Kosterrännan. - sammanställning av kunskap. Pia-Lena Loo-Luttervall och Lars-Ove Loo Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium

Kosterrännan - sammanställning av kunskap av Pia-Lena Loo-Luttervall och Lars-Ove Loo Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium

Inledning Litteratursökningar har gjorts framförallt på Tjärnö Marinbiologiska Laboratoriums, Kristinebergs Marinbiologiska Stations och Havsfiskelaboratoriets bibliotek samt Biomedicinska biblioteket. På Biomedicinska biblioteket gjordes sökningar på några internationella databaser: BIOSIS (1969-93), OCEANIC ABSTRACT (1964-92 dec), DISSERTATION ABSTRACT (1961-93 jan), CAB ABSTRACT (1972-92 dec), ENVIRONMENTAL BIBLIOGRAPHY (1974-92 oct), LIFE SCIENCES COLLECTION (1978-92 nov), WATER RESOURCES ABSTRACTS (1968-92 nov), PASCAL (1973-92 nov), ZOOLOGICAL RECORD (1978-92), SCISEARCH (1974-92) och ASFA. Genomgång av Länstyrelsen i Göteborg och Bohus Läns skrifter har gjorts. Ca 1/3 av anteckningar från Kristinebergs Marinbiologiska Stations faunakartotek har gåtts igenom. Tips och hjälp har erhållits från Hans G. Hansson vid Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Beskrivning av växt och djursamhällen i Kosterrännan med angivning av ungefärliga utbredningsområden Abiotisk beskrivning av Kosterrännan Allmänt Med avseende på exponeringsgrad och djupförhållanden kan Kosterområdet delas in i tre huvudområden (Swedmark, Josefson & Lundälv, 1973) 1. De grunda, skyddade arkipelagområdena, 2. Sand-, skalsand- och grusbottnar samt exponerade grundare hårdbottnar, 3. Djuprännan (Kosterrännan). Kosterrännan ligger i huvudsakligen i Strömstads kommun. I norr går gränsen mot Norge och ansluter där i Singlefjorden, där Iddefjorden har sitt utflöde. Mot söder gränsar det mot Tanums kommun och övergår i Väderöfjorden (Fig. karta 1 och 2). Kosterfjordens spricka har bildats på grund av en förskjutning i berggrunden. Området väster om rännan, från Kosterarkipelagen ned till Väderöarkipelagen, har i princip sjunkit i förhållande till fastlandet (Frisendahl et al., 1971). Ytterområdet är bohusgraniten överlagrad av gnejsgranit, medan de ostliga har delarna har områden där bohusgraniten går i dagen. Djupet av sprickan är drygt 400 meter (Floden, 1972). Sediment fyller upp den vilket ger ett största vattendjupet på ca 248 meter, mellan Ramsö och fastlandet. I nordled sträcker den sig upp till nordväst Nordhällsö där den delar sig i två grenar. En gren går in mot Säcken - Singlefjorden och den andra går västerut mellan Tisler och Tresteinene i Norge där den ansluter till den ostligaste delen av Norska rännan (400 meter djup) som i sin tur står i förbindelse med Atlanten. Enligt Hansson (1975) är tröskeldjupet i norra delen ca 105 meter (extrapolering enligt Hansson, 1975 med hänvisning till Pettersson och Ekman, 1891). Söderut står Kosterrännan i förbindelse med Skagerack i flera rännor mellan Segelskären och Väderöarna, samt några rännor söder om Väderöarna. Tröskeldjupet ligger här troligen inom djupintervallet 60-65 meter (Hansson, 1975). Hydrografiska mätningar Hydrografiska mätningar har tidigare endast förkommit sporadiskt i området, dels i samband med kursverksamhet vid Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium samt i samband med expeditioner som utfördes av hydrografiska avdelningen på Fiskeristyrelsen vars mätningar offentliggjordes i Meddelade från Havsfiskelaboratoriet, Lysekil. Därefter har SMHI övertagit Fiskeristyrelsens hydrografiska mätningar, dessa offentligörs i SMHI Oceanography. Regelbundna mätningar i Kosterfjorden startade omkring 1980 och har sedan bedrivits mer eller mindre intensivt fram till i dag. Ansvarig för mätningarna är Bertil Rex vid Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Har har dessutom gjort dagliga mätningar vid Tjärnö Laboratoriets brygga. Det har även utförts hydrografiska mätningar i ett samarbete mellan Sverige och Norge, det så kallade Gränsvattenprojektet (Nilsson, 1991). De allra tidigaste mätningarna i fjorden gjordes redan före sekelskiftet (Ekman, 1870; Ekman och Pettersson, 1893; Ekman, 1880; Pettersson och Ekman, 1891; Pettersson och Ekman, 1897). Schematisk beskrivning av växt och djursamhällen i ett tvärsnitt av Kosterrännan Det unika med Kosterrännan är att den med sin faunasammansättning äger stora likheter med de djupa västnorska fjordarna och Skageracks djupränna. Orsaken till detta är den effekt som uppstår av den så kallade fjordsupermergensregeln (Hansson, 1975) som lyder: "I av bottentrösklar avspärrade system är ekvivalenta biocenoser (bottensamhällen) arrangerade så att de innanför trösklarna återfinnes på mindre djup än utanför, men ordningsföljden i vertikalutbredningshänseende bibehålls". Sammansättningen av plankton biomassan och vattenmassans sammansättning är i Kosterfjorden snarlik förhållandena ute i Skagerack. Detta gör det fördelaktigt att studera t.ex. plankton i Kosterfjorden då man har en "Skagerack situation" alldeles utanför laboratoriet. En hel del kvalitativa undersökningar har gjorts både i omgivningarna runt Kosterfjorden samt i själva rännan (- a. Marinbotaniska arbeten: Lagerstedt, 1976; Kylin, 1944, 1947, 1949; Waern, 1965; Wallentinus, 1972; Lein et al., 1974; m.fl. se referenslistan, - b. Meiofaunan: Goës, 1894, Höglund, 1947; Dahlbeck & Larsson, 1970; m.fl. se referenslistan, - c. Plankton fauna och flora: Aurivillius, 1898; Båmstedt, 1971 m.m.; Cleve, 1868, 1896, 1900, 1902, 1903; Hansson, 1882, Trybom, 1881, 1903). Vad som är skrivet om djupfaunan i Kosterområdet är inga sammanhängande beskrivningar av djursamhällena i fjorden utan beskriver framförallt enstaka djurgrupper. Som exempel kan nämnas

Alander (1942), Elofson (1941), Enequist (1949), Forsman (1938), Gustafson (1935), Hubendick & Warén (1969-75), Hult (1941), Jägerskiöld (1971), Lönnberg & Gustafson (1934-39), Malm (1874), Rees & Rowe (1969), Silén (1936, 1944), Wahrberg & Eliason (1926) m.m. Den mest översiktliga kvalitativa undersökningen är troligen fortfarande det postumt utkomna verket av Jägerskiöld (1971). Rent kvantitativa undersökningar är mer sparsamt förkommande (se exempel nedan). Andra skrifter som behandlar Kosterfjorden är: Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens Skrifter, band IV a. Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens berättelse för arbetsåret 1 Maj 1910-1 Maj 1911. b. Expeditioner: 13-18 Augusti 1910 - Biologisk expedition i Kosterfjorden m fl fjordar, ledare Dr. F Trybom; 17 Januari - 12 Februari 1911 - Biologisk expedition i Koster- och Gullmarsfjorden, utanför Väderöarna och väster om Vinga i Kattegatt, led. Lic. Nilsson. samt Meddelande från Havsfiskelaboratoriet, Lysekil Nr 45 Årsberättelse 1967 : Sid 9, Föroreningsproblem - Undersökning av vattnet i Kosterrännan och kring Kosteröarna (Avsikt : Varför fiskdöd i sumpar etc.); Nr 60 Årsberättelse 1968 : Sid. 6, arbete med undervattentelevision i Kosterfjorden, ner till 230 m djup, talrika färgdias togs ("Thetis" - Lindquist. 1-5 april 1968); Nr 71 Årsberättelse 1969 : Sid. 9. Fartygsexpeditioner - Idefjorden-Kosterområdet. Hydr.-bakt. mätningar ( Skagerrak - Engström 17-25 mars 1969), Undersökning över manetbeståndet - Kosterfjorden ( Skagerrak - Dybern 18-22 augusti 1969); Nr 106 Årsberättelse 1970 : Sid. 15, bottenundersökning, stationerna kring Väderösnittet ( Thetis - Engström 22-26 juni 1970), Bottenprovtagningar Väderösnittet (Lundälv. 30 nov- 4 dec, 1970); Nr 180 Årsberättelse 1974 : Sid. 7, Hydrografiska inventeringar i Idefjorden o Kosterområdet ( Thetis - Engström 19 aug.- 5 sep. 1970). Ett schematiskt tvärsnitt av Kosterfjorden vissas i Figur 3. A. Grunda mjukbottnar Kosterhamnen (djup 11 m; Fig. 1 o. 2) kan representera en relativt grund, skyddad mjukbotten, som ligger i anslutning till Kosterfjorden (data härrör från PMK mjukbotten; Josefson, 1989). Artantalet var på 0.5 m 2 1983 64 stycken och 1988 endast 30 stycken. Det totala individantalet var 1983 3772 ind./ m 2 med en total på biomassan 21.34 gram våtvikt per m 2 och 1988 568 ind./m 2 med en total biomassan på 332.31 gram våtvikt per m 2. De tjugo mest dominerande arterna, vad gäller individantal och biomassa redovisas i tabell 1. B. Grunda hårdbottnar De grunda hårdbottnarna visar också på stora differenser i fauna och florasammansättning på grund av exponeringsgraden (Hansson, 1975). Få kvantivativa hårdbottenundersökningar är gjorda i området men inom ramen för ett flerårigt SNV projekt arbetar Björn Tunberg på Kristinebergs Marinbiologiska Station med en lokal belägen på SV sidan av Brattskär (Fig. 2 o. 3). C. Djupa hårdbottnar Det mest unika med Kosterfjorden är den djupbottenfauna som finns där och då framför allt på de djupa hårdbottnarna. Man kan här finna hårdbottnar på djup större än 200 meter där bergen inte är täckta av sediment. Enligt Hansson (1975) har bl. a. följande icke alltför vanliga arter tagits i området: Pseudarchaster parelii - sjöstjärna, Ceramaster granularis - sjöstjärna, Lophaster furcifer - sjöstjärna, Psilaster andromedea - sjöstjärna, Pteraster pulvillus - sjöstjärna, Brisaster fragilis - irreguljär sjöborre, Echinus elegans - reguljär sjöborre, Kinetoskias smitti - bryozo, Pelseneria sp. - snäcka, Teretia teres - snäcka, Acesta excavata - mussla, Bathypolypus arcticus - bläckfisk, Balanus hameri - havstulpan, Scalpellum stroemi - långhals. Andra karatäristiska arter för den egentliga Kosterränan är bl.a. de djuplevande brachiopoderna - armfotingarna med arter som: Argyrotheca cistellula, Crania anomala, Macandrevia cranium, Terebratulina retusa, T. septentrionalis. Ändå djupare ner finns spongie (svampdjurs) samhällen som domineras av följande arter: Geodia baretti, Dragmastra normani, Mycale lingua, Phakellia robusta, Isops phlegraei, Stryphnus ponderosus, Phakellia ventilabrum, Axinella rugosa. Dessutom förekommer följande spongier: Melonanchora emphysema, Aplysilla sulphurea, Tetilla cranium, Antho dichotoma, Coelosphaera physa, Jophon piceus, Spongia carteri, Tentorium semisuberites. Områdets enda kända, troligen fortfarande levande, korallrev är uppbyggt av stenkorallen Lophelia pertusa som vid sidan av Amphihelia oculata är den enda revbildande korallen i våra vatten (Hansson, 1975). Revet ligger inte i egentliga Kosterrännan utan i den avstickare som går mot Singlefjorden. En speciell fauna är knuten till revet med arter som: Eunice spp. - havsborstmaskar, Arca nodulosa - mussla, Ophiactis balli - ormstjärna, Munidopsis serricornis - tiofotat kräftdjur, Fagesia loveni - havsanemon. D. Djupare mjukbottnar Enligt Hansson (1975) finns i själva djuprännan ett utarmat Amphilepis norvegica (ormstjärna) - Palliolum vitreum (kammussla) samhälle där ingen av ledarterna kan sägas vara vanlig. Dessa arter finns endast i rännans ytterkanter. En provtagningsstation som ligger i rännans mitt är PMK mjukbotten station ESE Ramsö (djup 238 m; Fig. 1, 2 o. 3; Tab. 2 ) som har provtagits två gånger, 1983 och 1988. Artantalet på 0.5 m 2 var 1983 57 stycken och 1988 63 stycken. 1983

var det totala individantalet 2598 ind. per m 2 och biomassan 311.32 gram våtvikt per m 2. 1988 var det totala individantalet 6052 ind. per m 2 och biomassan 289.14 gram våtvikt per m 2. De tjugo mest dominerande arterna, vad gäller individantal och biomassa redovisas i tabell 2. Ett lite grundare område får representeras av PMK mjukbotten stationen Singlefjorden (djup 86 m; Fig. 2). Där var artantalet på 0.5 m 2 var 1983 92 stycken och 1988 75 stycken. 1983 var det totala individantalet 3919 ind. per m 2 och biomassan 122.1 gram våtvikt per m 2. 1988 var det totala individantalet 2316 ind. per m 2 och biomassan 185.45 gram våtvikt per m 2. De tjugo mest dominerande arterna, vad gäller individantal och biomassa redovisas i tabell 3. Andra kvantitativa bottenfaunaundersökningar från området har gjorts av t.ex. Engnell (1991) inom Gränsvattenprojektet. Några andra typiska arter rännans mjukbotten (Hansson, 1976) är Calocarides coronatus (tiofotkräfta), Scina borealis (märlkräfta), Erythrops abyssorum (pungräka), Mysideis insignis (pungräka), Cuspidaria rostrata (mussla), Aporrhais serreseana (snäcka), Cuspidaria costellata (mussla), Yoldiella fraterna (mussla), Kelliella miliaris (mussla), Thyasira obsoleta (mussla), Thyasira pygmea (mussla), Abra longicallus (mussla). Cadus subfusiformis (elefanttandsnäcka) och Pontaster tenuispinus (sjöstjärna). Dessutom bedrivs det olika typer av fiske i Kosterrännan. Trålning av räka har bedrivits, mer eller mindre omfattande, i fjorden sedan början av 1900-talet. I dag är det ett par trålare som regelbundet fiskar här. På kanterna av Kosterrännan finns det dessutom kräftbottnar där man driver ett fiske med burar sedan början av 1980-talet. Förteckning av förekommande arter med angivning av arternas utbredning i övrigt, sällsynthet mm. Någon "checklist" över funna arter i Kosterrännan och dess omgivningar finns inte, men Hans G. Hansson på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium arbetar med en checklist och sammanställning över nordatlantens fauna och flora. Men däremot man få kvalitativ bild av faunan och floran i det tidigare nämda Jägerskiölds (1971) arbete. Dessutom finns spridda anteckningar av funna arter i området som det nedan nämda fauna kartoteket från Kristinebergs Marinbiologiska Station. Tabell 1. De 20 vanligaste arterna med avseende på individantal och biomassa 1983 och 1988. Data från PMK mjukbotten. Kosterhamnen abundans: 1983 1988 1 Prionospio malmgreni Polychaeta 1840 994 1 Scoloplos armiger Polychaeta 316 290 2 Polydora ciliata Polychaeta 776 445 2 Nephtys hombergi Polychaeta 44 21 3 Scoloplos armiger Polychaeta 218 90 3 Prionospio malmgreni Polychaeta 40 79 4 Nemertini Varia 138 52 4 Nemertini Varia 24 22 5 Heteromastus filiformis Polychaeta 80 34 5 Pholoe minuta Polychaeta 22 19 6 Scalibregma inflatum Polychaeta 80 20 6 Philine sp. Mollusca 18 11 7 Nephtys sp. Polychaeta 68 50 7 Heteromastus filiformis Polychaeta 14 11 8 Nephtys hombergi Polychaeta 56 21 8 Chaetozone setosa Polychaeta 10 12 9 Pholoe minuta Polychaeta 54 30 9 Venus fasciata Mollusca 8 13 10 Phoronis muelleri Varia 46 30 10 Periculodes longimanus Crustacea 6 9 11 Chaetozone setosa Polychaeta 30 20 11 Ophiuroidea Echinodermata 6 5 12 Prionospio cirrifera Polychaeta 26 21 12 Scalibregma inflatum Polychaeta 6 5 13 Glycera alba Polychaeta 24 11 13 Spiophanes bombyx Polychaeta 6 9 14 Myriochele oculata Polychaeta 22 19 14 Ophiura sp. Echinodermata 4 9 15 Spiophanes bombyx Polychaeta 22 18 15 Abra alba Mollusca 4 9 16 Mysella bidentata Mollusca 20 45 16 Nucula nitida Mollusca 4 5 17 Venus gallina Mollusca 18 19 17 Glycera alba Polychaeta 4 9 18 Corbula gibba Mollusca 16 21 18 Goniada maculata Polychaeta 4 5 19 Nucula nitida Mollusca 16 11 19 Nereis virens Polychaeta 4 5 20 Diplocirrus glaucus Polychaeta 16 9 20 Polydora ciliata Polychaeta 4 5 Kosterhamnen biomassa 1983 1988 1 Nephtys hombergi Polychaeta 7.920 5.809 1 Arctica islandica Mollusca 279.714 625.460 2 Pagurus bernhardus Crustacea 4.200 5.794 2 Nereis virens Polychaeta 38.612 54.173 3 Echinocardium cordatum Echinodermata 1.960 2.861 3 Nephtys hombergi Polychaeta 7.236 7.348 4 Scoloplos armiger Polychaeta 1.700 0.752 4 Scoloplos armiger Polychaeta 4.148 4.510 5 Prionospio malmgreni Polychaeta 1.280 0.776 5 Turbellaria Varia 1.366 3.054 6 Ophiura albida Echinodermata 1.180 2.583 6 Philine sp. Mollusca 0.362 0.201 7 Goniada maculata Polychaeta 0.640 1.106 7 Goniada maculata Polychaeta 0.200 0.285 8 Nemertini Varia 0.620 0.614 8 Nucula nitida Mollusca 0.166 0.229 9 Polydora ciliata Polychaeta 0.280 0.205 9 Ampelisca brevicornis Crustacea 0.080 0.115 10 Phoronis muelleri Varia 0.260 0.195 10 Chaetozone setosa Polychaeta 0.048 0.091 11 Scalibregma inflatum Polychaeta 0.160 0.055 11 Abra alba Mollusca 0.046 0.103 12 Nephtys sp. Polychaeta 0.140 0.134 12 Prionospio malmgreni Polychaeta 0.046 0.097 13 Nucula nitida Mollusca 0.120 0.164 13 Ophiura sp. Echinodermata 0.044 0.098 14 Gattyana cirrosa Polychaeta 0.120 0.268 14 Heteromastus filiformis Polychaeta 0.040 0.035 15 Rhodine loveni Polychaeta 0.120 0.164 15 Spiophanes bombyx Polychaeta 0.038 0.058 16 Prionospio cirrifera Polychaeta 0.100 0.122 16 Nemertini Varia 0.036 0.036 17 Nephtys caeca Polychaeta 0.080 0.130 17 Scalibregma inflatum Polychaeta 0.030 0.035 18 Venus gallina Mollusca 0.060 0.089 18 Pholoe minuta Polychaeta 0.028 0.029 19 Chaetozone setosa Polychaeta 0.060 0.089 19 Glycera alba Polychaeta 0.020 0.045 20 Eteone foliosa Polychaeta 0.060 0.134 20 Venus fasciata Mollusca 0.018 0.035

Tabell 1. De 20 vanligaste arterna med avseende på individantal och biomassa 1983 och 1988. Data från PMK mjukbotten. ESE Ramsö abundans 1983 1988 1 Thyasira equalis Mollusca 758 686 1 Thyasira equalis Mollusca 1964 695 2 Nuculoma tenuis Mollusca 384 351 2 Heteromastus filiformis Polychaeta 1826 727 3 Thyasira sarsi Mollusca 312 270 3 Abra nitida Mollusca 604 239 4 Caulleriella killariensis Polychaeta 292 152 4 Nuculoma tenuis Mollusca 260 83 5 Heteromastus filiformis Polychaeta 250 103 5 Tharyx mcintoshi Polychaeta 214 132 6 Abra nitida Mollusca 122 63 6 Chaetozone setosa Polychaeta 206 205 7 Chaetozone setosa Polychaeta 72 75 7 Nemertini Varia 148 68 8 Montacuta tenella Mollusca 66 80 8 Leanira tetragona Polychaeta 144 49 9 Pholoe minuta Polychaeta 28 31 9 Thyasira sarsi Mollusca 132 90 10 Nephtys paradoxa Polychaeta 24 13 10 Sosane gracilis Polychaeta 78 62 11 Brissopsis lyrifera Echinodermata 22 25 11 Caulleriella killariensis Polychaeta 76 69 12 Leanira tetragona Polychaeta 22 23 12 Melinna cristata Polychaeta 66 53 13 Parathemisto abyssorum Crustacea 16 25 13 Eudorella emarginata Crustacea 36 27 14 Prionospio sp. Polychaeta 16 11 14 Chone infundibuliformis Polychaeta 28 47 15 Nemertini Varia 16 15 15 Euchone papillosa Polychaeta 20 34 16 Munnopsis typica Crustacea 14 22 16 Myriochele oculata Polychaeta 18 22 17 Eriopisa elongata Crustacea 10 17 17 Brissopsis lyrifera Echinodermata 16 5 18 Paramphinome jeffreysi Polychaeta 10 12 18 Nucula tumidula Mollusca 16 11 19 Paraonis lyra Polychaeta 10 10 19 Montacuta tenella Mollusca 14 31 20 Oligochaeta Varia 10 10 20 Nuculana pernula Mollusca 14 9 ESE Ramsö biomassa 1983 1988 1 Brissopsis lyrifera Echinodermata 250.200 292.214 1 Brissopsis lyrifera Echinodermata 157.512 79.203 2 Nuculoma tenuis Mollusca 17.580 14.871 2 Abra nitida Mollusca 53.278 14.606 3 Echinocardium flavescens Echinodermata 16.040 16.041 3 Leanira tetragona Polychaeta 31.182 9.961 4 Leanira tetragona Polychaeta 6.380 7.282 4 Thyasira equalis Mollusca 16.004 5.001 5 Abra nitida Mollusca 5.360 3.386 5 Heteromastus filiformis Polychaeta 10.996 5.403 6 Thyasira equalis Mollusca 5.020 5.400 6 Nuculoma tenuis Mollusca 5.050 3.353 7 Nephtys paradoxa Polychaeta 3.420 2.466 7 Melinna cristata Polychaeta 3.854 4.837 8 Thyasira sarsi Mollusca 2.680 2.395 8 Artacama proboscidea Polychaeta 1.532 3.426 9 Heteromastus filiformis Polychaeta 1.000 0.510 9 Nuculana pernula Mollusca 1.332 2.168 10 Golfingia sp. Varia 0.880 1.968 10 Thyasira sarsi Mollusca 1.286 0.853 11 Melinna cristata Polychaeta 0.600 0.959 11 Tharyx mcintoshi Polychaeta 1.220 0.532 12 Caulleriella killariensis Polychaeta 0.500 0.212 12 Chaetozone setosa Polychaeta 1.116 0.879 13 Ceratocephale loveni Polychaeta 0.360 0.805 13 Nephtys paradoxa Polychaeta 1.020 2.281 14 Montacuta tenella Mollusca 0.280 0.335 14 Nemertini Varia 0.620 0.363 15 Edwardsidae Varia 0.160 0.358 15 Terebellides stroemi Polychaeta 0.542 1.212 16 Parathemisto abyssorum Crustacea 0.140 0.207 16 Sosane gracilis Polychaeta 0.416 0.295 17 Ophiodromus flexuosus Polychaeta 0.140 0.195 17 Euchone papillosa Polychaeta 0.370 0.744 18 Chaetozone setosa Polychaeta 0.100 0.122 18 Philine sp. Mollusca 0.236 0.528 19 Munnopsis typica Crustacea 0.100 0.224 19 Scalibregma inflatum Polychaeta 0.212 0.474 20 Yoldiella lucida Mollusca 0.100 0.141 20 Yoldiella lucida Mollusca 0.144 0.197 Anteckningar från Kristinebergs Marinbiologiska Stations faunakartotek Anteckningar om olika arter från insamlingsexpeditioner som har utgått från Kristinebergs Marinbiologiska Station, från 1850-talet och framåt. De nedanstående beskrivningarna är urplock (ca 1/3 av tillgängligt material) från ett register som finns vid stationen som berör Kosterrännan och dess omgivningar. Chaetozone setosa, (Malmgren 1867), Polychaeta, In "Gullmarn" at "Skår" 80 fathoms and at 80-120 fathoms at "Koster", mud bottom, always in few specimens. (A.W. Malm 1874) Amphitrite cirrata, (O.F. Müller 1771), Polychaeta, "Kosterfjord", the steeps, for ex.at "Sneholm" 80-150 m. shell gravel; common 4.9.1961. (L. Gidholm) Amphicteis gunneri, (Sars 1835), Polychaeta, "Kosterfjorden". E. of Sneholm: Säcken: the coral reef. Shell sand - (clay) - shell - gravel. Early oocyte. Seems to be rather common. Ref: Fauvel 1927; 4-5.9.1961 (Gnidholm) Anaitides mucosa, (Oersted 1843), Polychaeta, Hab.: ad oras occident. Sveciae "Kullen" (Oersted) usque ad "Koster", porf. 5-20 orgyiar. Haud frequens. (Malmgren 1867) Brada villosa, (Rathke 1843), Polychaeta, In mari Bahusiensi haud frequens: S: Lovén, "Dyngö" (Goes), "Koster" (Ipse). (Malmgren 1867); Not very common in our waters. I have found it in Gullmarn at "Råttholmen" 16 fathoms, at "Känsö" 7 fathoms and at "Koster" 50 fathoms. (A. W. Malm 1874) Amphitrite cirrata, (O. F. Müller 1771), Polychaeta, In Gullmarsfjorden in several localities from 3 meters of depth down to 150. Also found in Kosterfjorden. Found in different habitats, gravel, rock, clay etc. Species first recorded by S. Lovén and Malmgren 1865. ; Amphitrite sp. collected with fine-mes Ammotrypande aulogaster, (Rathke 1843), Polychaeta, Common from "Känsö" to "Koster" on sand and sandy mud from 6-130 fathoms. (A.W. Malm 1874) Eusyllis nidarosiensis, (Bidenkap), Polychaeta, "Hällebäcksgrund" (1 ex). "Kosterrännan", 60-70 m. 150 m. Lever i hyalina rör på Phakellia spp, undantagsvis även på andra djupongier (Dictyoclathria d.).; Förekomsten av omogna könsprodukter sommartid tyder på lek under höst eller vinter. Nästan samtl Anobothrus gracilias, (Malmgren 1867), Polychaeta, Hab: ad oras Bahusiae sat rara: a S. Lovén olim detecta et a Ljungman ad insulas "Koster" prof. 130 orgyiar. fundo argill. reperta. (Malmgren 1865)

SCHEMATISK TVÄRSNITT AV KOSTERRÄNNAN Koster Mjukbotten Mjukbotten Tjärnö 248 meter djupt Hårdbotten Mjukbotten Räkfiske Figur 1. Schematiskt tvärsnitt av Kosterfjorden. Tabell 1. De 20 vanligaste arterna med avseende på individantal och biomassa 1983 och 1988. Data från PMK mjukbotten. Singlefjorden abundans 1983 1988 1 Heteromastus filiformis Polychaeta 1258 578 1 Heteromastus filiformis Polychaeta 946 537 2 Chaetozone setosa Polychaeta 628 204 2 Chaetozone setosa Polychaeta 382 41 3 Nemertini Varia 446 139 3 Lanassa venusta Polychaeta 160 96 4 Proclea graffi Polychaeta 282 144 4 Leucon nasica Crustacea 62 23 5 Leucon nasica Crustacea 248 88 5 Nuculoma tenuis Mollusca 58 22 6 Spiophanes kroeyeri Polychaeta 126 32 6 Spiophanes kroeyeri Polychaeta 56 21 7 Prionospio sp. Polychaeta 112 96 7 Thyasira equalis Mollusca 54 18 8 Exogone verugera Polychaeta 110 88 8 Prionospio sp. Polychaeta 54 28 9 Eudorella emarginata Crustacea 80 51 9 Tharyx mcintoshi Polychaeta 50 24 10 Caulleriella killariensis Polychaeta 74 53 10 Abra nitida Mollusca 46 32 11 Paraonis lyra Polychaeta 44 77 11 Nemertini Varia 40 42 12 Lanassa venusta Polychaeta 32 13 12 Glycera rouxii Polychaeta 34 22 13 Thyasira equalis Mollusca 28 27 13 Eriopisa elongata Crustacea 24 22 14 Melinna cristata Polychaeta 24 11 14 Labidoplax buski Echinodermata 20 14 15 Glycera alba Polychaeta 22 4 15 Nucula sulcata Mollusca 20 17 16 Glycera rouxii Polychaeta 20 16 16 Goniada maculata Polychaeta 20 7 17 Calocaris macandreae Crustacea 18 8 17 Calocaris macandreae Crustacea 16 15 18 Sosane gracilis Polychaeta 16 15 18 Harmothoe sp. Polychaeta 16 11 19 Maldane sarsi Polychaeta 14 21 19 Melinna cristata Polychaeta 16 5 20 Tharyx mcintoshi Polychaeta 14 5 20 Diastylis cornuta Crustacea 14 15 Singlefjorden biomassa 1983 1988 1 Brissopsis lyrifera Echinodermata 38.660 86.446 1 Brissopsis lyrifera Echinodermata 100.606 146.010 2 Chlamys septenradiatus Mollusca 17.160 38.371 2 Nucula sulcata Mollusca 15.498 13.718 3 Heteromastus filiformis Polychaeta 11.760 8.751 3 Calocaris macandreae Crustacea 14.500 11.320 4 Chaetopterus variopedatus Polychaeta 9.220 14.251 4 Neoamphitrite grayi Polychaeta 12.222 27.329 5 Polyphysia crassa Polychaeta 7.720 14.804 5 Heteromastus filiformis Polychaeta 6.052 5.545 6 Nucula nucleus Mollusca 7.700 9.255 6 Nuculoma tenuis Mollusca 5.540 2.115 7 Nephtys ciliata Polychaeta 6.300 14.087 7 Glycera rouxii Polychaeta 4.980 4.055 8 Calocaris macandreae Crustacea 3.580 3.208 8 Chaetopterus variopedatus Polychaeta 3.704 8.282 9 Chaetozone setosa Polychaeta 3.160 0.996 9 Nephtys paradoxa Polychaeta 3.384 7.567 10 Gattyana cirrosa (antal?) Polychaeta 2.080 3.820 10 Chaetozone setosa Polychaeta 2.678 0.240 11 Nemertini Varia 2.080 0.795 11 Polyphysia crassa Polychaeta 2.318 4.871 12 Spiophanes kroeyeri Polychaeta 2.020 0.482 12 Cerianthus lloydi Varia 2.082 4.655 13 Artacama proboscidea Polychaeta 1.080 1.326 13 Nephtys incisa Polychaeta 1.660 3.498 14 Melinna cristata Polychaeta 1.060 0.713 14 Tharyx mcintoshi Polychaeta 1.312 0.876 15 Glycera rouxii Polychaeta 0.980 1.028 15 Thyasira equalis Mollusca 1.032 0.811 16 Proclea graffi Polychaeta 0.760 0.532 16 Abra nitida Mollusca 0.972 1.197 17 Glycera alba Polychaeta 0.700 0.534 17 Artacama proboscidea Polychaeta 0.854 1.649 18 Trochochaeta multisetosa Polychaeta 0.660 0.740 18 Lanassa venusta Polychaeta 0.736 0.410 19 Lumbrineris impatiens Polychaeta 0.600 0.566 19 Amphiura chiajei Echinodermata 0.580 1.084 20 Terebellides stroemi Polychaeta 0.540 1.207 20 Spiophanes kroeyeri Polychaeta 0.520 0.304

Nordkoster Sydkoster Kosterhamnen TMBL Brattskär ESE Ramsö Figur 3. Karta över Kosterfjorden. Det prickade partiet visar utbredningen av djup större än 100 meter. PMKs provpunkter och Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium (TMBL) är markerade. Asychis biceps, (Sars 1861), Polychaeta, Hab.: Bahusiae ad insulas "Koster" vulgaris, prof. 100-130 orgyiar.; (S. Lovén, Ljungman et Ipse). (Malmgren 1865); Common at "Koster" at 80-130 fathoms on mud (Maldane biceps). ; (A.W. Malm 1874); "Svinesund", 55-125 m. (R.M.) (Arwidsson 1906) Ampharete acutifrons, (Grube 1860), Polychaeta, Hab: Ad "Koster" insulas, prof. magn, specimina minuta paucaque anno 1863 ipse legi. (Malmgren 1865) Amage auricula, (Malmgren 1866), Polychaeta, Hab.: ad insula s "Koster" Bahusiae haud rara prof. 100-120 orgyiar. Fundo argill. (Ljungmna et Ipse) (Malmgren 1865); In 1865 and 1869, I found this species in abundace in "Kosterfjorden" at 100-130 fathoms, mud bottom. (A.W.Malm 1874) Calamyzas amphictenicola, (Arwids), Polychaeta, "Kosterfjorden", the steep at "Sneholm". 30-100 m. Parasite on Amphicteis gunneri (shell gravel). 1 spm from 2 Amphic teis. (( spms of Amphicteis g. from; "Säcken" (the coral reef were lacking parasites). ; 4.9.1961 Ref; Arwidsson 1932; (Gidholm) Ephesia gracilic, (Rathke), Polychaeta, "Kosterfjorden" W of "Vattenholmen", 35-40 m. 4.9.1961. Gravel shells ; 1 small spm. Ref; Fauvel 1923, p. 377. (Gidholm) Exogone naidina, Drst., Polychaeta, "Kosterfjorden", W of "Vattenholmen". 35-40 m. Gravel, shells, Atokous specimens. 2 spm. probably common. 4.9.1961. Ref; Fauvel 1923 p. 305.; (as. E. gemmifera). (Gidholm) Harmothoe imbricata, (L. 1767), Polychaeta, Occurs as the commonest speices of the family, at 2-50 fathoms from "Känsö" to "Koster". Littoral form often reddish, deeper dorms oftern yellowich or yellow eith blackish, brown dorsal band. (A.W. Malm 1874) Ceratocephale lovéni, (Malmgren 1867), Polychaeta, Hab; rarior ad Bahusiam, fundo argillaceo prof. 50-100 org; "Lindö" et aliis locis (S. Lovén), "Koster" (Ljungman & Ipse). (Malmgren 1867); Found 1 specimens in "Gullmarn" at "Skår" 100 fathoms in July 1852 on mud bottom. This had 60 setigerous segment

Aphrodite aculeata, Polychaeta, Hab.: Ad oras occidentails Sveciae et Norvegiae usque ad "Nordkap",; prf. 40-70 orgyiar. fund. argillaceo, passim sat freque., ex gr. in sinu "Gullmaren" et ad insulas "Dyngö" et "Koster Bohusiae" (Lovén, Goës et Ipse). (Malmgren 1865); Not rare at 15 Antionella sarsi, (Kinberg in Malmgren 1865), Polychaeta, One smaller ex. on mud, 80 fathoms, at "Koster" 7.8.1865 (A.W. Malm 1874) Amphictecis gunneri, (Sars 1835), Polychaeta, Hab.: ad oras occidentails Sveciane et Norvegiae sat frequens, prof. 20-100 orgyiar fundo argill. In Bahusia multis locis sat frequens ex.gr.ad "Skår" (Lovén) ad insulas "Koster (Lovén, Ljungman et Ipse) et ad "Väderöarne prof. 60 orgyiar (Lovén et Goe Eunice pennata, (O.F. Müller), Polychaeta, "Kostrefjorden" W of "Sneholm", "Säcken" (the coral reef) Stones, shells, dead Lophoelia. Abundant at the coral reef. Ref; Fauvel 1923 p. 400. 4-7.9.1961.; (Gidholm) Amaeana trilobata, (Sars 1863), Polychaeta, Found once at "Hågarnsskären, Gullmarsfjord" (18.8.1961) at 35 fathoms and once at "Koster" (July 1865) at 100 fatholms, clay. (A.W. Malm 1874) Spirontocaris Lilljeborgii, (Danielssen,år?), Crustacea, Bycatch in the trawl fishery for P. borealis. in the Skagerrak proper. In Gullmarsfjorden below 60 meters of depth on muddy bottom. Can be collected with shrimp traw, Agassiz sledge or other epibenthic sledge. Tubularia indivisa, (Linné, 1758), Hydrozoa, This species was also recorded in different localities in Kosterfjorden and in Väderöarna. See the old filing system for further information. Halecium halecium, (Linné), Hydrozoa, S. E. "Lilla Sneholmen" in Kosterfjorden, 58 53,02 N; 11 07, 09 E, 90-100m; September 1964, (W.J. Rees).; S. E. "Lilla Sneholmen" in Kosterfjorden, 58 53,02 N; 11 04, 07 E,40m; September 1964, (W.J. Rees). Sertularella polyzonias, (Linné), Hydrozoa, The species was also recorded in many localities in Kosterfjorden and "Väderöarna" by W.J Rees in 1964 see the filing system for information. Sertularella rugosa,, Hydrozoa, SE" Lilla Sneholmen", 58 53,02 N; 11 04 07 E. September 1964 (W.J. Rees) Kirchenpaueria pinnata, (Linné), Hydrozoa, "Säcken" in Kosterfjorden, 59 07 N; 11 07 02 E. 80-100 m. September 1964. (W.J. Rees). Nemertesia antennina, (Linné), Hydrozoa, "Säcken", the coral reef. On dead Lophohelia. Without gonangia. A few small colonies. ( Ref. Kramp 1935 (DF41). 80-90 m. Sept. 1961. (Gidholm).; S. E. "Lilla Sneholmen", 58 53`,08 N; 11 04 07 E, 40 m, September 1964. ; (W.J. Rees) Neoturris pileata, (Forskål), Hydrozoa, S.E. "Lilla Sneholmen" 40 m. 58 53,02; 11 04, 07 E, September 1964. (W.J. Rees); "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52,06 N; 11 06, 03 E. September 1964 (W.J. Rees) Obelia dichotoma, (Linné), Hydrozoa, This species was also recorde in several localities in Kosterfjorden see the old filing system for information Halecium muricatum, (Ellis & Solander), Hydrozoa, "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52, 06 N; 11 06, 03 E, 18-120 m. September 1964 (W.J. Rees) Bougainvillia muscoides, (M. Sars), Hydrozoa, "Säcken" in " Kosterfjorden" 59 07 N; 11 07, 02 E 80-100 meters September 1964. (W.J. Rees) Bougainvilla ramosa, (van Beneden), Hydrozoa, "Lilla Sneholmen" in Kosterfjorden 58 53,02 N; 11 04,09 E at 10-20 meters October 1964 (W. J. Rees) Sertularella tenella, (Alder ), Hydrozoa, This species was also recorded in Kosterfjorden and "Väderöarna". See the old filing system for further information. Modeeria rotunda,, Hydrozoa, "Säcken" in Kosterfjorden, 59 00,07 N; 11 07 09 E, 80-100 m. September 1964,; (W.J. Rees.); S.E. "Sneholmen", 58 53 01 N; 11 07 09 E, 90-130m, September 1964, (W.J. Rees) Lafoea dumosa, (Flemming), Hydrozoa, This species is noted as common in several localities in Koster and Gullmarsfjorden during the 1960ies, see old filing system for further info. Clytia hemisphaerica, (Linné), Hydrozoa, "Säcken" in Kosterfjorden, 59 07 N; 11 07, 02 E. 80-100 meters. September 1964. (W.J.Rees).; S.E. Lilla Sneholmen, 58 53, 02 N; 11 04, E, 40 meters September 1964. (W.J.Rees).; "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52, 06; 11 06 03 E, 80m. October Sertularella gayi, (Lamouroux), Hydrozoa, "Säcken", Lophelia reef, 80-90 m. September, 1961. (L. Gidholm); "Säcken",th coral reef, On a dead Halecium stem. A few small colonies. Ref. KRAMP 1935 (DF41) 80-90 m. September, 1961. (L. Gidholm); "Säcken", Kosterfjorden, 59 07 N;11 07 02 E. 80-100 m. Salacia lonchitis, (Ellis& Solander), Hydrozoa, "Vattenholmen", Kosterfjorden, 80-120m. 58 52,06 N; 11 06,03 E. September 1964 (W.J. Rees) Cuspidella sp.,, Hydrozoa, "Säcken" Kosterfjorden 59 07 N; 11 07, 02 E. 80-100 m. September 1964. (W.J.Rees) Campanulina panicula, (G. O. Sars, 1874), Hydrozoa, "Säcken"in Kosterfjorden 59 07,02 E; 11 07,02 E, 80-100 meters, September 1964 (W.J. Rees); "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52,0 N; 11 06,03 E 80-120meters September 1964. (W.J. Rees); "Tegelskär", in Kosterfjorden, 58 52, 0 N; 11 50, 0 E Schizotricha frutescens, (Ellis & Solander), Hydrozoa, "Säcken" Lopphelia-reef. 80-90 m. September 1961. (L.Gidholm); "Säcken", Lopheliareef. On dead Lophelia. One old colony Ref. KRAMP (i D.F.) 1935 p. 160. 80-90m September, 1969. (L. Gidholm); "Vattenholmen" Kosterfjorden. 58 52,15 N; 11 05,04 E. 120m Plumularia setacea, (Linné), Hydrozoa, S.E. "Lilla Sneholmen", Kosterfjorden. 58 53, 01 N; 11 07 09 E. 90-130 m. September, 1964 (W.J. Rees) Polyplumaria gracillima, (G.O. Sars), Hydrozoa, "Säcken" in Kosterfjorden, 59 07 N. 11 07 02 E. 80-100 m. September, 1964.(W.J. Rees) Diphasia fallax, (Johnston), Hydrozoa, "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52 06 N; 11 06,03 E. September 1964. (W.J. Rees) Halecium beani, (Johnston), Hydrozoa, "Säcken reef", in Kosterfjorden, 80-100 m. 59 07, N; 11 07,02 E. September 1964 (W.J. Rees); "Kostersten", 35 m. 58 52,06 N; 11 04,09 E. September 1964 (W.J. Rees)

0. Schizotricha catharina, (Johnston), Hydrozoa, "Säcken", Lophelia- reef, 80-90 m. September, 1961 (L. Gidholm); "Säcken", Lophelia- reef. On Sabella-tubesand ascidians. Without gonangia. Several small colonies. Ref. KRAMP (i D.F.) 1935 p. 159. 80-90m September, 1969. (L. Gidholm) Halecium tenellum, (Hincks, 1861), Hydrozoa, "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52 06 N; 11 06 03 E. 80-120 m. September 1964. (W. J. Rees) Zanclea implexa, (Alder), Hydrozoa, "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 80-120 m. 58 52 06 N; 11 06 03 E. September 1964. (W.J. Rees). Stegopoma plicatile, (M. Sars), Hydrozoa, "Säcken" in Kosterfjorden, 59 07 N; 11 07,02 E, 80-100m. September, 1964; (W.J. Rees); "Vattenholmen" in Kosterfjord, 58 52 N;11 06 03 E. 80-120m. October, 1964,; (W.J. Rees) Lafoea gracillima, (Alder), Hydrozoa, "Säcken", Lophelia-reef, 80-90 m. September 1964 (L. Gidholm); "Säcken" reef, Kosterfjorden 59 07 N, 11 05, 05 E 80-120m. September 1964; (W.J. Rees); "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52`, 15 N; 11 05,05 E, September 1964; (W.J. Rees) Rhizorhagium roseum, (M. Sars, 1874), Hydrozoa, S. E. "Sneholmen", Kosterfjorden, 90-130m. 58 53, 01 N; 11 07 09 E. September, 1964. (W. J. Rees).; "Vattenholmen", Kosterfjorden, 80-120m 58 52,06 N; 11 06 03 E. September 1964 (W.J. Rees) Eudendrium arbuscula, (Wright, 1859), Hydrozoa, "Kostersten" 35 m. 58 52,06 N; 11 04 09 E. September 1964. (W. J. Rees) Boreohydra simplex, (Westblad), Hydrozoa, "Kosterfjorden" mud "Ockelman sledge" rather common, 200 meters, November 1962 (B. Swedmark) Euphysa aurata,, Hydrozoa, Kosterfjorden, mud 1 spec. in sample taken with "Ockelman sledge" at 200 m. November, 1962.; ( B.Swedmark). Eudendrium rameum, (Pallas), Hydrozoa, Several collection sites in Kosterfjorden and close to "Väderöarna" are listed in the old filing system. Eulaomedea sp.,, Hydrozoa, "Vattenholmen" in Kosterfjorden, 58 52,06 N. 11 06,03 E, 80-120 m. September 1964. (W.J. Rees) Prosschizorhynchus gullmarensis, (Karling. 1950), Turbellaria, "Kilesand", Koster, 58 52, 8 N, 11 28, 7 E, Otoplana- zone, subsoil water, August 1961, (T.G. Karling). Cycloporus papillosus, ( M. Sars), Turbellaria, Koster, Between "Saltholmen and "Rönningskär, shell and algae, 12m., (station 30) June 1909, (Bock & Oldevig) (Bock, 1913) Vejdovskya pellucida, (M. Schultze, 1851), Turbellaria, "Kilesand", Koster, 58 52, 7; 11 03, 3, shell gravel under wrack beds, August 1961 (T. G. Karling).; "Kilesand", Shell gravel under wrack beds. August 1961. (T. G. Karling) Bothriomolus balticus, (Meixner, 1938), Turbellaria, "Kilesand", Koster, 58 52,8 N; 11 03,4 E, Otoplana-zone, August, 1961 (T. G. Karling) Odontorhynchus lochiferus, (Karling, 1947), Turbellaria, "Kilesand" (Kosterfjorden) 58 52,7 N; 11 03,3 E, shell gravel ander wrack beds, fine sand with detritus, 0-1m. August 1969. (T. G. Karling) Provortex karlingi, (Ax, 1951), Turbellaria, "Kilesand", Koster, 58 52, 8 N; 11 03`, 4, shell gravel ander wrack bed, August 1961 (T. G. Karling) Leptoplana tremellaris, (O. F. Müller), Turbellaria, This species was also recorde in several localities in Kosterfjorden by Bock (1913), see the old filing system for further information. Trigonostomum breitfussi, (Graff 1905), Turbellaria, "Kilesand" (Kosterfjorden), 58 52, 7 N; 11 03, 3 E, fine sand with detritus, 1-3 m, August. 1961. (T. G. Karling) Brinkmaniella macrostomoides, (Luther, 1948), Turbellaria, The species was recorded in numerous localities in both the Gullmarn archipelago and in Kosterfjorden. See the old filing system for information (Bo Bergström, 1992) Diophrys scutum,, Ciliata, "Koster" at "Kilesund" 1.5 meters Fine quarzsand, rich in detritus, common (August, 1961, Tom Fenchel) Uronychia transfuga,, Ciliata, "Koster" and "Kvarnviken" fine quarz sand, rich in detritus, 1.5 meters, common (August, 1961, Tom Fenchel); "Koster" at "Kilesand" shell gravel, "Otoplana zone" (August, 1961, Tom Fenchel). Loxophyllum setigerum,, Ciliata, "Koster"at " Kilesand", in the "Otoplana zone", shell gravel. (August 1961, T. Fenchel) Colurella colorus,, Ciliata, "Kilesand" at " Koster" in Otoplana-zone 0 meters of depth. (Claus Nielsen) Condylostoma arenarium,, Ciliata, "Koster" at "Kilesand" Fine quarz sand, rich in detritus 1,5 meters (August 1961, Tom Fenchel) Barentsia laxa, (Kirckpatrick), Foraminifera, Collected by S. Bock in June 1909 at "Koster" north from "Käbbingen" at 30-35 meters of depth. Kosterrännans betydelse i ett nationellt perspektiv: ekologi, naturvård, forskning Se bilaga 1. Hansson (1976) har en bra översiktlig beskrivning av den unika miljö som finns vid Kosterrännan och dess omgivningar. Hotbild och hotfaktorer De hotfaktorer som negativt kan påverka Kosterfjorden är framförallt gifter, näringsämnen och vissa effekter av fisket. Det är svårt att avgör om påverkan av miljön under språngskiktet orsakas av lokala, småskaliga processer, eller om påverkan är av en mer generell natur som drabbar ett större havsområde (Skagerack) dvs storskaliga effekter. Lokalt kan givetvis effekter av giftutsläpp och eutrofiering drabba närliggande områden, men frågan är i vilken skala mer generella effekter verkar. Som exempel kan nämnas Josefsons (1990; PMK mjukbotten data) studier av bottenfaunan i Skagerack och Kattegatt. Där han har statistiskt belagt generalla ökningar i totalbiomassa och ökning av vissa djurgrupper (ex. Amphiura filiformis - mycket vanlig ormstjärna) samt minskning av andra. Det finns få kvantitativa mätningar som gör det möjligt att statistiskt belägga om någon förändring har skett i området de senaste årtionedena. En

subjektiv bedömning av läget är emellertid att en förskjutning i artsammansättning och en ökning av depositionsätare på bekostnad av suspensionsätare samt en minskning av diversiteten har skett (pers. com. Hans G. Hansson). Dessutom har fiskare registrerat situationer av syrebrist på de grundare bottnarna i Kosterskärgården. Gränsvattenprojektet, som har studerat miljöeffekterna från Glomma och Iddefjorden, har visat på en signifikant avtagande gradient från Glommaområdet och söderut i närsaltskonsentrationer. Man visade även på förhöjda halter av miljögifter i Glommas närområde. Det kan också nämnas att studier av storskaliga processer i Skagerack pågår i ett multidisiplinärt projekt i Naturvårdsverkets regi. Avsikten är att se om Skagerack är Nordsjöns "soptipp". 1 Referenslista Referenserna som är samlade här nedan har antigen en direkt anknytning till Kosterrännan eller indirekt från omgivningarna. Dessutom redovisas experimentella arbeten gjorda på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Abrahamsson, K., Bergelin, U., Blomquist, M., Carlberg, M., Falk, S., Fogelin, P., Fogelgren, J.-A., Fogström, J.-A., Hallin, J., Janson, K., Malmkrona, K., Nordström, R., Sjöberg, L., Sjöberg, M., Sparrevik, E., Uddén, J., Svedlund, J. (1980). Mot bättre vätande eller Systemanalys sammanställd av vätenskapliga håvleverantörer sommaren 1980. Adolfsson, P., Tunberg, B. (1992). Undersökning av hårdbottenfauna. Kvantitativa och kvalitativa undersökningar av fyra hårdbottenlokaler längs Bohuskusten. Göteborgs och Bohus Läns Vattenvårdsförbund. Afzelius, L. (1965). Ekologiska studier över den vertikala fauna-zoneringen i Laminaria -bältet. Unpublished manuscript, lic.-arbete Afzelius, L. (1968). Vattenföroreningarnas hot mot Kosterfjorden och dess fauna. Vatten. 194-195 Afzelius, L. (1974). Tjärnö marinzoologiska station. Sveriges Natur. Årsbok. 195-196 Afzelius, L., Hansson, H. G. (1974). Bildkompendium, Marina Evertebrater, för fältkurs på Tjärnö i Marin Biologi. 1-52 Afzelius, L., Danielsson, L. G., Magnusson, J. (1975). Rapport från arbetsmöte om Idefjorden. Tjärnö marinzoologiska station 28-29 augusti 1975. Inst. för Analytisk Kemi, Göteborgs Universitet (mimeo) 18 pp. Afzelius, L., Josefsson, B. (1977). Framtidens mediciner finns i havet. Forskning och framsteg. 12(1): 6-11 Afzelius, L. (1978). Tjärnöarkipelagen. Del III Marin fauna. Miljövårdsenheten, Göteborgs och Bohus Län. Nr 6. Afzelius, L. (1979). Nasjonalt program for overvåkning av vannressurser. Utvikling og status i Iddefjordens biologi NIVA-rapport. O- 75038,Oslo: 1-50. Afzelius, L. (1987). Forskningsverksamheten vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Biologen. 1 (1987): 20-23 Alander, H. (1935). Addition to the Swedish Sponge-fauna. Ark Zool. 28B: Alander, H. (1942). Sponges from the Swedish West-Coast and adjacent water. Struves boktryckeri, Göteborg Andersson, L., Arvidsson, L. (1978). Tjärnöarkipelagen. Del II Vegetation. Miljövårdsenheten, Göteborgs och Bohus Län. Nr. 5. Andersson, L. (1980). Kosteröarna - en inventeringssammanställning jämte förslag till skötselplan. Miljövårdsenheten, Göteborgs och Bohus Län. Nr. 2. Andersson, G., André, C., Holmgren, K., Lagenfelt, G. (1981). Anpassningar och intraspecifik variation inom släktet Littorina. Grupparbete TMBL 1-13. Andersson, L., Lidgren, G., Bohlin, L., Magni, L., Ögren, S., Afzelius, L. (1983). Studies of Swedish marine organisms. I. Screening of biological activity. Acta Pharmaceutica Suecica (Svensk Farmaceutisk Tidsskrift - Scientific edition). 20: 401-414 Andersson, L., Bohlin, L. (1984). Studies of Swedish marine organisms. III. Procedure for the isolation of the bioactive principle, histamine, from the red alga Furcellaria lumbricalis (Huds.) Lamour. Acta Pharmaceutica Suecica. 21: 373-376 Andersson, L., Lidgren, G., Bohlin, L., Pisa, P., Wigzell, H., Kiessling, R. (1986). Studies of Swedish marine organisms. V. A screening for lectin-like activity. Acta Pharmaceutica Suecica. 23: 91-100 Andersson, L., Bohlin, L., Riccio, R., Minale, L. (1987). Studies of Swedish marine organisms. VIII. Three novel minor polyhydroxylated steroidal glycosides from the starfish Crossaster papposus. Unpublished manuscript in Dissertation of Leif Andersson - Uppsala. Andersson, L., Nasir, A., Bohlin, L., Kenne, L. (1987). Studies of Swedish marine organisms. IX. Polyhydroxylated steroidal glycosides from the starfish Porania pulvillus. Unpublished manuscript in Dissertation of Leif Andersson - Uppsala. Andersson, E., Olsson, R. (1987?). Unknown title - (about papillae in Branchiostoma larvae). Unpublished manuscript submitted to unknown journal.?:?-? Andersson, Ö., Wartanian, A. (1992). Levels of Polychlorinated Camphenes (Toxaphene), Chlordane Compounds and Polybrominated Diphenyl Ethers in Seals from Swedish Waters. Ambio. 21: 550-552 Andreassen, E. (1974). Resipientvurderinger av Iddefjorden/Singlefjorden. Vurdering av planlagte avlastningstilltak i Iddefjorden. NIVA. 0-113/ 64: 1-30 André, C. (1985). An experimental study of the relationship between species diversity and particle retention efficiency in stressed suspension feeding communities. 20-poängsarbete vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. André, C., Kautsky, N., Kautsky, U., Lindblad, C., Tedengren, M. (1988). In situ measurements of the functional response of benthic suspension feeders exposed to cadmium and anti-fouling paint. Kieler Meeresforsch.,Sonderh. 6: 404-413 André, C., Jonsson, P. R., Lindegarth, M. (1993). Predation on settling larvae by benthic suspension feeders: the role of hydrodynamics and larval behaviour. (accepted by Mar. Ecol. Prog. Ser.).

2. André, C., Lindegarth, M. (1993). Fertilization efficiency and gamete viability of a free-spawning bivalve, Cerastoderma edule. (Manuscript). Anon. (1911?). Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens berättelse för arbetsåret 1 maj 1910-1 maj 1911. Expeditioner. Se notes. Svenska Hydr Biol Komm:s Skr. 4: Anon. (1924-1935). Svenska Hydrografisk-Biologiska Kommissionens Fyrskeppsundersökningar 1923-1934. Elanders Boktryckeri Aktiebolag, Göteborg 1924-1935 Anon. (1933). Om förekomsten av rödspottans yngre årgångar utmed svenska kusten. Ny Svensk Fiskeritidskrift. Anon. (1979). Funktionsmodell över provtagningsviken kallad VIKEN. Kursrapport TMBL. Anon. (1979). Systemanalys av havsviken Octopus. Kursrapport TMBL. Anon. (1980). Iddefjorden. Kursrapport TMBL. Anon. (1980). Iddefjorden, en undersökning av marinbiologikursen 800623-800625. Anon. (1980). Systemanalys ht-80, marinbiologikursen. Anon. (1980). Systemanalys ht-80. Anon. (1981). Iddefjorden, arbete inom marinbiologi 10 p 81.09.14-15. Anon. (1981). Iddefjorden. Kursrapport TMBL. Anon. (1981). Undersökning i Idefjorden. Kursrapport TMBL. Anon. (1981). Pelagialundersökning. Kursrapport TMBL. Anon. (1982). Projekt Idefjorden, juni -82. Kursrapport TMBL. Anon. (1982). Iddefjorden, projekt inom marinbiologikurs 1982.09.20-24. Anon. (1983). Idefjorden, hydrografisk profil samt artsammansättning i sediment. Kursrapport TMBL. Anon. (1983). Iddefjorden, hydrografiska profiler samt artsammansättning på hård och mjuk botten. Kursrapport TMBL. Anon. (1987). Miljö i Bohuslän 1986. Rapport om tillsynsverksamheten. Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Nr. 5. Anon. (1990-1992). Göteborgs och Bohus läns Vattenvårdsförbund. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Anon. (1991). Miljöövervakning. Göteborgs och Bohus Län. Redovisning av befintliga program för perioden 1990-95. Anon. (1991). Overvåking av svensk norske grensefarvann: Sammendragsrapport. Statens forurensningstilsyn och Statens naturvårdsverk. Nr. 445/9 - TA 741/91. Ardestam, C., Johansson, R., Liedner, E., Piriz, L. (1981). Alg-zonering - en jämförelse mellan algbestånden på en oexponerad och en exponerad lokal på Yttre Vattenholmen i Kosterfjorden. Grupparbete. Areschoug, J. (1850). Phyceae Scandinavicae marinae. Arwidsson, I. (1897). Zur Kenntniss der Gattungen Glycera und Goniada. Bih. K. Svenska Vetensk. Akad. Handl. 23: 1-30 Arwidsson, I. (1906). Studien über die skandinavischen und arctischen Maldaniden. Zool. Jahrb., Abt. f. Syst. 25: 1-308 Athanasiadis, A. (1985). The taxonomic recognition of Pterothamnion crispum (Rhodophyta, Ceramiales), with a survey of the carposporophyte position in genera of the Antithamnieae. British Phycological Journal. 20: 381-389 Athanasiadis, A. (1986). A comparative study of Antithamnion tenuissimum and three varieties of A. cruciatum, including var. scandinavicum var. nov. (Rhodophyceae). Nordic Journal of Botany. 6: 703-709 Athanasiadis, A. (1990). Evolutionary biogeography of the North Atlantic Antithamnioid algae. In: G.R., D. J. G. a. S. (ed.) Evolutionary biogeography of the marine algae of the North Atlantic. Springer-Verlag, Berlin, p. 219-240 Aurivillius, C. W. S. (1882). Bidrag till kännedomen om Krustaceer, som lefva hos Mollusker och Tunikater. Öfvers. K. Vet. Akad. Förh. 39: 31-67 & 41-117 Aurivillius, C. W. S. (1898). Om hafsevertebraternas utvecklingstider och periodiciteten i larvformernas uppträdande vid Sveriges vestkust. Bih. K. Svenska Vetensk. Akad. Handl. 11: 1-19, Pl. I-II Aurivillius, C. W. S. (1898). Vergleichende tiergeografische Untersuchungen über die Plankton-Fauna des Skageraks in den Jahren 1893-1897. Kgl. Sv. Vet. Akad. Hdl. 30: 1-426 Axelsson, G. (1944). Det svenska hummerfisket och fångstens avsättning. Medd. Handelshögsk. Gbg. Geogr. Inst. 1-57 Baalsrud, K. (1968). Forurensningen av Iddefjorden. Vurdering av utslipp ved Kjeøya. NIVA. 0-113/64: 1-30 Baltscheffsky, S. (1985). An experimental study of diversity and stress tolerance in marine filter feeding communities. Unpublished manuscript (D/E-arbete i ekol. zool.),tjärnölab & Stockholm. Båmstedt, U. (1971). Undersökning över zooplanktons vertikala fördelning i några grunda sund i Strömstadsområdet under tiden 7/11-27/11 1970. Trebetygsuppsats i Zoologi, Göteborgs Universitet. Båmstedt, U. (1978). Seasonal variation in weight and biochemical composition of Chiridius armatus (Copepoda), Boreomysis arctica (Mysidacea), and Eukrohnia hamata (Chaetognatha) in relation to their biology. Sarsia. 63: 145-154 Båmstedt, U. (1979). Reproductive bioenergetics within the summer and winter generations of Euchaeta norvegica (Copepoda). Marine Biology.?:?-?

1 Båmstedt, U. (1979). Seasonal variation in the respiratory rate and ETS activity of deep-water zooplankton from the Swedish west coast. In: (ed.) In: E. Naylor and R.G. Hartnoll (eds.) Cyclic phenomena in marine plants and animals. Pergamon Press, Oxford. p. 267-274 Båmstedt, U., Skjoldal, H. R. (1979). RNA concentration of zooplankton: Relationship with size and growth Unpublished manuscript in U. Båmstedt s thesis.?-? Båmstedt, U. (1980). Biochemical components as indicators of seasonal conditions of deep-water zooplankton. In: H.J. Freeland, D. M. F. a. C. D. L. (ed.) Fjord oceanography. Plenum Press, New York, p. Båmstedt, U. (1981). Water and organic content of boreal macrozooplankton and their significance for the energy content. Sarsia. 66: 59-66 Båmstedt, U. (1981). Seasonal energy requirements of macro zooplankton from Kosterfjorden western Sweden. Kiel Meeresforsch. 140-152 Båmstedt, U. (1981). Seasonal energy. Marine Biology requirements of macrozooplankton from Kosterfjorden, western Sweden. Kieler Meeresforsch. Sonderh. 5: 140-152 Båmstedt, U. (1984). (Secondary Production.) Sekundärproduktion. Medd. Havsfiskel Lysekil. 96-110 Båmstedt, U. (1985). Spring-bloom dynamics in Kosterfjorden, western Sweden: variation in phytoplankton production and macrozooplankton characteristics. Sarsia. 70: 69-82 Båmstedt, U. (1985). Seasonal excretion rates of macrozooplankton from the Swedish west coast. Limnology and Oceanography. 30: 607-617 Båmstedt, U. (1986). Chemical composition and energy content. In: (ed.) Chapter 1 in: Corner & O Hara (Eds.) - The Biological Chemistry of Marine Copepods,Oxford University Press - Oxford. p. 1-52? Båmstedt, U., Tande, K. (1988). Physiological resonses of Calanus finmarchicus and Metridia longa Copepoda Calanoida during the winterspring transition. Mar Biol. 99: 31-88 Båmstedt, U. (1988). Interspecific, seasonal and diel variations in zooplankton trypsin and amylase activities in Kosterfjorden, western Sweden. Mar Ecol Prog Ser. 44: 15-24 Båmstedt, U. (1988). The macrozooplankton community of Kosterfjorden, western Sweden, abundance, biomass, and preliminary data on the life cycles of dominant species. Sarsia. 73: 107-124 Båmstedt, U., Håkanson, J. L., Brenner-Larsen, J., Björnsen, P. K., Geertz-Hansen, O., Tiselius, P. (1990). Copepod Nutritional Condition and Pelagic Production During Autumn in Kosterfjorden, Western Sweden. Mar. Biol. 104: 197-208 Bergek, S., Bergqvist, P.-A., Hjelt, M., Olsson, M., Rappe, C., Roos, A., Zook, D. (1992). Concentrations of PCDDs and PCDFs in Seals from Swedish Waters. Ambio. 21: 553-556 Bergendal, D. (1892). Några anmärkningar om Sveriges Triklader. Öfvers. K. Vet. Akad. Förh. 49: 539-557 Bergendal, D. (1900). Till kännedomen om de nordiska Nemertinerna. Öfvers. K. Vet. Akad. Förh. 57: 581-602 Berglöf, L. (1990). Stability and food web complexity in manipulated rock-pool ecosystems. Fördjupningsarbete. Zoologiska institutionen, Stockholms universitet. Bergquist, A., Huss, A. (1975). Studier av ekosystemet i ett Zostera marina - samhälle vid Tjärnö i norra Bohuslän. Trebetygsarbete i Zoologi, Stockholms Universitet. Björck, W. (1911). Bidrag till kännedomen om Decapodernas larvutveckling. I. Passiphaea. Ark. Zool. 7: 1-17 Björck, W. (1913). Decapoden aus dem Kattegat und dem Skagerak. Ark. Zool. 8: 1-12 Björck, W. (1913). Bidrag till kännedomen om nordhafsräkans (Pandalus borealis Kr.) utbredning och biologi i Kattegatt och Skagerack. Svenska Hydr. Biol. Komm:s Skr. 4: 1-11 Björck, W. (1916). Svenska kräftdjur i Göteborgs Museum. I. Schizopoda. Göteborgs Kungl. Vetensk. o. Vitterh. Samh. Handl., 4:e följden. 17: 1-17 Blomkvist, G., Roos, A., Jensen, S., Bignert, A., Olsson, M. (1992). Concentrations of sddt and PCB in Seals from Swedish and Scottish Waters. Ambio. 21: 539-545 Bollner, T., Holmberg, K., Olsson, R. (1986). A rostral sensory mechanism in Oikopleura dioica (Appendicularia). Acta Zoologica. 67(4): 235-242 Bovallius, C. (1886). New or imperfectly known Isopoda. Part II. Bih. K. Svenska Vetensk. Akad. Handl. 11: 1-19, Pl. I-II Breitfuss, L. (1936). Kalkschwämme vom Skagerrak und Kattegat unter Berücksichtigung ihrer Weltverbreitung. Göteborgs Kungl. Vetensk. o. Vitterh. Samh. Handl., 5:e följden, serie B. 4: 1-16 Bresciani, J., Lützen, J. (1975). Melinnacheres ergasiloides M SARS, a parasitic copepod of the polychaete Melinna cristata, with notes on multiple infections caused by annelidicolous copepods. Ophelia. 13: 31-41 Bronnimann, P. (1976). 2 new genera of recent trochamminidae foraminiferida. Arch Sci. 29: 215-218 Bruzelius, R. M. (1859). Bidrag till kännedomen om Skadinaviens Amphipoda Gammaridae. Kungl. Sv. Vet. Akad. Hdl. N. F. 3: 1-104 Carlberg, M. (1983). Evidence of dopa in the nerves of sea anemones. Journal of Neural Transmission. 57: 75-84 Carlberg, M., Rosengren, E. (1985). Biochemical basis for adrenergic neurotransmission in coelenterates. Journal of Comparative Physiology B. 155: 251-255 Carlberg, M., Elofsson, R. (1987). Presence of 3,4-dihydroxyphenylalanine and 3,4,5-trihydroxyphenylalanine in a coelenterate nervous system: possible tyrosinase-mediated accumulation. Neurochem. Int. 11(2): 161-167