FOTO: LISBETH KARLSSON Laktationen Betydelsefull för kon och lönsamheten Välkommen till Djurhälso- & Utfodrings konferensen Uppsala 21-22 augusti 2012 Program och presentationer
Program dag 1 Tema: Laktationsperioden Moderator: Charlie Söderberg, Balansekonomi 9.30 10.00 KAFFE 10.00 10.30 Välkommen 10.30 11.10»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds (föredraget hålls på engelska) Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg 11.10 11.50 Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk 11.50 12.50 LUNCH 12.50 13.20 Smittskydd har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk 13.20 13.40 Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk 13.40 14.20»Keeping up good udder health in Automatic Milking«(föredraget hålls på engelska) Mari Hovinen, Helsingfors Universitet 14.20 14.50 KAFFE 14.50 15.45 Efficient protein feeding how to use modern feed evaluation systems (föredraget hålls på engelska) Glen Broderick, US Dairy Forage Research Center, University of Wisconsin Madison 15.45 16.35 Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige 16.35 17.15 Att nå fram med råd på gård Charlie Söderberg, Balansekonomi 17.15 19.30 Mingel 19.30 Middag och dans DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Varje år arrangerar Svensk Mjölk Djurhälso- & Utfodringskonferensen (D&U). Konferensen riktar sig till rådgivare och veterinärer. Första D&U-konferensen hölls 1995. I år handlar D&U om laktations perioden. Dessutom belyses hur rådgivare/veterinärer når ut till mjölkföretagare med kunskap, energi och verktyg till stöd för gårdens djurvälvärd, effektivitet och lönsamhet. Här hittar du fördjupad dokumentation: www.svenskmjolk.se/du 2 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Program dag 2 Moderator: Erik Pettersson, Svensk Mjölk 8.30 8.50 Kokontrollen. Varför då? Annica Hansson, Växa Sverige 8.50 9.10 Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? Jonas Carlsson, Svensk Mjölk 9.10 9.30 MjölkRasKorsning för robustare kor? Emma Carlén, Svensk Mjölk 9.30 9.45 När, var, hur antibiotika i praktiken. Hur når vi dit? Ylva Persson, Svensk Mjölk 9.45 10.15 KAFFE 10.15 11.00 SEMINARIER FRUKTSAMHETSRÅDGIVNING I PRAKTIKEN Moderator: Hans Gustafsson, Svensk Mjölk SimHerd a tool to point out a herd specific reproduction strategy Marie Louise Ancker, Dansk Kvæg How to monitor if the strategy is being followed Marie Louise Ancker, Dansk Kvæg Webrapport fruktsamhet ett uppdaterat verktyg för rådgivaren? Hans Gustafsson, Svensk Mjölk 11.00 11.15 RAST 11.15 12.00 SEMINARIER RÅDGIVNING SOM LEDER TILL FÖRÄND- RING OCH NYTTA PÅ GÅRDEN Moderator: Kerstin Wikmar, Svensk Mjölk Peter Samuelsson, Nova HUR FIXAR VI EGET KRAFTFODER OCH ÄR DET LÖNSAMT? Moderator: Christian Swensson, Svensk Mjölk Torsten Hörndal, LBT, SLU och Erik Engelbrekts, Svensk Mjölk VÄLKOMMEN PÅ SYNKONTROLL TESTA DITT KOÖGA Moderator: Anna-Lena Hegrestad, Svensk Mjölk Louise Winblad von Walter, Svensk Mjölk 12.00 13.00 LUNCH HUR KAN VI ANVÄNDA OSS AV LEAN OCH STANDARDRUTINER I LADUGÅRDARNA? Moderator: Annika Engqvist, Svensk Mjölk Lotta Christvall och Susanna Berg, Svensk Mjölk RATTA RÄTT I ROBOT MJÖLKNING, JUVERHÄLSA, HYGIEN Moderator: Ylva Persson, Svensk Mjölk Mats Gyllenswärd och Håkan Landin, Svensk Mjölk 13.00 14.00 TOLV KVARTAR OM NY MJÖLKFORSKNING DJURHÄLSAN Moderator: Emma Löf, Svensk Mjölk Jakten efter den hemliga doften Kia Nordeus, KV, SLU Kryptosporidier parasit som angår oss alla Camilla Björkman, KV, SLU Mastit infektionsmönster hos nykalvade kor Åsa Lundberg, SVA Bakterier du inte vill ha i tanken Karin Artursson, SVA FODRET Moderator: Christian Swensson, Svensk Mjölk Förebygg kalvningsförlamning med rätt sintidsfoderstat Cecilia Kronqvist, HUV, SLU Kan glykogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten? Hanna Lomander, HMH, SLU Närodlat foder fullt ut Anders H Gustavsson, Svensk Mjölk Mjölk på bara vall och spannmål Rolf Spörndly, HUV, SLU MJÖLKEN Moderator: Helena Lindmark Månsson, Svensk Mjölk Utnyttjande av robotdata för avelsvärdering av kornas mjölkbarhet Caroline Carlström, HGEN, SLU Tillskott av vitaminer behövs det? Hanna Lindqvist, HMH, SLU Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, SLU/Lunds Universitet Är genetik en genväg till bättre mjölk? Monika Johansson, LMV, SLU 14.00 16.00 STUDIEBESÖK PÅ LÖVSTA NATIONELLT FORSKNINGSCENTRUM FÖR LANTBRUKETS DJUR Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 3
»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg Sida 1 av 5 ReproManagement sund fornuft, a user friendly and effective tool for trouble shooting reproduction i dairy herds Søs Ancker, Specialist advisor Knowledge Centre for Agriculture, Cattle department Team Reproduction & Breeding Outline Introduction to reproduction in danish dairy herds Background for developing a tool for trouble shooting Going through an example Applying check lists, fact sheets and an action plan to a herd specific case Foto: Poul Bech Sørensen Foto: Poul Bech Sørensen A definition before moving on! Reproduktionseffektivitet (danish) = Pregnancy rate = insemination rate x conception rate Covers the biological characters of the cow as well as the management-wise abilities of the farmer. Reproduction in danish dairy herds Key number, cows in 1.585 danish Holstein herds 25% percentile 75% percentile Difference Age at 1st calving, months 25,2 27,2 2 Calving to 1st AI, days 69 86 17 Insemination rate, % 33 54 21 Conception rate, % 30 43 13 Pregnancy rate 0,11 0,21 0,1 Reference:National Cattle database DLBR Nøgletalstjek Not only a challenge in danish herds Greater proportion of cows with unnormal profiles of reproduction hormones Proportion of cows expressing standing heat has decreased from 80% til 50% Great variation between animals according to how the signs of heat are expressed Motivation When pregnancy rate is sufficient Flexibility according to culling strategy AI costs Treatment costs Need to buy replacement heifers Positive effect according to danger of infection from purchased animals Chance of pregnancy has decreased dramatically 4 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg Sida 2 av 5 Motivation Contribution margin per cow, dkr. Insemination rate Background KU-Life / DK Cattle federation Danish / Swedish research Viking Danmark / Local advisors Vidensyntese Reproduktion rpp. 113, 2006 Projects during 2007-2008 Revision of management lists Daily basis Reproduction results Analyses Obtained key figures Effects of health & nutrition Draw attention to the importance of reproduction Info for local advisors and Theme page Reproduction farmers Preg.% 41 Preg.% 35 Preg.% 60 Kilde: Østergaard, S. 2009; Ancker et al., 2008 On our way in the right direction BUT! Hit the nail on the head 2011 Fields efforts Insemination rate Conception rate Reproduction strategy Voluntary waiting period Age at first calving Calving interval? Herd strategy Increase no. of cows by 10 per cent 2009/ 10 ReproManagement sund fornuft A tool which improves pregnancy rate in dairy herds Provides possible cooperation AI-technicians breeding advisors production / feeding advisors veterinarians ReproManagement sund fornuft contains 6. Follow up on plan & 1. Strategy aims Model herd via SimHerd 5. Items in programme of 2. Point out action fields of efforts Programme for action New Check reproduction lists management Fact sheetslists 4. Aims for fields of efforts 3. Prioritize fields of efforts Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 5
»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg Sida 3 av 5 Factors affecting reproduction Breeding Nutrition Health Tecnology Management Reproduction Economy Chapt. 5 Check lists overview Items in programme of action Low insemination rate, cows C1 One overlook heats of the cows C2 Cows are not expressing heat Low conception rate, cows C3 Conditions for insemination are not accept. C4 Conception fails / cows are not maintaining pregnancy Low insemination rate, heifers C5 One overlook heats of the heifers C6 Heifers are not expressing heat Low conception rate, heifers C7 Conditions for insemination are not accept. C8 Conception fails / heifers are not maintaining pregnancy On our way in the right direction and getting there! Field of effort Low conception rate of the cows 1. calvers Fields of efforts Insemination rate Conception rate Reproduction strategy Voluntary waiting period Age at first calving Calving interval Herd strategy Increase no. of cows by 10 per cent 2. calvers Older cows Conditions for ins. not acceptable? Conception fails / pregnancy is not maintained? Low conception rate, cows C3 C4 Conditions for insemination are not acceptable Conception fails / cows are not maintaining pregnancy Trouble shooting begins in the barn Trouble shooting begins in the barn Are all employees aware of which criteria must be met, in order to provoke an ins.? Describe Employees do not agree Loss of body condition during 3-4 weeks p.p.? Proportion of cows with a loss of BSC 1.0 F 8 Post partum anoestrus & Cysts No. of cases per 100 cows 6 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg Sida 4 av 5 Fact sheets -Focus become on aware of facts and causes > Include several heat signs in your evaluation > Perform heat observation at least three times a day, for at least 20 min på time (one should be between 06 pm. and 06 am.) > Combine visual heat observation with activity measurements Programme for action for Low conception rate Employees did not agree of criteria for insemination! More information? Look at back page Programme for action for Low conception rate Programme for action for Low conception rate Observing heat signs - Dvd Medarbejderne ikke enige om kriterier for inseminering! Programme of action for Low conception rate Programme of action write concrete items Activity How to obtain the intermediate aim? 1) All employees watch the dvd How to spot the bulling cow, and discuss which heat signs should be present to provoken an insemination. 2) Standard opration procedures are decided for heat observation (a SOP). 3) Examination of: - fresh cows within 10 days after calving. - animals not showing cyclic activity (heifers > 17 months and cows > 70 days after calving). Resources Information Time Whom and costs to inform? / By who? Herd Herd manager manager reserves informs time the for AI a technician common meeting, when where it has all been employees done. are able to participate. The AI technician should be invited to join the discussion. Possibly Herd manager a SOP-package are responsible including that material the and owner, advising AI is technician, ordered. vet, breeding - and feeding advisor get acces to the SOP. The Every management three months, list ReproDagsliste the vet sends a from status Dyreregistrering on examination is used results to select to the AI animals technician which, do feeding not show advisor cyclic and activity. feeding advisor. Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 7
»ReproManagement sund fornuft«, a user friendly and effective tool for troubleshooting reproduction in dairy herds Marie-Louise Ancker, Dansk Kvæg Sida 5 av 5 How to find the material Require that the advisers pull together Thank you for your attention! 8 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 1 av 6 Upplägg Stor potential för bättre fruktsamhet på svenska mjölkgårdar Fruktsamhet snabbrepetition Beskrivning av nyckeltal samt trender Potential vad menas? Hur uppnår man potentialen? Emma Löf, Agr. dr. Foto: Jann Lipka Fruktsamhet hos mjölkkor Att mäta reproduktion Att tänka på! Drivkraften för mjölkproduktionen Ingen kalv ingen mjölk! Multifaktoriellt påverkad Genetik, utfodring, hälsa, miljö, system, skötsel & strategi Mål och strategin viktigt! Nyckeltal beskriver reproduktionsprocessen på olika sätt inget nyckeltal säger allt Primära, beskrivande nyckeltal, intervallmått inkalvningsålder, KFI, KSI, KI. Starka samband md ekonomi. Så här blev det! Sekundära, operativa nyckeltal, Dr%, ins%, FVT. Mäter de bakomliggande processerna till de beskrivande nyckeltalen. Därför blev det så här! Foto: Linda Engström Snabbrepetition fruktsamhetsnyckeltal KI Trend för kalvningsintervallet KSI KFI K a l v n i n g FVT frivillig väntetid AI AI DU K a l v n i n g Ins/serie Inkalvningsålder %NR56 Fruktsamhetsindex Dr% Ko tillgänglig för AI Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 9
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 2 av 6 Trend för inkalvningsåldern Inkalvningsålder Optimalt 24-25 månader Vikten styr när kvigan blir könsmogen och börjar visa brunst och kan semineras Vikten vid inkalvning påverkar mjölkavkastningen Kostnader för varje extra månad som djuret är improduktivt Vad menas med potential? Inkalvningsålderns spridning bland 3760 besättningar 2010/2011 25% bästa Median 25% sämsta Genom att presentera spridningen av ett nyckeltal kan 350 26,3 27,8 29,8 man få betydligt mer information Finns möjligheter till att uppnå andra, bättre resultat 300 spridningen antyder att det går! 940 bes 250 940 bes Nyckeltalens spridning bildar en klockkurva som för många nyckeltal har en högersidig svans t.ex. 200 besättningar eller kor med extremt dåliga värden t.ex. extremt långa kalvningsintervall. 150 Spridningen kan presenteras i kvartiler; 25% bästa, median, 25% sämsta 100 Spridningarna visar på potentialen besättningar i den 25% sämsta kvartilen kan röra sig mot mitten bli 50 0 21 24 27 30 33 36 39 42 Antal besättningar Inkalvningsmånad Vad innebär lägre inkalvningsålder? Uppfödningskostnader dyra! Schablonkostnad om 300 kr för varje förlängd månad Att gå från 29,9 till 26,3 månder Per kviga: 3,6 x 300 = 1080 kr Kalvningsintervallets spridning bland 3760 besättningar 2010/2011 Antal besättningar 25% bästa Median 25% sämsta 50012,8 13,4 14,1 400 300 200 100 0 11.2 12.6 14.0 15.4 16.8 KI månad 18.2 19.6 21.0 10 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 3 av 6 Vilka är besättningarna med längre än 14,1 i KI? TYP PROCENT av Bes med KI>14,1 Krav 8,3% ROBOT 12,4% Lösdrift 22,8% Koantal > 81 15% ECM lägre än 8626 kg 38,3% ECM högre än 10150 kg 17,3% Antal besättningar 500 25% bästa Median 25% sämsta 12,8 13,4 14,1 400 300 200 100 0 11.2 12.6 14.0 15.4 16.8 KI månad 18.2 19.6 21.0 Jämförelse med de som har KI kortare än 12,8 månader? Kalvningsintervallet, KI TYP PROCENT av Bes med KI>14,1 PROCENT av Bes med KI<12,8 Krav 8,3% 15,7% ROBOT 12,4% 25,8% Lösdrift 22,8% 48,5% Koantal > 81 15% 32,2% ECM lägre än 8626 kg 38,3% 18,5% ECM högre än 10150 kg 17,3% 30,3% Styrs av längden på FVT, Inseminationsprocenten (andel brunster som blir föremål för insemination) och dräktighetsprocent per insemination. KFI, KSI och KI är resultatet av dessa parametrar Optimalt KI: FVT + 1 brunstperiod + dräktighet 60 + 20 + 280 =360 dagar el. 12 månader 90 + 20 + 280 =390 dagar el. 13 månader Vad kan man tjäna på att ha ett kort KI? Att gå från 14,1 mån till 12,8 månaders kalvningsintervall Per ko: 1,3 mån x 490 kr = 637 kr Vad beror spridningen på? Olika strategi och FVT Många kor som inte cyklar djup negativ energibalans Varierande brunstspassningseffektivitet varje missad brunst är + 21 dagar Omlöp låg dr% per insemination varje omlöp är + 21 dagar Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 11
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 4 av 6 Vilken FVT uppger besättningarna? Varför de valt ett visst FVT? 364 besättningar svarade på enkät 2006 53 gårdar svarade att de inte har ngn strategi Svarande besättningar Medel Median 25%kortast-25% längst FVT FVT 1 st laktation 306 66.5 60 50-80 2 nd laktation> 304 59.5 57 50-60 Beräknad FVT i 1419 besättningar (>50 årskor) i semin och kontroll 2008/2009-25% Median +25% 50 dgr 55 dgr 62 dgr Vad beror spridningen på? Olika längd på inseminationsperioden (KSI KFI)? Beror på brunstpassning (inseminationsintervallens längd, en missad brunst = 42 dagar!) Om djuren löper om eller ej (Dr%) 12 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 5 av 6-25% Median +25% 31,4 41,6 55,6 Brunstpassningseffektiviteten före första AI i 1419 besättningar 2008/2009-25% Median +25% 27% 37% 46% DR%/AI Samband mellan Dr% per AI och insemineringsperiod hos 3315 besättningar i semin och kontroll 2007/2008 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 K=-0.40 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Insemineringsperiod, dagar Brunstpassningseffektiviteten efter första AI i 1419 besättningar 2008/2009-25% Median +25% 41% 50% 60% FVT30 ett alternativt nyckeltal! Anger hur stor andel av korna som är dräktiga 30 dagar efter FVT FVT beräknas för varje besättning enligt formeln: tidpunkt efter kalvning då 10% av korna fått sin första AI Måttet är såldes oberoende av besättningens valda FVT strategi Om kon blir dräktig beror dels på brunstkontrollens effektivitet samt effektiviteten att få kon dräktig vid AI Simuleringsstudier har visat att måttet beskrev både reproduktiv fysiologi och reproduktiv management bättre än kalvningsintervallet och fruktsamhetsindexet. Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 13
Stor potential för bättre fruktsamhet på Svenska mjölkgårdar! Emma Löf, Svensk Mjölk Sida 6 av 6 FVT30 Chansen för dräktighet vid FVT plus 30 dagar. KI Fördelningen för FVT30 i 1419 bes 2008/2009-25% Median +25% 17% 23% 29% KSI KFI K a l v n i n g FVT frivillig väntetid AI 30 dagar AI DU K a l v n i n g Samband mellan KI och FVT30 Faktor Chans Stalltyp Lösdrift vs. uppbundet 30-49% större Ras SRB vs. SLB 15-32% större Längd FVT >51 vs. <51 dgr 17-20% större Brunstpassnings effekt. Hög vs. medel 30-49% större Reprod sjukdom Sjuk vs. Ej sjuk Annan sjukdom Sjuk vs. Ej sjuk Kvot mj.fett/protein >1.400 vs. <1.138 19-36% lägre 29-40% lägre 20% lägre Celltal >400 vs. <100 13-22%lägre Slutsats: Det finns stor potential för besättningarna att förbättra sin fruktsamhet kan andra kan jag! Brunstkontrollen har stor betydelse den stora utmaningen är att hitta första brunst efter kalvning Fett/proteinkvot kan användas som markör för energibalans. Påverkar om kon blir dräktig eller ej inom 30 dagar. God kohälsa gynnar också fruktsamheten även juverhälsan (celltalen) påverkar FVT30 är ett nyckeltal som är oberoende av besättningens FVT och tar hänsyn till både brunstkontrollens effektivitet och Dr% och som är väl korrelerat med KI Hur uppnår man potentialen? Skapa ett mål och lägg upp en strategi Kvigornas tillväxt god, börja seminera vid 15 m ålder seminera även under sommaren Ha korna i god kondition optimala transitionsrutiner använd SOPar Höj brunstobservations effektiviteten använd hjälpmedel och SOPar, > 80% av brunsterna bör upptäckas. Insemination vid rätt tidpunkt och på rätt sätt stöd till djurägarseminörer 14 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Smittskydd har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk Sida 1 av 4 Smittskydd - har vi råd att låta bli? Det går inte att förhindra infektion Det är bra att ha det då och då för att få immunitet Resultat från forskning kring RS- och coronavirus Det är farligt att vara fri Fotograf: Linda Engström Svensk Mjölk Anna Ohlson Stefan Alenius, Ulf Emanuelsson och Madeleine Tråvén, SLU Bovint coronavirus Bovint respiratoriskt syncytialt virus Diarré Respiratoriska symptom Nedgång i mjölkproduktion Låg mortalitet Foto: Kerstin Berglund, SLU RS- och coronavirus Spridda över hela världen Stallsäsong Smittsamma Känsliga för avdödning Oklar immunitet Antikroppsstatus Mjölkprover analys av antikroppar (ELISA) Förstakalvare, poolade prover Tankmjölk Fotograf: Linda Engström Svensk Mjölk Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 15
Smittskydd har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk Sida 2 av 4 Besättningshälsa registerdata provtagning 1 år 79 besättningar NEG=10 negativa för både RS/corona POS=69 positiva för RS och/eller corona Besättningshälsa Resultat (median) NEG POS Besättningsstorlek 57 43 Mjölkavkastning, koår 9013 8964 Tankmjölkscelltal 163 218*** Subklinisk mastit 1.3 1.7 Utslagning 0.26 0.36 Kalvdödlighet 0-24 h 0.04 0.05 Kalvingsintervall, dagar 390 402 Kalving till första AI, dagar 84 91 Antal AI per serie 1.7 1.8 Produktion och celltal Produktion och celltal enkät provtagning provtagning enkät provtagning provtagning registerdata registerdata stallsäsong år 1 stallsäsong år 2 65 besättningar RS-virus Lägre mjölkproduktion -0,6 liter i snitt per ko och dag, mätt över 7 månader Högre celltal +12 000 celler/ml i snitt per ko, mätt över 7 månader Riskfaktorer frågor 2 år Enkätstudie 259 besättningar Spatialanalys geografisk spridning 80 besättningar provtagning enkät Riskfaktorer Faktorer associerade med antikroppspositiva gårdar: Stora besättningar Södra Sverige Att inte använda gårdsegna stövlar till besökare 16 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Smittskydd har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk Sida 3 av 4 BCV - BRSV - BCV + BRSV - BCV - BRSV + BCV + BRSV + Infektionsdynamik Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning Provtagning september 2006 april 2009 80 besättningar antikroppsstatus och smittskyddsråd RS-virus, antikroppar förstakalvare RS- virus, antikroppar förstakalvare 100 100 procent positiva 80 60 40 20 Halland Gotland Jämtland Västerbotten procent positiva 80 60 40 20 Halland Gotland Jämtland Västerbotten 0 1 2 3 4 5 6 provtagningsomgång 0 1 2 3 4 5 6 provtagningsomgång Antikroppar mot RS-virus, Jämtland 2006 2010 Det är farligt att vara fri Det är bra att ha det då och då för att få immunitet 100 procent positiva 80 60 40 20 0 BTM Primiparous pool 1 2 3 4 5 6 7 provtagningsomgång Besättningar som var antikroppsnegativa mot både RSoch coronavirus hade lägre celltal i tankmjölken och en tendens till bättre hälsoläge jämfört med positiva besättningar RS-virus var associerat med en lägre mjölkproduktion och ett högre celltal Samband mellan att vara fri från RS- och fri från coronavirus. Ett bra smittskydd minskar spridningen av andra smittämnen. Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 17
Smittskydd har vi råd att låta bli? Anna Ohlson, Svensk Mjölk Sida 4 av 4 Det går inte att förhindra infektion Skyddande faktor att tillhandahålla gårdsegna stövlar till besökare, reflekterar ett bra smittskydd Starka indikationer på att luftburen och lokal (gnagare etc) smittspridning inte av stor betydelse Självsanering i besättningar trots närhet till positiva besättningar Frihet från cikrulerande RS-virus inom ett geografiskt område RS- och coronavirusinfektioner Djurvälfärd Belastning på korna Kalvarna ska bli mjölkkor Antibiotikaförbrukning Känsliga virus. Behöver inte göra något mer än att skärpa smittskyddet - inga kroniker som behöver identifieras. Poolade mjölkprover av förstakalvare är en bra och billig metod för att övervakning, kan ersättas av tankmjölk när frihet från infektion har etablerats. Råd till besättningar Inköp är som att frakta gödsel Egna kläder och stövlar som hålls rena och alltid används av besökare Egen basutrustning som är ren och lättillgänglig Besökssluss, kan göras väldigt enkel Vetskapen om infektionsstatus höjer sannolikt intresset för smittskydd hos alla Våga ställa krav på besökare! Fotograf: Linda Engström Svensk Mjölk Tack! 18 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 1 av 3 Samma celltal, nya bakterier? Det här tänkte jag prata om Samma gamla celltal? Nya farligare bakterier? Vad kan vi göra? Sammanfattning och budskap D&U Uppsala 22 augusti 2012 Veterinär Håkan Landin, Svensk Mjölk AB Det Mörka Hotet Men ändå finns hopp! 252 andel av kor 25% fördelning celltal individprov, mars 2011 248 20% 75 % av korna < 200 000 i celltal 15% 241 10% 5% 0% celltal per ml /1000 2009 2010 2011-25' 25'-50' 50'-75' 75'-100' 100'-125' 125'-150' 150'-175' 175'-200' 200'-225' 225'-250' 250'-275' 275'-300' 300'-325' 325'-350' 350'-375' 375'-400' 400'-425' 425'-450' 450'-475' 475'-500' 500'-525' 525'-550' 550'-575' 575'-600' 600'-625' 625'-650' 650'- Svensk Mjölk, Kokontrollen Svensk Mjölk, Kokontrollen Trendbrott i tankcelltalet? Samma celltal? SCC in 1000 per ml 400 375 350 325 300 275 250 225 200 175 150 125 Denmark Iceland Sweden Finland Norway Visserligen samma sak men Nya nivåer Större variationer Större mjölkförluster Högre och mer varierande 100 75 50 Trenden uppåt bruten? 25 0 Många kor, holstein och AMS riskfaktorer Year Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 19
Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 2 av 3 Akut klinisk mastit i Sverige Subklinisk mastit i Sverige annat 2,4% Bl. fl. 4,5% neg. 10,0% S. aureus pc+ 1,5% S. aureus pc- 19,8% neg 23,6% S. aureus pc+ 0,6% S. aureus pc- 16,8% KNS pc+ 5,6% Kol. ö. 0,4% Bl. fl. 19,7% Klebsiella 4,2% KNS 6,2% KNS pc- 10,6% E. coli. 16,0% A.p. 6,0% SRA 0,6% Klebsiella 0,8% E. coli 2,8% SRA 0,2% Sr d 7,8% Ent. spp 0,8% Sr.ö 0,9% Sr u 11,1% Sr d 15,6% Bac. Spp 0,5% A. p. 0,3% Ent. spp 0,8% Sr ö 2,0% Sr u 8,0% Eriksson Unnerstad et al, 2006 Persson et al, 2011 Bulk tank PCR Screenings 932 Swedish herds with AMS and/or > 100 cows Herds with Ct value < 40; 2010 & 2011 Mycoplasma bovis 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Sampled SRA 7,6 % Strikt kobunden Ett fall på ko hittills i Sverige Diagnostik med PCR på tanknivå Kan ge sjuklighet även hos kalv Smittreservoar? Oklar prevalens i landet Landin et al, 2011 Nya bakterier? Kobundna mastitbakterier dominerar fortfarande Svårare att kontrollera i lösdrifter med eller utan robot Inga nya smittämnen men känsligare analyser Olika bakterier, olika smittreservoar Mastitbakterierna Str. agalactiae E. coli Mycoplasma bovis Klebsiella SAMMA S. aureus Str. dysgalactiae A. pyogenes OLIKA CELLTALSKOR Str. uberis CELLTALSKOR KNS Mjölkning Hygien Riskfaktorer Smittskydd Djurimmunitet Ko till ko Smittspridning Miljö till ko Vi behöver lite mer kunskap Maldi Tof Andra kor Smittreservoar Stallmiljö Landin, 2011 e. Cook, 2005 20 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Samma celltal nya bakterier? Håkan Landin, Svensk Mjölk Sida 3 av 3 Kobundna mastiter SRA sanering LELY AMS, 120 kor Utvärdera Mjölkningen Ekonomin Tidpunkten Identifiera Gruppera Slakta ut Prevalens 75 % Gruppering Negativa PCR-tankprov senaste 20 mån, 32-34 kg/ko Strikt gruppering och smittskydd Landin, 2011 SRA SLAKT Agalactiae Löftet Miljöbundna bakterier Strikta och konsekventa åtgärder kommer att ge förväntat resultat Alla mastitbakterier Ta med dig detta Samma celltal, bakterier och riskfaktorer Nya analysmetoder ger mer information Tiden kring kalvning! Skydda kon från juverinfektioner när den är som känsligast! Hörnstenar för framgång Mjölkingen Torrt och rent Fokus på tiden kring kalvning Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 21
»Keeping up good udder health in Automatic Milking«Mari Hovinen, Helsingfors Universitet Sida 1 av 4 Keeping up good udder health in automatic milking This presentation is based on: Finnish Dairy Association: Good production methods in automatic milking 2007 Hygiene guideline (www.maitohygienialiitto.fi) Udder health of dairy cows in automatic milking, Hovinen 2009, doctoral thesis Instructions of MTT`s (MTT Agrifood Research Finland) Milking Installations group DVM, PhD Mari Hovinen University of Helsinki, Faculty of Veterinary Medicine, Department of Production Animal Medicine Grouping strategies in large free-stall barns in Finland, 2010-2013. Department of production animal medicine, MTT, TTS (Work Efficiency Institute) Kuva: Aila Rauatmaa Mari Hovinen, HU Outline of the presentation Why should udder health be better in AMS? Why is udder health situation not the best in AMS and why? Does it matter what robot you use? How do you keep up good udder health in AMS farms? What to do at udder health consultation visit as advisor or vet? Mari Hovinen, HU Quarter based milking: - no transmission of infection from one quarter to another - possibility of quarter based settings of milking machine - quarter based take-off reduced overmilking time More frequent milking Milking process is predictable (if it goes well) Less waiting in front of milking stall (if cow traffic ok) Always some kind of milk analysis Always rinsing/steaming of liners between milkings Mari Hovinen, HU Why is udder health worse in AM? (Hovinen, Rasmussen, Pyörälä 2009 and many more) Large free stall barns: infection pressure (overstocking), stress, function of cow traffic, barn design, feeding, hygiene Lack of grouping of cows: - no milking order transmission of infection through robot - milk leaking AMS > free-stall barn > tie-stall barn (Persson Waller et al., 2003) transmission through stalls Insufficient milking hygiene: - suboptimal milking conditions (overmilking) lead to invasion of teat canal with teat skin bacteria - bacterial transmission through liners/teat cleaning device Milking frequency: - infrequent milking/ low number of milkings mastitis - high number of milkings deteriorated teat condition - mastitis Detection of mastitis (especially subclinical) challenging transmission Mari Hovinen, HU of mastitis Some differences between brands Lely Astronaut DeLaval VMS No handling of the cow at robot Handling possible, manual use of the robot Free cow traffic Mainly guided traffic Ready-made settings in the User makes decisions, settings easy system, easy to use (switch-level, to adjust milking permission, dry-off schedule) Cleaning the teats with brushes Cleaning the teats with cleaning cup Mastitis detection EC MQC-C Mastitis detection EC- blood, OCC But.Management makes the difference! Mari Hovinen, HU 22 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
»Keeping up good udder health in Automatic Milking«Mari Hovinen, Helsingfors Universitet Sida 2 av 4 Ensure reasonable number of milkings with regular intervals Milk cows 2-3(4) times a day < 6 h milking intervals (MI) may be detrimental to teat tissue (recovery may take 6 hours) because milking time with low milk flow increases Too long MIs may cause bacteria to colonize teat causing mastitis MI should be 6-12 h (with expected milk amount 8-12 kg) and variation of MI less than ± 30 % (e.g. milking 3x/day, MI 8 h, variation 5,5-10,5 h) Check the lists by cow! If not OK, check: Milking permission if you make changes, follow the results Cow traffic (queue in front of robot <2 cows, feeding, waiting area, overstocking) Reasons for fetching the cows (<2-5% of the cows) disease, hoofs, cows that need attention during milking (mastitis, udder conformation, unsuccessful milkings), first parity cows, lazy cows (maybe too intense feeding), shy cows, nearly dry cows (do not get food on the robot) Mari Hovinen, HU Ensure fluency of milking Unsuccessful/ incomplete milking: attachment fails or teat cup takes off too early Milking permission right after Leads to milk leakage (should be <10% of cows), discomfort, impaired milk ejection, disturbed milking routine Check lists twice a day: unsuccessful milkings, (milking times of cows) <3% of milkings should be unsuccessful: - If more in many cows: dirty laser, failure in robot function, changes in udder conformation due to infrequent MIs - If some cows/one cow has several: mastitis, restlessness of cow, dirty udder with long hair, unsuitable udder conformation, too high switch level in relation to milk flow Mari Hovinen, HU Ensure good milking hygiene follow-up of milking procedure >95% of teat cleanings should be technically successful - check for restlessness of cows, long udder hair, unsuitable udder conformation, technical failures, cleanliness of laser Teats should be clean before teat cleaning and after (should be 1-2 on the scale 1-4) - teat cleaning device settings: number of brushings, length of teat cleaning cycle - cleanliness of teat cleaning device - teat condition teat tip, dryness of skin - no cows that lay on the alleys - clean environment Kuva: Aila Rauatmaa Kuva: Mari Aila Rauatmaa Hovinen, HU Ensure good teat condition follow-up of milkings Finnish recommendation: teat condition class I (healthy) 70-80%, class III < 3% Suitable liners Switch level; VMS 250 g/min, delay 5-10s (adjustable), Lely fast take-off Vacuum (43 46kPa) and pulsation (63-65) (testing and service reports) Check residual milk for overmilking Check changing time of liners (2000-10 000) Check milk amount/milking (10-12 kg) Check milking time and milk flow Testing of the robot during milking Follow up teat condition after any changes made Mari Hovinen, HU Electrical conductivity (EC) in mastitis detection (Hovinen et al., 2006) Milk colour in mastitis detection Subclinical mastitis: Correlation of SCC and EC <0,4 Of quarters with > 1 milj. cells/ml 9 ja 43 % were detected Of quarters with >400 000 cells/ml 9 and 32 % were detected False positive alerts 0/7 and 6/17 Clinical mastitis: 4/7 and 10/17 quarters had an alert on the day mastitis was detected 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 < 200 200-400 400-1000- 1000 5000 > 5000 EC depends on DIM, analysis procedure, breed and MI EC represents cell death SCC represents defence mechanisms of the udder AMS1 AMS2 Mari Hovinen, HU Clinical mastitis (Hovinen et al., 2006): 8/17 quarters with mastitis had an alert on the day of detection, milk of only 2 qarters was separated 5 quarters with bloody milk were all detected, but milk of only 2 quarters were separated (only one based on red colour blood) Rasmussen & Bjerring, 2005: All milk with 0,1% continuous blood flow was detected Photo Satu Pyörälä Mari Hovinen, HU Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 23
»Keeping up good udder health in Automatic Milking«Mari Hovinen, Helsingfors Universitet Sida 3 av 4 Automated SCC in mastitis detection VMS: OCC counts cells for cowscc of whole herd or individual cows; adjustable limits of alert. Not for separation of milk. Whole milk is used. Lely: MQC-C analyses quarter CMT-test (I-V) of whole herd or individual cows; adjustable limits of alert. Not for separation of milk. First milk is used. Hanna Poskiparta, HAMK University of applied sciences, Finland 2009: milk producers were mainly satisfied and adjusting possibilities were used Correlation between laboratory SCC and AMS SCC has been only 0.4-0.8 depending on the study Herd Navigator - herd management program LDH enzyme analysis Analyses, detects, recommends action Chagunda et al., 2006: SE for clinical mastitis detection was 85%, SP 99% Mari Hovinen, HU Mari Hovinen, HU Ensure that farmer understands mastitis detection system of the robot EC and milk colour are insufficient indicators especially for detection of subclinical but also for clinical mastitis and milk separation (Rasmussen, 2004, Hovinen et al., 2006) may lead to transmission of infection OCC/MQC-C seems promising Problems: - mastitis may not be detected - milk that is suitable for consumption may be separated/ falsely alerted Help farmer to find out what is measured, and which are the alert thresholds Compare results of AMS and your own examinations of herd udder health. If there is much contradiction between the two, try changing the thresholds, but never without follow-up Mari Hovinen, HU Ensure effective udder health followup at the farm Daily: - check general condition and cleanliness of cows - check teat tramps and swelling of the udders - check cows on alert lists: milkings, feed consumption, milk amount, unsuccessful milkings, AMS mastitis detection - BTMSCC (later weekly) Monthly: - cowscc follow-up: if cow SCC>150 200 000 take CMT and bacterial sample if needed (before introduction of AMS twice a month) analyse situation (new infections, bacterial diversion of the herd) - teat condition (robot settings, barn hygiene) - follow-up of milking (see slide 23) When needed: - check post partum and dry off cows - cut udder hair regularly Mari Hovinen, HU Ensure mastitis is not transmitted by different parts of the robot Str. agalactiae infections in AMS-farms in Finland, Sweden, Denmark CNS increased in 18 AMS farms in Denmark (Pedersen & Bennedsgaard, 2006), and in farm S. aureus spread to 2/3 of the cows (Zecconi et al.,2004) In AMS milking order is replaced by rinsing (25-40 C) and steaming (150 C) of the liners between cows - S. aureus as indicator of cleanliness of liners (Hovinen et al.2004,unpublished): bacteria was found on liners after rinsing an infection risk? Use longer rinsing/system wash procedures after milk that is separated Check whether liners and teat cleaning system are clean before milking In case of S. aureus or Str. agalactiae, change, clean and disinfect teat cleaning brushes daily Clean outer parts of the robot manually with soap and brush daily Mari Hovinen, HU Ensure mastitis is not transmitted teat spray Choose moisturising teat spray especially if teat skin condition is bad Choose teatspray that is suitable for the distribution of mastitis bacteria in the farm (http://www.mtt.fi/julkaisut/maitokoneet/vedinkastoyhteenveto.pdf) Always check from the robot company some compositions detrimental to the hoses etc. Check area of the udder that is covered by the spray - ask service to fix the system - check teat spray settings of the robot Sorting of teat spray in the container remember to shake the container Mari Hovinen, HU 24 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
»Keeping up good udder health in Automatic Milking«Mari Hovinen, Helsingfors Universitet Sida 4 av 4 Ensure mastitis is not transmitted via cows and stalls Ensure bookkeeping exists Cows with ab-treatment to treatment pen with: - a separate milking equipment - 2 times milking/day with robot (system wash afterwards) - (treatment pen with split-entry to the robot) If one robot/ group of cows grouping according to udder health If possible give permission to milk the cow more often (4 times?) check if it really happens Quarter dry off: In Denmark number of cows with one dry quarter was nearly doubled (from 7 to 12%) in AMS (Pedersen et al., 2006). Photo Satu Pyörälä Mari Hovinen, HU Bookkeeping confirms follow-up of cow health, AMS function and effects of any reconstructive action taken Udder health bookkeeping includes: - SCC, bacterial analyses, teat condition, mastitis treatments - function of mastitis detection and milk separation system (comparison to own observation/udder health visits) - function of teat cleaning system (follow-up of milkings) - function of milking machine: testing and service reports, changes made to settings of milking and consequences of them, follow-up of milkings Mari Hovinen, HU Ensure regular udder health work Average Finnish farm looses 350 / cow/year because of bad udder health (Rajala-Schulz, 2007) Start udder health work before introduction of AMS : Suitability of cows (especially new purchased cows and heifers), culling of cows with chronic mastitis, survey of distribution of mastitis bacteria, SCC, teat condition Healthy herd at introduction of AMS!!!! In Finland dairy advisors offer two farm visit packages before and after introduction of AMS Kuva: Satu Pyörälä Mari Hovinen, HU Udder health visit what to include data from the robot per cow: production, milk flow, milkings, MI and variation of MI, unsuccessful milkings, teats that are dried off, milking time, overmilking time, alert lists of milk quality (EC, colour, SCC), cows whose milk is separated per robot: production, amount of separated milk, milk flow, milkings, unsuccessful milkings, passages through robot or smartgate without milking, utilization rate, milking time, overmilking time AMS settings (robot/cow/quarter): vacuum, pulsation, switch level, milking permission, thresholds for alerts indicating mastitis, cleansing and rinsing of the system, teat cleaning, how many times liners have been used Mari Hovinen, HU Udder health visit what to include cow observations Overview of SCC and mastitis bacteria on farm - automatic milk sampler on farm before visit to get cowscc (DCC, lab, CMT) - OCC, MQC-C? - CMT and bacterial sampling during visit or before Follow-up of milking: efficacy of teat cleaning, attachment of teat cups, overmilking, teat condition, teat spray, teat tramps, cow behaviour at milking Fill in special forms made for cases of udder health or milk quality problems Analyse and solve the problem Photo: Aila Rauatmaa Mari Hovinen, HU Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 25
Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige Sida 1 av 4 Definitioner Blandat foder Att utfodra full och blandfoder och sköta korna för optimala resultat. D&U 2012 För VÄXA Sverige Annica Hansson, produktionsrådgivare och Margareta Båtelsson, veterinär Fullfoder Alla fodermedel blandas samman så att varje tugga vid varje tillfälle är identiska över dygnet. Blandfoder En del av fodermedlen blandas samman till en foderblandning som kompletteras med separat kraftfodertilldelning och i en del fall även hö/halm. Potentiella fördelar blandat foder Ökat foderintag Ökad avkastning? Förbättrad våmmiljö Skonsamma övergångar mellan foderpartier Kan använda mer spannmål Blanda i vitaminer och mineraler Använda billiga foderråvaror Koll på vad korna äter Detta förutsätter God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Foderanalyser och kontroll på ts halten! Relevant recept till djurgruppen Kalibrerad våg Rätt blandningstid Homogen blandning Ingen separation eller sortering Noggrannhet i hela foderkedjan! Detta förutsätter Starkt besättningsmanagement koll på korna! Fri tillgång sett ur kons perspektiv Ätplats Foderstyrning även sinkorna Vatten! Kontinuerlig uppföljning! Trots styrkor finns risker Negativ Energibalans acetonemi Våmförsurning Klövhälsa Looser cows Fruktsamheten långa kalvningsintervall risk för feta kor. Ofta ett spiralfenomen. Problem runt kalvningen kommer igång sämre Feta kor Sänkt immunitet infektionskänsliga Ofrivillig utslagning Djuröga krävs! 26 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige Sida 2 av 4 Trots styrkor finns risker Dyrt och tidskrävande i fall med flera, mindre djurgrupper och med svag logistik i foderlager och stallar Fler foderlager Mer avancerad foderkedja ökad sårbarhet Foderhygien Kompetenskrav i hela kedjan ett måste Håll koll på utfodringsrelaterade störningar Acetonemi feta kor Kalvningsförlamning äldre och feta kor Fetthaltsdepression lågt ph i våmmmen p.g.a. fiber och/eller strukturbrist Löpmagsförskjutning följdsjukdom, strukturbrist Fång tillvänjning, underlag, klövvård Leverförfettning feta kor Höga fetthalter energibrist Ödem natrium och/eller kaliumöverskott, sinkomixen Svår kalvning feta kor Immunstatus E vitaminbrist, stress, foderhygien Kvarbliven efterbörd feta kor, E vitaminbrist Fruktsamhetsproblem Framgångsfaktorer för blandat foder God grovfoderkvalité hygien, smaklighet och näringsinnehåll Hantering av foderlager Foderanalyser och kontroll på ts halten! Kalibrerad våg God kännedom om kogruppen Laktationsstadium, avkastningsnivå, hull, m.m. Receptet / rätt blandning! Uppföljning kontinuerligt! Konsumtion Mix Produktion Djurbedömningar Noggrannhet i hela foderkedjan! Foderkvalitet hygien Blockuttagare med rena snitt Rent i silon Inget löst foder Inget dåligt foder Rena däck Skadedjur Ren mixervagn Ingen värmeutveckling i mixen Daglig rengöring av foderbordet 3 5 % rator Foderblandning Optimalt ts i blandningen är 35 50 % Fördel om fodermedel under 0,8 kg/ko blandas upp i egen mix Optimal materiallängd 8 10 cm på strukturfoder Horisontella eller vertikala paddlar Finfördelade fodermedel först Blandningstid 1 3 minuter, följ tillverkarnas instruktioner Horisontella eller vertikala skruvar Grovfoder först Blandningstid 3 10 min, följ tillverkarnas instruktioner Uppföljning av foderblandningen Total ts konsumtion och avkastning överensstämmer det med beräkningarna? Ts halt i blöta fodermedel Foderblandningens struktur använd Skakabox Längs med foderbordets längd Över tiden som fodret konsumeras Värmebildning? Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 27
Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige Sida 3 av 4 Skakabox Penn State Particle Size Separator Foderstatsnormer Sintid Tillvänjning Upptrappning 10 kg ts >9 kg ts 15 17 kg ts 9 11 MJ/kg ts 11 12 MJ/kg ts 12,2 12,8 MJ/kg ts 120 130 g rp/kg ts 150 g rp/kg ts 170 190 g rp/kg ts > 500 g NDF/kg ts 400 g NDF/kg ts 320 360gNDF/kg ts Mineraler och vitaminer CAB: ([Na 2+ ]+ [K+]) ([Cl ]+[S 2 ]) 150 till 0 0 till 150 +200 till +450 E vitamin: 1800 2000 IU/dag 600 IU/dag Tidig laktation hög avkastning 12,2 12,8 MJ/kg ts 165 190 g rp/kg ts 300 370 g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 4 5 normalt Foderstatsnormer Medel och senlaktation, 25 35 kg 11 11,8 MJ/kg ts 140 170 g rp/kg ts 350 450 g NDF/kg ts Stäm av med gruppens hull Stäm av med gruppens ureanivå, 3 6 normalt Framgångsfaktorer för kon Balanserad foderstat Energibalans Kalciumbalans m.m. Fri tillgång på foder i koanpassad miljö Lättåtkomligt vatten av god kvalitet Kontrollerad sinko och kalvningsperiod Hullet God immunitet God klövstatus Lugn och ro Rent och torrt Hull Vomfyllnad Idissling Träck Klövstatus Päls Ätbeteende Djurbedömningar Foderkonsumtion Helt avgörande för framgång! + 0,6 kg blandning potential att ge 1 kg mjölk a 2,80 kr Utfodringsintervall tillputtning Ätutrymme Ingen sortering Stressat ätbeteende ger sämre idissling Gynnas av ojämn foderblandning, överbeläggning, begränsad giva, ett beteende som kan läras in som ung Motverkas av välblandat foder i fri tillgång Mål hög konsumtion 28 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Att utfodra full- och blandfoder och sköta korna för optimala resultat Annica Hansson och Margareta Båtelsson, Växa Sverige Sida 4 av 4 Besättningsmanagement Gruppering Hull? Laktationsstadium? Hälsa? Sinkor och tillvänjningskor grupper med olika krav! Den nykalvade kon har särskilda krav! Hur hitta störningar på individ och besättningsnivå? Fruktsamheten brunststyrka, flytningar och nyckeltal Hälta Foderleda/konsumtionsstörningar Mastiter och annan sjuklighet Besättningsmanagement, fruktsamhet Svårare med feta kor, tunna kor och sjuka kor God brunstpassning är A och O Mer än 80 % av brunsterna bör upptäckas för att nå vettigt kalvningsintervall kräver 2 3 semineringar per född kalv Längre kalvningsintervall och KSI i fullfoderbesättningar: 402,4 d jmf med 399,3 d i ej fullfoderbesättningar. KSI 126,2 d jmf med 122,3 d i ej fullfoderbesättningar Besättningsmanagement, strategi ett måste Foderstyrning Identifiera djur med hälsostörningar Åtgärda dem Fruktsamhet Börja seminera tidigt Åtgärda djur som inte cyklar i tid Använd OBS listor Rådgivning och djurhälsa, strategi ett måste Nuläge analys Sätt upp besättningsegna mål Lägg upp en strategi Följ upp Använd befintliga redskap OBS listor och Fruktsamhetsrapport Besättning Progesteron och ketonprov Hälsopaket Mjölk och FOKUS kurser Resultatuppföljning i ex. Instrumentpanelen Utnyttja varandra i lag Hela bredden av kompetenser samarbeta över yrkesgränser Djurägare och personal Veterinär, produktionsrådgivare, husdjurstekniker, klövvårdare, växtodlare, byggrådgivare m.fl. Sammanfattning För att lyckas med Fullfoder/blandfoder kräver noggrannhet med kontinuerlig uppföljning en ständigt pågående process Kvitto på bra foderstyrning bör vara liten spridning i hull inom djurgruppen och ingen ko över 3,5 i hull under pågående laktation Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 29
Kokontrollen. Varför då? Annica Hansson, Växa Sverige Sida 1 av 4 Kokontrollen. Varför då? D&U 2012 Annica Hansson, produktionsrådgivare VÄXA Vart ska vi? Användning Webben Exempel från fältet Juverhälsa Fruktsamhet Disposition Vart ska vi? Veta nuläge en förutsättning för att sätta mål Kokontrollen lagrar privata indata enligt officiell, internationell standard (ICAR) Möjlig att använda för egen jämförelse och jämförelse med kollegor och landet över både korta och långa perioder Ekonomiska vikter Kokontrollen (rätt) använd har stor potential! Tjänster som lutar sig mot kokontrollen Utbildning behövs Under Mina tjänster Användarinställningar Produktionssystem har man möjlighet att fylla i uppgifter om besättningens produktionssystem Produktionssystem Dessa uppgifter styr in gårdens resultat i respektive produktionssystem. Vill man sedan jämföra sig i t.ex. Signaler Djurvälfärd med kollegor som har likvärdiga förutsättningar anger man de premisser man anser relevanta. Besättningsuppgifter Årsredovisningen Underlag för att sätta mål 30 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012
Kokontrollen. Varför då? Annica Hansson, Växa Sverige Sida 2 av 4 Underlag för att sätta mål Signaler Djurvälfärd Signaler Djurvälfärd Jämfört med mina kollegor Trend, senaste året, föregående kontrollår och jämförelse För Jämfört med mina kollegor Sjukdomar fokus juverhälsa Trend, 12 månader, senaste kontrollåren och jämförelse 10 % sämsta, median och 10 % bästa. (Feb 2012) Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012 31
Kokontrollen. Varför då? Annica Hansson, Växa Sverige Sida 3 av 4 Vad gör detta i pengar? Beräknat med verktyg från Hälsopaket Mjölk Vad har vunnits på 1,5 år? Beräknat med verktyg från Hälsopaket Mjölk Instrumentpanelen, tankcelltal Instrumentpanelen, kvalitetstillägg Tjänster beroende av kokontroll Avelsrådgivning, Individavel Genvägen Foderrådgivning IndividRAM Hälsopaket Mjölk Hälsopengen Individjuver Efterkalkyl Mjölk Klövregistrering Besättningsuppföljning och helhetsrådgivning Plus Dokumentarkiv, Webrapporter, Signaler Djurvälfärd och Instrumentpanelen Fruktsamheten, management avgörande 200 kor Tjur för efterbetäckning Frivillig väntetid 58 dagar KFI 110 KSI 208 32 Djurhälso- & Utfodringskonferensen 2012