Innehållsförteckning. 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14

Analys Öppna jämförelser 2012 L a n ds t i n g e t i K a l m a r l ä n

Sida: 2 (14) Innehållsförteckning 1 Resultat... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Sammanfattande analys... 3 1.3 Övergripande resultat... 4 1.3.1 Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera... 4 1.3.2 Läkemedelsbehandling... 5 1.3.3 Förtroende och patienterfarenheter... 5 1.3.4 Tillgänglighet... 5 1.3.5 Kostnader... 6 1.4 Medicinska resultat och prioriterade processer... 6 1.4.1 Strokesjukvården... 7 1.4.2 Diabetessjukvården... 8 1.4.3 Hjärtsjukvården... 9 1.4.4 Cancersjukvård... 11 1.5 Resultat i toppen jämförelse med andra landsting... 13 1.6 Områden som kan förbättras... 13 2 Uppbyggnad av nationell rapport... 14 2.1 Bakgrund... 14 2.1.1 Diagram... 14 Rapporten är framtagen av: Cecilia Bergvall, Christine Lokrantz, Philip Johansson, 2012

Sida: 3 (14) 1 Resultat 1.1 Inledning Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting (SKL) publicerar för sjunde året i rad rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten bygger på 169 indikatorer och redovisar resultat från de 21 landstingen och regionerna. För varje indikator har valt att utse en indikatoransvarig som analyserar sitt resultat. Dessa kommentarer används främst i verksamheten till förbättringar inom respektive område. Indikatorer grupperas i rapporten i 17 olika områden, för vilka vårt landsting har utsett en ansvarig per område. Den områdesansvarige sammanställer och kommenterar resultaten för sitt område. Dessa kommentarer publiceras på ltkalmar.se. Rapporten visar en jämförelse mellan landstingen i relativ gradering. Ett resultat för ett landsting kan således vara bra eller dåligt, i förhållande till egna mål eller internationella resultat, oavsett hur landstinget placerar sig i rapporten. Relativ gradering är något som diskuteras nationellt och absoluta målnivåer är att önska. Landstingen markeras i tre färger efter resultatet för varje indikator, grönt visar de sju bästa landstingen och rött de sju sämsta samt gult för de som placerar sig i mitten. Mått och resultat är hämtade från cirka 50 olika datakällor. En stor del av dessa utgörs av nationella kvalitetsregister och Socialstyrelsens olika hälsodataregister. Syftet med öppna jämförelser är att göra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet öppen för insyn hos medborgare och patienter och är alltså inte i första hand till att underlätta patienternas vårdval. För detta ändamål krävs information på en mer detaljerad nivå. Syftet är även att stimulera landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och att effektivisera verksamheten. För ansvariga politiker och tjänstemän ger resultaten ett underlag för uppföljning, ledning och styrning. Detta dokument, Analys Öppna Jämförelse 2012 Kalmar län, ger en kortfattad sammanställning och översiktlig analys av resultaten för hälso- och sjukvården i Kalmar län. 1.2 Sammanfattande analys Landstinget har som övergripande mål att resultaten inom öppna jämförelser årligen ska förbättras. I jämförelse med föregående år har vårt eget resultat totalt förbättrats. Detta indikerar att förbättringsarbetet som pågår i landstinget ger resultat. De områden där vi har förbättrat oss mest är inom cancersjukvården, hjärtsjukvården och läkemedelsbehandling. De områden där minst förbättring har skett är inom intensivvården, kostnader samt förtroende och patienterfarenheter. På de två sistnämnda ligger landstinget sedan tidigare år redan i topp. I jämförelse med andra landsting så hamnar mer än hälften av indikatorerna över rikssnittet. De områden där vi har högst andel indikatorer över rikssnittet är läkemedelsbehandling, förtroende och patienterfarenheter och tillgänglighet. De områden där vi har lägst andel indikatorer över rikssnittet är intensivvård, graviditet, förlossning och nyföddhetsvård, samt cancersjukvård.

Sida: 4 (14) Totalt för s samtliga 377 indikatorer 2012 Grönt gult rött 2011 Grönt gult rött 30,0% 39,5% 36,4% 28,9% 30,5% 34,7% Totalt placerar sig Kalmar län på plats nr 4 av 21 landsting, beräknat utifrån samtliga 377 indikatorer inkluderat kvinnor, män och total. Görs jämförelsen utifrån de unika 160 indikatorer som finns eller utifrån att varje område sammanställs och får samma vikt så placerar sig Kalmar län på plats nr 5. 1.3 Övergripande resultat Jämförelse av övergripande resultat för landstinget i Kalmar län 2012 Övergripande resultat, per område Indikatorer Andel (%) Antal Andel (%) Antal över rikssnitt jämförbara bättre än 2011 jämförbara Dödlighet, undvikbar slutenvård mm 43 23 57 21 Läkemedelsbehandling 95 22 73 22 Förtroende och patienterfarenheter 94 36 13 15 Tillgänglighet 86 7 29 7 Kostnader 67 3 0 3 1.3.1 Dödlighet, undvikbar slutenvård med mera Indikatorerna inom detta område är övergripande i den meningen att de i huvudsak inte avser specifika sjukdomsgrupper eller behandlingar utan ska mer spegla övergripande hälsoutfall och den förebyggande hälsovården. Vid egen jämförelse har landstingets resultat förbättrats på 57 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket så är 43 % av indikatorerna bättre än rikssnitt. Det systematiska förbättringsarbetet inom de prioriterade processerna bör på sikt påverka indikatorerna inom området. För de indikatorer som speglar den förebyggande hälsovården ligger landstinget bland de fyra bästa i landet. Även gällande responstid för ambulans och vårdrelaterade infektioner ligger vi bland de bättre landstingen. För indikatorerna återstående medellivslängd och åtgärdbar dödlighet ingår sjukdomsgrupper som påverkas av såväl livsvillkor som levnadsvanor och olika medicinska insatser. Här bör beaktas att dessa indikatorer i hög grad påverkas av socioekonomiska förhållanden. Ett exempel är att andelen med låg utbildning bland befolkningen i vårt län är bland de högsta i riket. Ett fortsatt systematiskt arbete pågår med att förbättra medborgarnas levnadsvanor och livsvillkor genom gemensamma handlingsplaner för kommuner och landstinget utifrån folkhälsopolitiska planer i Kalmar län.

Sida: 5 (14) För indikatorerna åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom, suicid (självmord) och undvikbar slutenvård ligger landstinget bland de sämre i riket och detta är särskilt tydligt för män. Dock finns betydande osäkerhetsfaktorer kring självmordsfrekvensen. Inom psykiatrin finns riktlinjer hur suicidnära patienter ska handläggas och kontrolleras. Vid suicid görs också händelseanalyser i nära anslutning till ett vårdtillfälle. Undvikbar slutenvård är en komplex indikator. Valet av diagnoser som ingår i indikatorn är svårtolkade. Bland de kroniska tillstånden är diagnoserna relativt säkra och entydiga medan ett flertal av de akuta diagnoserna är mer osäkra och används för olika tillstånd varför regionala skillnader uppstår. 1.3.2 Läkemedelsbehandling ligger nära eller något bättre än genomsnittet för riket för flertalet av indikatorerna. Vid egen jämförelse har landstingets resultat förbättrats på 73 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket är 95 % av indikatorerna bättre än rikssnitt. Det bygger delvis på terapitraditioner, men kan i vissa fall också ses som ett direkt resultat av ett medvetet arbete för ökad kvalitet och säkerhet i läkemedelsbehandlingen. Antalet äldre som får tio eller fler läkemedel har fortsatt att öka, och antalet män som nyinsätts på kombinationspreparat för astma/kol ökar, men de övriga mätvärdena har förändrats i önskad riktning. Under år 2012 har Läkemedelskommittén, STRAMA-gruppen och primärvården fortsatt sitt arbete med syfte att förbättra samtliga dessa områden. Även Äldre-överenskommelsen från 2011 har stimulerat arbetet med förbättrad läkemedelsbehandling av äldre. 1.3.3 Förtroende och patienterfarenheter I samtliga indikatorer inom detta område har landstinget ett bra resultat. 94 % av indikatorerna är bättre än rikssnittet. I riket har andelen i befolkningen som helt eller delvis instämmer i att de har tillgång till den sjukvård de behöver ökat kontinuerligt från år 2001. När det gäller frågor om förtroende för hälsocentraler/motsvarande och sjukhus samt andel i befolkningen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver är Kalmar läns resultat bland de fyra bästa i landet. Inom områdena bemötande, information och delaktighet i primärvården placerar sig landstinget bland de tre bästa i riket. Viktiga förklaringar till det goda resultatet är att sjukvården i Kalmar län är väl spridd geografiskt och har bra tillgänglighet och nöjda patienter. Ett väl utvecklat teamarbete som ger kontinuitet i vården är en annan förklaring. För indikatorn delaktighet vid besök i specialiserad vård har införandet av individuella vårdplaner skapat bra förutsättningar för delaktighet. 1.3.4 Tillgänglighet har vid jämförelse med andra landsting en god tillgänglighet både till primärvårdsenheter och till sjukhus. Detta är ett resultat av ett långvarigt och målmedvetet arbete. Målet är en köfri vård för länets befolkning. 86 % av indikatorerna inom området är bättre än rikssnittet. Exempel på aktiviteter är kvalitetsarbete avseende remissrutiner mellan primärvård och sjukhusvård. Mätmetoder för cancerpatientgrupper är under framtagande inom ramen för Regionalt Cancercentrum (RCC).

Sida: 6 (14) 1.3.5 Kostnader Landstingens kostnader mäts med tre indikatorer som beskriver kostnad per invånare, produktivitet och kostnad för primärvård. Strukturjusterad kostnad utgår ifrån en kostnadsutjämningsmodell mellan landstingen. Denna beräknas utifrån uppskattade genomsnittliga vårdkostnader för befolkningen indelat efter kön, ålder och socioekonomisk tillhörighet samt kostnaden för vissa diagnoser, så kallade vårdtunga grupper. Modellen ska spegla den kostnadsskillnad som kan förklaras av olika befolkningsstruktur m.m. Landstingets faktiska hälso- och sjukvårdskostnader per invånare för 2011 ligger strax under rikssnittet, som åttonde billigaste landsting, men vid hänsyn till strukturjusteringsmodellen är landstingets kostnad näst lägst i riket. Kostnaden per DRG (diagnosrelaterade grupper) visar hur mycket vården presterar i förhållande till vad den kostar. placerar sig fortfarande som det landsting som hade lägst kostnad i förhållande till DRG poäng i riket. Viktigt i sammanhanget är att påpeka att skillnaderna mellan landstingen kan förklaras av olika kvalitet på den primära kodningen av åtgärder och diagnoser. Indikatorn tar inte heller hänsyn till strukturella aspekter och patientmix. 2011 införde Kalmar län KPP (kostnad per patient) i den somatiska vården. Analyser i kombination med förbättringsarbete ger bättre beskrivning av vården. För indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvården har landstinget en högre kostnad än rikssnittet och har försämrat resultatet ytterligare jämfört med föregående år. En orsak kan vara att länets befolkning har högre medelålder än genomsnitt. Indikatorn kostnad per vårdkontakt i primärvård är grov och speglar inte primärvårdsinsatsens innehåll, tids- eller resursåtgång. 1.4 Medicinska resultat och prioriterade processer Jämförelse av medicinska resultat för landstinget i Kalmar län 2012 Medicinska resultat, per område Indikatorer Andel (%) Antal Andel (%) Antal över rikssnitt jämförbara bättre än 2011 jämförbara Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård 33 9 33 6 Kvinnosjukvård 50 8 50 4 Rörelseorganens sjukdomar 58 52 59 49 Diabetesvård 63 19 67 18 Hjärtsjukvård 37 38 70 30 Strokesjukvård 70 33 64 33 Njursjukvård 70 10 56 9 Cancersjukvård 28 32 79 28 Psykiatrisk vård 74 23 53 17 Kirurgisk behandling 44 32 36 25 Intensivvård 11 9 0 9 Annan vård 50 21 72 18 Med utgångspunkt från resultaten i Öppna Jämförelse har landstinget redan 2008 identifierat diabetesvården, strokesjukvården och hjärt- och kärlsjukvården som förbättringsområden och processarbete inom dessa områden har prioriterats. Från och med 2012 är även cancersjukvården och vården av mest sjuka äldre områden som ska omfattas i det prioriterade processarbetet. Fyra av dessa prioriterade processer, cancer, hjärta, diabetes och stroke hamnar på topp när det gäller områden där landstinget förbättrat sina egna resultat mest i jämförelse mot föregående år. Störst förbättring vid egen jämförelse mellan åren ser vi inom cancersjukvården, där 78,6% av indikatorerna har förbättrats. Det är dock bara 28 % av indikatorerna inom området som är över rikssnittet, vilket innebär att övriga riket har förbättrat sina resultat ännu mer.

Sida: 7 (14) 1.4.1 Strokesjukvården Landstinget har successivt förbättrat sina resultat för de flesta av indikatorerna inom strokesjukvården och det finns bara enstaka indikatorer där resultatet marginellt har försämrats, vilket kan bero på statistisk variation. Vid egen jämförelse har landstinget förbättrat sig på 64 % av indikatorerna i förhållande till föregående år och 70 % hamnar över rikssnittet. 2011 påbörjades en nationell strokekampanj som kommer att pågå i tre år. Målet är att fler som drabbas ska söka vård så snabbt som möjligt och ett informationsarbete för befolkningen pågår där det så kallade akuttestet är en del. Det pågår även ett arbete för att implementera länsgemensamma riktlinjer, vilka i sin tur grundar sig på nationella riktlinjer. 108 Återinsjuknande efter stroke, % För återinsjuknande efter stroke har Kalmar län ett av de bästa resultaten i riket beroende på bl.a. förbättrad sekundärprevention. Vad gäller indikatorn funktionsförmåga efter stroke har vi dock ett av de sämsta resultaten i riket. Högt prioriterat i framtiden är en tidig stroketrombolys för fler patienter och en tidig påbörjad hemrehabilitering i samarbete med kommunen.

Sida: 8 (14) Totalt utfall för indikatorerna inom strokesjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Strokesjukvård Grönt Gult Rött 2012 51,6 24,2 24,2 2011 40,7 29,6 29,6 2010 20,8 33,3 45,8 2009 29,2 16,7 54,1 1.4.2 Diabetessjukvården För diabetessjukvården har landstinget förbättrat sig på 67 % av indikatorerna i jämförelse med föregående år och 63 % är bättre än rikssnittet. HbA1c är ett "långtidsmått" på glukosnivån och den viktigaste variabeln för att följa behandlingen av diabetes. Indikatorn har ett starkt samband med risken att utveckla komplikationer. Andel patienter med diabetes i primärvård som når mål för HbA1c < 52 mmol/mol utgör totalt 51,2 %. Vi ligger över rikssnittet (50,3%) och det gäller både män (49,5%) och kvinnor (53,5%) vilket placerar vårt landsting på 4:e plats bland de bästa. Vi ser både i år liksom förra året en positiv trend som delvis kan förklaras genom mer målmedveten och aktiv behandling. 79 Måluppfyllelse för blodsockervärde vid diabetes primärvård

Sida: 9 (14) Avseende måluppfyllelse för glukosvärde vid typ 1 diabetes, d.v.s. insulinkrävande diabetes med behandling i huvudsak vid sjukhus, är landstingets resultat sämre än riket. De låga resultaten kan tyda på både svårigheter med måluppfyllelse relaterad till andra förekommande faktorer som begränsar mer aggressiv behandling samt på en potentiell stor underbehandling i denna grupp. Det finns dock stora variationer mellan de tre medicinklinikerna i vårt län och andra faktorer som t.ex. olika behandlingsstrategier eller underbemanning kan komma i fråga. Ytterligare två indikatorer som är viktiga att följa inom diabetessjukvården är blodtryck och LDLkolesterol. För primärvården är resultatet bättre än rikssnitt men för typ 1 diabetes är resultatet något lägre. För andelen barn och ungdomar med diabetes (yngre än 18 år) som når måluppfyllelsen för blodsockervärde placerar sig landstinget bättre än rikssnittet. Vilket gäller både pojkar och flickor. Resultatet som innebär att drygt en tredjedel uppfyller målet kan samtidigt tyda på antingen underbehandling i den här gruppen eller på svårigheter att uppnå detta mål t.ex. pga. risken för hypoglykemi, lågt blodsockervärde. Totalt utfall för indikatorerna inom diabetessjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Diabetessjukvård Grönt Gult Rött 2012 52,6 26,3 21,1 2011 36,4 45,4 18,2 2010 28,6 47,6 23,8 2009 25,0 43,8 31,3 1.4.3 Hjärtsjukvården I hela Sverige sjunker sjuklighet och dödlighet orsakad av hjärtsjukdom, främst hjärtinfarkt. Denna utveckling ses också i Kalmar län där landstinget vid egen jämförelse har förbättrat sig på 70 % av indikatorerna i förhållande till föregående år. Vid jämförelse med riket är 37 % av indikatorerna över rikssnittet. Någon signifikant skillnad mellan Kalmar län och riket som helhet avseende dessa mått ses dock inte. Förklaringar till den positiva utvecklingen ligger både i förändringar i befolkningens riskfaktorer som minskande rökning och i förbättrat omhändertagande i sjukvården. Data i rapporten talar entydigt för att Kalmar läns innevånare får del av denna utveckling. Särskilt de indikatorer som beskriver sjukvårdens aktivitetsgrad vid hjärtinfarkt talar för att sjukhusen i länet är aktiva i att försöka förbättra livskvalitet och överlevnad för hjärtinfarktpatienterna.

Sida: 10 (14) 87 Död efter hjärtinfarkt, % Flera av de övriga indikatorerna som överlevnad efter hjärtstopp utanför sjukhus och komplikationer efter PCI respektive pacemakerinsättning är baserade på så få fall att siffrorna blir mycket osäkra. Osäkerheten förstärks av att registreringsrutiner inte är likartade över landet. Avseende hjärtsvikt talar data för att vi i länet har en något högre återinläggningsfrekvens efter vård för hjärtsvikt än riket som helhet. Arbetet med att förbättra hjärt- kärlhälsan i länet måste ske långsiktigt. Fortsatt arbete med kontinuerliga förbättringar inom alla landstingets enheter är väsentligt. Landstingets bidrag till hälsofrämjande arbete kommer att fortgå och utvecklas. Landstingets hjärtprocessgrupp kommer att ta än mer aktiv del i kvalitetsuppföljningen av hjärtsjukvården. Processgruppen kommer också att ta fram konkreta förslag till hur vårdens övergångar kan överbryggas och kvaliteten öka än mer i hela vårdkedjan, från förebyggande arbete till akutvård och eftervård. Metoder för att snabbare kunna sprida ny kunskap kring förebyggande och behandling av hjärtsjukdom bland alla inblandade i vårdprocessen behöver utvecklas.

Sida: 11 (14) Totalt utfall för indikatorerna inom hjärtsjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Hjärtsjukvård Grönt Gult Rött 2012 26,4 34,2 39,4 2011 31,8 29,5 38,6 2010 28,6 28,6 42,8 2009 28,6 28,6 42,8 1.4.4 Cancersjukvård Arbetet inom cancersjukvården utgår från nationella cancerstrategin och de kriterier som anger ram och inriktning för verksamhet och organisation. Detta sker i samarbete med regionalt cancercentrum (RCC). Målet är att alla invånare i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län ska få bästa möjliga cancervård. RCC sydöst arbetar för att cancervården utvecklas utifrån ett tydligt patientperspektiv med målet att färre i regionen ska insjukna i cancer, fler ska överleva längre och få bättre livskvalitet. Vården ska vara jämlik, hålla samman bättre och patientens perspektiv och medverkan ska stärkas. Många landsting har fokus på detta område, vilket innebär att trots att landstinget vid egen jämförelse har förbättrat sig mycket mellan åren så har övriga riket förbättrat sig ännu mer. Endast för 28 % av indikatorerna är resultatet bättre är rikssnittet. Cancersjukvården har vid egen jämförelse mellan åren förbättrats med 78,6 %. Inom området kolorektalcancer (tjocktarms- och ändtarmscancer) har de flesta indikatorerna förbättrats i jämförelse med föregående år. Landstinget arbetar utifrån ERAS (ett standardiserat evidensbaserat behandlingsprogram inom perioperativ vård), för omhändertagande av denna patientgrupp.

Sida: 12 (14) 116 Överlevnad vid tjocktarmscancer, % För indikatorerna gällande omoperation har resultaten försämrats något. Kalmar län har en åldrad befolkning, operation hos äldre innebär större komplikationsrisk, och därmed ökad risk för omoperation. Frekvensen omoperationer har ökat något, men både dödligheten vid omoperationer har minskat och överlevnaden totalt vid tjocktarmscancer ökat, varför omoperationer inte säkert är enbart negativt. Ytterligare analys pågår. Gällande indikatorn omoperation vid bröstcancer som följd av komplikation kan det röra sig om enstaka personer för att resultatet ska förändras. Sverige har en mycket god överlevnad efter bröstcancerinsjuknande och det finns inga statistiskt signifikanta skillnader i utfall mellan landstingen. För indikatorn tid till besök vid prostatacancer har landstinget haft problem med urologbemanning samt högt inflöde av PSA prover (prostataspecifikt antigen), vilket medfört 58 dagar till första besök i förhållande till riksgenomsnitt 40 dagar. Rekrytering och nyutbildning av urologer är på gång för att öka tillgängligheten. Totalt utfall för indikatorerna inom cancersjukvården i Kalmar län i förhållande till övriga landsting, % Cancersjukvård Grönt Gult Rött 2012 12,5 46,9 40,6 2011 26,5 35,3 38,2 2010 13,3 53,4 33,3 2009 6,7 26,6 66,7

Sida: 13 (14) 1.5 Resultat i toppen jämförelse med andra landsting För 57,1% av indikatorerna ligger landstingets resultat över genomsnittet. Föregående år var motsvarande siffra 51,3 %. Detta innebär att resultatet inte enbart förbättrats vid egen jämförelse mellan åren utan landstinget har även förbättrat sitt resultat i förhållande till riket. Vid egen jämförelse har 56,4 % av indikatorerna förbättrats i jämförelse med föregående år. I tabellen nedan framgår de enskilda indikatorer där landstinget redovisat toppresultat. Ett område som inte har nämnts tidigare i rapporten avser rörelseorganens sjukdomar där protesoperation vid höftfraktur utmärker sig. Detta beror på god patientselektion, bra implantatval, god kirurgisk teknik och ett bra helhetsperspektiv på hela omvårdnadsprocessen. Indikatorer där Kalmar län ligger i topp 2012 Indikator Värde Värde Värde Kalmar sämst riket Information vid besök primärvård, män 83,1 76,4 79,7 Delaktighet vid besök specialiserad vård, kvinnor 72,2 66,1 69,2 Delaktighet vid besök specialiserad vård, män 72,1 64,0 69,0 Delaktighet vid besök specialiserad vård, totalt 72,2 65,4 69,1 Kostnader per konsumerad DRG poäng totalt 41245,3 49549,4 44549,4 Protesoperation vid höftfraktur, kvinnor 72,9 47,2 63,6 Protesoperation vid höftfraktur, totalt 71,4 43,5 62,1 Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, kvinnor 44,3 16,0 36,0 Patientrapporterad hälsa vid behandling med biologiskt läkemedel, totalt 45,2 16,8 36,5 Återinsjuknande efter stroke, kvinnor 5,6 12,4 9,1 Återinsjuknande efter stroke, män 6,1 11,3 9,3 Återinsjuknande efter stroke, totalt 6,0 11,5 9,2 1.6 Områden som kan förbättras Intensivvården i Kalmar län är oförändrad vid egen jämförelse mellan åren och endast 11 % av indikatorerna är över rikssnittet. För indikatorn riskjusterad dödlighet efter vård på IVA hamnar landstinget långt under rikssnittet. För detta mått når Kalmar län tillsammans med övriga landsting den inom svensk intensivvård anpassade målnivån. För utskrivning nattetid från intensivvårdsavdelning skiljer sig resultatet mellan män och kvinnor. Resultatet för kvinnor hamnar över rikssnitt, medan resultatet för män hamnar under rikssnittet. Utskrivning nattetid och oplanerad återinskrivning på intensivvårdsavdelning kan ofta relateras till vårdresurser eller logistik. Ett projektarbete pågår i syfte att utöka samarbetet mellan intensivvården och moderklinikerna inkluderande resursplanering och logistik. Graviditet, förlossning och nyföddhetsvård är ett annat område där landstinget visar svaga resultat. För flera av indikatorerna är det dock inte fråga om några statistiskt säkerställda skillnader då det rör sig om mycket få fall. Vad gäller tobaksvanor under graviditet så är andelen gravida med tobaksbruk högre i Kalmar län än genomsnittet för riket. Andelen av befolkningen i Kalmar län som röker/snusar är också högre än genomsnittet, vilket kan vara en förklaring till den högre andelen bland gravida.

Sida: 14 (14) 2 Uppbyggnad av nationell rapport 2.1 Bakgrund Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar tillsammans för att redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdvårdens kvalitet och effektivitet. Den första rapporten kom år 2006 och under de 7 åren har en utveckling skett av innehållet i rapporterna. Antalet indikatorer där landstingen jämförs, har ökat successivt från 57 indikatorer 2006 till 169 indikatorer i årets rapport. Flera indikatorer redovisas nu också på sjukhusnivå. 2.1.1 Diagram I den nationella rapporten redovisas varje indikator var för sig i diagram. Landsting med relativt bäst utfall i jämförelsen är placerade högst upp i diagrammet och landsting med relativt sämst utfall längre ned. Indikatorerna är indelade i 17 olika områden. I slutet av rapporten finns en färglagd sammanställning med resultat på samtliga indikatorer för alla landsting. De tre färgerna grönt, gult och rött anger inom vilken tredjedel som landstinget hamnar i jämförelsen. Här finns också de sammanlagda resultaten för män och kvinnor samt om resultatet förbättrats eller försämrats jämfört med föregående års rapport. Det är utifrån denna sammanställning som diagrammen i detta dokument gällande totalt utfall inom respektive område bygger på. Sättet att använda färger har diskuterats i samband med publiceringen av rapportserien. Fördelen är att färgläggningen ger en snabb överblick hur hälso- och sjukvården i det egna landstinget står sig i jämförelsen. Det finns också nackdelen att med den här illustrationen måste per definition alltid några landsting komma sist i jämförelsen även om de i sig har bra resultat. Även om landstinget förbättrar sig mellan två år kan man ha kvar samma placering i det fall att övriga landsting har förbättrat sina resultat. I öppna jämförelse sker i flera fall uppdateringar av resultat mellan åren. Dessa resultat kan följas digitalt på SKLs hemsida, där uppdateringar finns med. Diagrammen där landstinget jämför sitt eget resultat över tid för enskilda indikatorer är hämtade utifrån denna elektroniska fil, varför resultaten tidigare år kan skilja sig något mot tidigare publiceringar.