Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten



Relevanta dokument
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden- Räddningstjänsten Verksamhetsplan

Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden. Räddningstjänsten. Presentation för budgetberedning verksamhetsår

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Handlingsplan för Samhällsstörning

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Måluppfyllelse för strategiska områden

Heby kommuns författningssamling

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Övergripande kommunal ledningsplan

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Kommunstyrelsens uppsikt över räddningstjänsten samt hur kommunstyrelse utövar sitt ansvar som krisledningsnämnd.

Policy för säkerhetsarbetet i. Södertälje kommun

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser

Kommunstyrelsen Svar på revisionens granskning av kommunens krisberedskap (KS )

Krisberedskap - förstudie

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Säkerhetspolicy Bodens Kommun

Överförmyndare: Verksamhetsplan Sidnr. Innehållsförteckning

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Kommunikationsplan vid kris

Styrdokument för krisberedskap

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förbundsöverenskommelse

SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Älvsbyns kommun

Förstudie Räddningstjänsten

Regional Samordnings funktion (RSF)

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Trelleborg Vellinge Skurup

Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

För en säkrare och tryggare kommun! Handlingsprogram enligt Lagen om Skydd mot Olyckor samt Styrdokument för Kommunens Krisberedskap

Verksamhetsplan & handlingsprogram 2016

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars Värnamo kommun. Granskning av räddningstjänsten

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Nämndsplan för räddningsnämnden

Överförmyndaren Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Verksamhetsplan 2014

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen , 164

RÄDDNINGSNÄMNDEN BOKSLUT 2009 ÅRSANALYS. Viktiga förändringar

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Transkript:

Verksamhetsplan 2015-2017 Ordförande: Förvaltningschef: Gottlieb Granberg (M) Anders Nyberg Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer för verksamheten 2 Organisationsbeskrivning 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Förändring, utveckling och trender 6 Personalförhållanden 7 Nämndens äskanden utöver budgetram 8 Ekonomi driftbudget 2012-2014 9 Omsättningstal och nyckeltal 9 Investeringsplan 2012-2016 9 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Övergripande Med trygghetsperspektivet i centrum ska fortsätta att utveckla sin kärnverksamhet från till att ta en aktiv roll för kommunens trygghetsarbete med den enskilde medborgaren och verksamhetsutövaren i centrum. I denna utveckling inryms utryckningstjänst, förebyggandearbete, kommunens krisberedskap med fokus på tydlig samordning inom kommunen. Verksamhetsutvecklingen innefattar behov av tydligt definierad roll och tydligt uttalat helhetsansvar inom ett viktigt område, vilket kommer att lyfta såväl förvaltningen som kommunen i enlighet med de övergripande målen. Två viktiga byggstenar i denna utveckling är förvaltningens arbete med kvalité och värdegrund. - Kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa: o Personalen kompetens för att utföra uppdrag enligt handlingsprogram. o Personalens kompetens med koppling till arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet. o Förvaltningens kvalitetsarbete integreras med arbetet med intern kontroll och målstyrning. o Systematiskt lärande av organisationens erfarenheter erfarenhetsåterföring. o Rutiner och systematik i handläggning internt i kommunen och gentemot medborgare. o Utveckla och stärka kvalitetsarbetet inom RäddsamF och andra organisationer. - Värdegrundsarbetet syftar till att genom dialog och kunskap på bredden i organisationen: o Förändra syn- och förhållningssätt till ett mer kund- och förebyggande perspektiv. o Bidra till förståelse för olikheter och skillnader och därigenom se styrkan i detta för en organisation. o Aktivt bidra till att kommunens värdegrundsarbete speglas i kommuninvånarens upplevelse. Länets räddningstjänster ingår i en samverkansorganisation som benämns RäddsamF 1. Denna samverkan omfattar både räddningsinsats- och förebyggandeverksamhet i hela länet. RäddsamF är under ständig utveckling i syfte att öka synergieffekter inom länets räddningstjänster med fokus på medborgarens behov. Stab Staben utgör ett centralt nav i verksamheten där både samordning, koordinering, uppföljning och kontroll skall hanteras. Stabens ansvar är att skapa förutsättning för att både vidmakthålla, vidareutveckla, hitta nya metoder och rutiner för förvaltningens verksamhetsledning och stöd. 1 Räddningstjänst samverkan Jönköpingslän (inkl Ydre kommun) 1

Arbetet för de kommande verksamhetsåren inriktas mot: - Utveckla förvaltningens administration så att vi kan dra nytta av de administrativa rapport- och beslutstödssystem som finns inom förvaltningen och i kommunen. - Tillsammans med informationsavdelningen utveckla struktur och samordning för informationsspridning både internt och externt. - Genom MSB 2 och RäddsamF 3 fortsatt driva arbete eller projekt avseende rekrytering av deltidsbrandmän och ökad mångfald inom räddningstjänsten. - Hålla förvaltningen ajour med nya tekniker som underlättar och effektiviserar arbetet för såväl daglig som operativ verksamhet. - Kontinuerligt se över möjligheterna till samordning och utveckling inom och utanför kommunen för att uppnå effektivitet och bättre nyttjande av kompetens och övriga resurser. - Inom ramen för fastighetsdriften minska energiåtgången med 10 % fram till 2018 inom hela förvaltningen i samverkan med Tekniska kontoret. Förebyggande verksamhet Genom analys, statistik och omvärldsbevakning kan avdelningen se behov av framtida utbildning och tillsynsåtgärder genom t.ex. riktade kampanjer och tillsyner inom verksamheter där vi ser återkommande brister. Här kommer ett särskilt fokus riktas till företagare i kommunen i syfte att höja kunskapen och säkra arbetstillfällen. Fixartjänsten är till för att förebygga fallolyckor i hemmet. Tjänsten är uppskattad och statistiken visar på att efterfrågan av tjänsten ökar. Avdelningen kommer att fortsätta marknadsförningen av tjänsten och bredda uppdraget med nya projekt för att öka säkerheten i hemmet för målgruppen. Med utgångspunkt från medborgarens trygghet finns ett återkommande behov av att öka den enskildes kunskap och möjlighet att påverka sin säkerhet, vilket i huvudsak kommer att ske genom informationskampanjer. Utöver den återkommande utbildningsverksamheten, kommer utbildningsfokus inom förebyggande området inriktas på att höja kompetensen av kommunens egen personal. Utbildningen kommer att omfatta sjukvård och brandkunskap. Operativ verksamhet s utmaningar kan sammanfattas i fem fokusområden för den operativa verksamheten, under de kommande verksamhetsåren: - Att nå upp till anbefalld bemanning med rätt kompetens vid räddningstjänstens deltidskårer enligt antaget handlingsprogram. - Kvalitetssäkra räddningstjänstens operativa kompetensnivå genom bättre övningsstruktur samt genomförande av tester av olika slag. Detta gäller såväl brandmän som befäl. - Se över alla våra operativa uppgifter och väga dessa mot arbetsmiljökraven som är kopplade till dessa, såsom utbildning, rutiner, dokumentation mm. Även ett fortsatt arbete med projektet friska brandmän kommer ske genom att rutiner uppdateras och implementeras i vår verksamhet. 2 Myndigheten för samhällskydd och beredskap 3 Räddningstjänst samverkan F-län 2

- Kommunens räddningstjänst ska vid en räddningsinsats genomföra mervärdesskapande aktiviteter för de drabbade, t.ex. hjälp till självhjälp eller krisstöd. - Alla olyckor ska utvärderas och resultatet återkopplas till räddningstjänsten för implementering i det fortsatta arbetet med kompetensnivå och resurser. Krisberedskap Kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser är under utveckling. Detta sker genom ett projekt inom räddningstjänsten med fokus på att återta kommunens handläggningsförmåga, beredskapsoch förebyggandearbete kopplat till kriser. Projektet sker under 2013-2014 omfattar bl.a. följande områden: - Löpande handläggning såsom rapportering, uppföljning, analys och beredning. - Samordning av verksamheten så att det finns förutsättningar för att systemet fungerar vid behov. Ex. på samordningsbehov är kriskommunikation, användning av WIS, Rakel, stab och ledning m.m. - Samordning och beredning avseende handlingsprogram, såväl internt som externt. - Utveckling av en långsiktig övningsverksamhet. - Därutöver finns det stora möjligheter att utveckla samordning och helhetssyn mellan beredskapshandläggning, internskydd, brottsförebyggande och med andra aktörer inom kommunens geografiska område. Mål och riktlinjer för verksamheten Kommunens övergripande mål enligt antagen målstyrningsmodell utgör grunden i förvaltningens mål. I huvudsak sker räddningstjänstens kärnverksamhet inom ramen för kommunens medborgarmål men under vissa mål har förvaltningen utarbetat förvaltningsmål. Arbete med förvaltningsmål kommer att fortgå i syfte att lyfta fram områden där resultat tydligt behöver nås. Förvaltningens mål utformas i dialog med politiken och antas efter att de beslutats i nämnden. Uppföljning sker löpande. Övergripande Medborgarmål - Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga. Syfte: Målet är att medborgarna ska få en helhetskänsla av att Värnamo är en trygg plats på många sätt - i stort och i smått. Varje arbetsplats utformar aktiviteter utefter vad man kan bidra med för att våra medborgare ska kunna känna sig tryggare. - Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Syfte: Målet är att medborgarna ska få en helhetskänsla av att Värnamo är en attraktiv plats på många sätt - i stort och i smått. Varje arbetsplats utformar aktiviteter utefter vad man kan bidra med för att våra medborgare ska känna att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Förvaltningsmål för medborgaren - Deltidskårerna i Värnamo kommun ska ha full bemanning Syfte: Målet är att ha tillräcklig bemanning för att uppnå kommunens operativa handlingsprogram. - Att erbjuda fixartjänst Syfte: Målet är att erbjuda en hjälpande hand för att öka säkerheten i boendemiljön för ålderspensionärer och funktionshindrade i Värnamo kommun. Vi kan arbeta med att reducera risker och moment som kan medföra fallolyckor i hemmiljön, ge råd och göra enkla åtgärder för att främja en trygg boendemiljö. Målet är att bidra till att Värnamo är och upplevs som en trygg kommun att leva och bo i. - Den förebyggande avdelningen ska under kontorstid inom samma dag kunna lämna kvalificerade svar på förebyggande frågor från allmänheten 3

Syfte: Målet är att hålla en kvalitativt god nivå på de råd och anvisningar förvaltningen ger. Övriga kommunövergripandemål Till övriga övergripandemål kopplar förvaltningen återkommande aktiviteter i syfte att kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten för medborgaren, ekonomi och miljön. Organisationsbeskrivning Komunstyrelsen Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (Krisledningsnämnd) (Anders Nyberg) Beredskapssamordnare (Anders Nyberg Stab (Per Krantz) Förebyggande-avdelning (Niclas Christensen) Operativa-avdelning (Anders Björk) Kvalitet och utveckling (Anders Nyberg) Krisberedskap (Anders Nyberg) Stab Staben är en tvärsektoriell verksamhet inom förvaltningen och har till uppgift att stödja förvaltningens huvudområden. Inom verksamheten ligger framför allt övergripande ansvar för personal, administration, intern samordning, ekonomihantering (ekonomi, fakturering, löner, etc.), IT, telefoni, fastighet och lokalvård. Förebyggande verksamhet Inom verksamheten förebyggande ligger primärt delområdena samordna, underlätta, tillsyn samt undersökning. Den förebyggande verksamheten hanterar även delområdet sotning och brandskyddskontroll. För att kunna utföra tillsyn och vissa delar av utbildningar krävs särskild kompetens inom juridik och förebyggande brand. Ett stort område inom förbyggandeverksamheten är den externa utbildningen. Verksamheten omfattas av samverkan, dialog och planering med utgångspunkt från kundens behov samt att genomföra utbildningar. Utbudet av utbildningar varierar och styrs av efterfrågan och behov. Utbildningar utförs av alla inom organisationen. Som resultat av ett projekt i syfte att klarlägga och utveckla kommunens trygghetsarbete är trygghetsverksamheten ett delområde i förbyggandet som syftar till att utveckla en ökad samordning och effekt av kommunens gemensamma arbete tillsammans med andra aktörer. Operativ verksamhet Verksamheten har till uppgift att bistå de som vistas och bor i kommunen vid nödläge. Denna förmåga upprätthålls genom att teoretisk och praktisk övning kontinuerligt genomförs. Dessutom genomförs insatsplanering till prioriterade objekt. Kvalitet och utveckling Verksamheten har till uppgift att genomföra kontroll och uppföljning av räddningstjänstens verksamhetsoch ambitionsmål samt att utforma underlag åt förvaltningens inriktning och utveckling. 4

Krisberedskap Verksamheten har till uppgift att administrera den dagliga handläggningen såsom dialog, samordning, beredning och uppföljning internt och externt i kommunen. Förvaltningschefen har direkt under kommunstyrelsen samordningsansvar för kommunens krisberedskap. Verksamhetsbeskrivning Lagar, förordningar mm Verksamheten inom Värnamo regleras av: Lagen (2003:778) om Skydd mot Olyckor (LSO) med tillhörande förordning (FSO). Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO). Lagen (1988:868) om Brandfarliga och Explosiva varor(lbe) med tillhörande förordning(fbe). Av kommunfullmäktige fastställda handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall kommunen arbeta inom huvudområdena förebyggande verksamhet och räddningstjänst. För detta anges sex delområden (samordning, underlättande, tillsyn, sotning, räddningstjänst samt undersökning), som kommunen har ansvar för. Dessa skall utföras efter det nationella målet samt av kommunen uppställda verksamhetsmål, säkerhetsmål och prestationsmål. Delområden Samverka/samordna Kommunerna som ansvarar för verksamheten enligt LSO 1 kap. 6 skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och andra som berörs. Underlätta Enligt samma lag skall kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt (exv. utbildning) underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagstiftningen. Tillsyn Kommunen skall utöva tillsyn över efterlevande av lagen och dess föreskrifter. Tillsyn skall även utföras enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Sotning och brandskyddskontroll Kommunen skall i brandförebyggande syfte ansvara för att sotning sker av olika anläggningar samt att brandskyddskontroll utförs på dessa anläggningar. Räddningstjänst Kommunen skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen. Kommunen skall dessutom ta tillvara möjligheten att använda andra kommuners resurser för räddningstjänst samt erbjuda andra kommuner sina tjänster. Undersökning När en räddningsinsats är slutförd skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Handlingsprogram Kommunen har ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och ett för räddningstjänst. Handlingsprogrammen skall bygga på kommunens riskanalys och verksamhetsmål. Under 2014 kommer en förnyad riskanalys utarbetas. Resultatet av analysen kommer att ligga till grund för revidering av handlingsprogrammen under 2015. Därefter kommer analys årligen att uppdateras och vid behov revideras. 5

I kommunens handlingsprogram för räddningstjänst framgår vilken numerär som räddningstjänstens utryckningsorganisation skall ha. Utryckningsorganisationen omfattar personal i beredskap vid heltidsoch deltidsstyrkan och framgår i nedan tabell: Ort Bemanning Värnamo 1 brandingenjör, 1 insatsledare, 1 styrkeledare heltid, 3 brandman heltid, 2 brandman deltid Bredaryd 1 styrkeledare deltid, 4 brandman deltid Bor 1 styrkeledare deltid, 2 brandman deltid Rydaholm 1 styrkeledare deltid, 4 brandman deltid Anm1. En Brandman deltid i Värnamo och styrkeledare deltid i Bredaryd, Bor och Rydaholm agerar som FIP (Förstahands Insats Personer) med eget utryckningsfordon för färd direkt till nödläget. Anm2. Brandingenjör I Beredskap (BIB) delas med Gislaved och Gnosjö kommuner. BIB ingår också i den länsgemensamma RCB-funktionen (Räddningschef i beredskap). Krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO) trädde i kraft den 1 september 2006. I och med lagen har kommunen en skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur den skall hantera extraordinära händelser. Kommunens planer skall baseras på nämndsvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse inklusive sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag. Geografiskt områdesansvar Kommunen skall verka för att samordning av förberedelser för hantering av extraordinära händelser som genomförs inom kommunens geografiska område av statliga myndigheter, landstinget samt organisationer och företag görs. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen verka för samordningen av krishanteringen inom kommunens geografiska område. Utbildning och övning Kommunen skall svara för att förtroendevalda och anställda får erforderlig utbildning för att kunna lösa sina uppgifter och att övning av kommunens ledning och berörda förvaltningar sker regelbundet. Höjd beredskap Kommunen skall förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Kommunen äger rätt att använda räddningstjänstmaterielen i den fredstida räddningstjänsten enligt riktlinjer som meddelas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Kommunen skall vidare underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering som behövs vid höjd beredskap. Rapportering Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder kommunen vidtagit för att minska risker och sårbarhet i kommunen och för att förbättra krishanteringsförmågan. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen ge länsstyrelsen fortlöpande information om läget i kommunens egen verksamhet och inom det geografiska området. Förändring, utveckling och trender Ökat antal sjukvårdslarm har i avtal med Landstinget förbundit sig att larmas på sjukvårdslarm i väntan på ambulans. Detta sker inom Rydaholms larmzon. Dessutom larmas räddningstjänsten ut vid larm om hjärtstopp i hela kommunen för att snabbt kunna undsätta den drabbade med adekvat hjärt- lungräddning och defibrillator i väntan på ambulans. Sjukvårdslarm och hjärtstoppslarm har ökat med ca 20 % per år 6

sedan 2011. Detta innebär både ett ökat behov av kompetens och övning samt mer larmtid för operativpersonal. Information och utbildning Kravet på att hantera information och utbildning via nätet ökar inte minst med hänsyn till den media- och teknikutveckling som sker. Detta ställer nya och höga krav på förvaltningens förmåga att genom nya tekniker sprida information och kunskap till medborgaren. Denna funktion och förmåga är undermålig vid förvaltningen och är i stort behov av stöd då detta både ställer krav på resurs, kunskap och teknik. Här eftersträvar förvaltningen samordning och stöd genom kommunens informationsavdelning. Samordning Personal och kompetens är både kostsam och en utmaning för en kommun i Värnamos storlek att bibehålla över tiden. Detta ställer krav på att ständigt värdera och finna nya vägar och möjligheter till samordning och samverkan med grannkommunerna inom länet men även över länsgränserna. Den samverkan som sker inom RäddsamF är ett utmärkt bevis på god samverkan och samordning för att hushålla med resurser. Värnamo räddningstjänst kommer att kontinuerligt driva arbetet både inom RäddsamF och i andra former i syfte att utveckla samverkan och samordning. Deltidspersonal Trenden pekar på fortsatt ökad rörlighet hos förvaltningens deltidspersonal i kombination med att det i dagsläget är svårare att rekrytera deltidspersonal med lokal förankring (boende och arbete på samma ort). Förvaltningen har påbörjat ett långsiktigt arbete med att lyfta fram yrket på olika sätt i samverkan med deltidskårerna och det lokala näringslivet. Arbetet går under benämningen attraktiv räddningstjänst. Detta arbete innebär ökad marknadsföring och fler aktiviteter lokalt. Den ökade rörligheten medför behovet av att kompetensutbilda nyrekryterad personal som en ökad ekonomisk belastning av förvaltningen vilket inte tidigare har kompenserats. Personalförhållanden Personalförutsättningar Personalnumerär Befattning Anmärkning 1 Förvaltningschef Stabschef i krisledningsstab 1 Räddningschef Brandingenjör i beredskap 1 Stf räddningschef Brandingenjör i beredskap 1 Stabschef Tillika insatsledare i jour 1 Avdelnings chef förebyggande Tillika insatsledare i jour 0,5 Förvaltningsekonom 1 Förvaltningsassistent 0,5 Assistent Lönebidragsanställd 0,5 Spec. handläggare Beredskap/sotning 6 Insatsledare/handläggare Insatsledare i jour 5 Styrkeledare i vakttjänst Heltid 20 Brandmän i vakttjänst Heltid 11 Styrkeledare i beredskap Deltid 48 Brandmän i beredskap Deltid Anm. Förvaltningsekonom och förvaltningsassistent är 1,0 tjänst uppdelad på 0,5 Förvaltningsekonom och 0,5 assistentuppgifter. Tjänsten är idag uppdelad på 2 personer varav 0,5 är vikariatsersättning för assistentuppgifter. 7

Pension och generationsväxling Operativ räddningstjänstpersonal har möjlighet enligt gällande avtal att gå i pension det år man fyller 58 år. Detta har medfört att förvaltningen är mitt i en generationsväxling vilket innebär ett fortsatt behov av kompetensutveckling för efterträdare. Denna situation bedöms uppnått en viss balans under 2015 och 2016. Pensionsstruktur Pensionsår Antal Kompetens 2014 1* Insatsledare/operativ vht, personal, stabschef 2015 2* Brandmän 2016 2* En insatsledare/pers. och en styrkeledare 2017 0 2018 1 Lokalvårdare pension 65 år 2019 1 Förvaltningsekonom pension 65 år 2020 1* Brandman 2021 0 2022 1 Förvaltningsassistent *(medmöjlighet till avtalspension från ålder 58) Nämndens äskanden utöver budgetram Förvaltningen lyfter följande äskande för att klara antagen ambitionsnivå och säkerställa verksamhetskrav: 1. Den ökade omsättningen av deltidsbrandmän har inneburit en kostnadsökning för förvaltningen. För att öka attraktiviteten vid deltidskårerna och skapa framtida förutsättningar för att upprätthålla beredskap med personal och kompetens främst i våra mindre orter äskar förvaltningen 410 Kkr i ökad ram från 2015. Äskandet omfattar: - Timkostnad för aspiranters introduktion, utbildning och deltagande vid larm motsvarar en kostnad på 150 Kkr per år, motsvarande en ökning avd fem aspiranter. - Övningskostnad för aspiranter medför motsvarande 100 Kkr per år. - Övriga ökade kostnader för aspiranter är 50 Kkr timkostnad för möten, tester och den årliga hälsokontrollen. - Attraktivitetssatsning för deltidskårerna som omfattar arbetsmiljö, utrustning, förutsättningar för fysisk träning minnebär en kostnad om 110 Kkr per år. 2. har genomfört operativ utveckling i linje med antagna beslut så som hjärtstartförmåga vid alla stationer och förmåga till vattenlivräddning i Bredaryd och Rydaholm. Dessa förmågor har genererat en ökad driftkostnad för förvaltningen om 20 Kkr per år. 3. Ökade krav på uppföljning av operativ kompetens och färdighet kopplat till arbetsmiljö medför en ökad ekonomisk belastning på förvaltningen. Faktorer som på verkar detta behov är bl.a. utbildningar såsom motorsågskörkort, halkbankörning, utryckningskörning, ytlivräddning m.m. För att upprätthålla nödvändig kompetens och förmåga hos operativ personal äskas 50 Kkr per år. 4. Det finns behov av att använda förvaltningens resurser och kompetenser på ett mer rationellt sätt och därför föreslås ansvaret för lokalvård i sin helhet övergå till tekniska kontoret. Förändringen innebär att resurser frigörs till både operativa och förebyggande ändamål. Förändringen beräknas ge förvaltningen en merkostnad i drift på 160 Kkr per år från 2015. 8

5. Förvaltningen planerar att under 2015 genomföra en förstudie av digitalisering av tillsynsregister för att öka effektiviteten och säkerställa dokumentationen inom området. Planen är att påbörja digitalisering från 2016. Förstudien bedöms kosta ca 50 Kkr under 2015. Sammanfattningsvis är s ökade omkostnader per år redovisat till 640 Kkr per år från 2015. Under 2014 kommer att genomföra en satsning på analys och marknadsföring av externutbildning för företagare i kommunen med en bedömd intäktsökning om ca 200 Kkr per år från 2015. Detta innebär att äskar 440 Kkr per år i kompensation för ökade driftkostnader och 50 Kkr för ett registerprojekt för 2015. Ekonomi driftbudget 2015-2017 (belopp inkl äskanden ovan) DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Nettobelopp i kkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 81910 FÖREBYGGANDE HÄLSOVÅRD 0 0 0 0 0 0 88010 RÄDDNINGSTJÄNST HELTID 29 436 29 860 28 911 29 121 29 121 29 121 88020 RÄDDNINGSTJÄNST DELTID 7 303 8 463 7 376 7 806 7 806 7 806 88200 FÖREBYGGANDE -228-155 -211-161 -211-211 88300 AMBULANSSJUKVÅRD -773-773 -276-276 -276-276 88400 SOTNINGSVÄSEN 0 0 0 0 0 0 88500 UPPDRAGSVERKSAMHET -2 930-2 876-2 886-3 086-3 086-3 086 89200 KRISBEREDSKAP -140-163 -129-129 -129-129 NETTOKOSTNAD 32 668 34 357 32 785 33 275 33 225 33 225 Omsättningstal och nyckeltal (minst två år bakåt, innevarande år och kommande tre år) Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Belopp i Kkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Intäkter tillsyn -247-243 -243-243 -243-243 Intäkter extern utbildning -1 213-1 600-1 300-1 500-1 500-1 500 Investeringsplan 2015-2019 (lämnas även separat i särskild mall) Budget Budget Budget Budget Budget Belopp i kkr Projektnr Projektblad 2015 2016 2017 2018 2019 INVENTARIER FASTIGHET 0910 1 160 270 325 310 265 IT-UTRUSTNING 0920 2 79 60 90 70 125 UTRYCKNINGSFORDON 0930 3 3 000 3 500 2 800 2 200 1 850 KOMMUNIKATION 0940 4 240 370 255 250 200 ÖVNINGSFÄLT 0960 5 445 200 85 200 85 RÄDDNINGSMATERIEL 0970 6 390 400 290 300 290 ANDNINGSSKYDD 0971 7 120 120 120 150 150 SKYDDSUTRUSTNING 0980 8 150 180 190 190 200 SUMMA INVESTERINGAR 4 584 5 100 4 155 3 670 3 165 9