 års yrkeserfarenhet eller mer. Vilka förebyggande åtgärder vidtas för att minska personalomsättningen? Kommunen, socialtjänsten och enheten för barn och unga har under den senaste perioden vidtagit ett antal åtgärder för att minska personalomsättningen. Exempel på åtgärder är den kommunövergripande strategiska lönepotten samt förstärkningen med fyra tjänster. Vidare fokuserar kommunen på ledarskap och samtliga chefer har fått gå ledarskapsutbildningar. Hur ser rekryteringssituationen ut för denna yrkesgrupp? Under intervjuerna framkom att det är svårt att rekrytera socialsekreterare och särskilt erfarna socialsekreterare. Erhållen statistik i tabellen nedan visar att under januari till september 2014 lades 15 tjänster ut på annons, med ett snitt på 9,7 sökande per tjänst. Tabell 4: Annonser Jan-Sept 2014 Annonser för socialsekreterare/familjehemsrådgivare, Jan Sept 2014 Antal tjänster Antal sökande Sökande/tjänst Extern annons 15 146 9,7 Källa: Härryda kommuns personalavdelning. Hur är sjukskrivningsnivån inom handläggarenheten? 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 5,7 5,3 5,5 Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid - Sektorsvis 7,2 8,28,3 2,52,42,3 9,0 8,2 Figur 3: Sjukfrånvaro Härryda kommun, sektorsvis. Källa: Härryda kommuns personalavdelning 6,5 3,7 2,1 1,9 6,5 6,0 6,3 UTK SOC SHB TOF ADM Kommun Jan-Juni 2012 Jan-Juni 2013 Jan-Juni 2014

Ovan figur visar total sjukfrånvaro i % av arbetad tid för Härryda kommun, sektorsvis. Att utläsa ur figuren har socialförvaltningen per januari-juni 2014 högre andel sjukfrånvaro än snittet för kommunen. 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,1 2,5 1,0 Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid SOC: verksamhetsvis: jan-jun 12-14 9,5 10,0 8,3 4,9 4,1 6,5 7,7 6,9 6,8 7,0 5,7 6,2 8,28,3 7,2 ADM VoO IFO FH HB SOC jan-jun 12 jan-jun 13 jan-jun 14 Figur 4: Sjukfrånvaro Härryda kommun, socialförvaltningen. Källa: Härryda kommuns personalavdelning Ovan figur visar total sjukfrånvaro i % av arbetad tid för socialförvaltningen. Att utläsa ur figuren har IFO under januari-juni 2013 samt januari-juni 2014 haft en lägre sjukfrånvaro än socialförvaltningen totalt. 20,0% 18,0% 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Total sjukfrånvaro IFO 2014 18,7 12,4 10,6 10,5 6,06,2 6,3 5,1 4,9 2,1 1,21,1 6,3 8,9 4,7 kv 1 kv 2 kv 3 Figur 5: Sjukfrånvaro Härryda kommun, individ- och familjeomsorgen. Källa: Härryda kommuns personalavdelning Ovan figur visar sjukfrånvaron inom IFO uppdelat på enheterna samt kvartal 1, 2 och 3 under 2014. Notera att IFO under 2014 gjort en omorganisering och nuvarande enhet för barn och unga är en sammanslagning av enheterna utredning barn/unga samt familjeenheten i ovan figur, systemet har ännu inte uppdaterats utefter omorganisationen.

Att utläsa ur ovan figur är delar av enheten för barn och unga (familjeenheten) den del av IFO med högst sjukfrånvaro. Under första kvartalet låg sjukfrånvaron på 18,7 % för att sedan minska något under kvartal två och slutligen öka igen till 12,4 % under kvartal tre. Under intervjuerna framkom att detta beror på två långtidssjukskrivningar vilket ger en betydande effekt på andelen sjukfrånvaro av arbetad tid. Under intervjuerna framkom att inom IFO har under 2014 sex stycken varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Av dessa sex är två sjukskrivningar uteslutande jobbrelaterade. IFO har 85 anställda. En jämförelse med en skola inom kommunen med en personalstyrka på 111 anställda visar att de under 2014 har haft fyra sjukskrivningar vilka har varit uteslutande jobbrelaterade. De intervjuade indikerar att en bidragande orsak till den arbetsrelaterade ohälsan, förutom en hög arbetsbelastning, är att de arbetar med människor i kris och med svår problematik. De intervjuade socialsekreterarna vill dock belysa de positiva sidorna av arbetet vilka främst är att det känns meningsfullt och motiverande att hjälpa människor i kris. Antal ärenden per handläggare Nedan tabell visar antalet ärenden per handläggare inom IFO:s olika enheter. Att utläsa ur tabellen har socialsekreterarna på enheten för barn och unga i snitt haft 36 ärenden under 2014. Tabell 8: Antal ärenden per handläggare IFO, uppdelat på enhet. Ekonomi Barn och unga Vuxen Familjestödsenheten Antal ärenden 2013 606 518 227 67 Antal handläggare 2013 9 15 4 10 Antal ärenden/handläggare 2013 67 34 57 7 Antal ärenden 2014 670 576 200 83 Antal handläggare 2014 9 16 4 10 Antal ärenden/handläggare 2014 74 36 50 8 Källa: IFO I granskningen av antalet ärenden per handläggare har även Kostnad Per Brukare (KPB) studerats. KPB är en metod för kostnadsberäkning av olika insatser och för hur dessa insatser kan knytas till den enskilde brukaren. KPB jämför även kostnadsberäkningarna mellan kommuner. Modellen för KPB är framtagen av managementkonsultföretaget Ensolution på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting (SKL).

Figur 6: Utdrag ur Kostnad per brukare, 2013. Ovan figur är ett utdrag ur kostnad per brukare från 2013. Figuren visar medelkostnad per brukare barn, ungdom, familj (exklusive ekonomiskt bistånd och familjerätt). Nyckeltalet inkluderar samtliga kostnader, dvs. personalkostnader, lokaler, administration och köpt verksamhet (ex. externa placeringar i form av familjehem och institution). Generellt är en låg kostnad bra och kan exempelvis indikera att kommunen har få placeringar och en effektiv öppenvård. Det kan även vara så att en låg kostnad indikerar det motsatta; att kommunen inte satsar tillräckligt på utredningar och är restriktiva. En högre medelkostnad kan alltså indikera att kommunen satsar extra resurser på att hjälpa familjer och barn, vilket kan vara en medveten satsning. Svaret på vad som är god nivå är därmed komplext. Medelkostnaden bör därför analyseras tillsammans med övriga nyckeltal, så som exempelvis kostnad per utredning, insatsmix och placeringar. Vad gäller Härryda har kommunen en del öppenvård inom barn och ungdom vilken inte kan brukarrelateras. Resultatet av det blir ett lägre nyckeltal i sammanställningen än det faktiska nyckeltalet. För att kunna bedöma på vilket sätt socialsekreterarnas arbetsmiljö påverkar medelkostnaden per brukare behövs en fördjupad analys. Låga kostnader kan både tyda på att nödvändiga åtgärder och insatser inte vidtas men kan samtidigt indikera att det finns tillräckliga resurser för att arbeta med tidiga och förebyggande insatser.

Bilaga 1 Utdrag ur medarbetarenkäten 2013 IFO Figur 7: Utdrag ur medarbetarenkäten, IFO totalt, Härryda kommun, 2013

Utdrag ur medarbetarenkäten 2013 familjeenheten Figur 8: Utdrag ur medarbetarenkäten, familjeenheten, Härryda kommun, 2013

Utdrag ur medarbetarenkäten 2013 utredningsenheten Figur 9: Utdrag ur medarbetarenkäten, utredningsenheten, Härryda kommun, 2013

About DeloitteDeloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a detailed description of DTTL and its member firms. Please see www.deloitte.com/us/about for a detailed description of the legal structure of Deloitte LLP and its subsidiaries. Certain services may not be available to attest clients under the rules and regulations of public accounting. Deloitte provides audit, tax, consulting, and financial advisory services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings world-class capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 200,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2015 Deloitte AB