Michèle Mouton First lady Hon är den mest framgångsrika kvinnan i motorsportens historia. Tidigare i år tilldelades hon Hederslegionen av den franske presidenten. Audi magasin åkte till Paris för att träffa rallylegenden Michèle Mouton. Text Markus Wilhelmson Foto Mattias Bardå Audi magasin / 11
Modig och orädd. Michèle Mouton är präglad av sin uppväxt. Pappa Mouton var en varm hårding. 12 / möten / Audi magasin
»Jag ville aldrig bli rallyförare. Det var bara en slump alltihop.«hotellet intill Place de la Concorde i Paris är av det slaget att personalen i entrén bär hög hatt och kallar en Monsieur. I frukostmatsalen, där gästerna är djupt försjunkna i morgonfärska exemplar av Le Monde eller Le Figaro, porlar en springbrunn. Några dricker champagne till frukostbaguetten. Ett glas apelsinjuice kostar en hundring. Det är det fiffiga med lyxhotell: Man kan gå in och dofta lite på flärden och för en stund låtsas att man hör hemma här. Michèle Mouton behöver inte låtsas. Med en silverfärgad Gucciväska och en guldpimpad iphone smälter hon in perfekt, något som inte annars har kännetecknat hennes liv. När Michèle Mouton i mitten av 70-talet gjorde entré i rallyvärlden var hon en främmande fågel, ett exotiskt inslag, ensam kvinna i den mest mansdominerade av sporter. Hon klättrade uppåt, steg för steg. Stora genombrottet kom när Audi 1980 kontaktade henne och ville att hon skulle bli en av stallets två förare i den bil som kom att revolutionera rallysporten: Audi quattro. Michèle Mouton vann därefter fyra VM-deltävlingar och var ytterst nära att ta hem totalsegern i VM 1982. Hon har med all rätt kallats den mest framgångsrika kvinnan inom internationell motorsport någonsin. I år har hon tilldelats Hederslegionen Légion d honneur av den franske presidenten Nicolas Sarkozy. Michèle Mouton rättar till det perfekt liggande håret, beställer en kopp te och rycker på axlarna. Jag har aldrig reflekterat över att det jag gjorde var något speciellt. Jag har inte sparat några priser, hemma finns ingenting som påminner mig om mina år som rallyförare. För mig existerar bara i dag. I går är ointressant och i morgon är jag kanske död. Men visst är du väl stolt över vad du åstadkom? Eftersom alla vill prata med mig hela tiden om det förflutna förstår jag att det jag gjorde betydde mycket för många. Jag accepterar det, men förstår det inte. Om jag har åstadkommit något är det tack vare honom. Han var min första sponsor och mitt starkaste stöd. Jag tror att jag förverkligade det liv som han själv drömde om. Han var krigsfånge i Ryssland i fem år, och när han blev fri var han för gammal för att satsa på en egen karriär inom motorsport. Stämmer det att du stal hans bil när du var 14 år? När pappa skjutsade mig till skolan hade jag iakttagit honom och försökt lära mig hur man kör bil. En dag lekte jag med några kompisar på våra ägor i södra Frankrike, där mina föräldrar odlade rosor och jasmin som användes till parfym. Jag bestämde mig för att flytta bilen eftersom den stod i vägen, så jag körde en bit på grusvägarna. Pappa såg att hans bil försvann och trodde att det var tjuvar. Sedan den dagen har jag fortsatt att köra bil. För mig har bilen en djupare mening. Den står för oberoende. För frihet. För möjligheter. Jag skulle aldrig kunna leva utan bil. Hur reagerade din pappa när du sa att du ville börja tävlingsköra? Jag dansade rock n roll med en kompis som körde rally. Det var så det började. Han berättade hur allt fungerade, och jag blev nyfiken. Jag följde med honom till Korsika på en tävling och satt i baksätet. Han var missnöjd med sin kartläsare, så jag fick ta över. Men efter tre eller fyra tävlingar sa min pappa:» Jag ser att du älskar det här, men jag skulle föredra att du kör själv. Jag köper en bil till dig och betalar dina utgifter. Du får ett år på dig att bevisa vilken nivå du kan nå.«han måste ha varit en modern man som stöttade att hans dotter skulle köra rally? Han litade på mig och visade aldrig någon rädsla. Inte en enda gång under min uppväxt fick jag höra»akta dig för det där«,»var försiktig«eller»det där är farligt«. Rädsla begränsar och blockerar oss. Jag har försökt att ha samma inställning när jag uppfostrar min egen dotter. Hur reagerade du när du tilldelades Hederslegionen? Det första jag sa till presidenten var att pappa skulle förtjäna medaljen mer än jag. Jag tänkte på min pappa direkt. När förstod du att du hade talang? Det förstod jag aldrig. Du ska veta en sak. Jag ville aldrig bli rallyförare. Det var bara en slump alltihop. Jag tänker» Audi magasin / 13
ibland på alla kvinnor som har en utstakad plan, ett tydligt mål med vad de gör, som vill uppnå något. Det ville aldrig jag. Jag försökte bara undvika att göra bort mig. Jag fick tillgång till samma bilar som männen och försökte egentligen aldrig besegra dem. Jag ville bara nå deras nivå och undvika att vara pinsam. Men flera av dem kände sig hotade av dig. Ari Vatanen sa före San Remo-rallyt, som du sedan vann, att»jag kan inte och kommer aldrig att förlora mot en kvinna «. En annan av dina konkurrenter, Walter Röhrl, sa att han kunde tänka sig att bli besegrad av någon annan, men aldrig av dig. Det påstods också att Walter hade sagt att jag hade en så fantastisk bil att en apa kunde köra den. Eftersom Mouton betyder får på franska sa jag att jag inte kan vara en apa eftersom jag redan är ett får. Men jag tror mest att det var journalister som skapade den där konflikten. Hur upplevde du situationen att vara kvinna i den här mansdominerade miljön? Jag tänkte egentligen aldrig på det. De flesta var gentlemän. Du var inblandad i flera incidenter. Du kraschade in i en stenmur i 100 km/tim, körde två mil i Kenya på tre hjul och styrde ner bilen i en sjö för att släcka elden när motorn brann och jag bröt ett ben i handen en gång, annars klarade jag mig bra. I Faraorallyt körde jag av vägen i full fart och rullade runt i öknen med 400 liter bensin i bilen. Då hade jag tur att bilen inte började brinna. Vad var tjusningen med att köra rally? När man kör snabbt och har full kontroll över bilen, när det känns som om ingenting kan hända, då är det fantastiskt. Svenska rallyt var en av mina favoriter. Man glider fram på snön, inga tvära kurvor, försöker att hålla balansen. Det är som balett. Saknade du inte nerven och adrenalinkickarna efter att du hade slutat? Inte alls. Det var ju mitt eget beslut att sluta, ingen tvingade mig. Jag har inte ångrat mig ett ögonblick och hade inte heller tid att sakna motorsporten. Jag bestämde mig för att bilda familj innan det blev för sent och ville inte förlora någon tid. Ett år efter att jag hade slutat föddes min dotter. Ändå kunde du brusa upp ibland. Du döptes till»den svarta vulkanen«. Jag reagerade snabbt, det är min karaktär. Jag är definitivt mer latinsk än svensk. Jag kunde sitta i en stekhet bil och köra i många timmar, och när jag äntligen kört klart stod fotograferna och väntade.»michèle, please, skratta!«sa de till mig. Det är klart att jag blev arg och fräste till dem. Tror du att de bad Stig Blomqvist, Hannu Mikkola eller någon av de andra männen att skratta när de hade kört klart en sträcka? Fotograferna såg mig i första hand som en kvinna och inte som en förare. Det gjorde mig rasande. Du var ytterst nära att ta hem totalsegern i VM 1982. Hur kändes det att du inte fick vinna? Jag skulle just starta i sista deltävlingen i Elfenbenskusten när min mamma ringde. Klockan var åtta på morgonen. Hon berättade att pappa hade dött en timme tidigare. Jag ville åka hem, men mamma sa att jag skulle stanna, för pappas skull. Han hade velat det. Sista gången jag träffade honom var femton dagar tidigare. Han tvättade sin älskade bil. Han körde alltid sportbilar. Jag fortsatte för pappas skull men lyckades inte vinna. Jag kan inte vara ledsen för det, sorgen över att förlora pappa är så mycket större. Du förlorade flera vänner och kollegor i rallycirkusen i olika olyckor, bland annat Henri Toivonen. Var du aldrig rädd? Jag var ledsen, men inte rädd. Motorsport är farligt, det går inte att komma ifrån. Men om du är rädd kan du aldrig köra fort. Det finns ingen plats för rädsla när man kör. Man försöker att ligga precis på gränsen, men på rätt sida. 14 / möten / Audi magasin Ändå har du fortsatt att viga ditt liv åt motorsporten. Ja. 1988 startade jag och Fredrik (Johnsson, Michèles svenske ex-make) Race of Champions. Vi fick idén att starta en tävling som skulle kora världens bästa förare, där alla skulle få samma förutsättningar. Så fick jag en ny utmaning i livet. Och när jag antar en ny utmaning kan ingenting stoppa mig. Då är jag beredd att dö för att nå dit jag vill. Pappa var likadan. När han bestämde sig för något såg han till att genomföra det. Förra året utsågs du till president för en kommission inom den internationella bilorganisationen FIA som ska uppmuntra kvinnor inom motorsport. Vad är ditt uppdrag? Vi måste arbeta på att skapa en kultur där kvinnor också får plats och ser ett värde i att satsa på motorsport. Hur ofta ser du en bild på en kvinna i samband med motorsport? Det är männens värld. Men det finns plats för kvinnor på alla nivåer. Alla behöver inte bli förare. De kan bli kartläsare eller kanske teammanagers. Varför har det inte kommit fram någon kvinnlig rallyförare i världstoppen efter dig? Det är den eviga frågan. För få kvinnor försöker. Vi har en jätteutmaning framför oss, och jag jobbar stenhårt med detta. Jag har ingen fritid, till och med på helgerna jobbar jag. Allt annat kommer i andra hand. Jag älskar att spela golf men har inte hunnit spela på ett helt år, suckar hon. Michèle Mouton packar snabbt ihop sina saker, hastar vidare för en intervju med brittiska tv-kanalen BBC. Hennes scarf med små, svarta hjärtan fladdrar lite i vinden när hon gör en perfekt vänstersväng ut på Place de la Concorde. //»
Namn: Michèle Mouton. Ålder: 60 år. Familj: Dottern Jessica, 24 år. Bor: I Nice, men har kontoret i Paris och tillbringar mycket tid i Genève. Kör: Audi S4. Skulle vilja ha en A8. Har alltid kört Audi sedan tävlingsåren med Audi quattro. Fritidsintressen: Golf, dans och resor. Meriter: Vann fyra VM-deltävlingar i rally och är den mest framgångsrika kvinnan inom internationell motorsport någonsin. Aktuell: Tilldelades i år hedersmedaljen Légion d honneur av Frankrikes president Nicolas Sarkozy. Är internationella bilorganisationen FIA:s manager för rally-vm och president för FIA:s kommission för kvinnor och motorsport. Sitter i nomineringskommittén till rallysportens Hall of Fame. Grundare och medarrangör av Race of Champions.
När Michèle Mouton antar en utmaning gör hon det till 110 procent. En egenskap hon har ärvt av sin far. Cardigan: Rodebjer 16 / möten / Audi magasin
I backspegeln»jag tycker inte om att ha någon framför mig.«hur beter du dig i bilen när någon annan kör? Fruktansvärt. Jag är livrädd när jag åker med någon annan och vill alltid sitta i baksätet så att jag slipper se vägen. Jag förstår inte hur någon törs bli kartläsare. När vi arrangerade Race of Champions på Gran Canaria hade jag lovat att åka ett varv med Timo Salonen och samtidigt berätta för åskådarna via en mikrofon om hastigheten och andra detaljer. Jag bad Timo att inte köra så fort. Naturligtvis gasade han så mycket han kunde. Jag fick inte fram ett ord. Jag blev helt blockerad. Vilken typ av bilförare är du själv? Måste jag tala sanning? Jag försöker att bättra mig. Problemet är att jag inte tycker om att ha någon framför mig. Det är ju ett problem i dagens täta trafik med alla köer. Jag avskyr köer. När det går för långsamt får jag svårt att koncentrera mig och blicken och tankarna far iväg åt något annat håll. Att köra på natten ska vi bara inte tala om. När jag tävlade kunde jag köra gasen i botten en hel natt utan problem. Om jag kör laglydigt på en motorväg på natten nuförtiden somnar jag nästan efter en halvtimme. Men jag förstår naturligtvis att det behövs hastighetsbegränsningar och att man ska respektera dem. Hur många fortkörningsböter har du fått? Ingen. Favoritmusik i bilen? Jag älskar musik men spelar aldrig i bilen. Där tycker jag om att få vara själv och få tid att tänka, så jag sätter inte på radion heller. Bästa bilresa? Jag älskar Toscana. Dit åker jag gärna tillbaka. Och jag tycker mycket om att köra till Alperna. Värsta bilresa? Rio. Att köra i Brasilien var inte lätt. Det blir lite rörigt när ingen respekterar några regler och kör omkring hur de vill. Att köra i Indien var också en upplevelse. Har du bra lokalsinne eller förlitar du dig på GPS? Om jag är passagerare har jag inte en aning om vägen. Men om jag har kört en sträcka själv en gång glömmer jag den aldrig. Jag kör alltid samma väg nästa gång, även om det finns genare sätt att ta sig dit. Om du fastnade i en bilkö, vem skulle du önska satt i sätet bredvid dig? Min dotter, förstås. // 3 röster om Michèle Mouton Stig Blomqvist, stallkamrat i Audi under 80-talet: Hon behövde aldrig vara orolig för att bli särbehandlad på grund av att hon var tjej eftersom hon var en så suverän förare. Vi andra pratade inte om henne som tjej, utan som konkurrent. En fighter, en riktig tuffing som alltid bet ihop. Hon hade en fantastisk karriär. Det var synd bara att hon inte fick vinna VM-titeln, hon var ju så nära. Det är tråkigt att så få tjejer har kommit efter henne. Jag tror att det är ännu svårare att slå sig fram i dag. På den tiden kunde man komma fram bara genom att vara en duktig förare. I dag handlar mycket om ekonomi och andra saker. Fredrik Johnsson, ex-make och medgrundare av Race of Champions: Som väldigt många av de riktigt framgångsrika idrottsmännen har hon en enorm förmåga att fokusera på det hon gör och inte låta någonting störa den koncentrationen. Det genomsyrar det mesta hon gör, och det kan man se i hennes nya ledaruppdrag också. När hon väl bestämmer sig för att göra någonting är hon en perfektionist. Mattias Ekström, racerförare i DTM-serien: Michèle Mouton är och kommer alltid att vara ett stort namn i Audis motorsporthistoria. Jag har träffat henne åtskilliga gånger och är imponerad av hennes kombination av värme och professionalism. Med Race of Champions har hon grundat en unik tävling där många fantastiska racerförare har kommit och gått. Jag har haft nöjet att delta och vinna några gånger och har förstått att det krävs mycket personlig entusiasm för att organisera ett så stort evenemang. Stort grattis till det! Audi magasin / 17