Skattefrågor. Bokföringsanvisningar. Aktuellt om euro

5/2001 12.11.2001 Skattefrågor Statsandelarna för 2002 Bokföringsanvisningar Aktuellt om euro

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 5/2001 Lehti ilmestyy 7 kertaa vuodessa Infobladet utkommer 7 gånger per år Julkaisija Utgivare Suomen Kuntaliitto Finlands Kommunförbund Toinen linja 14 Andra linjen 14 00530 Helsinki Helsingfors puh./tfn (09) 7711 fax (09) 771 2570 www.kuntaliitto.fi www.kommunforbundet.fi Painosmäärä 1400 kpl Upplaga 1400 st Painopaikka/Tryckeri Kuntatalon Painatuskeskus, Helsinki Tryckericentralen i Kommunernas hus i Hel-singfors Tilaushinnat Tiedotetta toimitetaan kuntiin ja kuntayhtymiin yksi ilmainen kappale. Alla kommuner och samkommuner får ett gratis exemplar av infobladet. Lisätilaukset 67,28 euroa/v/kpl (400 mk). Kuntatalouden vastuualueelta/ Raija Haaja, p. (09) 771 2077 tai fax. (09) 771 2570 Extra årsprenumerationer à 67,28 euro (400 mk) kan beställas av Raija Haaja, fax (09) 771 25 70 Tiedote on myös internetissä Kuntaliiton Internet-sivulla Infobladet finns också på Kommunförbundets webbsidor www.kuntaliitto.fi /palvelut /kuntatalous www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi Vastuuhenkilöt/Ansvarspersoner Martti Kallio Sisko Myöhänen Toimittaneet/Sammanställt av Raija Haaja ISSN 1238-285x INNEHÅLL Skattefrågor 3 Skatteuppgifter för år 2000 Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Kommunernas utdelning av samfundsskatten år 2002 (RP 130/2001 rd) Lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001 rd) Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen stiger år 2002 (RP 117/2001 rd) Begreppet skatteöre slopas (RP 182/2001 rd) Beskattningskostnader och deras fördelning (RP 182/2001 rd) Bättre information till kommunerna om hur grunderna för utdelningen av samfundsskatt bestäms (RP 182 och 179/2001 rd) Brister i beskattningsintygen i skatteförslagen för år 2000 Elektronisk anmälan via Internet Uppgifter om lån och räntor 2001 till skatteförvaltningen Mervärdesskatteärenden Kalkylerad återbäring 10 Statsandelarna år 2002 11 Allmänt Utjämning av skatteinkomster Allmän statsandel Statsandelarna för social- och hälsovård Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet Lagförslag i anslutning till statsbudgeten för år 2002 17 Bokföringsanvisningar 18 Hur arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte behandlas i bokföringen Bokföringen av skatteinkomster Euro i bokföringen Socialförsäkringsavgifter år 2002 21 Olycksfallsskydd för närståendevårdare och dem som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte 23 Olycksfallsskydd för den som deltar i arbetsverksamhet i rehab iliteringssyfte Olycksfallsskydd för närståendevårdare Aktuellt om euro 24 Viktiga tider för transaktioner vid årsskiftet Euro vid kassan Uppbörden av hundskatt år 2002 Utkast till ny förvaltningslag 26 Kommunförbundets nya webbtjänster 28 Databank för kommunerna Sida Elektronisk marknadsplats för offentlig upphandling 29 Bilagor: Priser per enhet som ligger till grund för statsandelarna 2002 (bilaga 1) Priser per enhet för biblioteken 2002 (bilaga 2) Statsandelarna år 2002 (bilaga 3) Beräkningsgrunder 2002 för priset per enhet för den grundläggande utbildningen (bilaga 4) Exempel på hur nyckeltalet fastställs för grundläggande utbildning (bilaga 5) Beräkningsgrunder för priset per enhet för gymnasiet år 2002 (bilaga 6) Budgetlagarna 2002 och vissa andra lagar under beredning (bilaga 7) Rättelser till Finlands Kommunförbunds mall för kontoplan (bilaga 8) Kommunalekonomiska publikationer och beställningsblankett (bilaga 9) Kommunarbetsgivarens socialförsäkringsavgifter (bilaga 10) 2 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Skattefrågor Skatteuppgifter för år 2000 Beskattningen för år 2000 slutfördes 31.10.2001. Uppgifter om kommunalbeskattningen finns på skatteförvaltningens webbsidor. Adressen är www.vero.fi/svenska/skatteredovisningar. I uppställningen simuleras den redovisning enligt debiteringen för skatteåret 2000 som görs i november. Kommunvisa uppgifter om samfundsskatten kan inte presenteras i det här skedet, eftersom de slutliga fördelningsandelarna räknas ut först januari 2002. Tabellen som beskriver redovisningen enligt debiteringen för skatteåret 2000 har sju kolumner: kommunens nummer, kommunens namn, kommunens kommunalskatt, procentuell förändring av skattebeloppet mellan skatteåren 1999 och 2000, det belopp som redan redovisats till skattetagaren per 31.10.2001, rättelse = det belopp som har redovisats för mycket (-) eller för litet (+) vid förskottsuppbörden samt skattetagarens andel av de förskottsåterbäringar som fastställts vid beskattningen. Kommunalskattebeloppet enligt debiteringen uppgår till totalt drygt 62 miljarder mark. Kommunalskatten ökar med 6,2 % jämfört med föregående år. Till kommunerna har redan redovisats drygt 58,5 miljarder mark för skatteåret. Vid redovisningen i november uppbärs drygt 2,6 miljarder mark av kommunerna. Beloppet består av återbäringar till de skattskyldiga (drygt 3,1 md mk) och av för kommunerna positiv rättelse (knappt 500 mn mk). Kommunerna kan se i tabellen vilket belopp som kommer att uppbäras av dem vid redovisningen i november. Redovisningarna av kommunalskatt för skatteåret 2001 Fördelningsandelarna vid förskottsuppbörden för skatteåret 2001 rättas i december 2001. Då ändras åtminstone de kommunvisa andelarna. I samband med ändringen av fördelningsandelarna rättas de skatter som redan redovisats för skatteåret så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. Kommunernas utdelning av samfundsskatten år 2002 (RP 130/2001 rd) Enligt lagen om skatteredovisning (532/1998) är kommungruppens utdelning av samfundsskatten 37,25 %. I regeringsproposition RP 130/2001, som är under riksdagens behandling, föreslås lagen nu ändras så att följande avdrag görs i utdelningen år 2002. Återkraven av kommunernas momsåterbäringar kvittas i huvudsak mot en sänkning av kommunernas utdelning av samfundsskatten. Därför sänks kommunernas utdelning av samfundsskatten med 12,03 procentenheter. I propositionen ingår också en omtvistad permanent sänkning på 1,13 procentenheter. Denna ytterligare sänkning motiveras med att de finansiella förhållandena mellan kommunerna och staten förändrats. Förändringen beror bl.a. på att intäkterna av samfundsskatten antas minska enligt uppskattningen från sommaren 2001 och på att kommunarbetsgivarnas folkpensionsförsäkringspremie sänks och att förvärvsinkomst- Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 3

avdraget höjs mindre än avsett. Enligt den redan gällande lagen om skatteredovisning beaktas dessutom ändringar i skatteinkomstutjämningen i utdelningen av samfundsskatten. Utgående från detta sänks kommunernas andel av samfundsskatten med 0,76 % enligt en uppskattning från augusti. Med beaktande av det ovan nämnda blir kommunernas andel av samfundsskatten 23,33 % år 2002. Utdelningen fr.o.m. skatteåret 2003 fastställs vid en senare tidpunkt. För de enskilda kommunerna beräknas vid årsskiftet nya andelar av samfundsskatten på basis av beskattningen för 2000. Andelarna beräknas i december och tas i bruk i januari. När de nya andelarna tas i bruk rättas de belopp som redan redovisats för skatteåren 2000 2001 så att de motsvarar den nya utdelningen. Fr.o.m. ingången av skatteåret 2002 fastställs kommunernas slutgiltiga andelar på förhand. Andelarna beräknas så att de utgör ett medeltal av utdelningen enligt uppgifterna för de två senast verkställda beskattningarna. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 fastställs alltså som ett medeltal av den utdelning som beräknats på basis av beskattningsuppgifterna för 1999 och 2000. Den s.k. 50 %/50 %-regeln, som tillämpas på samfundsskatteredovisningarna för 1999 och 2000 i och med övergången från det gamla systemet till det nya, inverkar inte på utdelningen för 2002. Fördelningsandelarna för skatteåret 2002 beräknas vid årsskiftet och de tas i bruk i januari. Enligt den nya 30 a i skatteredovisningslagen får förlusterna av skatteintäkter år 2002 och 2003 vara högst 840 euro (4 994 mk) per invånare jämfört med det belopp som beräknats på basis av utdelningen enligt det gamla systemet. Fördelningsandelarna för skatteåren 2002 och 2003 rättas endast beträffande denna övergångsbestämmelse. Eftersom beskattningen för skatteåret 2002 slutförs i slutet av oktober 2003 måste man, när man fastställer fördelningsandelarna för skatteåret 2002, använda ett uppskattat belopp av samfundsskatten för 2002 för att kunna bestämma rättelsen. Finansministeriet fastställer grunderna för beräkningen av utdelningen och samtidigt fastställs också uppskattningen av skatteintäkterna. Utdelningen rättas när den slutliga beskattningen färdigställts så att den till denna del motsvarar samfundsskatten. Samma förfarande föreslås tillämpas på utdelningen för skatteåret 2003. Rättelserna inverkar främst på utdelningen till de kommuner som den nämnda övergångsbestämmelsen tillämpas på. Lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001 rd) Regeringen har avlåtit en proposition till riksdagen med förslag till lag om skatteskalorna för 2002 (RP 116/2001). I propositionen föreslås att man vid beskattningen för skatteåret 2002 skall tillämpas en progressiv inkomstskatteskala som jämfört med innevarande års skala har lindrats genom att inkomstgränsen för den lägsta inkomstklassen i skalan höjts med ca 400 euro (ca 2 380 mk) och genom att alla marginalskatteprocentsatser sänkts med 1 procentenhet. Lindringen av inkomstskatteskalan uppskattas minska avkastningen av statens inkomstskatt 2002 för fysiska personer med ca 465 miljoner euro (drygt 2 700 milj. mk) jämfört med avkastningen enligt skattegrunderna för innevarande år. 4 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Förvärvsinkomstavdraget i kommunalbeskattningen stiger år 2002 (RP 117/2001 rd) Regeringen har avlåtit en proposition (RP 117/2001) till riksdagen med förslag till ändring av 105 a inkomstskattelagen. I propositionen föreslås att det högsta beloppet för förvärvsinkomstavdraget vid kommunalbeskattningen höjs från 9 800 mark, dvs. från ca 1 650 euro till 2 140 euro (ca 12 720 mk). Avdraget ökar med ca 505 euro (ca 3 000 mk) per förvärvsinkomsttagare. Förhöjningen av avdraget minskar intäkterna av kommunalskatten med ca 170 miljoner euro (1 010 mn mk) på riksnivå. Då den kommunalskatt som debiteras för skatteåret 2000 är ca 62 miljarder mark, sänker intäkterna av inkomstskatteavdraget avkastningen av kommunalskatten med i genomsnitt 1,6 %. De enskilda kommunerna kan uppskatta bortfallet av skatteintäkter genom att multiplicera avdragsförhöjningen på 505 euro (ca 3 000 mk) med antalet förvärvsinkomsttagare och kommunens egen inkomstskattesats. Begreppet skatteöre slopas (RP 182/2001 rd) Fr.o.m. ingången av 2002 ersätts begreppet skatteöre med begreppet inkomstskattesats, som använts i kommunallagen sedan 1995. På grund av de förändringar som har skett i skattesystemet under det senaste årtiondet kan begreppet antal skatteören inte direkt ersättas med beloppet av de beskattningsbara inkomsterna vid kommunalbeskattningen. Med beskattningsbar inkomst avses den inkomst från vilken de avdrag som skall göras från inkomsten är gjorda och utifrån vilken den skatt som skall räknas på inkomsten bestäms. Från denna skatt görs dessutom de avdrag som skall göras från skatten, t.ex. hushållsavdrag och underskottsgottgörelse. Den skatt som efter dessa avdrag fastställs för debitering behöver den skattskyldige inte betala till den del skatten inkluderar gottgörelse för bolagsskatt i anslutning till dividendinkomst. Den skatt som redovisas till skattetagarna och som faktiskt skall betalas kan därför inte räknas direkt som en fast procent av den beskattningsbara inkomsten. Lagstiftningen saknar för närvarande ett begrepp som beskriver den skatt som den skattskyldige skall betala och som redovisas till skattetagaren från vilken gottgörelse för bolagsskatt avdragits. I proposition 182/2001 som avlåtits till riksdagen föreslås en ny 3 a i lagen om skatteredovisningar, enligt vilken denna skatt skulle bli definierad som inkomst- och förmögenhetsskatt till staten som skall betalas, kommunalskatt som skall betalas, kyrkoskatt som skall betalas och samfundsskatt som skall betalas. Församlingarnas och kommunernas skatteinkomster kan göras jämförbara genom att de presenteras som kalkylerade kommunal- och kyrkoskatter. Från den kommunalskatt som skall betalas fås den kalkylerade kommunalskatten med hjälp av kommunens inkomstskattesats och en inkomstskattesats vägd med den sammanlagda kommunalskatt som skall betalas i alla kommuner. Exempel: Den beskattningsbara inkomst som motsvarar den kommunalskatt som skall betalas fås genom att den kommunalskatt som skall betalas i varje kommun divideras med kommunens inkomstskattesats. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 5

Inkomstskattesats kommunalskatt som beskattningsbar inkomst skall betalas Kommun A 17 % 2 000 11 765 Kommun B 18 % 10 000 55 556 Sammanlagt 12 000 67 321 Den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen fås genom att det totala beloppet av den kommunalskatt som skall betalas i hela landet divideras med motsvarande beskattningsbara inkomster. I exemplet har den ovan angivna siffran för de två kommunerna använts som siffra för hela landet. 12 000 = 17,825 % 67 321 En kommuns kalkylerade kommunalskatt fås genom att den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen divideras med kommunens egen inkomstskattesats och det relationstal som fås på detta sätt multipliceras med den kommunalskatt som skall betalas i kommunen. Kommun A 17,825 % x 2 000 = 2 097 17 % Kommun B 17,825 % x 10 000 = 9 903 18 % Sammanlagt 12 000 Beskattningskostnader och deras fördelning (RP 182/2001 rd) Med beskattningskostnader avses de skatteförvaltningsutgifter som räknas ut på basis av utgifterna i statsbudgeten och justeras enligt uppgifterna i föregående års bokslut År 2001 uppbärs av kommunerna i beskattningskostnader ca 100,6 miljoner euro (ca 598 miljoner mark). Kostnaderna uppskattas öka under 2002 med ca 6 %. Antalet skatteören har använts som grund i lagstiftningen om fördelningen av beskattningskostnaderna mellan enskilda kommuner. En av grunderna för fördelningen är de enskilda kommunernas proportionella andel av antalet skatteören i hela landet. Före samfundsskattereformen beaktades också samfundens skatteören vid fördelningen enligt skatteören. Enligt gällande lagstiftning beaktas kommunens andelar av samfundsskatten inte vid fördelningen. Enligt det förslag till ändring av 11 lagen om skatteförvaltningen som ingår i RP 182/2001 bestäms andelen av beskattningskostnaderna från och med nästa år på basis av summan av den kalkylerade kommunalskatten och den samfundsskatt som skall betalas i kommunen. Dessutom preciseras definitionen av invånarantalet så att det invånarantal som används i kalkylen är det antal som beräknats vid ingången av året före uppbördsåret. Den nuvarande ordalydelsen, invånarantal vid föregående årsskifte, kan också uppfattas som att det avser slutet av föregående år. När t.ex. beskattningskostnaderna för 2001 beräknas används invånarantalet 1.1.2000. 6 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Den föreslagna ändringen påverkar i viss mån de inbördes förhållandena mellan kommunerna vid fördelningen av beskattningskostnaderna, eftersom också kommunernas andelar av samfundsskatten beaktas vid fördelningen, vilket för närvarande inte är fallet. Till följd av denna ändring stiger den relativa andelen av kostnaderna för de kommuner där den relativa andelen av samfundsskatten är större än genomsnittet. Bättre information till kommunerna om hur grunderna för utdelningen av samfundsskatt bestäms (RP 182 och 179/2001 rd) Riksdagen behandlar som bäst två lagändringar som syftar till att förbättra kommunernas möjligheter att få information om hur utdelningen av samfundsskatt bestäms. Vid beräkningen av företagsverksamhetsposten används som ett samfunds beskattningsuppgifter den skatt som har påförts samfundet minskad med gottgörelsen för bolagsskatt, dvs. det skattebelopp som samfundet faktiskt skall betala (samfundsskatt som skall betalas). Den samfundsskatt som skall betalas är ingen offentlig beskattningsuppgift och har därför inte kunnat tas med bland de uppgifter om samfundsskatten som sänds till kommunerna. Enligt det nya 5 mom. som i RP 182/2001 föreslås tas med i 13 lagen om skatteredovisning skall skatteförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelserna lämna kommunerna uppgifter om den samfundsskatt som ett samfund skall betala, till den del den samfundsskatt som skall betalas och som har använts vid beräkningen av utdelningen hänför sig till kommunen i fråga. Med tanke på ändamålsenligheten föreslås en sådan begränsning att uppgifterna för varje kommun lämnas i fråga om de 50 största företagen i varje kalkyleringspost för företagsverksamhetsposten. Varje kommun får således uppgifter om högst 150 företag. Kommunerna skulle dock inte få uppgifter om andra kommuners andelar. Eftersom dessa beskattningsuppgifter inte är offentliga får de inte ges vidare. Vid bestämning av den kommunvisa andelen av samfundsskatten används även uppgifter om samfundens antal anställda kommunvis. För samfund som är verksamma i flera kommuner än en fördelas skatten i förhållande till antalet anställda i de olika kommunerna. Enligt gällande statistiklag skall uppgifter om antalet anställda i samfund med flera driftsställen hållas hemliga till den del det är fråga om uppgifter som är mer specifika än det totala antalet anställda. Enligt den ändring av 17 statistiklagen som föreslås i RP 179/2001 skall uppgifterna om antalet anställda kommunvis bli offentliga och kommunerna skall framöver få tillgång till dem. Bägge bestämmelserna träder i kraft vid ingången av 2002. De kommer att tillämpas redan på utdelningen för skatteåret 2002, vilken fastställs utgående från beskattningsuppgifterna för 1999 och 2000. Brister i beskattningsintygen i skatteförslagen för år 2000 Skattestyrelsen har informerat om följande brister i de beskattningsintyg som medföljde skatteförslagen för år 2000. Punkten Bostaden som jag äger används som egen/familjens stadigvarande bostad saknar kryss för en del finskspråkiga skattetagare. I punkten Beskattningsbara kapitalinkomster Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 7

syns beloppet för vissa finskspråkiga skattetagare bara i euro, medan markkolumnen står tom. Dessa faktorer kan ha betydelse vid beslut om olika förmåner, om förmånen beviljas utgående från beskattningsintyget. Om uppgifterna däremot fås direkt från skatteförvaltningen, förekommer inga sådana brister. Skattestyrelsen uppmanar de myndigheter som använder beskattningsintyg att beakta dessa brister. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 50 8831 Tarja Tarkiainen, tfn (09) 771 2086, 050 367 5861 Juha Mynttinen, tfn (09) 771 2079, 050 66 746 Elektronisk anmälan via Internet Skatteförvaltningen rekommenderar att kommunerna börjar skicka anmälningar i elektronisk form via Internet. Elektroniska anmälningar jämställs med de anmälningar som ges på papper. Det har redan länge varit möjligt för kommunerna att göra övervakningsanmälan via Internet, och många har också gjort det. Metoden är trygg, eftersom dataöverföringen skyddats. Vilka fördelar har elektronisk anmälan? Det går enklare och snabbare att skicka anmälningar i elektronisk form. Det blir mindre manuellt arbete och det sker färre fel såväl för den som gör anmälan som för mottagaren. Vilka anmälningar kan sändas elektroniskt? Kommunerna kan via Internet skicka elektroniska anmälningar till skatteförvaltningen, tullen, pensionsanstalterna och vissa andra instanser. Till skatteförvaltningen kan kommunerna skicka följande anmälningar via Internet: - övervakningsanmälan - årsdeklarationer - begäran om direktöverföring av skattekortsuppgifter Anmälan på webblankett Övervakningsanmälan och årsdeklarationer kan avges genom att man fyller i en elektronisk webblankett och skickar den till skatteförvaltningen. Om kommunen har få löntagare, är det lätt att fylla i webblanketten för årsdeklarationen. 8 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Anmälan genom överföring av filer Med hjälp av löneräkningsprogram kan uppgifter skickas elektroniskt direkt i filformat. För kommunerna är det enklast att börja med de deklarationer man får direkt från löneräkningsprogrammet. Årsdeklarationsfilen kan ges i elektronisk form med hjälp av löneräkningsprogrammet. Om årsdeklarationen tidigare getts på diskett eller magnetband, kan samma årsdeklarationsfil skickas i elektronisk form via en TYVIoperatör. Överföringen av filer lämpar sig särskilt väl för kommuner med många löntagare. Direktöverföring av skattekortsuppgifter via en TYVI-operatör Begäran om direktöverföring av skattekortsuppgifter kan göras via en TYVI-operatör. Skattestyrelsen får begäran i elektronisk form. Därefter skickar skattestyrelsen tillbaka filen med skattekortsuppgifter för arbetstagarna via TYVI-operatören. Inlämningstid Vid elektronisk anmälan tillämpas samma datum som vid anmälan på papper. En elektronisk anmälan anses ha anlänt till skatteförvaltningen när den anländer till operatören. Kunden får också automatiskt en elektronisk bekräftelse på alla elektroniska anmälningar. Priset på tjänsten Anmälningar via TYVI är gratis i fråga om vissa tjänster. En del av tjänsterna är dock avgiftsbelagda beroende på operatör. Hur börjar man med elektronisk anmälning? Det första man ska göra när man vill övergå till elektroniska anmälningar är att välja en TYVI-operatör och sedan beställa en användarkod och ett lösenord från operatören. Uppgifter om operatörerna och deras avgifter finns på deras webbsidor: Elma Abp: tyvi.elma.fi/s-index.html Sonera Abp: tyvi.sonera.net Posten Finland Abp: https://tyvi.finpost.net/index2.html TietoEnator Abp: www.apptoyou.com/fi/linkki Ansökan om användarkod fylls i och skickas iväg via TYVI-operatörens webbsidor. När skatteförvaltningen godkänt begäran om användarkod skickas ett brev med användarkod och lösenord till sökanden. När man fått användarkoden och lösenordet kan man skicka anmälningar elektroniskt. Anmälningar kan också göras via Meritas Solo-tjänst på Internet. I så fall används Solo-koder för TYVI-tjänsten. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 9

Närmare uppgifter om TYVI-operatörerna finns på skattestyrelsens webbsidor. Adressen är www.vero.fi/svenska/service/uppgifter_om_tyvitjansten.html. Begäran om närmare upplysningar kan skickas till e- postadressen tyvi@vero.fi. Uppgifter om lån och räntor 2001 till skatteförvaltningen På skatteförvaltningens webbsidor finns anvisningar för kommunerna om hur man lämnar uppgifter om lån och räntor för 2001. Adressen är www.vero.fi/svenska/service/arsdeklarationsblanketterv01.html Närmare upplysningar: Tekniska frågor: Skattestyrelsen/Jyrke Veijalainen, tfn (09) 73 11 35 62 Andra ärenden: Skattestyrelsen/Raija Myllys-Kauppinen, tfn (09) 73 11 38 88. Mervärdesskatteärenden HFD:2001:49 Mervärdesskatt Eget bruk av service Personalmåltider Naturaförmån Då arbetsgivaren inte tog ut ersättning av arbetstagarna för måltider i personalmatsalen, utan måltidsförmånens penningvärde räknades som lön för arbetstagarna i form av beskattningsbar naturaförmån, måste arbetsgivaren betala mervärdesskatt för personalbespisningen enligt bestämmelserna om skatt för eget bruk av tjänster och inte enligt bestämmelserna om försäljning av tjänster. Mervärdesskattelagen 22 och 25 a. Närmare upplysningar: Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 50 8831 Christel von Martens, tfn (09) 771 2043, 0500 70 3114 Tarja Tarkiainen, tfn (09) 771 2086, 050 367 5861 Juha Mynttinen, tfn (09) 771 20 79, 050 66 746 Kalkylerad återbäring I regeringsproposition RP 130/2001 föreslås mervärdesskattelagen ändras så att kommunerna och samkommunerna beviljas återbäring för skattefria anskaffningar i samband med hälso- och sjukvården samt socialvården och för understöd eller bidrag till den som idkar sådan verksamhet. Återbäringen skulle utgöra 5 % av anskaffningspriset och motsvara den dolda mervärdesskatt som i genomsnitt ingår i priset på tjänster som köps från den privata sektorn. 10 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Kommunerna och samkommunerna skulle sålunda ha rätt till kalkylerad återbäring på 5 % för 1) anskaffning av i 34 och 36 mervärdesskattelagen avsedda skattefria hälso- och sjukvårdstjänster samt skattefria tjänster och varor som har ett nära samband med dem samt bl.a. sjuktransporter och undersöknings- och laboratorietjänster, 2) skattefritt köp av sådana tjänster och varor i samband med socialvården som avses i 37, 3) understöd eller bidrag som kommunen eller samkommunen betalar till en verksamhetsidkare för sådan verksamhet, samt 4) skattefritt gemenskapsinternt förvärv och import av varor som hör till verksamheten. Rätten till återbäring gäller enligt motiveringarna till regeringspropositionen även anskaffningar för kommunens egen förvaltning, t.ex. köp av företagshälsovård för kommunens personal. Återbäring betalas inte för 1) anskaffningar från en kommun eller samkommun eller för bidrag eller understöd till kommuner eller samkommuner. 2) anställningsbaserade ersättningar, och inte heller för 3) bidrag eller understöd till privatpersoner. Återbäringen beräknas på slutsumman av räkningen för den skattefritt köpta tjänsten eller varan. Om till exempel inköpspriset på en tjänst är 10 000 euro, bokförs 9 500 euro som utgift och 500 euro som återbäringsfordran på skatteverket. Den som säljer en skattefri tjänst eller vara blir skyldig att ge kommunen eller samkommunen ett verifikat över sålda skattefria tjänster i anslutning till hälso- och sjukvården samt socialvården. En anteckning om skattefriheten skall göras på försäljningsverifikatet. För närvarande gäller skyldigheten att ge verifikat endast skattskyldiga. För kalkylerad skatt gäller samma bestämmelser om förfarande som normalt gäller för avdrag och återbäringar, dvs. kommunerna uppger den kalkylerade skatten i sin månatliga skattedeklaration. Dessutom skall kommunerna för skatteverket uppge de sammanlagda återbäringarna på kalkylerade skatter för kalenderåret. Uppgifterna skall ges före utgången av följande februari månad, till den del de inte getts tidigare. Skattestyrelsen kommer att utarbeta anvisningar om hur den kalkylerade återbäringen verkställs i praktiken. Vi ger närmare information om saken genast när skattestyrelsen gett ut anvisningarna. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) 771 2043, 0500 70 3114 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 50 8831 Anneli Heinonen, tfn (09) 771 2168, 050 548 0036 Juha Mynttinen, tfn (09) 771 2079, 050 66 746 Tarja Tarkiainen, tfn (09) 771 2086, 050 367 5861 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 11

Statsandelarna år 2002 Allmänt Statsandelarna för 2002 har justerats till fullt belopp för eftersläpningarnas del. Indexjusteringen har gjorts enligt 1,5 procent, d.v.s. till hälften av det fulla beloppet. På grund av att mervärdesskatt inte längre återkrävs har statsandelarna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturväsendet sänkts genom att man dragit av de mervärdesskatter som ingår i statsandelarna. Uppgifterna baserar sig på budgetpropositionen för 2002 Utjämning av skatteinkomster Det har gjorts en ny beräkning av skatteinkomstutjämningen för de enskilda kommunerna (inrikesministeriet 2.11.2001). Beräkningen finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar. Beräkningen innehåller de slutliga uppgifterna om antalet skatteören för förvärvsinkomster i kommunalbeskattningen (skattestyrelsen 1.11.2001). Dessutom har i fastighetsbeskattningen införts en separat grupp som omfattar beskattningsvärdena för byggnader jämte mark som ägs av allmännyttiga samfund och en genomsnittlig fastighetsskatteprocentsats som beräknats på dessa värden (FastighetsskatteL 13 a ). Kommunens andel av samfundsskatten är den samma som i den beräkning som daterats 13.3.2001 (fördelningsandelarna för 1999), och den uppskattade intäkten motsvarar beräkningen från 24.9 (16,34 md mk). Åland ingår inte i beräkningen av skatteinkomstutjämningen. Skatteinkomstutjämningens belopp anges också i euro (1 000 ). De övriga grunderna i beräkningen (2.11.2001) är följande: invånarantal i början av 2000 (hela landet 5 145 596) genomsnittlig inkomstskattesats 17,66 genomsnittliga fastighetsskatteprocent allmän 0,68 (procenttalet uppdaterat 27.9.2001) stadigvarande bostad 0,26 annan bostad 0,79 kraftverk 1,39 kärnkraftverk 2,20 allmännyttiga samfund 0,48 kalkylerad skatteinkomst 2 666,79 /inv. (15 856, mk/inv.) utjämningsgräns (90 %) 2 400,04 /inv. (14 270, mk/inv.) Det s.k. 15-procentstaket för skatteinkomstutjämningen slopas från början av 2002. De tillgångar som frigörs på grund av att taket slopas läggs till statsandelarna för social- och hälsovården enligt det ovan sagda (ökar utjämningsavdraget för Helsingfors, Esbo, Grankulla, Nystad och Salo med sammanlagt 571 mn mk jämfört med kalkylen 13.3.2001). Den slutliga skatteinkomstutjämningen kan beräknas först när beskattningen för år 2000 blir färdig i slutet av året. Det kan alltså ännu ske förändringar. 12 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Uppskattningen av den samfundsskatt som debiteras för 2000 har stigit kännbart. I mars uppskattades intäkten uppgå till 14 192 miljarder mark, medan den i beräkningen 24.9.2001 uppskattades till 16 340 miljarder mark. Kommunförbundets skatteintäktsprognos har uppdaterats 8.10.2001 och finns till påseende på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Beskattning. Ökningen av samfundsskatten jämfört med uppskattningen 13.3.2001 höjer utjämningsgränsen från 13 920 mark till 14 232 mark. I början av september uppskattades utjämningsgränsen till 14 201 mk. Den justering av den uppskattade intäkten som gjordes då höjde utjämningsgränsen ytterligare en aning jämfört med läget i början av september (kalkyl 24.9.2001). Utjämningsgränsen steg på basis av de senaste uppgifterna om skatteören i kommunalbeskattningen från 14 232 mark till 14 270 mark (beräkning 2.11.2001). De tidigare skatteutjämningskalkylerna för de enskilda kommunerna (inrikesministeriet 13.3.2001 och 24.9.2001) finns på Kommunförbundets webbsidor på adressen www.kommunforbundet.fi /Service >Kommunalekonomi /Statsandelar. Vid utbetalningen fördelas skatteinkomstutjämningen så att 6 % hänförs till den allmänna statsandelen, 57 % till statsandelen för social- och hälsovård och 37 % till statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet. Någon skatteinkomstutjämning har inte hänförts till statsandelarna nedan. Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) 771 2043, 0500 70 3114 Mikael Enberg, tfn (09) 771 2540, 0500 50 8831 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 Allmän statsandel Den allmänna statsandelen uppgår till i genomsnitt 27,9 euro (165,8 mk) per invånare. Inom den allmänna statsandelen läggs mera vikt vid om en kommun betraktas som fjärrort eller skärgårdskommun, vilket sker genom en minskning av det genomsnittliga eurobeloppet. För detta används 19 miljoner euro (113 mn mk). Förslag: Gällande: fjärrort: 6 x 27,9 (fjärrortstalet 1,50 eller högre) 3 x det genomsnittliga beloppet 5 x 27,9 (fjärrortstalet 1,00-1,49) 2 x det genomsnittliga beloppet 3 x 27,9 (fjärrortstalet 0,50-0,99) 1,5 x det genomsnittliga beloppet skärgård 6 x 27,9 (hälften av invånarna saknar vägförbindelse) 3 x det genomsnittliga beloppet 3 x 27,9 (övriga skärgårdskommuner) 1,5 x det genomsnittliga beloppet 1,5 x 27,9 (skärgårdsdelar av invånarna i skärgården) 0,75 x det genomsnittliga beloppet Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 13

De preliminära uppgifterna om den allmänna statsandelen enligt kommun finns i Excel-format på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi /Statsandelar. Beräkningarna innehåller ingen utjämning av skatteinkomster. Statsandelarna för social- och hälsovård Grunderna för statsandelen för social- och hälsovården har justerats på grund av att sysselsättnings- och sjukfrekvenskoefficienterna fastställts. Ändringen av koefficienterna leder till att den kalkylerade kostnaden för den äldsta åldersgruppen stiger med två cent inom socialvården och med en cent inom hälso- och sjukvården. Kommunens finansieringsandel per invånare sjunker med 8 cent. Följande justerade beräkningsgrunder används vid beräkning av statsandelen för social- och hälsovård: Åldersgrupp Socialvård Hälso- och sjukvård euro/inv. mk/inv. euro/inv. mk/inv. 0-6-åringar 4 157,74 24 721 518,29 3 082 7-64-åringar 296,82 1 765 589,63 3 506 65-74-åringar 555,54 3 303 1 379,82 8 204 75-84-åringar 3 252,42 19 338 2 658,50 15 807 85-åringar och äldre 9 186,42 54 620 4 593,43 27 311 euro/inv. mk/inv. Enligt sjukfrekvens 257,29 1 530 Enligt antal arbetslösa 380,18 2 260 Enligt arbetslöshetsgrad 34,71 206 Kommunens finansieringsandel per invånare 1 557,92 9 263 Arbetslöshetsprocent 12,9 % Folkmängd 5 155 339 vid årsskiftet 1999/2000. Statsandelsprocent 25,3 % Statsandelsprocenten har höjts med 1,1 procentenhet jämfört med innevarande år, dels på grund av det s.k. Sailas-paketet, dels på grund av den ökning som riksdagsgrupperna har avtalat om. Mervärdesskatten har dragits av från de presenterade eurobeloppen. Beloppen för innevarande år har höjts med ungefär 3 %. De två äldsta åldersgrupperna inom socialvården har fått större vikt, ökningen är ca 9 %. Det samma gäller för hälso- och sjukvården, ökning ca 5 %. Kommunens finansieringsandel per invånare ökar med ca 3 % jämfört med innevarande år. Statsandelsprocenten för social- och hälsovården rättas så att den stämmer överens med de slutliga beskattningsuppgifterna för år 2000, då den ändring av utjämningen som beror på att taket för utjämningsavdraget slopas för fem kommuner preciseras. 14 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Sysselsättnings- (dagvård) och sjukfrekvenskoefficienterna har justerats och statsandelarna har räknats ut för år 2002 enligt koefficienter som justerats kommunvis (uppdaterade 25.10.2001). Ändringar och ökningar av social- och hälsovårdens uppgifter har beaktats i de siffror som ligger till grund för statsandelen och det ökade finansieringsansvaret för vissa frågor har beaktats i kommunens finansieringsandel per invånare. Preliminära uppgifter om de justerade beloppen och grunderna för de enskilda kommunernas statsandelar finns i Excel-format på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är www.kommunforbundet.fi /Service /Kommunalekonomi/Statsandelar. Beräkningarna innehåller ingen utjämning av skatteinkomster. Kommunförbundet kommer att skicka ut ett cirkulär om höjningen av och grunderna för avgifterna inom social- och hälsovården (eventuellt i december), så snart ändringarna i lagstiftningen om avgifterna stadfästs (RP 187/2001 och 188/2001). Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) 771 2043, 0500 70 3114 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 2081, 050 581 0769 Sinikka Huhtala, tfn (09) 771 2644, 050 584 6002, klientavgifter Statsandelen för undervisnings- och kulturväsendet När det gäller statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet finns ännu inga kommunvisa beräkningar att tillgå. Statsandelskalkylerna för undervisnings- och kulturväsendet blir klara först i slutet av året, när priserna per enhet för de enskilda kommunerna och huvudmännen räknats ut utifrån de uppgifter som samlades in den 20 september. Priserna per enhet fastställs i slutet av november. I och med att 65 lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet upphävs försvinner eftersläpningen i priserna per enhet. De offentliga utgiftsbesparingar som genomfördes år 1996 1998 (nedskärningar av statsandelarna) kvarstår dock och har en minskande effekt på statsandelen till kommunerna (finansieringslagen 9 ) Minskningen av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet kvarstår och uppgår till 3,4 miljarder mark (665 mk/invånare) nästa år. Statsandelsgrunderna indexjusteras med 1,5 procent (hälften av det fulla beloppet). Dessutom höjs priserna per enhet för den grundläggande utbildningen och gymnasieundervisningen på grund av förhöjda pensionsavgifter för lärare. Förhöjningarna görs på kostnadsgrunden för 1999, varvid pensionsavgifterna och indexförhöjningarna hänför sig till tre år. Kommunens kalkylerade kostnader och finansiering (statsandelen) påverkas av minskningar och ökningar i antalet elever. T.ex. ökningen av antalet elever inom samkommunernas yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning höjer kommunernas finansieringsandel per invånare. Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 15

Systemet med återkrav på moms kommer att slopas vid ingången av 2002. Kommunernas minskade utgifter kommer att kvittas genom minskning av inkomsterna. Största delen kvittas från samfundsskatten och resten från statsandelarna. Undervisnings- och kulturverksamhetens andel av minskningen av statsandelarna är ca 540 miljoner mark. Vid fastställande av de genomsnittliga priser per enhet som ligger till grund för statsandelen läggs moms till ännu år 2002, men vid utbetalningen till kommunerna och samkommunerna dras momsen av enligt enhetsprisgrupp. Fr.o.m. 2003 fastställs priserna utan moms. Priserna per enhet för privata utbildningsanordnare kommer även framöver att innehålla moms. I priserna per enhet för 2002 ingår moms liksom tidigare (t.ex. Steiner-skolor). Fr.o.m. 2003 höjs priset per enhet för privata utbildningsanordnare på grund av momsen. Höjningen görs med en procentsats som motsvarar dessa utbildningsanordnares momsandel av de skattefria kostnaderna inom olika utbildningssystem. Pensionsavgiften för lärare stiger nästa år till sitt fulla belopp, uppskattningsvis till 20,3 procent. I priserna per enhet beaktas pensionsavgiften till ett genomsnittligt belopp. Pensionsavgiften för lärare har förklarats närmare i Kommunalekonomi 4/2001. De genomsnittliga priser per enhet som ligger till grund för statsandelen framgår av bilaga 1 (grundar sig på Statsrådets förordning 834/2001, utfärdad 27.9.2001). Priserna inkluderar moms. Parallellt anges en uppskattning av priserna per enhet utan moms och en uppskattning av hur många procent det nuvarande momsinkluderande priset per enhet måste höjas jämfört med innevarande år för att man ska få priset per enhet för 2002 utan moms. Av tabellen framgår också priserna per enhet för grundläggande utbildning i konst och för teatrar, orkestrar, museer, kulturväsendet, idrottsväsendet och ungdomsarbete. Statsandelen betalas till kommunerna och samkommunerna utan moms redan fr.o.m. 1.1.2002. Därför sänks priserna per enhet med följande procent: grundläggande utbildning 2,84 förskoleundervisning 2,84 gymnasiet 2,09 grundl. yrkesutbildning 4,20 läroavtal, grundl. utb. 4,20 yrkeshögskolor 4,38 grundl. konstunderv. per timme 1,28 folkhögskolor 5,00 medborgarinstitut 1,92 bibliotek 3,45 Priserna per enhet för bibliotek och medborgarinstitut enligt bosättningsstrukturgrupp framgår av bilaga 2. 16 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

Uppgifterna om priserna per enhet enligt utbildningsområde för yrkesutbildningen och yrkeshögskolorna fromgår av bifogade excel-tabell. Uppskattningen av statsandelen för undervisnings- och kulturverksamhet underlättas om 6VOS-rapporten används som hjälpmedel. Formlerna för beräkning av statsandelen (t.ex. grundläggande utbildning) förändras inte. Av bilaga 3 framgår 6VOS-kalkylens struktur, varifrån den verksamhet som kommunen upprätthåller plockas ut. Formlerna och uträkningen av nyckeltalet för den grundläggande utbildningen framgår ur bilagorna 4, 5 och 6, liksom även grunderna för uträkning av priset per enhet för gymnasiet. Närmare anvisningar för hur man räknar ut priserna per enhet för t.ex. innevarande år finns på utbildningsstyrelsens webbsidor. Adressen är www.oph.fi/info/rahoitus. De fastställda priserna per enhet för år 2002 finns på utbildningsstyrelsens webbsidor (uppdaterad 19.11.2001). Kommunens finansieringsandel per invånare uppskattas stiga med ca 9,6 procent. En mycket preliminär obekräftad kalkyl över finansieringsandelen (utan moms) ser ut på följande sätt: md euro md mk kalkylerade kostnader 5,28 31,37 kommunernas andel 43 % 2,27 13,49 investeringstillägg 0,05 0,32 2,32 13,81 euro/inv. mk/inv. > per invånare 450,5 2 679 transporter och tilläggsutbildning 6 37 inbesparingar under 90-talet 112 665 avdrag av moms från investeringsbeslut som fattats före 2002 0,5 3 569 3 384 Eftersom finansieringsandelskalkylen tillsvidare ingår bara i budgetpropositionen kan det ännu ske förändringar. Finansieringsandelen per invånare beräknas vara klar i mitten av december. Närmare upplysningar: Gustav Wikström, tfn (09) 771 20 47, 0500 70 31 17 Jouko Heikkilä, tfn (09) 771 20 81, 050 581 07 69 Päivi Rajala, tfn (09) 771 20 34, 050 547 37 86 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 17

Lagförslag i anslutning till statsbudgeten för år 2002 I bilaga 7 finns ett sammandrag av de viktigaste regeringspropositionerna som gäller kommunalekonomin och statsbudgeten 2002. Vi understryker att det är fråga om regeringspropositioner som för närvarande behandlas i riksdagen och att de alltså kan ändras. Propositionerna finns i sin helhet på riksdagens webbsidor. Adressen är www.riksdagen.fi. Bokföringsanvisningar Hur arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte behandlas i bokföringen Anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte Lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte med anknytande lagar trädde i kraft 1.9.2001. Lagens syfte är att minska och förebygga långtidsarbetslöshet. Det är meningen att lagen skall förbättra de långtidsarbetslösas förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och främja deras möjligheter att delta i utbildning och andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. För arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte redogörs närmare bl.a. i Kommunförbundets cirkulär 11/80/2001 (30.3.2001) och i Finlands Kommuntidning 4/2001. Dessutom behandlas frågan i social- och hälsovårdsministeriets kommunmeddelande 22.3.2001 samt social- och hälsovårdsministeriets och arbetsministeriets publikation Kuntouttavan työtoiminnan käsikirja (Handbok om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte). Handboken (på finska, svenskt sammandrag) finns på social- och hälsovårdsministeriets webbsidor på adressen: www.vn.fi/stm/suomi/tao/julkaisut/kuntoutus/kuntouttavan.doc/suomi/tao/ju lkaisut/kuntoutus/kuntouttavan.doc. Bokföringsmässig behandling/fördelning av kostnader Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte anordnas av kommunen. Riksdagen förutsätter att kostnaderna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte följs upp, och därför måste kommunens bokföring ordnas så att en uppföljning är möjlig. I statistiken över ekonomi och verksamhet tas arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte upp i uppgiftsklass 290 Övrig social- och hälsovård. Det är skäl för kommunen att införa ett eget kostnadsställe eller en egen uppgift e.d. för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Alternativt kan kostnaderna hänfö- 18 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

ras till denna verksamhet med hjälp av en uppgiftskod eller motsvarande. Kostnader som uppstår på grund av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan hänföras till uppgiften i fråga antingen direkt, som interndebitering, eller som s.k. överföringsposter. Kostnaderna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte föranleder en komplettering av mallen för kontoplan och av de uppgifter om ekonomi och verksamhet som samlas in. Bilaga 8 innehåller rättelser till Kommunförbundets mall för kontoplan och utkast till ändring av klassificeringarna i statistiken över ekonomi och verksamhet. Bokföringen av skatteinkomster Enligt kommunsektionens allmänna anvisningar om uppgörande av resultaträkning skall vid bokföringen av skatteinkomster beaktas rättelser i de belopp som redovisats under räkenskapsperioden och tidigare perioder, vilka beror på förändringar i de kommunvisa fördelningsandelar skatteförvaltningen meddelat innan bokslutet upprättats. Rättelsernas belopp skall anges i noterna till bokslutet. Den ändrade bokföringsgrunden har tillämpas sedan bokslutet för 2000. Bokföringen av skatteinkomster har förklarats mer ingående i Kommunalekonomi 7/2000 och 1/2001. I december 2001 beräknas kommunernas nya andelarna av samfundsskatten för skatteåren 2000, 2001 och 2002. De nya fördelningsandelarna tas troligen i bruk i januari 2002. Då justeras de belopp som redan redovisats till kommunerna för skatteåret, så att de motsvarar de nya fördelningsandelarna. De rättelser som gäller skatteåren 2000 och 2001 skall enligt kommunsektionens anvisningar beaktas i bokslutet för 2001. De kommunvisa fördelningsandelarna för skatteåret 2001 justeras ännu en gång vid årsskiftet 2002/2003, när beskattningen för skatteåret 2001 blir klar. Efter det är det inte troligt att det uppstår fler situationer där denna bokföringsanvisning av kommunsektionen behöver tillämpas i fråga om samfundsskatt. De fördelningsandelar som fastställs för skatteåret 2002 är slutliga. De belopp som redovisas fr.o.m. skatteåret 2002 rättas alltså inte längre i efterskott. Kommunernas fördelningsandelar av kommunalskatten för skatteåret 2001 justeras antagligen i samband med redovisningen i december 2001. Om rättelsen av någon anledning skjuts upp till januari 2002, beaktas den i bokslutet för 2001 på samma sätt som i fråga om samfundsskatten. Euro i bokföringen Bokslutet för 2001 Det sista bokslutet i mark upprättas för den räkenskapsperiod som går ut 31.12.2001. Utgångspunkten är att kommunerna och samkommunerna upprättar bokslutet för 2001 i mark. Det är dock inget som hindrar att bokslutet görs upp i euro. Uppgifterna för den ekonomiska statistiken 2001 ges i Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 19

mark. Om kommunen eller samkommunen gör upp bokslutet för 2001 i euro, kan dock även de statistiska uppgifterna anges i euro. Om kommunen eller samkommunen har övergått till euro i den löpande bokföringen (eller i någon enskild del av bokföringen) mitt under räkenskapsperioden 2001, behöver den löpande bokföringen för den tidigare delen av räkenskapsperioden inte ändras retroaktivt till euro (Bokföringsnämnden 1640/2000). Övergången skall dock verifieras genom avstämningar. Smärre differenser som eventuellt kommer fram vid avstämningen får bokföras på ett separat balanskonto (Utredningskonto för utgifter, se nedan), som i bokslutet redovisas bland övriga kostnader i resultaträkningen, också när summan av differenserna är positiv. Övergången till euro vid årsskiftet 2001/2002 Bokslutet skall upprättas i euro från ingången av räkenskapsperioden 2002. Bokföringsnämnden har i sitt utlåtande 1632/2000 konstaterat att den löpande bokföringen kan anges i mark tills bokslutet för 2001 har fastställts. För kommunernas och samkommunernas del är det motiverat att tolka utlåtandet så att fastställandet av bokslutet avser tidpunkten då styrelsen har undertecknat bokslutet för 2001. Efter att bokslutet undertecknats skall den löpande bokföringen omräknas till euro för hela den innevarande räkenskapsperioden (räkenskapsperioden 2002). Förfarandet får inte vara ett hinder för kommunerna och samkommunerna att lämna uppgifter om bokföringen till myndigheterna i euro från och med 1.1.2002. Även bl.a. de fakturor och verifikat som kommunen lämnar till klienter och arbetstagare skall vara utskrivna i euro från och med 1.1.2002. Bl.a. månadsdeklarationen för mervärdesskatt och ansökan om återbäring av moms får för sista gången lämnas i mark i februari 2002 (då momsuppgifterna för december 2001 uppges). Avrundningsdifferenser i bokföringen Mark omräknas till euro och vice versa enligt den fasta omräkningskursen. Vid omräkningen uppstår sannolikt även avrundningsdifferenser. De obetydliga differenser som uppstår kan med beaktande av väsentlighetsprincipen bokföras på ett balanskonto under räkenskapsperioden, och redovisas som övriga kostnader i bokslutet, också i det fall att summan av differenserna är positiv. Balanskontot används alltså endast under räkenskapsperioden; i bokslutet överförs kontots saldo till övriga kostnader. Kontot passar bäst i gruppen Rörliga aktiva, Kortfristiga fordringar/ Övriga fordringar/ Utredningskonto för utgifter, under vilket man vid behov kan öppna ett separat utredningskonto. Det är inte obligatoriskt att bokföra avrundningsdifferenser via ett balanskonto. Differenserna kan också bokföras direkt i resultaträkningen bland övriga kostnader. Differenser som beror på omräkning av saldon i ingående balansen 2002 Om t.ex. beloppen i kund- eller leverantörsreskontran omräknas till euro per faktura, medan omräkningen av fordrings- och skuldkontona i balansräkningen görs på kontonas saldo, kan det uppstå differenser. När enskilda kon- 20 Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01

ton i ingående balansen omräknas till euro kan det uppstå avrundningsdifferenser även mellan slutsummorna i aktiva och passiva. Avrundningsdifferenser som beror på omräkning av ingående balansen kan bokföras på det ovan nämnda utredningskontot och som bokföringshändelse år 2002 under övriga kostnader i resultaträkningen. Särredovisning av kommunal affärsverksamhet Kommunförbundets rekommendation om särredovisning av kommunal affärsverksamhet har kommit ut på finska. Den svenska översättningen ges ut senare, men utkastet till rekommendationen finns redan nu på svenska på Kommunförbundets webbsidor. Adressen är www.kommunforbundet.fi/ Service/Kommunalekonomi. Bestämmelser om åtskiljande av affärsverksamhet finns i tre lagar som gäller affärsverksamhet: elmarknadslagen, naturgasmarknadslagen och lagen om vattentjänster. Med åtskiljande av verksamheter eller särredovisning avses i dessa lagar att inkomster av och utgifter för affärsverksamhet samt tillgångar och kapital skall skiljas åt i kommunens bokföring så att man kan upprätta en resultaträkning och balansräkning för affärsverksamheten. I rekommendationen beskrivs särredovisning av affärsverksamheten som en egen balansenhet och kalkylmässigt åtskiljd affärsverksamhet som alternativ till modellen för kommunalt affärsverk. Publikationen kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel på adressen www.kommunforbundet.fi/bokhandel, eller med bifogade beställningsblankett (bilaga 9). Arkivering av kommunala handlingar Arkivverkets bestående bestämmelser om varaktig förvaring av kommunala handlingar träder i kraft 1.1.2002. Kommunförbundet har gett ut 6 publikationer (på finska) om förvaringstider, bestämmelser och rekommendationer angående kommunala handlingar. Publikationerna har getts ut enligt verksamhetsområde: 1) bostadsväsendet, 2) personalen och de förtroendevalda, 3) fastigheter och byggande, 4) materialfunktionen/logistik, måltidsservice och textil- och klädvård, 5) ekonomiförvaltning och 6) allmän förvaltning. Publikationerna kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel eller med blanketten i bilaga 9. Andra kommunalekonomiska publikationer I bilaga 9 finns också en lista över Kommunförbundets övriga kommunalekonomiska publikationer. Publikationerna kan beställas via Kommunförbundets nätbokhandel på adressen www.kommunforbundet.fi/bokhandel, eller med bifogade beställningsblankett (bilaga 9). Närmare upplysningar: Christel von Martens, tfn (09) 771 20 43, 0500 70 31 14 Leena Piekkola, tfn 771 21 62, 050 594 14 97 Anneli Heinonen, tfn (09) 771 21 68, 050 548 00 36 Mikael Enberg, tfn (09) 771 25 40, 0500 50 88 31 Maaret Botska, tfn (09) 771 26 64, 050 341 32 74 (arkiveringstider) Kuntatalous/kommunalekonomi 5/01 21