Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning

Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog på torv Våt fastmark <30 cm torvdjup Myrimpediment Jordbruksmark Dikad mark 0,28 4,60 1,77 3,35 0,35 Profil över Sveriges torvmarker. Källa Torvutredningen SOU 2002:100 Skala 1 miljon hektar Torvbranschens strategi för hållbar användning av torv Sverige täcks till ca 25% av torv bilden ovan visar hela denna torvmark uppdelad på olika typer av torvmark. Vi använder i dag endast 1 promille av denna mark för torvproduktion. I framtiden kommer vi att styra i första hand energitorvbruket mot torvmarker som redan är dikade. De läcker stora mängder CO 2. Det innebär att vi kan avbryta ett utsläpp från marken av CO 2 samtidigt som konflikterna med biologisk mångfald generellt sett blir mindre på den påverkade marken. Vi kan därigenom förena intresset av att minska klimatpåverkan och undvika konflikter med motstående intressen. Ett hållbart torvbruk kännetecknas av: 1. Vi sameldar i första hand torv och trädbränslen för att få ett effektivare energisystem baserat på biobränslen och minskar användningen av fossila bränslen. 2. Vi avbryter ett utsläpp av CO 2 från dikad torvmark och efterbehandlar torvmarken så att den kommer att fungera som en sänka igen och ta upp kol. Efterbehandling kan medföra att vi kan skapa värden för den biologiska mångfalden. 3. Som en bieffekt kan vi skapa sysselsättning i särskilt sysselsättningssvaga delar av landet. Hjortronboken försöker ge ytterligare svar på frågor om ett hållbart torvbruk. 2

Förord År 2002 gav Svenska torvproducentföreningen (STPF) ut Hjortronboken en liten bok om torv. I boken beskrevs torvbranschens syn på hur torv kan bidra till en uthållig utveckling på energiområdet och en hållbar växttorvanvändning. Sedan 2002 har ny forskning tagits fram som visar på delvis andra förutsättningar för torvbruket än tidigare. Det gäller bl.a. kunskap om läckande torvmarker och om värdet av att använda torv bl.a. i energianläggningar. Svenska torvproducentföreningen har därför beslutat att ge ut en ny Hjortronbok. Vi vidareutvecklar en strategi för att använda en råvara som är vanligt förekommande i Sverige på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Stockholm i mars 2008 Håkan Bjur Ordförande i Svenska Torvproducentföreningen 3

4

Myren är ett mytomspunnet landskap som fascinerat och gett upphov till många berättelser, både sköna och skrämmande. Detta landskap har också givit många människor viktig försörjning och gör så än i dag. Många människor har en speciell relation till torv. Det kan handla om naturupplevelsen med den öppna myren med dimhöljda konturer eller en fattig tallskog med små myrtjärnar. Berättare i såväl ord, bild och ton har skildrat myrlandskapet i alla tider. För andra människor hänger torv samman med hårt arbete på torvtäkten. Det finns många skildringar om slitet ute på myren med skarpslipad spade i brännande sol omgiven av broms, mygg och knott. Rapporten Wise use of mires and peatlands (Klok användning av myrar och våtmarker) togs fram av International Mires Conservation Group (IMCG) och International Peat Society (IPS) och handlar om hur man på bästa sätt kan använda torv. För ett land som Sverige med stora tillgångar av torv är det naturligt att använda denna resurs på ett nyttigt och långsiktigt hållbart sätt. En sådan användning skall självfallet ske med stor hänsyn till andra intressen. Regeringen har uttryckt en liknande uppfattning när man slog fast i budgetpropositionen för år 2008 att en energipolitik för ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och ekonomisk konkurrenskraft också rymmer torven som energikälla, om än i begränsad omfattning. Hjortronboken 2 syftar till att väva samman en sådan samlad syn. Under alla tider har det funnits en kritik från speciellt naturvården som hänger samman med torvproduktion på orörda torvmarker. Sedan slutet av 1990-talet har frågan om klimateffekterna blivit mer uppmärksammade. 5

Vad är torv? Torv är ett material som förekommer i naturen och som består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden, dvs. vid låg eller ingen syretillförsel. När torvdjupet överstiger 30 cm används begreppet "torvmark". Torvmarker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar. Torvmarksbildningen är en process som påbörjades efter inlandsisens tillbakadragande och som fortfarande pågår. 25% av Sveriges landyta består av torvmarker. I dag använder vi endast 1 promille av denna landyta för torvproduktion. En fråga som har varit föremål för diskussion är om torv skall klassificeras som fossilt eller bio. I Sverige och i det internationella samarbetet har torv hittills betraktats som fossilt eller likvärdigt med fossila bränslen. I våra nordiska länder har begreppet långsamt förnybart biomassabränsle använts som ett sätt att karaktärisera torv. FNs klimatpanel IPCC valde våren 2006 att placera torv som ett bränsle i en egen kategori torv. Forskning som stötts av Naturvårdsverket, Energimyndigheten och torvbranschen visar att torvens klimategenskaper kan växla från att vara likvärdiga med trädbränslen till att vara likvärdiga med kol. Vi anser att IPCCs klassificering av torv ger en mer rättvisande bild av torvens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, dvs. från valet av torvmark, via produktion till användning och efterbehandling av torvtäkten. Torvbruket ur ett livscykelperspektiv. 6

Foto: Marie Kofod-Hansen Användning av torv I Sverige har användningen av torv ändrats över tiden. Under de båda världskrigen använde vi mycket torv för energiändamål beroende på att krigen hindrade importen av viktiga energiråvaror. Efter krigen ersattes torv av kol och olja och i viss mån av vattenkraft. Då torv återintroducerades i energisystemet i slutet av 1970-talet var argumentet att ersätta olja. I den omställning av energisystemet som nu sker spelar torv en roll som ett viktigt komplement till trädbränslen. Vi har använt torv i våra trädgårdar och växthus under lång tid. Hobbyodlandet ökar och torv är viktig för att fritidsodlaren skall lyckas i trädgården. Strötorv och blocktorv är de kvalitéer som finns på marknaden. Blocktorv produceras i södra Sverige och innebär att man med grävmaskin lyfter upp torvblock som frystorkar över vintern. Torv är i det närmaste oersättlig för såväl yrkes- som hobbyodlare. Det är torvens unika förmåga att omväxlande uppta och avge vatten, luft och näringsämnen som gör torvprodukterna eftertraktade inom trädgårdsnäringen såväl i Sverige som i de flesta andra av världens länder. Praktiska erfarenheter och forskning visar att det är svårt att utveckla alternativ till torv med samma goda egenskaper. Torv användes i torrdass innan vi introducerade vattenklosetten. Torv används numera som strö vid djurhållning. Det är bra för nötboskapens och hästarnas hälsa att stå i torv. Det beror på att torv i stort sett är bakteriefri och inte utvecklar ammoniak när den blir fuktig. Även om torv kanske är dyrare än andra alternativ är den ändå konkurrenskraftig exempelvis genom att det går åt mindre strömaterial och att veterinärkostnaderna kan minskas. Dessutom har den använda torven utmärkta egenskaper som gödsel. Denna kunskap är inte ny då torven användes redan i det gamla bondesamhället. En ökande marknad för torv är i hästgårdar. 7

Torvens fibrer fungerar utmärkt till textilier som de spinns tillsammans t.ex. ull eller lin. Designer Lotta Persson har specialiserat sig på kläder i torv. Vid tillverkning av whisky används torv för att röka malten. Torven ger en karaktäristisk smak åt whiskyn. Torv används också i textiler. I torv förekommer 5-20 cm långa växtfibrer. Fibrerna är mjuka nog för att användas i textilier. För att växtfibern ska kunna spinnas måste den blandas med exempelvis ull eller lin. En vanlig kombination är 60% torv och 40% ull. Torv används också för att ge smak åt whisky. Torv har använts som isoleringsmaterial i flera hundra år. Genom att intresset har ökat för att ta fram rena biologiska material utnyttjas torv som isolering. Torv som används som lösfyllnad eller som plattor och block har en mycket god isoleringsförmåga med liten miljöpåverkan. Slutligen kan nämnas att torv också används som material vid rening av vatten och luft. Foto: Marie Kofod-Hansen Foto: Marie Kofod-Hansen Foto: Mcakmyra Whisky Torv har en mycket god isoleringsförmåga med liten miljöpåverkan och kan vara ett bra alternativ till dagens konventionella material. Värmeisoleringen är likvärdig med mineralull. 8

Torven behövs i energisystemet Ett första led i en strategi ett hållbart energisystem är att pressa ned förbrukningen av energi eftersom den bästa kilowattimmen är den som inte produceras. Efter att vi sparar energi och använder den så effektivt som möjligt producerar vi den energi vi behöver på ett hållbart sätt. EU har beslutat att användningen av förnybara bränslen inom unionen skall uppgå till 20 % av den totala användningen av bränslen till 2020. För Sveriges del innebär det att vi måste använda energi effektivare och öka användningen av förnybara bränslen från ca 40 till 50%. EU betonar också behovet av tryggare energikällor som produceras i närområdet. Torv kan spela en viktig roll i energisystemet genom att den: ökar försörjningstryggheten leder till en minskad användning av fossila bränslen är viktig vid sameldning genom att den minskar problem med driftstörningar gör det lättare att använda nya svåreldade biobränslen ökar möjligheten för konkurrenskraftig produktion av alternativa drivmedel frigör trädbränslen för andra ändamål än energiproduktion förbättrar ekonomin i energikombinat Det övergripande energipolitiska målet som riksdagens beslutat om är att ersätta olja och andra fossila bränslen med inhemska, helst förnybara och miljövänliga bränslen. Sveriges energiförsörjning är fortfarande till 30% beroende av olja. Studier som tagits fram med stöd Söderenergi förser mer än 200 000 människor, kontor och industrier i södra Storstockholm med fjärrvärme. I de fyra anläggningarna eldas huvudsakligen biobränslen och returbränslen. Foto: Söderenergi 9

Torv och trädbränsle har egenskaper som kompletterar varandra vid sameldning. Studier visar att torvens innehåll av mineraler och svavel motverkar askproblem i pannorna. av energimyndigheten och torvbranschen visar att det finns stora möjligheter att bedriva ett energi- och resurseffektivt torvbruk genom sameldning med trädbränslen. Besparingar på 21-30 % noteras av EU-kommissionen i stora svenska kraftvärmeverk då trädbränslen och torv sameldas. Studier vi genomfört visar att vi genom att använda torv och trädbränsle tillsammans kan öka el-utbytet med upp till 10% i olika anläggningar. Sameldning torv och trädbränslen Det är ett känt faktum att torv och trädbränsle har egenskaper som kompletterar varandra och skapar betydande effektivitetsvinster vid sameldning. Forskning pågår för att klarlägga de bakomliggande mekanismerna rörande torvens positiva sameldningseffekter. Det har visat sig att torvens innehåll av mineraler och svavel, kan binda upp alkalimetallerna som ställer till problem vid förbränningen. Några andra orsaker till torvens positiva roll vid sameldning är: borttransport av besvärliga element via sulfater i svavelrika torvtyper tillförsel av lermineraler vilka kan binda kalium och natrium inblandningen av torvaskan i sig, vilken pga av sin sammansättning höjer smältpunkten, vilket är positivt ur förbränningssynpunkt. 10

Foto: Marie Kofod-Hansen Dikade torvmarker står för cirka 16% av Sveriges mänskligt skapade klimatutsläpp. Torven och klimatet Debatten om klimatförändringarna påverkar i allt större utsträckning hur vi använder våra naturresurser. En kritik som riktats mot torvbruket är att utvinning av torv negativt påverkar den biologiska mångfalden och ödelägger orörd natur. Till detta kommer att orörd torvmark genom sin tillväxt binder in kol som sänkor varför det även från klimatsynpunkt är negativt att utnyttja just orörda torvmarker. Torvutredningen har bedömt att Sveriges torvmarker varje år binder in kol motsvarande 6-14 TWh. Att dikning av torvmarker vanligen medför att dessa övergår från att ha varit kolsänkor till att avge CO 2 till atmosfären genom oxidation av växtmaterial har länge varit känt. Däremot har inte omfattningen av dessa utsläpp varit känt så länge. Studier har genomförts inom SLU som visar att dikade torvmarker står för ca 16% av Sveriges mänskligt skapade klimatutsläpp. Det motsvarar hälften av de årliga utsläppen från transportsektorn! Det klimatanpassade torvbruket går ut på att vi använder torv från marker som redan läcker CO 2, dvs. från s.k. källor. Härigenom utnyttjar vi en naturresurs som bokstavligen försvinner till atmosfären oavsett om den eldas eller inte samtidigt som vi bevarar orörda torvmarker som hela tiden växer och binder in kol. Därför kan man säga att torv är en råvara som kontinuerligt förnyas. Genom att använda torv för energiändamål ersätter vi olja och kol och stärker introduktionen av biobränslen. Ett utsläpp av CO 2 sker till atmosfären när torv eldas som är lika stort som det utsläpp som ändå skulle ske från den dikade torvmarken även om torven inte utvunnits. Det vill säga att utsläppet tidigareläggs och att energin i torven tillvaratas. Det som gör detta handlingsalternativ extra intressant är att vi efter cirka 20-30 år åter kan skapa en s.k. sänka 11

Foto: Björn Hånell Genom att tillföra näring i form av torvaska kan man öka takten i återväxten av skog efter avslutad torvtäkt. genom att plantera skog eller anlägga en våtmark på den avslutade täkten. Skog eller våtmark kan då binda in kol igen och därigenom sluts kretsloppet. Det finns därför flera fördelar med att använda torv vi använder en inhemsk resurs för att ersätta olja och kol samt skapar på sikt en kolsänka av en kolkälla på detta sätt medverkar torvbruket till att fullfölja både energi- och miljöpolitiska mål! Det finns även andra sätt att påverka utsläppen från dikade eller på annat sätt påverkade torvmarker, t.ex. genom att täppa igen dikena. Vi anser att torvutvinning medför flera olika fördelar och eftersom det rör sig om över en miljon hektar dikad torvmark bör flera olika handlingsvägar kunna användas för att minska klimatpåverkan från dessa marker. Torv som uppvisar goda egenskaper från klimatsynpunkt bör hanteras på samma sätt som trädbränslen i nationella sammanhang, IPCC samt i EU. Vi har också noterat att IPCC givit en mer korrekt bild av torv genom att placera torv i en egen kategori torv. För att kunna säkerställa en sådan mer positiv behandling av torv krävs en certifiering eller klassificering av torvbruket som säkerställer vissa grundläggande krav på hållbarhet och miljöanpassning. 12

Den biologiska mångfalden Torvproduktion innebär temporärt en stor förändring av landskapet - ett område dikas och ytskiktet tas bort och liknar sedan ett traditionellt jordbruk. Produktionen av torv sker på detta område under ca 20-25 år. En utmaning för torvbranschen är att finna områden lämpliga för torvproduktion som är av mindre betydelse för den biologiska mångfalden och samtidigt försöka efterbehandla dessa områden på ett sätt som förenar intresset för klimat och biologisk mångfald. Dikad torvmark och torvrik jordbruksmark som läcker stora mängder CO 2 är en viktig potential för det hållbara torvbruket eftersom påverkade torvmarker i regel innehåller mindre värden för den biologiska mångfalden. Det kan dock finnas värden för biologisk mångfald i sådan torvmark som omöjliggör torvutvinning. Naturvårdsverket har i sin utvärdering av miljömålet Myllrande våtmarker också framhållit att torvtäkt bör sker endast i myrar som redan är kraftigt påverkade av dikning eller i ofullständigt utbrutna täkter. En viktig fråga för torvbranschen är att utveckla instrument för att från ett övergripande perspektiv bedöma vilka torvmarker som kan användas för torvproduktion och vilka som bör bevaras. Forskning pågår just nu för att underlätta sådana bedömningar. Det gäller att utveckla s.k. indikatorer som gör att man snabbt kan sålla ut värdefulla områden för den biologiska mångfalden. En annan viktig fråga är att utveckla metoder för att minska konflikter med olika motstående intressen vid val av torvmark och produktion. Det kan gälla att restaurera eller nyanlägga en våtmark för att kompensera olika intressen som påverkas av torvtäkt. Foto: Marie Kofod-Hansen Jungfru Marie nycklar Foto: Henrik von Stedingk Trollslända Det är viktigt att slå vakt om den biologiska mångfalden. Torvbranschen planerar en fond för för att bevara och vårda våtmarker av betydelse för den biologiska mångfalden efter avslutat torvbruk. 13

Olika efterbehandlingsmetoder ger skilda effekter för den biologiska mångfalden. Anläggning av sjöar/våtmarker ger utan tvekan den högsta biologiska mångfalden. Om näringsförhållanden, ph-värdet och läget i landskapet är det rätta kan området få hög artrikedom, särskilt vad det gäller fågelliv. Det är dock mycket viktigt att tidigt bedöma vad man vill uppnå och att hålla i minnet att begreppet biologisk mångfald inte är helt enkelt att tolka och dessutom kan leda till olika slutsatser i ett konkret fall. Torvbranschen har tidigare förklarat sig beredd att skapa en fond för att bevara och vårda våtmarker av betydelse för den biologiska mångfalden efter torvbruk. På detta sätt bör det vara möjligt att skapa och långsiktigt hävda viktiga områden för den biologiska mångfalden. För att detta skall vara möjligt att göra krävs dock att långsiktiga spelregler skapas för torvbruket. Foto: Marie Kofod-Hansen Olika metoder för efterbehandling Plantering av skogs- eller energiskogsodling Jordbruk, betesmark eller odling av olika grödor Grund sjö, ny våtmark Återskapande av myrmark med torvbildning Övrigt Området används för rening av avloppsvatten, golfbana, fiskodling etc. Foto: Marie Kofod-Hansen Porla vid Hasselfors utanför Örebro är ett exempel på efterbehandling av torvtäkt till våtmark. Dagens metoder för torvutvinning med svagt lutande slänter skapar goda betingelser för exempelvis vadarfåglar och änder. 14

Torv och sysselsättning En konsekvens av att vi använder mer torv är att vi kan skapa viktig sysselsättning framför allt i glesbygd. Totalt bedöms ca 2 000 personer i dag vara sysselsatta inom torvnäringen ofta i form av deltidssysselsättning för entreprenörer och lantbrukare. Torvbruket kan därför spela en viktig roll för aktiv landsbygdsutveckling. Vi har studerat möjligheterna att öka efterfrågan på torv i landet så att vi i framtiden skulle producera mellan 9 och 12 milj. m 3 torv. Vi har därvid också funnit att det finns en betydande potential för storskalig torvproduktion i form av energikombinat i framför allt norra Sverige. Källa: HMAB Ett exempel på energikombinat är i Sveg där NBE Sweden AB med Härjedalens Miljöbränsle AB (HMAB) som delägare har långtgående planer på ett kombinat för tillverkning avetanol, fasta bränslen, el m.m. Förutom ur energisynpunkt är bioenergikombinatet viktigt för sysselsättningen och medverkar till att bibehålla viktig infrastruktur. Enligt Torvutredningen sker ca 40% av godstransportarbetet på Inlandsbanan söder om Östersund genom transport av torvbriketter till bland annat Mälardalen. Ett annat exempel på åtgärder för att generera energi och sysselsättning är norrländska myrmarker som använts för odling, men som länge legat i träda. Dessa marker lämpar sig också väl för odling av rörflen som i kombination med torv utgör ett viktigt bidrag i energimixen. Rörflen är ett fuktigt bränsle och behöver sameldas med torv för att fungera bra i pannan. HMAB är ett bra exempel på att intresset för att skapa viktig energi för omställningen av energisystemet och nya arbetstillfällen kan förenas. 15

Foto: Marie Kofod-Hansen Ett hållbart torvbruk Enligt Brundtlandkommissionen innebär hållbar utveckling att dagens generationer inte agerar så att framtida generationers livsbetingelser äventyras. Det innebär bl.a. att man inte tar ut lagerresurser bundna i mark och jordskorpa. Vi anser att det är förenligt med en hållbar utveckling att genomföra en omställning som innebär att vi i fortsättningen prioriterar användning av sådan torvmark som läcker CO 2 till följd av pågående torvbruk, tidigare dikning eller är brukad jordbruksmark. I dessa marker binds inte in någon kol utan det kol som finns avgår successivt genom oxidation. En användning av denna torv för att underlätta omställningen av vårt energisystem och därigenom skapa sysselsättning och regional utveckling är därför enligt vår uppfattning långsiktigt hållbart från ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Det finns tillräckliga mängder lämplig torvmark för att kunna bedriva ett uthålligt torvbruk. Efter torven utvunnits efterbehandlas torvmarken till skog eller våtmark varigenom kretsloppet sluts igen. Genom att efterbehandla till våtmark kan vi skapa värden för den biologiska mångfalden. Ett fortsatt torvbruk kan härigenom medverka till en framsynt politik vad gäller hushållning med naturresurser. I dag producerar vi mellan 3 och 4 milj. m 3 torv per år på en promille av Sveriges torvmarker. I en öppen ekonomi är det marknaden som avgör hur mycket vi kan producera av olika råvaror. För att kunna vidmakthålla en konkurrenskraftig torvproduktion krävs dock att vi successivt kan förnya äldre torvtäkter och anpassa produktionen så att den svarar upp mot den ökande efterfrågan från energi-, trädgårds- och strötorvsektorn. Samtidigt är planerings- och prövningsprocessen komplex vilket leder till att det ställs krav på ett aktivt agerande från företagens sida för att kunna få nya tillstånd. Som ett räkneexempel har vi räknat på konsekvenserna av att öka torvproduktionen från 3-4 upp till 9 milj m 3. I sammanhanget kan nämnas att Kungliga Vetenskapsakademien föreslagit att torvproduktionen kan öka med det dubbla eller från 4 till 8 milj. m 3. 16

Torvbranschen har tidigare uttalat sig för att inte använda torv från marker som är skyddsvärda genom att exempelvis omfattas av Natura 2000 eller Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Om det skapas långsiktigt goda förutsättningar för torvbruket är torvbranschen beredd att vidta följande åtgärder för att uppnå ett hållbart torvbruk: Styra det framtida torvbruket mot redan öppnade eller dikade torvtäkter eller på annat sätt påverkade torvmarker. Verka för att bästa möjliga teknik används för utvinning av torv. Ny teknologi för att suga eller pumpa upp torv från torvmark har utvecklats av Finska VAPO och prövas nu även i Sverige. Gemensamt med statliga myndigheter eller andra intressenter bygga upp en fond för efterbehandling och hävd av torvmark efter det att torvutvinning har avslutats. Vi är också beredda att medverka i olika EU-projekt för att öka den biologiska mångfalden genom kompensation och efterbehandling. Gemensamt med statliga myndigheter och andra forskningsfinansierande organ stödja en forskning och utveckling som innebär att det framtida torvbruket kan bedrivas på ett hållbart sätt med hänsyn tagen till olika motstående intressen. Fördjupning Arealer av dränerade växthusgasemitterade torvjordar digital kartstudie, SGU-rapport 2006:14 Dikad skogsmark och myr med djup torv som resurser för uthålligt torvbruk i Sverige, Björn Hånell, SLU Umeå TorvForsk 2006 Ett långsiktigt hållbart torvbruk rapport från torvbranschens arbetsgrupp för vissa torvfrågor Stockholm i december 2006, Johanssonrapporten Hjortronboken en liten bok om torv, torvens ramvillkor och branschens strategi, STPF, Stockholm 2002 Minskade askrelaterade driftsproblem (beläggning, slaggning, högtemperaturkorrosion, bäddaglomerering) genom inblandning av torv i biobränslen, Marcus Öhman, Christoffer Boman, Thomas Erhardsson, Carl Gilbe, Linda Pommer, Dan Boström, Anders Nordin, Robert Samuelsson, Jan Burvall. Umeå Universitet och SLU. Ett projekt finansierat av Värmeforsk och TorvForsk i samverkan. Myrskyddsplan för Sverige, Naturvårdsverket 2007 Myllrande våtmarker, underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, rapport 5771, december 2007 Torvströ till svenska mjölkkor, Karin Andersson, SLU 2007 Wise use of Mires and Peatlands background and principles including a framework for decisionmaking, IPS och IMCG, Finland 2002 Vår gemensamma framtid, rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling, under ordförandeskap av statsminister Gro Harlem Brundtland, Stockholm 1988 Växthuseffekt och skogsproduktion: Hur skall vi hantera våra dikade skogsmarker? Dokumentation från seminarium och workshop i Stockholm 24 aug. 2005. Arrangör LUSTRA, KSLA/LUSTRA 2005. www.torvproducenterna.se www.torvforsk.se 17

Snabba fakta om torv Vad är torv? Torv är ett material som förekommer i naturen och som består av döda växter som förmultnat under fuktiga förhållanden, dvs. vid låg eller ingen syretillförsel. Torvmarker bildas genom att markområden försumpats eller genom igenväxning av sjöar. Torvmarksbildning är en process som påbörjades efter inlandsisens tillbakadragande och som fortfarande pågår. Hur klassificeras torv? Torv har tidigare klassificerats som ett fossilt bränsle. FNs klimatpanel beslutade våren 2007 att torv i framtiden inte skall klassas som fossilt utan placeras i en egen kategori - torv. Hur mycket torv finns och hur mycket använder vi? 20-25% av Sveriges landyta täcks av torv beroende på definitionen av torv. Vi använder i dag ca en promille av denna yta för torvproduktion. Produktionen av torv i Sverige uppgick till ca 4 milj. m 3 år 2006. Hur kan vi klimatanpassa torvbruket? Genom att producera energitorv på torvmark som redan läcker CO 2, samelda torv tillsammans med trädbränslen och efterbehandla så att marken kan ta upp kol igen, uppfyller vi regeringens krav på klimatanpassning. Hur går torvproduktionen till? Innan man får utvinna torv krävs en noggrann prövning enligt Torvlagen och Miljöbalken och regeringen avgör ytterst om energitorv får produceras. Torvproduktion innebär en omfattande förändring av landskapet. Efter det att produktionen har avslutats efterbehandlas torvmarken och antingen planteras skog eller anläggs våtmark. Därigenom kan värden skapas som är viktiga för den biologiska mångfalden. 18

Hur mycket torv kan vi i framtiden producera och använda i Sverige? I dag producerar vi ca 4 milj. m 3 torv i landet och studier som vi har genomfört visar att en nivå på torvproduktionen om 9 milj. m 3 kan vara rimlig. KVA föreslog i en rapport om biobränslen hösten 2007 att torvproduktionen kunde fördubblas från 4 till 8 milj. m 3. Importerar vi 3 milj. m 3 till Sverige kan användningen för energi-, odlings- och ströändamål uppgå till totalt 12 milj. m 3. Vilken roll spelar torv i energisystemet? Torv spelar en viktig roll i vårt fjärrvärmesystem. Om vi använder 9 milj. m 3 torv i energisystemet ersätter vi motsvarande 840 000 m 3 eldningsolja. Det innebär att torvanvändningen i fjärrvärmesystemet skulle öka från 7% till 15%. Sameldning mellan torv och trädbränslen innebär en betydande effektivisering som kan beräknas uppgå till 10% i olika anläggningar i fjärrvärmesystemet. Vilka andra användningsområden finns för torv? Torv spelar också en viktig roll som jordförbättringsmedel i våra växthus och trädgårdar och som strö i stall och ladugårdar. Torv kan också spela en viktig roll som luft- och vattenrenare. Torv och sysselsättningen I dag uppgår det antalet personer som är totalt är berörda av torvbruket till ca 2 000 och i framtiden kan vi skapa ytterligare ca 1 500 jobb om vi kan fortsätta att utveckla den svenska torvbranschen. Om vi inte kan få klara besked från regeringen finns det en risk att många av dessa jobb försvinner. 19

Torv är en resurs som vi har gott om i Sverige. Landet täcks till ca 25% av torv. Vi använder endast en promille av denna mark för att utvinna torv. I framtiden kommer vi att i första hand använda redan dikade eller på annat sätt påverkade torvmarker för torvproduktion. Genom att dessa marker redan släpper ut CO 2 kan vi avbryta ett utsläpp av växthusgaser samtidigt som vi får ett effektivare energisystem baserat på biobränslen och minskad användning av fossila bränslen. På samma gång avbryter vi ett utsläpp av CO 2 från dikad torvmark och efterbehandlar torvmarken så att det kommer att fungera som en sänka igen och ta upp kol. Som en bieffekt kan vi skapa sysselsättning i särskilt sysselsättningssvaga delar av landet. På detta sätt uppnår vi ett hållbart torvbruk som förenar ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. I Hjortronboken söker vi ge ytterligare svar på frågor om ett hållbart torvbruk. Svenska Torvproducentföreningen och kampanjen Svensk Torv, Torsgatan 12,111 23 STOCKHOLM, tel 08-441 70 73, e-post: magnus.brandel@torvproducenterna.se www.torvproducenterna.se