Credit Management Kreditrutiner i Sverige 2007



Relevanta dokument
Så handlar vi på nätet Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

EKN:s Småföretagsrapport 2014

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

EUROPEAN PAYMENT REPORT 2017

E-handel i Norden Q TEMA: LOGISTIK

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

E-handel i Norden Q3 2014

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting

Rapport. Företagare om EU. Svenskt Näringsliv

ZA6585. Flash Eurobarometer 421 (Internationalisation of Small and Medium-Sized Enterprises) Country Questionnaire Sweden

Webbaserad självbetjäning

Handel med teknikvaror 2017

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

Småbolags export till tillväxtmarknader

Undersökning: Besökare i Alingsås höst 2016

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Stark svensk export trots konjunkturavmattning

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group Juni 2019

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag

COUNTRY PAYMENT REPORT. Sverige

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Handel med teknikvaror 2016

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Policy Brief Nummer 2013:1

Strukturstudien 2015 Fordonsleverantörer i Sverige

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Technology Management Lunds Universitet. Arbetslivsundersökning Technology Management

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

Portoinköpare. 21 Grams. Emma Fjellström S Synovate

Bilaga 1 Enkät till exporterande små och medelstora företag

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

Danske Bank Kreditbarometer Våren 2012

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Svensk turismstatistik

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Finländska dotterbolag utomlands 2011

It-beslutet. Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo. It och telekom för företag. Och för människorna som jobbar där.

Finansiella risker och lösningar

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Pressmeddelande från ASSA ABLOY AB (publ)

Arbetslivsundersökning 2011

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Q Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower. Manpower, Box 1125, Stockholm

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen - Företagsstorlek. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Mediakit NORRLAND ETT EGET LAND

Manpower Work Life. Mat på jobbet. Oktober 2012

Kund: Norges Ambassad Kontakt: Anders Ruud Sørli Datum: 23 december 2014

Riktlinjer för fakturering och kravhantering

Fastställd av styrelsen för Falu Energi & Vatten AB

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Västsvenska företag och Tull

Riktlinjer för Debitering och Kravhantering

VÅRA TJÄNSTER KREDITUPPLYSNINGAR SOM SPEGLAR VERKLIGHETEN

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Mars

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2012

Generationsskifte. 1 1 Novus All rights reserved. Kontakt: Katarina Roslund Kontakt på Novus: Cecilia Dahlheim Datum: 8 mars 2019

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

Tillväxtpotential bland boendeföretag i Bohuslän. Enkätundersökning genomfört under juni september 2010

Låneindikatorn. Genomförd av Origo Group December 2018

Svensk turismstatistik

Innovationsbarometern 2011

Svensk turismstatistik. Uppdaterad Föregående

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

Svensk turismstatistik

Större kassa med effektivare fakturering

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Feb

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

DIBS Payment Services Tredje kvartalet 2011

Demoenkät Turism Denna enkät är ett referensexemplar. Om du vill arbeta med den - vänligen kontakta ImproveIT Sweden AB,

Intervjustudie med personalansvariga Mars 2010

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

Hur påverkas olika branscher av euron?

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Den globala resenärens bild av Sverige som land och resmål

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Juni

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Finansiering som ger fler och större exportaffärer. Vi hjälper svenska företag ut i världen

Västsvenska företag och Tull 2015

Besökare i Bohuslän april 2017

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Svensk export och import har ökat

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

USA - en intressant marknad även för småföretag

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Skanskas Kontorsindex våren 2005

Bestämmelser för fakturering och kravverksamhet i Uddevalla kommun

DIBS Payment Services Första kvartalet 2011

Uppsala Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby och camping. Jan. C-län Uppsala

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Transkript:

Credit Management Kreditrutiner i Sverige 2007

Innehållsförteckning: Bakgrund 3 Resultat för Sverige 6 Kreditrutiner 7 Försenade betalningar 12 Kredittider och kreditförluster 18 Ekonomiska konsekvenser vid kreditgivning 21 Resultat för Norden 24 Om Atradius 31 2 Atradius

Undersökningen Bakgrund Möjligheten att göra säkra affärer på hemmaplan såväl som på den internationella arenan är viktigt för alla företag. Atradius undersökning Credit Management Kreditrutiner i Sverige har genomförts med utgångspunkt att belysa hur företag i Sverige arbetar med kreditfrågor. Resultatet är baserat på 300 intervjuer med svenska företag. Samma granskning har även genomförts i övriga Norden (Danmark, Finland och Norge). Totalt har 1200 företag medverkat. Undersökningen är genomförd av Market Watch (www.marketwatch.se) och ProToSell på uppdrag av Atradius. 3 Atradius

Undersökningen Målsättning Atradius undersökning Credit Management Kreditrutiner i Sverige har genomförts med följande målsättningar: n Att undersöka och kartlägga kreditbetalningar inom business-tobusiness segmentet. n Att utforska rutiner och uppföljning av obetalda fakturor. n Att granska avvikelser mellan SME, corporate och multinationella företags agerande. n Att analysera det nuvarande marknadsläget i Sverige. n Att förstå hur svenska företag agerar vid inhemsk- och exporthandel. n Att jämföra resultatet med övriga Norden och dra slutsatser vid avvikelser. Tillvägagångssätt n Segmentering av företag inom angivna branscher (se branschfördelning). n Slumpmässigt urval av företag. n Intervjun är genomförd med personen som är ytterst ansvarig för företagets ekonomi. n Kvotering av företagsstorlek. Indelning i SME, corporate och multinationella (se omsättningsfördelning). n Ett antal screeningfrågor har avgjort om respondenten kvalificerar för intervjun. Företaget måste bedriva försäljning på kredit. Försäljning till business-to-business segmentet måste överstiga 50 procent. Undersökningens omfattning Storlek bruttourval SME 700 företag Corporate 1100 företag Multinationella 400 företag Kvotering SME 35 % Corporate 55 % Multinationella företag 10%. Analys Analysen av samlad information har genomförts av Mar ketwatch. Rapporten är sammanställd baserat på observationer gjorda av MarketWatch. Datainsamling Strukturerade datakontrollerade telefonintervjuer genomförda av företaget ProToSell. Intervjutid: Ca 20 minuter per samtal Intervjuperiod: Maj 2007 4 Atradius

Undersökningen Urvalsöverblick Kön % Man 50% Kvinna 50% Befattning på företaget % VD 21% Ekonomichef 72% Annan 6% Omsättningsfördelning % SME (Small Medium Enterprise) 0-49 miljoner SEK 36% Corporate 50-999 miljoner SEK 54% Multinationella 1 miljard SEK 10% Branschfördelning % Bygg 8% Elektronik 5% Finans och företagstjänster 1% Fiskerinäringen 0% Jord och skogsbruk 5% Kemiindustri 4% Konsumentvaror 4% Livsmedel 8% Metallindustrin 19% Pappersindustrin 2% Textil 1% Tillverkning, maskiner 27% Transport 16% Antal anställda 0-19 37% 20-49 16% 50-99 21% 100-199 10% 200-499 8% 500-999 5% 1 000-1499 1% 1 500-2 999 0% 3 000-4 999 1% 5 000-9 999-10 000+ - 5 Atradius

Resultat för Sverige Resultat för Sverige Hur agerar företag på den lokala marknaden och vid export? Tydliga skillnader kring kreditrutiner ses i mindre företag i jämförelse med multinationella organisationer. Svenska företag kan delas in i två kategorier: proaktiva kreditrutiner eller reaktiva kreditrutiner. Stora företags kreditförluster är signifikanta på grund av den stora transaktionsvolymen. De upprättar mer hållbara rutiner för att hantera försäljning på kredit i Sverige och utomlands. Mindre företag är mer sårbara för kreditförluster, men har trots det färre rutiner för att säkra sin kreditförsäljning. Överlag agerar svenska företag liknande på hemmamarknaden och exportmarknader. Detta kan vara ett förödande misstag, då betalningsrutiner kan variera i olika länder. 6 Atradius

Kreditrutiner Användning av kreditrutiner Vilka säkerhetsrutiner eller tjänster använder ni för att skydda företaget från kreditrisker (utebliven betalning)? (n=307) Interna rutiner för indrivning Betalning vid leverans Factoring Betalningsgarantier Remburser Litar på att kunden betalar Kreditförsäkring Inkassoföretag Förskottsbetalning Kreditupplysning 1 3 4 6 8 9 9 22 22 57 0 20 40 Procent 60 80 100 Diagrammet visar andelen som använder rutinen/tjänsten Den rödmarkerade stapeln är ett öppet svarsalternativ som inte ingick i ursprungsformuläret. 7 Atradius

Kreditrutiner Det finns en stor tilltro till kundernas betalningsvilja, närmare 10 procent av alla tillfrågade säger att de litar på att kunden betalar. På frågan om hur man skyddar sig mot kreditförluster finns bland de öppna svarsalternativen exempelvis advokat och att man stoppar leveranser. Användning av kreditrutiner Storleksklass Vilka säkerhetsrutiner eller tjänster använder ni för att skydda företaget från kreditrisker (utebliven betalning)? (n=110, n=166 och n=31) Betalning vid leverans Interna rutiner för indrivning Factoring SME Corporate Multinationella Betalningsgarantier Remburser Litar på att kunden betalar Kreditförsäkring Inkassoföretag Förskottsbetalning Kreditupplysning 0 20 40 Procent 60 80 100 Diagrammet visar andelen som använder rutinen/tjänsten I linje med den tendens som är känd sedan tidigare är det framför allt de större företagen som använder sig av proaktiva åtgärder som exempelvis kreditupplysning, förskottsbetalning och kreditförsäkring. De allra minsta företagen arbetar mer reaktivt med uppföljning av sena betalningar och interna rutiner för indrivning. Inget av företagen i den allra största storleksklassen säger sig använda factoring eller betalning vid leverans, vilka är åtgärder som SME-företagen i betydligt högre grad utnyttjar. 8 Atradius

Kreditrutiner Användning av kreditrutiner Exportföretag och lokala företag Vilka säkerhetsrutiner eller tjänster använder ni för att skydda företaget från kreditrisker (utebliven betalning)? (n exportförsäljning=202 och n endast lokal försäljning =99) Interna rutiner för indrivning Betalning vid leverans 0 1 2 4 Endast lokal försäljning Exportförsäljning Factoring 5 4 Betalningsgarantier 5 9 Remburser 1 11 Litar på att kunder betalar 6 11 Kreditförsäkring 5 13 Inkassoföretag 13 26 Förskottsbetalning 11 26 Kreditupplysning 48 61 0 20 40 Procent 60 80 100 Diagrammet visar andelen som använder rutinen/tjänsten Företag som endast verkar på en lokal marknad är generellt mindre angelägna om att vidta speciella rutiner eller köpa tjänster som skyddar dem från kreditrisker. För lokal handel upplever man ingen risk eftersom man litar på att kunden betalar. 9 Atradius

Kreditrutiner Skriftlig kreditpolicy Har ert företag en skriftlig kreditpolicy? (n=307) 100 90 80 Procent 60 40 37 43 48 20 13 17 0 Totalt SME Corporate Multi-nationella Endast lokal försäljning Exportförsäljning Det är 9 av 10 företag i den multinationella storleksklassen som säger sig ha en skriftlig kreditpolicy. Bland de allra minsta SME-företagen är förhållandet det omvända endast 1 av 10 har en kreditpolicy som är nedtecknad. Bland företag som exporterar är det också betydligt vanligare att ha det skriftligt. 10 Atradius

Kreditrutiner Viljan att kompromissa gällande kreditvillkor - storleksklass I vilket/vilka sammanhang är det sannolikt att ni kompromissar de gällande kreditvillkoren för era kunder? Välj på en skala mellan 1-5 där 1 betyder inte alls sannolikt och 5 betyder mycket sannolikt (n=307) Vid stora valutaförändringar, i syfte att låta kunden slippa negativ påverkan Vid stora ränteförändringar, i syfte att låta kunden slippa negativ påverkan 1,6 1,6 2,0 1,9 2,1 2,3 SME Corporate Multinationella I samband med att ni lanserar en ny produkt eller tjänst För att konkurrera mer framgångsrikt på exportmarknaden 2,2 2,3 2,3 2,7 2,5 2,6 Hjälpa en kund kontrollera likvida medel 2,5 2,8 3,2 Se till att ni vinner ordern, i ett läge där ni er fler som tävlar om samma kund 2,9 3,0 3,1 För att vara ett mer fördelaktigt alternativ för en storkund 3,1 3,3 3,5 Medelvärde 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Inte alls sannolikt Mycket sannolikt Diagrammet visar medelvärden för samtliga alternativ. De allra största företagen är mindre villiga att kompromissa de gällande kreditvillkoren. Detta kan bero på att de i betydligt högre grad har en skriftlig kreditpolicy att rätta sig efter, och att detta kan vara anledningen till att det inte går att kompromissa. Bland SME företagen är det tydligt att de kompromissar gällande villkor mer, men ändå är det relativt få som faktiskt kompromissar överhuvudtaget. Om man kan tänka sig att kompromissa gäller det i huvudsak i relationen till storkunderna, man vill göra sig till ett mer fördelaktigt alternativ för dem. Vad gäller omvärldsfaktorer som valuta- eller ränteförändringar är man minst villig att kompromissa, troligtvis eftersom företagen inte anser sig kunna påverka dessa faktorer och är därför inte ansvariga gentemot kunden. 11 Atradius

Försenade betalningar Försenade betalningar I genomsnitt, hur stor andel av kunderna betalade i tid under 2006? (n = 307) 100 80 82 Procent 60 40 20 8 10 0 I tid Försenade betalningar Vet ej Bilden visar ett genomsnitt av svaren på både lokal och exportmarknad. Bilden visar tydligt att 8 av 10 kunder inte betalar i tid. 12 Atradius

Försenade betalningar Andel av omsättningen som betalas i tid Hur stor del av er omsättning betalas i tid? (n=307) 100 Totalt 80 Procent 60 40 62 20 0 17 10 2 5 0-25 % 26-50 % 51-75 % 76-95 % 95-100 % 6 av 10 tillfrågade företag anger att ungefär 75-95 procent av deras omsättning betalas i tid. Det innebär i sin tur att 5-25 procent av omsättningen faktiskt inte betalas i tid, vilket gör att de allra flesta företag i någon grad lider av försenade betalningar. 13 Atradius

Försenade betalningar Andel av omsättningen som betalas i tid - storleksklass Hur stor del av er omsättning betalas i tid? (n=307) 100 SME Corporate Multinationella Procent 80 60 40 20 0 65 64 39 26 15 16 14 7 4 6 1 1 8 10 0-25 % 26-50 % 51-75 % 76-95 % 95-100 % Här är det tydligt att de som är i högst grad utsatta för risk för sena betalningar är de multinationella företagen de är betydligt mer riskutsatta än både SME- och corporateföretagen. 14 Atradius

Försenade betalningar Problem med sena betalningar I din bedömning, skulle du säga att era kunders sena betalningar är ett problem för ert företag? (n lokal marknad =301, n exportmarknad = 202) 100 Lokal marknad Exportmarknad 80 60 Procent 40 31 20 14 21 10 10 15 23 20 0 Totalt SME Corporate Multinationella Diagrammet visar andelen som svarat något av alternativen Ja, ett mycket stort problem, Ja, ett stort problem eller Ja, ibland Det är tydligt att man på exportmarknaden upplever ett större problem med sena betalningar än vad man gör på lokal marknad. Men, SME-företagen inte alls samma uppfattning som de multinationella eller corporateföretagen. Både på lokal och på exportmarknad säger ungefär en tiondel av SME-företagen att man upplever sena betalningar som ett problem. 15 Atradius

Försenade betalningar Anledningar till sena betalningar Vilka anledningar brukar era kunder uppge som orsak till sina sena betalningar? (n=307) Fakturan felaktig, feladresserad, fel organisationsnr etc 19 Totalt Kundens interna rutiner är bristfälliga; attester saknas, ingen tar ansvar 26 Felaktig leverans till kunden 27 Betalningsförmågan hos kunden är låg 31 Kunden uppger att de inte fått fakturan 41 0 20 40 Procent 60 80 100 Diagrammet visar andelen som svarat instämmande i alternativen Den vanligaste anledningen till att kunden är sen med sina betalningar tycks vara att kunden inte fått fakturan ett problem med hanteringen och/eller postgången. Man kan också skönja en viss skepsis mot kundens vilja att betala, man misstänker att det sker förhalning och medvetet slarv från deras sida. Förvånansvärt många, i princip en tredjedel av samtliga till frågade säger att betalningsförmågan, eller kanske ännu hellre betalningsviljan hos kunden är låg. Kunden vill helt enkelt helst av allt inte betala. 16 Atradius

Försenade betalningar Länder man har mest, respektive minst betalningsproblem med Störst problem, Frekvens 35 Italien 22 Storbritannien 19 18 Spanien Frankrike 13 Sverige 11 10 Danmark Polen 7 6 5 USA Norge Tyskland 0 20 40 60 80 100 Minst problem, Frekvens 33 Tyskland 32 Norge 30 Finland 18 Danmark 4 Holland 3 Storbritannien 3 Ryssland 3 USA 2 Australien 63 Sverige 0 20 40 60 80 100 Svenska företag uppger att de har störst problem med att exportera till Italien. Även Storbritannien, Spanien och Frankrike upplevs som problemländer. Inte så oväntat anger man att svenska företag är mest pålitliga, och även tyskarna, norrmännen och finländarna hör till de mest pålitliga betalarna. 17 Atradius

Kredittider och kreditförluster Kredittid Under förra året (2006), hur många dagars kredittid gav ni era kunder i genomsnitt? (n endast lokal försäljning=99, n exportmarknad = 202) 100 Endast lokal försäljning Exportmarknaden 80 74 83 60 Procent 40 20 0 12 10 4 6 7 3 1-10 dagar 11-29 dagar 30 dagar över 30 dagar De allra kortaste kredittiderna, från 1-29 dagar är betydligt mindre vanlig på exportmarknaden. Istället är det 30 dagar som gäller i de allra flesta fallen, både för lokal marknad och exportmarknaden. 18 Atradius

Kredittider och kreditförluster Längre kredittid än branschnorm Enligt din erfarenhet, kräver företag att du ger längre kredittid än vad som är norm inom din bransch? Välj mellan alternativen Ja, mycket ofta, Ja ibland, Nej, någon enstaka gång kanske eller Nej, aldrig. (n=307) 100 80 Procent 60 40 48 20 21 15 18 13 23 0 Totalt SME Corporate Multi-nationella Endast lokal försäljning Exportförsäljning Diagrammet visar hur stor andel som svarar antingen Ja, mycket ofta eller Ja, ibland Det är bara 2 av 10 som uppger att deras kunder kräver längre kredittider, och i huvudsak är det bland de multinationella företagen som det förekommer mest, och bland företag som exporterar. 19 Atradius

Kredittider och kreditförluster Leveransstopp Stoppar ni leveranser när era kunder är sena med betalningen? (n endast lokal marknad =99, n exportmarknad = 202) 100 Endast lokal försäljning Exportmarknaden 80 Procent 60 40 53 55 42 45 20 5 0 Ja Nej Vet ej Hälften av alla tillfrågade stoppar sina leveranser när kunderna är sena med betalningen. Detta gäller oberoende av mottagarland. 20 Atradius

Ekonomiska konsekvenser vid kreditgivning Dold kredittid Grafen visar den genomsnittliga verkliga kredittiden för svenska företag. (n SME = 104, n Corporate = 154, n Multinationella = 21) 50 Avtalad kredittid Dold kredittid 45 40 Procent 35 30 25 20 8 30 10 34 12 34 9 32 15 10 5 0 SME Corporate Multinationella Totalt Antal dagar är beräknade utifrån angivna svar ang. kredittider och försenade betalningar. 21 Atradius

Ekonomiska konsekvenser vid kreditgivning Den verkliga kredittiden skiljer sig ifrån den avtalade kredittiden för företagen i undersökningen. För att få en överblick av den totala kredittiden som svenska företag ger sina kunder behöver man även räkna in den dolda tiden, eftersom den faktiska kredittiden skiljer sig ifrån den avtalade. Den dolda kredittiden bör vägas in vid fastställandet av kredittid. SME företagen har en kortare dold kredittid (8 dagar) än de multinationella organisationerna (12 dagar). Skillnaden kan härledas till att mindre företag arbetar mindre på exportmarknader. Branschnormer kan även ha en viss påverkan. Sena betalningar kan vara ett tecken på likviditetsproblem hos kunden. Kostnaden för sena betalningar Grafen visar den genomsnittliga kostnaden av dold kredittid per företag och per år. (n SME = 104, n Corporate = 154, n Multinationella = 21) SEK 4.000.000 3,968,254 SEK 3.000.000 SEK 2.000.000 SEK 1.000.000 0 511,215 372,251 18,932 SME Corporate Multinationella Totalt Denna beräkning är baserad på ett genomsnitt av den dolda kredittiden inom varje segment. Vid beräkningen användes en internränta på 7%. Sena betalningar kostar ett svenskt företag 511,215 SEK i genomsnitt per år. Kostnaden är lägre för SME företag och betydligt högre för multinationella organisationer och uppgår årligen till nästan 4 miljoner SEK. Det är viktigt att få perspektiv på vad sena betalningar kostar företaget. 22 Atradius

Ekonomiska konsekvenser vid kreditgivning Kapitalbindning vid försäljning på kredit Grafen visar den genomsnittliga kapitalbindningen vid försäljning på kredit per företag och per år. (n SME = 110, n Corporate = 166, n Multinationella = 31) SEK 250.000.000 236,111,111 SEK 200.000.000 SEK 150.000.000 SEK 100.000.000 SEK 50.000.000 27,047,536 38,989,175 0 1,457,648 SME Corporate Multinationella Totalt Kapitalbindningen är beräknad på de genomsnittliga kredittiderna inom varje segment. Kapitalbindningen för de utestående fordringarna uppgår totalt till drygt 38 miljoner SEK i genomsnitt per företag. Multinationella företag har upp till 236 miljoner SEK i kundfordringar årligen. Genom att arbeta effektivt med att korta ner kredittider skulle svenska företag kunna minska kapitalbindningen. 23 Atradius

Resultat för Norden Finland De finska företagen i undersökningen är inte lika verksamma på exportmarknaden som i Sverige och Danmark. Finska företag verkar på en exportmarknad som är extremt styrda av dem själva. De säger sig inte kompromissa gällande kreditvillkor och de har möjlighet att omedelbart stoppa leveranser om betalningen är försenad. Kredittiderna på den lokala marknaden ligger närmare 20 än 30 dagar, och på exportmarknaden är det snarare 30 dagar eller längre som gäller. Finska företag använder i högre utsträckning interna rutiner för indrivning, inkassotjänster samt förskottsbetalning. Danmark Danska företag uppger att deras kunder i lägre grad betalade sent under 2006. De använder i högre grad säkerhetsrutiner och tjänster för att skydda sig mot kreditrisker. Detta resulterar i mer effektivare åtgärder för att hantera försenade betalningar. Den danska marknaden för kreditförsäkring är den i särklass starkaste i Norden. Av samtliga sätt att skydda sig mot kreditförluster är kreditförsäkring det näst vanligaste sättet. Norge Överlag använder SME företag enbart kreditupplysningar för att skydda sig emot kreditrisker. De multionationella är mer proaktiva och använder sig av flertalet tjänster för att säkra sin försäljning på kredit. En tredjedel av norska företag der uppger att deras kunder kräver längre kredittid än normen. De norska företagen i undersökningen anger att de är mindre villiga att kompromissa på kreditvillkoren än Sverige och Finland. 24 Atradius

Reslutat för Norden Användning av kreditrutiner Vilka säkerhetsrutiner eller tjänster använder ni för att skydda företaget från kreditrisker (utebliven betalning) (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) Factoring med kreditförsäkring Factoring Sverige Finland Danmark Norge Litar på att kunden betalar Remburser Betalningsgarantier Inkassoföretag Betalning vid leverans Interna rutiner för indrivning Förskottsbetalning Kreditförsäkring Kreditupplysning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Diagrammet visar andelen som använder rutinen/tjänsten Vid en överblick av hela Norden syns tydligt att kreditförsäkring är absolut vanligast i Danmark. Förskottsbetalning tillämpas i relativt låg grad i Norge, och i absolut högst grad i Finland. Företag i Sverige ägnar sig i ganska låg grad åt att följa upp sena betalningar i efterhand eller tillämpa rutiner för indrivning. I Sverige finns också en väldigt stor tilltro till att kunden ska betala, man förutsätter att detta ska ske och därför behöver man inte vidta några speciella åtgärder. 25 Atradius

Reslutat för Norden Försenade betalningar I genomsnitt, hur stor andel av kunderna betalade i tid under 2006? (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) 100 Sverige Finland Danmark Norge 80 82 82 71 Procent 60 40 59 30 25 20 0 8 11 10 11 7 4 I tid Försenade betalningar Vet ej Majoriteten av de tillfrågade företagen i Norden upplever sena betalningar. 26 Atradius

Reslutat för Norden Skriftlig kreditpolicy Har ert företag en skriftlig kreditpolicy? (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) 100 Sverige Finland Danmark Norge 90 87 88 94 80 Procent 60 40 37 37 63 53 55 34 43 43 64 54 20 13 8 0 Total SME Corporate Multinationella Corporate och multinationella företag har i högre grad en skriftlig kreditpolicy. Överlag är det mindre vanligt hos SME företag. En tydlig skillnad kan ses i Sverige och Finland där väldigt få företag har en skriftlig kreditpolicy. Bland de danska företagen är det 63% av respondenterna som har en policy för kreditgivning. 27 Atradius

Reslutat för Norden Längre kredittid än branschnorm Enligt din erfarenhet, kräver företag att du ger längre kredittid än vad som är norm inom din bransch? Välj mellan alternativen Ja, mycket ofta, Ja ibland, Nej, någon enstaka gång kanske eller Nej, aldrig. (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) 100 Sverige Finland Danmark Norge 80 Procent 60 40 20 0 35 35 32 29 28 21 17 15 16 18 12 15 17 12 15 13 12 14 Totalt SME Corporate Multi-nationella 48 3 Endast lokal försäljning 23 18 12 40 Exportförsäljning Diagrammet visar hur stor andel som svarar antingen Ja, mycket ofta eller Ja, ibland Totalt sett är det ungefär en tredjedel av alla tillfrågade i Norge som uppger att företag de handlar med kräver längre kredittid än normen. I Finland är det bara en tiondel som har samma problem. De multinationella företagen i Sverige är de som i absolut högst grad blir utsatta för sådana påtryckningar, medan företagen i Danmark inte alls påverkas i lika hög grad. 28 Atradius

Reslutat för Norden Viljan att kompromissa gällande kreditvillkor I vilket/vilka sammanhang är det sannolikt att ni kompromissar de gällande kreditvillkoren för era kunder? Välj på en skala mellan 1-5 där 1 betyder inte alls sannolikt och 5 betyder mycket sannolikt (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) Sammanlagt medelvärde Sverige Finland 2,6 2,7 Se till att ni vinner ordern, i ett läge där ni är fler som tävlar om samma kund För att vara ett mer fördelaktigt alternativ för en storkund I samband med att ni lanserar en ny produkt eller tjänst För att konkurrera mer framgångsrikt på exportmarknaden Danmark Norge 2,2 2,2 Hjälpa en kund kontrollera likvida medel Vid stora ränteförändringar: i syfte att låta kunden slippa negativ påverkan Vid stora valutaförändringar: i syfte att låta kunden slippa negativ påverkan Medelvärde 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Inte alls sannolikt Mycket sannolikt Diagrammet visar medelvärden för samtliga alternativ I Sverige och Finland har man en något annan attityd till det här med att kompromissa gällande kreditvillkor. Det här korrelerar också med hur stor andel som anger att de har en skriftlig kreditpolicy, vilken är betydligt lägre i Sverige och Finland. Slutsatsen man kan dra är att en skriftlig kreditpolicy minskar sannolikheten att företagen kompromissar gällande kreditvillkor. 29 Atradius

Reslutat för Norden Leveransstopp Stoppar ni leveranser när era kunder är sena med betalningen? (n Sverige=307, n Finland = 305, n Danmark = 300 och n Norge = 307) 100 Endast lokal marknad 86 Exportmarknad Procent 80 60 40 53 55 42 45 76 37 64 66 64 33 35 20 21 11 14 23 0 Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Sverige Finland Danmark Norge Bland de svenska företagen tycks det råda en slags inställning att alla kunder ska behandlas lika, oavsett ursprung. Man gör ingen skillnad mellan inhemska och utländska företag vad gäller le veransstopp. I Danmark däremot är det stor skillnad på exporföretagen, som i betydligt högre grad drar in leveranser om betalningen inte kommer. Norge och Finland har mindre tålamod med sena betalningar, men gör ingen större skillnad på export och lokal marknad även om skillnaden är större i Finland 30 Atradius

Information om Atradius Atradius är ett av världens ledande kreditförsäkringsbolag, med premieintäkter på EUR 1,3 miljarder och en marknadsandel på 24 procent. Företaget har 3,400 anställda på 90 kontor i 40 länder och kan därmed erbjuda lokal kunskap från världens alla hörn. Dagligen genomförs 12,000 kreditbedömningar ur databaser med kreditinformation på över 45 miljoner företag. Sverigekontoret har 40 anställda och en marknadsandel på 65 procent. Atradius har A-rating hos Standard & Poor s och A2 hos Moody s. Vi publicerar regelbundet landsrapporter över viktiga exportmarknader, guider om exportrådgivning, betalningsbarometern kreditrutiner i Europa och annat som kan vara betydelsefull information för svenska företag som bedriver försäljning på kredit. För mer information om våra publikationer besök vår hemsida www.atradius.se. 31 Atradius

Atradius P.O. Box 6800 SE 113 86 Stockholm, Sweden Rådmansgatan 69 Phone: +46 8 566 221 00 Email: marknad.se@atradius.com www.atradius.se 32 Atradius