Välfärdsbokslut 08 Husie stadsdelsförvaltning bilaga 1 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 08-02-28 1.0 Sofie Karavida, Kristina Ågren Husie stadsdelsförvaltning Information- och utvecklingsavdelningen
1 INLEDNING Välfärdsbokslut för Husie 08 utgör ett komplement till Husie stadsdelsfullmäktiges ekonomiska bokslut och det syftar till att utgöra ett underlag för politiska beslut och överväganden framöver. I välfärdsredovisningen mäts välfärden under elva huvudrubriker, gemensamma för samliga stadsdelar i Malmö stad. De elva rubrikerna utgör samtidigt de elva nationella delmålen för folkhälsan. Målen fokuserar på faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Det övergripande nationella folkhälsomålet är: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområden/nationella delmål för folkhälsan 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning Delmålen illustreras i varje kapitel av ett antal nyckeltal. Störst inflytande på hälsa har bestämningsfaktorer av strukturell art. Det innebär att de är påverkbara på samhällsnivå. De förändras oftast långsamt och de politikområden som har störst inflytande på dessa faktorer förknippas långt ifrån alltid med hälsoarbete. I ett årligt välfärdsbokslut är de bestämningsfaktorer som grundar sig i enskilda människors livsstil, de som varierar mest från år till år. Det är också på områdena levnadsvanor och livsstil som traditionellt folkhälsoarbete inriktas. Trots att de strukturella faktorerna fluktuerar i mycket lägre grad, är det viktigt att lyfta fram dem, också i ett årligt bokslut, då de ofta styr levnadsvanor och livsstil. ets välfärdsbokslut är det sjunde i ordningen. I välfärdsbokslutet beskrivs husiebornas levnadsförhållanden utifrån olika perspektiv. Sammantaget syftar det till att ge en bild av välfärden och därigenom utgöra ett underlag för politiska beslut och överväganden. I förhållande till övriga Malmö är den generella välfärden i Husie hög. Många av de mätvärden som redovisas är samma som redovisades för 07, varför nya analyser inte kan göras. Värt att uppmärksamma är dock t.ex. skadeincidensen bland äldre har sjunkit kraftigt. En möjlig anledning är det förebyggande arbete om bedrivits inom stadsdelsförvaltningens vård- och omsorgsverksamhet. Vidare har den kommunala förskolan, tvärt emot vad som tidigare befarats, lyckats öka
2 andelen utbildad personal inom förskolan. En mer oroande tendens visar betygsutvecklingen 08. I förhållande till tidigare år ökade andelen ungdomar, som slutade grundskolan i Husie utan att vara behöriga att söka till gymnasiet, kraftigt. Resultatet kommer sannolikt att förbättras 09, men trenden är att andelen ungdomar utan behörighet ökar i Husie.
3 MÅLOMRÅDE 1: DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet skall särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt öka möjligheterna till inflytande och delaktighet i samhället bland barn, ungdomar och äldre (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:47). Valdeltagande Inflytande handlar om medborgarens möjlighet att utöva kontroll över sin situation och möjlighet att påverka på olika nivåer i samhället. Delaktighet handlar alltså både om gemenskap och i vilken utsträckning människor upplever sig ha möjlighet att påverka i olika sammanhang. Valdeltagandet i ett land kan ses som ett mått på medborgarnas upplevelse av att kunna påverka och det ger en bild av deras tilltro till politiska och offentliga system. Bakgrunden till att man avstår från att rösta kan vara på bristande tilltro, men kan också handla om avsaknad av information och kunskap om det samhälle man lever i. Valdeltagandet i Malmö är sammantaget lågt jämfört med övriga Sverige. Skillnader i valdeltagande mellan stadsdelarna är mycket stora. Valdeltagande i kommunala val 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 1998 02 06 Husie Malmö Diagram 1.1 Valdeltagande i kommunala val I Husie stadsdel utnyttjar man sin rösträtt i betydligt större omfattning än i Malmö totalt sett. Valdeltagande ligger dock strax under riksgenomsnittet, och har sjunkit något de senaste valen. Röstfördelningen tas normalt inte upp i välfärdsbokslutet, men för Husies del är det värt att notera att riksdagspartierna har förlorat röster till Sverigedemokraterna, SPI och Skånepartiet. Tillsammans hade dessa partier av väljarsympatierna i Husie i riksdagsvalet 06. Åtgärd: Vid riksdagsvalet 06 anordnades förhandsröstning på medborgarkontoret och Jägersro center. Över tusen husiebor valde att rösta på medborgarkontoret. Till valet till
4 Europaparlamentet 09 kommer information att finnas på Husiebiblioteket och på Medborgarkontoret. Utöver ordinarie röstlokaler i stadsdelen, kommer möjligheten att förhandsrösta på medborgarkontoret att erbjudas. Socialt deltagande Människors sociala relationer har stor betydelse för hälsan. Relationer kan skapas och upprätthållas på mötesplatser där man aktivt deltar i organiserad social samvaro på arbetsplatsen, i en studiecirkel, på ett föreningsmöte men också ställen där man tar del av Malmös kulturutbud genom bio- och teaterbesök eller ett besök på en konstutställning. Lågt socialt deltagande är i undersökningen av Folkhälsa i Skåne definierad som att under en sexmånadersperiod deltagit i tre eller färre av ett antal föreslagna aktiviteter, t.ex. studiecirkel, fackföreningsmöte, föreningsmöte, besök på bio/teater och konstutställning. Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande 60 50 40 30 10 0 00 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 1.2 Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med lågt socialt deltagande Både för Husie och Malmö totalt ökade andelen av befolkningen med lågt socialt deltagande kraftigt mellan mättillfällena. Det sociala deltagandet år 04 var lågt i samtliga grupper, och varierade mellan 40-50. Kvinnor och män i Husie hade ett något lägre socialt deltagande jämfört med Malmö i sin helhet. Åtgärd: Husie stadsdelsförvaltning erbjuder flera mötesplatser och aktiviteter för medborgarna. Exempel på sådana är Husiebiblioteket, Medborgarkontoret föreläsningar, Ungdomsverksamhet (fritidsgård) och Träffpunkten, en mötesplats för äldre. Vidare stödjer stadsdelsförvaltningen det lokala föreningslivet, bland annat genom att tillhandahålla lokaler. Föreningsdeltagande Att vara med i en förening och finnas med i ett sammanhang där man kan utöva sitt intresse och vara delaktig i de frågor som man är intresserad av, bidrar till att göra tillvaron begriplig, meningsfull och hanterbar. I föreningslivet finns förutsättningar att skapa social integration och social gemenskap.
5 Andel elever i åk 6 som tillhör förening eller annan organisation 90 80 70 60 50 40 30 10 0 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 1.3 Andel elever i åk 6 som tillhör förening eller annan organisation Föreningsdeltagandet i Husie stadsdel är högt. Skillnaderna mellan Husie och Malmö totalt, accentuerades mellan de båda mättillfällena. En tydlig minskning av flickornas deltagande ägde rum mellan åren 03 och 06, både i Husie och Malmö totalt. MÅLOMRÅDE 2: EKONOMISK OCH SOCIAL TRYGGHET Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:50). Utbildningsnivå Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Den mest genomgående skillnaden i ohälsa finns mellan högutbildade (eftergymnasial utbildning) och andra. Personer med hög utbildning tenderar inte bara att ha ekonomiska och sociala förmåner, de har också lägre sannolikhet att bli sjuka och de tillgodogör sig hälsoinformation bättre än andra grupper. Befolkningsandelen som endast har förgymnasial utbildning är stadigt sjunkande för både svenskfödda och utlandsfödda husie- och malmöbor. I Husie stadsdel är andelen med förgymnasial utbildning lika stor för svensk- och utlandsfödda. Jämfört med Malmö i sin helhet har Husie en något större andel med endast förgymnasial utbildning. Andel av befolkningen med endast gymnasial utbildning är långsamt sjunkande för utlandsfödda husiebor och svensk- och utlandsfödda malmöbor. 07 minskade andelen också för gruppen svenskfödda husiebor. Husie har en större andel invånare med endast gymnasial utbildning än Malmö.
6 Eftergymnasial utbildning; andel i åldern -64 år 50 45 40 35 30 25 06 07 08 Husie, sv. tot Malmö, sv. tot Husie, utl. tot Malmö, utl. tot Diagram 2.1 Eftergymnasial utbildning; andel i åldern -64 år Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning är stigande för både svensk- och utlandsfödda husie- och malmöbor. Det är dock endast svenskfödda malmöbor som har en hög andel med eftergymnasial utbildning (ca 45). Utlandsfödda husie- och malmöbor samt svenskfödda husiebor har i låg grad en eftergymnasial utbildning (30-33). Kvinnor har i högre grad än män en eftergymnasial utbildning, särskilt bland svenskar både i Husie och i Malmö som helhet. Åtgärd: Husie stadsdelsfullmäktige ansvarar endast för utbildning t.o.m. skolår 9, men de husiebor som har kontakt med socialtjänsten/försörjningsstöd och erbjuds utbildning eller annan kompetenshöjande utveckling i samarbete med AIC Kirseberg. Förvärvsfrekvens En grundläggande förutsättning för såväl den individuella hälsan som för folkhälsan är ekonomisk trygghet. Förvärvsarbete är inte bara den viktigaste källan för våra inkomster utan i stor utsträckning också för våra möjligheter att bli delaktiga i samhället. Det finns tydlig påvisade samband mellan sysselsättningsgrad och hälsa.
7 Förvärvsarbetande; andel i åldern -64 år 90 80 70 60 50 40 30 04 05 06 Husie, sv. tot Malmö, sv. tot Husie, utl. tot Malmö, utl. tot Diagram 2.2 Förvärvsarbetande; andel i åldern -64 år Förvärvsfrekvensen för samtliga grupper var tämligen konstanta 04-06. Andelen förvärvsarbetande husiebor är hög i en jämförelse med gruppen malmöbor, både avseende Malmöbor totalt sett och i jämförelse med gruppen svenskfödda. Svenskfödda förvärvsarbetar i högre grad än utlandsfödda. Utlandsfödda husiebor ligger på samma nivå som Malmö totalt, det vill säga på en lägre nivå än svenskfödda husie- och malmöbor, men betydligt högre än hela gruppenutlandsfödda malmöbor. Sambandet mellan etnicitet och sysselsättningsgrad gäller för både kvinnor och män. Män har en något högre sysselsättningsgrad än kvinnor i motsvarande grupp, men sambandet mellan etnicitet och sysselsättningsgrad är mycket starkare, således är förvärvsfrekvensens högre i grupperna svenska husie- och malmökvinnor än utlandsfödda husie- och malmömän. Åtgärd: De husiebor som står långt från arbetsmarknaden och uppbär försörjningsstöd erbjuds stöd av AIC Kirseberg. Förvaltningen driver dessutom projektet Stegen, vars verksamhet vänder sig till långtidsarbetslösa försörjningsstödstagare med behov av rehabiliterande insatser för att kunna försörja sig på egen hand.
8 Låg inkomst Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och den psykiska, förbättras med ökning av den individuella inkomsten upp till en viss inkomstnivå. En ekonomisk utsatt situation, som inte bara är tillfällig, är däremot negativ för hälsan. Studier visar också att en persons hälsa kan påverkas av personens inkomst i förhållande till medelinkomsten i en referensgrupp som personen jämför sig med. Definitionen på låg inkomst motsvarar den internationella fattigdomsdefinitionen som används inom EU. 25 Andel hushåll med lägre inkomst än 50 av medelinkomsten 15 10 5 0 04 05 06 Husie Malmö Diagram 2.3 Andel hushåll med lägre inkomst än 50 av medelinkomsten Andelen hushåll med låg inkomst har ökat både Husie och Malmö sedan 04. Låginkomsthushållens andel är dubbel i Malmö i förhållande till Husie. Husie stadsdel består till största delen av egna hem i bostadsrätter och villor. Byggnation av hyresrätter planeras i stadsdelen under de närmaste åren.
9 Försörjningsstöd Ekonomiska förhållanden påverkar de flesta aspekter av människors vardagsliv. Det finns studier som visat att relativ fattigdom och inkomstskillnader i ett samhälle har en negativ inverkan på folkhälsan. Drygt ett hundratal hushåll i Husie har senare år, varje månad, erhållit försörjningsstöd. Andelen hushåll med försörjningsstöd är lägre i Husie än i Malmö totalt sett. 40 Andel barnhushåll av samtliga hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd 35 30 25 15 06 07 08 Husie Malmö
10 Diagram 2.4 Andel barnhushåll av samtliga hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd Andelen barnhushåll som erhåller ekonomiskt bistånd ökade kraftigt i Husie 07. Under 08 sjönk andelen åter något, Malmö i sin helhet har en hög och relativt konstant andel barnhushåll som erhåller ekonomiskt bistånd. Ekonomisk stress Höga boendekostnader i kombination med låga inkomster innebär en stress för många människor. Forskning pekar på ett samband mellan svårigheter att klara den månatliga boendekostnaden och sämre självskattad fysisk och psykisk hälsa. Trots att barnfattigdomen i Sverige minskat sedan 1997 levde fortfarande över en kvarts miljon barn och deras familjer under pressade ekonomiska vardagsvillkor år 02. Andel föräldrar till 4-åringar som upplever ekonomisk stress 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 05 06 07 Husie Malmö Diagram 2.5 Andel föräldrar till 4-åringar som uppger att de minst varannan månad att de inte haft råd med den mat eller de kläder som deras familj behövt. 69 av de föräldrar till fyraåringar som under året varit i kontakt med BVC i Husie har besvarat enkäten. Andelen föräldrar som uppger att de inte hade tillräckligt med pengar för mat- och klädinköp har fluktuerat under senare år. Husie har en lägre andel föräldrar med ekonomisk stress jämfört med Malmö i sin helhet.
11 Emotionellt stöd Bristande socialt stöd har ett orsakssamband med olika former av ohälsa. Mänskliga och sociala relationer utgör ett skydd eller en buffert vid svåra påfrestningar. Andel av befolkningen i åldern -64 som saknar emotionellt stöd 45 40 35 30 25 15 10 5 0 00 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 2.6 Andel av befolkningen i åldern -64 år som saknar emotionellt stöd Frågan -Har någon eller några personer som kan ge Dig ett ordentligt personligt stöd för att klara av livets stress och problem? har ställts till 800 husiebor, av vilka 56 svarat. Andelen av befolkningen som saknar emotionellt stöd är stor och konstant. Detta gäller dock inte kvinnor i Husie, där andelen ökande kraftigt mellan 00 och 04. Män saknar i högre grad emotionellt stöd än kvinnor. Åtgärd: Husie stadsdelsfullmäktige och -förvaltning söker olika vägar att främja möjligheter för människor att mötas. Som exempel kan nämnas den träffpunktsverksamhet för äldre som bedrivs på Hohögsskolan och träffpunktsverksamhet för ungdomar. Dessutom får det lokala föreningslivet olika typer av stöd, i första hand med verksamhetslokaler. Trångboddhet (vuxna) Generellt är trångboddheten låg i Sverige, vilket också kan sägas gälla för Malmö som helhet. Det är dock stora skillnader finns mellan stadsdelarna. 04 var ungefär 1 av Husies befolkning mellan 18-80 år trångbodd 1, att jämföra med Malmö generellt, där 5 av befolkningen var trångbodd. Hemlöshet Husie har få hemlösa i förhållande till Malmö totalt. Husies andel av Malmös hemlösa är 1.6, att jämföra med Husies andel av Malmös befolkning som är 6.7. Antalet hemlösa i Husie steg mellan 03-08, från 10 till 14 individer. Det är svårt att analysera ökningen, då det rör sig om ett litet antal individer. Det kan dock konstateras att problematiken runt hemlöshet ökar i hela Malmö. 1 Trångbodda enligt Statistiska Centralbyråns norm 2: mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat.
12 MÅLOMRÅDE 3: TRYGGA OCH GODA UPPVÄXTVILLKOR Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör uppmärksammas särskilt, liksom utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan. 02/03:35:53). Fullständiga betyg i åk 9 Förutsättningen för att studera på gymnasiet är att eleven har betyget Godkänt i svenska/svenska som andra språk, engelska, och matematik. Andel elever i åk 9 som är behöriga att söka till gymnasiet 100 95 90 85 80 75 70 65 60 06 07 08 Höjaskolan Videdalsskolan Bäckagårdsskolan Malmö Diagram 3.1 Andel elever i åk 9 som är behöriga att söka till gymnasiet Andelen elever i Malmö som är behöriga att söka till gymnasiet har, i förhållande till Sverigesnittet, varit låg och tämligen konstant senare år. Andelen husieelever som är behöriga till gymnasiet sjönk kraftigt vårterminen 08 i förhållande till tidigare år. På samtliga husieskolor förbättrades dock resultaten om man jämför slutbetygen med vårterminen i skolår 8. Situationen varierar dock kraftigt mellan stadsdelens tre skolor Åtgärd: Stora behov av social och inlärningsmässig karaktär fanns i elevgruppen 08. För att möta dessa behov gavs stöd, framförallt till de elever som hade svårast att nå gymnasiebehörighet. Ökade lärarresurser skapades genom flexibla elevgrupperingar, där resurser fokuserades kring dessa elever. Skillnaderna i skolornas resultat beror sannolikt inte på skillnader i undervisningskvalitén, utan snarare på att eleverna tillhör olika socioekonomiska grupper, vilket ger utslag i studieresultat. Husie stadsdelsförvaltning och -fullmäktige verkar aktivt, av integrationsskäl, för att erbjuda elever från andra stadsdelar plats i husieskolor. Dessa elever har ofta en annan kunskaps- och färdighetsbakgrund än husieelever.
13 Nationella prov i åk 5 De nationella proven är obligatoriska för åk 9 i Malmö stad och frivilliga för åk 2 och 5. Andelen som uppnår/är på väg att uppnå målen i Husie i svenska, engelska och matematik, ökade 06-08. I samtliga tre ämnen är andelen som uppnår/är på väg att uppnå målen mellan 89 och 94. Andelen för Malmö i sin helhet var lägre för samtliga ämnen. Fullföljandegrad gymnasiet Andelen elever som fullföljer gymnasiet i Malmö inom 4 år minskade från 66 till 63 mellan 03-07. Om man exkluderar IV-programmet (Individuellt val) och bara ser till de nationella programmen, ökade andelen från 74 till 76 under samma period. Skoltrivsel Att trivas i skolan är en viktig förutsättning för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen. Andel elever i åk 6 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan 100 95 90 85 80 75 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 3.2 Andel elever i åk 6 som trivs ganska bra eller mycket bra i skolan Andelen husieelever som trivs i skolan har ökat mellan mättillfällena och en majoritet uppger att de trivs. Trivseln är särskilt stor bland flickor.
14 Skolk Elever som ofta är frånvarande från undervisningen riskerar att komma utanför den normala kamratgemenskapen och kan få svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Andel elever i åk 9 som uppger att de skolkar mer än en gång per månad 25 15 10 5 0 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 3.3 Andel elever i åk 9 som uppger att de skolkar mer än en gång per månad Andelen elever som uppger att de skolkar minskade kraftigt i alla grupper 03-06. Mest anmärkningsvärt är den stora förändring som ägde rum i gruppen husiepojkar. 03 uppgav av husiepojkarna att de skolkade mer än en gång i månaden, en klart högre siffra än övriga grupper, vid mättillfället år 06 var andelen nära noll. Åtgärd: Alla elever får varje läsår ett informationshäfte riktat till föräldrar och elever. I denna beskrivs hur skolan vill att sjukanmälan ska gå till så att olovlig frånvaro undviks. Förebyggande av skolk är en prioriterad arbetsuppgift i det lokala SSP-arbetet. Kvalitén inom förskolan Tillgång till utbildade förskollärare i alla förskolor är en viktig faktor för kvalitet och likvärdighet i verksamheten. Mellan 05 och 07 minskade andelen högskoleutbildad personal i Husies till 45 för förskolor i kommunal regi, och till 44 i enskild regi. Under 08 ökade dock andelen högskoleutbildad personal i kommunala förskolor i Husie till 48, medan den fortsatte sjunka i icke kommunala förskolor till 40. Åtgärd: Husie stadsdelsfullmäktige befarar att det framöver kommer att bli svårt att rekrytera utbildade förskollärare och fritidspedagoger. Simkunnighet Undersökningar visar stora skillnader i simkunnighet mellan olika grupper i samhället. Läroplan för grundskolan fastslår att elever i slutet av femte skolåret... skall kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. Simkunnigheten bland Husies femteklassare sjönk från 85 07 till 78.
15 Trångboddhet (barn) Bostadsutrymme är en av de viktigaste aspekterna av en bostads bekvämlighet. Över tid har trångboddheten minskat drastiskt, vilket också medfört att måtten på trångboddhet förändras. Trångboddhet är en klassisk ofärdsindikator och kan således ses som en indikator på sociala förhållanden/svaga resurser, vilka har betydelse för hälsan. Den kan därtill vara en bestämningsfaktor för hälsa i sig själv. I Husie 06 var 3 av 4-åringarna trångbodda 2 07, att jämföra med 11 av 4-åringarna i Malmö totalt. Variationen mellan stadsdelarna är mycket stor. Trångboddheten i Husie har vid samtliga mättillfällen varit betydligt lägre än Malmö i sin helhet. Anledningen till att trångboddheten i Husie är låg är att bostadsbeståndet i stadsdelen huvudsakligen är egna hem, men nybyggnation av lägenheter i hyresrätt planeras. Åtgärd: Nybyggnation av hyresrätter är en fråga som drivs av stadsdelsfullmäktige och stadsdelsförvaltningen i Husie, främst genom remissyttranden i planärenden och genom olika samarbetsgrupper. Hemlöshet (barn) Antalet hemlösa 3 barn har under tiden 03 08 ökat från 48 till 8 i Malmö. Under 08 fanns under en period ett hemlöst barn i Husie. Åtgärd: I förvaltningen drivs ett aktivt arbete för att förebygga att människor hamnar i bostadslöshet och för att stödja personer som saknar bostad att få eget boende. MÅLOMRÅDE 4: ÖKAD HÄLSA I ARBETSLIVET Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa samt minskar de sociala skillnaderna i ohälsa (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:57). Ohälsodagar Den snabba ökningen av stressrelaterade långtidssjukskrivningar antyder att förändringarna på arbetsmarknaden kan vara ett hot mot folkhälsan på sikt. Riksförsäkringsverket beräknar ohälsodagar per person och år genom att för varje region summera antalet sjukpenningdagar, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning och dividera summan med antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. 2 Trångbodda enligt Statistiska Centralbyrån norm 2: mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknat. 3 Person som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande inneboendeförhållande eller andrahandsboende samt är hänvisad till tillfälliga boendealternativ eller är uteliggare. Det centrala är alltså inte att en hemlös löst bostadsfrågan på mycket kort sikt eller inte alls. Det rör sig om en situation där man inte kan ha sina tillhörigheter på en bestämd plats och har svårt att knyta några stadigvarande sociala relationer.
16 Antal ohälsodagar per person i åldern -64 år 60 55 50 Dagar 45 40 35 30 25 02 03 04 05 06 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 4.1 Antal ohälsodagar per person i åldern -64 år Kvinnor har ett betydligt större antal ohälsodagar än män, detta gäller både i Husie och i Malmö totalt. Antalet ohälsodagar minskade mellan 03 och 06 för samtliga grupper. Trots minskningen hade husiekvinnor i medeltal närmare 50 ohälsodagar år 06. 1 100 Antal ohälsodagar per person år 06 i respektive åldersgrupp Dagar 80 60 40 0-24 25-34 35-44 45-54 55-64 Ålder Husie, kvinnor Husie, män Diagram 4.2 Antal ohälsodagar per person år 06 i respektive åldersgrupp Fördelningen av ohälsodagar i olika åldersgrupper är ojämn. För både kvinnor och män ökar antalet sjukdagar kraftigt i den äldsta gruppen, 55-64 år. För kvinnornas del sker en kraftig ökning redan i åldersgruppen 45-54 år, då antalet sjukdagar ökar till nästan 60.
17 Förtidspensionärer Kvinnor är i högre grad förtidspensionerade än män. Vid det senaste mättillfället 06 var andelen förtidspensionerade husiekvinnor 12 och andelen husiemän 6. Andelen förtidspensionerade kvinnor i Malmö var 10 och män 7. I medeltal var 9 förtidspensionerade. Anspänd arbetssituation En anspänd arbetssituation definieras som kombinationen av höga psykologiska krav i arbetet i kombination med litet beslutsutrymme för den enskilde. Anspänd arbetssituation har kunnat knytas till en rad olika hälsoproblem, exempelvis hjärt- och kärlsjukdom, olika smärtstillstånd i rörelseorganen samt psykisk ohälsa. Andel med anspänd arbetssituation i åldern -64 år 35 30 25 15 10 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 4.3 Andel med anspänd arbetssituation i åldern -64 år Kvinnor hade 04 i högre grad än män en anspänd arbetssituation. Skillnaden mellan kvinnor i Husie och Malmö i sin helhet var liten, medan husiemännen i lägre grad än malmömännen hade en anspänd arbetssituation.
18 MÅLOMRÅDE 5: SUNDA OCH SÄKRA MILJÖER OCH PRODUKTER Sunda och säkra miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan. Insatserna skall utgå ifrån miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik samt konsumentpolitiska mål. Det skadeförebyggande arbetet ligger inom detta område (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:60). Olycksfall Skador till följd av olyckor är ett stort folkhälsoproblem. Som exempel kan nämnas att av samtliga dödsorsaker svarar skador för flest levnadsår i åldrarna upp till 44 år. Nära 75 av samtliga olycksfall som leder till kontakt med hälso- och sjukvården inträffar i bostaden, i skolan, vid motion eller idrott. Skador på grund av olyckor sker oftare bland barn och ungdom och äldre över 75 år, än för övriga grupper. 55 Skadeincidens på grund av olycksfall per tusen invånare 50 45 40 35 30 05 06 07 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 5.1 Skadeincidens på grund av olycksfall per tusen invånare Män har högre skadeincidens på grund av olyckor än kvinnor. Vid flertalet mättillfällen kan ingen större skillnad i skadeincidens påvisas mellan Husie och Malmö totalt. Vid de senaste mättillfällena hade dock skadeincidensen för husiebor sjunkit, och var något lägre än för Malmö totalt.
19 100 90 80 70 60 50 40 30 10 0 Skadeincidens på grund av olycksfall per 1000 invånare år 07 0-14 75- Totalt Åldersgrupp Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 5.2 Skadeincidens på grund av olycksfall per tusen invånare år 06 i respektive åldersgrupp I åldersgruppen 0-14 år är pojkar med skadeutsatta än flickor. I den äldsta åldersgruppen, 75 år och över, är förhållandet det motsatta, skadeincidensen på grund av olycksfall är mycket högre bland kvinnor än män. Åtgärd: Sedan hösten 04 är Husiefixaren projektanställd i Husie. Projektet är en försöksverksamhet som syftar till att förebygga fallolyckor bland äldre. Husiefixaren hjälper den enskilde att undanröja risker i det egna hemmet. Den enskilde erbjuds en enklare riskrond där Husiefixaren och den boende gemensamt ser över riskfaktorer såsom mattor, lösa sladdar etc. Försöksverksamheten syftar också till också att nå en större grupp äldre och funktionshindrade som inte varit i kontakt med hemtjänst och hemsjukvård. I samarbete mellan skola och polis sker punktinsatser för att förebygga olyckor i trafik. Trygghet Kontroll över den egna situationen och trygghet mot oförutsedda och oönskade ingrepp i tillvaron är en viktig välfärdsdimension. Mellan 03 och 06 anmäldes ungefär 100 misshandelsbrott årligen i Husie. Undantaget var 05 då antalet anmälda misshandelsbrott steg till 132. Husies andel av anmälda misshandelsbrott i Malmö var 06 3.2. Husies befolkning utgör ungefär 6.7 av Malmös befolkning, vilket innebär att husiebor är underrepresenterade som misshandelsbrottsoffer.
Andel bostadsinbrott (inkl försök till inbrott) i Malmö som ägt rum i Husie 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 05 06 07 Diagram 5.3 Andel bostadsinbrott (inkl försök till inbrott) i Malmö som äger rum i Husie Bostadsinbrotten i Husie minskade 07 till 7. Det har varit en positiv trend de senaste åren. Husie har en något större andel bostadsinbrott än Malmö totalt. 60 50 40 30 10 Andel som känner sig otrygga, kvällstid i området där de bor 0 06 07 08 Husie, tot Malmö, tot Malmö, kvinnor Malmö, män Diagram 5.4 Andel som känner sig otrygga, utomhus kvällstid i området där de bor Upplevelsen av otrygghet minskade två år i följd i Husie och i Malmö totalt. Känslan av otrygghet var 07 fortfarande utbredd i Husie (29 ) men låg på en lägre nivå än i Malmö totalt (37 ). Eventuella skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelse av tryggheten i Husie är okänd, men i Malmö totalt är kvinnor mer otrygga än män. Åtgärd: Kameraövervakning är införd på Videdalsskolan, Höjaskolan och bäckagårdsskolan. För ungdomar erbjuds träffpunktsverksamhet på kvällar och helger. Vid större helger bedrivs fältarbete. Andra insatser är samarbete med nattugglorna, Café 31 i Almgården och närpolisen.
21 Grönområden I den tätbebyggda stadsmiljön blir närheten till rekreation, genom natur- och grönområden, särskilt viktig för att kunna återhämta sig från vardagens stress. Husie har en god tillgång på grönområden, särskilt på stora sammanhängande grönområden som Bulltofta rekreationsområde. Trots det hade Husie 08 en något högre andel av befolkningen (4 ) med längre än 5 minuters gångväg till närmaste grönområde, än Malmö som helhet (3 ). Åtgärd: I rollen som remissinstans och samarbetspartner verkar Husie stadsdelsfullmäktige och stadsdelsförvaltning för att stadsdelens gröna karaktär ska bibehållas och förstärkas. MÅLOMRÅDE 6: EN MER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Hälso- och sjukvården har stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:67). Tandhälsa Tandhälsan är en väsentlig del av välfärden. Sedan lagen om gratis tandvård för barn och ungdomar upp till och med nitton år trädde i kraft 1976 har tandhälsan förbättrats avsevärt. 95 90 85 80 75 70 65 Andel 12-åringar i utan nya lagningar 60 05 06 07 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 6.1 Andel 12-åringar utan nya lagningar Tandhälsan är generellt bättre bland Husies tolvåringar än bland tolvåringar i Malmö totalt. Andelen pojkar utan nya lagningar har ökat tämligen kraftigt i Husie, medan andelen flickor utan nya lagningar fluktuerat något.
22 Andel 19-åringar i utan nya lagningar 95 90 85 80 75 70 65 60 05 06 07 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 6.2 Andel19-åringar utan nya lagningar Husies 19-åringar har färre nya lagningar än ungdomar i Malmö generellt. Andelen ungdomar utan nya lagningar har ökat i såväl Husie som Malmö. Åtgärd: Ett av stadsdelens rektorsområden har hälsoprofil och matvanornas betydelse för hälsan är en viktig del av undervisningen. MÅLOMRÅDE 7: GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma sjukdomar skall gå förlorade. Insatser för att förebygga smittspridning är en del av folkhälsoarbetet och därmed viktigt för att nå det övergripande folkhälsomålet (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:71). Vaccination I ett internationellt perspektiv är smittsamma sjukdomar och infektioner ett stort hot mot människors hälsa. 99 av Husie tvååringar vaccinerades mot difteri, stelkramp, hemofilius influensa typ B, kikhosta och polio. Motsvarande andel i Malmö var 98. Mot kombinationen mässling, påssjuka och röda hund vaccinerades 99 av tvååringarna i Husie och 96 av tvååringarna i Malmö. Åtgärd: Det finns ett nära samarbete mellan Vårdcentralen i Husie och skolhälsovården.
23 MÅLOMRÅDE 8: TRYGG OCH SÄKER SEXUALITET OCH EN REPRODUKTIV HÄLSA Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om de framsteg som gjorts inom områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:75). Användning av preventivmedel En god tillgång till bra, säkra och billiga preventivmedel är en grundförutsättning för en god reproduktiv hälsa. Därtill krävs det medvetenhet och kunskaper av användaren. En kombination av dessa faktorer visar sig i användandet av preventivmedel. Andel elever i åk 9 som använde preventivmedel vid senaste samlaget 100 90 80 70 60 50 40 30 00 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 8.1 Andel elever i åk 9 som använde preventivmedel vid senaste samlaget Preventivmedelsanvändningen minskar för alla grupper undantaget pojkar i Husie. Pojkarna i Husie ökade sin användning av preventivmedel 00-06, och använde 06 i högre grad preventivmedel än övriga grupper. Den låga preventivmedelanvändningen måste dock sättas i relation till andelen som över huvud taget har samlag; 03 uppgav 29 av husiepojkarna och 31 av husieflickorna i åk 9 att de haft samlag. Sex- och samlevnadsundervisning
24 Upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan, andel i åk 9 Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Ingen undervisning Ej svar 0 5 10 15 25 30 35 40 Husie Malmö Diagram 8.2 Upplevelse av sex- och samlevnadsundervisning i skolan år 06, andel i åk 9 Elever i Husie och Malmö hade 06 ungefär samma upplevelser av sex- och samlevnadsundervisningen. En hel del elever i åk 9 var nöjda, samtidigt som det fanns utrymme för förbättring. Tonårsaborter Antalet aborter är ett ganska säkert mått på individens kunskap och medvetenhet om behovet av att skydda sig men också hur väl preventivmedelsförsörjningen är tillgodosedd. 28 27 26 Antal aborter per 1000 kvinnor i åldern 15-19 år Antal 25 24 23 22 21 05 06 07 Malmö Diagram 8.3 Antal aborter per 1000 kvinnor i åldern 15-19 år Uppgifter om tonårsaborter på flickor i Husie saknas. För Malmö som helhet minskade antalet tonårsaborter varit relativt konstant. Åtgärd: I skolan genomför elevhälsans personal generell och riktad information till elever och föräldrar.
25 Klamydiafall Den sexuellt överförbara sjukdomen klamydia är en indikator på riskbenägenhet, eftersom klamydia sprids då kondom inte används vid samlag. Antal klamydiafall i Malmö Antal 1 000 900 800 700 600 500 400 300 0 100 0 05 06 07 Malmö, kvinnor Malmö, män Diagram 8.4 Antal klamydiafall i Malmö Uppgifter om klamydiafall i Husie saknas. För Malmö som helhet fortsätter antalet klamydiafall att öka. Det är i åldersgrupperna upp till 30 år som de flesta fall av klamydia återfinns. Åtgärd: I skolan genomför elevhälsans personal generell och riktad information till elever och föräldrar. MÅLOMRÅDE 9: ÖKAD FYSISK AKTIVITET Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Målet för de samlade insatserna inom detta område skall vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:78). Fysisk aktivitet på fritiden Regelbunden fysisk aktivitet ger betydande hälsovinster. Regelbunden fysisk aktivitet får även psykologiska effekter, då de flesta upplever ett allmänt välbefinnande och minskad stress. Andelen elever i åk 6 i Husie och i Malmö som helhet som uppger att de tränar regelbundet är stor. Andelen husiepojkar som tränar steg 06 till nästan 90. Bland flickor och pojkar i Malmö och husieflickor, var andelen ungefär 80. Andelen elever i åk 9 som uppgav att de tränar var stor i både Husie och Malmö vid det senaste mättillfället år 06. Flickorna, både i Husie och Malmö totalt, tränade år 06 i större omfattning än år 03. Husiepojkarna tränade 06 i mindre omfattning än tidigare men låg fortfarande på en hög nivå.
26 Bäckagårdsskolan har en hälsofrämjande profil. Andel husie- respektive malmöbor i åldern 18-80 som har en stillasittande fritid var 15- år 00 och 04. Några större könsskillnader förelåg inte. Åtgärd: I stadsdelens finns ett rikt föreningsliv en kommunalt driven motionsanläggning, Bulltofta Motionscenter, med en vuxen målgrupp. Det finns också goda möjligheter att motionera på egen hand, då det finns såväl preparerade promenad- och löpspår som naturliga stigar att jogga och gå på. MÅLOMRÅDE 10: GODA MATVANOR OCH SÄKRA LIVSMEDEL Goda matvanor och säkra livsmedel är förutsättningar för en god hälsoutveckling hos befolkningen (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:81). Skollunch Bra matvanor är en förutsättning för att må bra, växa, utvecklas, orka arbeta och gå i skolan. Elever som äter en tillräcklig lunch orkar koncentrera sig under lektionerna och har därför bättre förutsättningar för att prestera bra i skolan. Andelen elever som äter skollunch var 08 mindre i Husie (87) än i Malmö som helhet (90). Vid samtliga mättillfällen har Malmö som helhet en större andel elever som äter skollunch jämfört med Husie. 100 Andel elever i som äter skollunch 95 90 85 80 75 06 07 08 Husie Malmö Diagram 10.1 Andel elever som äter skollunch.
27 Övervikt Övervikt och framför allt fetma är ett snabbt ökande folkhälsoproblem. Nära 10 av den vuxna befolkningen är kraftigt överviktig. För hög kroppsvikt är en betydande riskfaktor för dåligt hälsotillstånd, nedsatt livskvalitet, ökad sjuklighet och ökad dödlighet. Personer med fetma har också betydligt oftare än normalviktiga symtom som trötthet, värk och nedsatt rörelseförmåga. Barnfetma har i studier visat sig vara en riskfaktor för åderförkalkningssjukdomar senare i livet. BMI (Body Mass Index) är vikten i kilo dividerat med kroppslängden i kvadrat. Andel vuxna i åldern 18-80 med övervikt (BMI över 25) 65 60 55 50 45 40 35 30 25 00 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 10.2 Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med övervikt (BMI över 25) Kvinnor och män i Husie är i högre grad överviktiga än Malmö i sin helhet. Andelen överviktiga har stigit mellan åren 00 och 04 i både Husie och Malmö. Åtgärd: Se ovan. 30 Andel barn i 07/08 med övervikt eller fetma 25 15 10 5 0 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar övervikt fetma Diagram 10.3 Andel barn år 06/07 med övervikt eller fetma
28 Andelen överviktiga och feta flickor har sjunkit från 25 06-07 till 16 07/08. Andelen pojkar med övervikt och fetma har däremot ökat från 13 till 19. Siffrorna fluktuerar tämligen kraftigt mellan åren. Åtgärd: Elevhälsan har uppmärksammat problematiken och arbetar med att med information bryta den negativa trenden. Utöver idrott och hälsa har flera av stadsdelens skolor daglig rörelse för eleverna. MÅLOMRÅDE 11: MINSKAT BRUK AV TOBAK OCH ALKOHOL, ETT SAMHÄLLE FRITT FRÅN NARKOTIKA OCH DOPNING Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig bestämningsfaktor för hälsan. Åtgärder mot skador på grund av tobak, alkohol och spel samt för ett samhälle fritt från narkotika och dopning är nödvändigt för att nå det övergripande folkhälsomålet (Regeringens Prop. Mål för folkhälsan 02/03:35:83). Rökning Tobak är den enskilt största hälsorisken i Sverige. I Sverige dör omkring 6 400 personer per år i förtid av egen rökning, och ytterligare 500 av passiv rökning. Passiv rökning skadar dessutom barn genom att bidra till luftvägsinfektioner, allergi och plötslig spädbarnsdöd. Tobaksrökning är samtidigt en av de stora orsakerna till skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper (SOU 00:91). Andel vuxna i åldern 18-80 år som röker dagligen 25 15 10 5 0 00 04 Husie, kvinnor Malmö kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 11.1 Andel av befolkningen i åldern 18-80 år som röker dagligen Kvinnor och män i Husie rökte dagligen i mindre omfattning än Malmö i sin helhet år 04. Kvinnor i Husie rökte mer än männen, men trenden är sjunkande för både kvinnor och män. Åtgärd: Stadsdelsförvaltningen är sedan 06-12-31 en s.k. rökfri förvaltning. Rökande medarbetare erbjuds olika former av stöd för att sluta. 1 av flickorna i årskurs 6 angav 06 att de rökte. För pojkar var andelen 0.
29 Andel elever i åk 9 som uppger att de röker 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 11.2 Andel elever i åk 9 som uppger att de röker Andelen niondeklassare som röker minskade något för flickor i Husie 06. Andelen niondeklassare som röker i Malmö som helhet är större än i Husie och den har ökat mellan mättillfällena. Åtgärd: Stadsdelens butiker som säljer tobak besöks årligen, och butikernas egenkontrollprogram efterfrågas. Dessutom genomförs regelbundet s.k. provköp där butikspersonalens benägenhet att efterfråga legitimation av ungdomar undersök. Snusning Långsiktiga effekter på hälsan av snusande är hittills otillräckligt utforskade. Andelen flickor i åk 9 som snusar är mycket liten, både i Husie och i Malmö totalt, medan 7 av pojkarna uppgav att de snusade 06. Vid båda mättillfällen, 03 och 06, var snusandet något mindre utbrett i Husie jämfört med Malmö totalt. Alkoholkonsumtion Alkohol är ett av våra största folkhälsoproblem. Antalet alkoholrelaterade dödsfall uppskattades till omkring 5000 per år i Sverige år 02 (SOU 00:91). Mer än 100 000 barn uppskattas växa upp i hem där minst en av föräldrarna har alkoholproblem. Befolkningens alkohol- och drogvanor leder till såväl hälso- som sociala problem. Riskkonsumtion definieras med utgångspunkt från hur ofta och hur mycket en person konsumerar alkohol. Som exempel kan nämnas att en man som dricker 5-6 glas vin fyra gånger i veckan och vid ett av dessa tillfällen ännu mer, klassificeras som riskkonsument.
30 Andel vuxna i åldersgruppen 18-80 år med riskkonsumtion av alkohol 15 10 5 0 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 11.3 Andel av befolkningen i åldern 18-80 år med riskkonsumtion av alkohol Kvinnor och män i Husie var 04 i lägre grad riskkonsumenter av alkohol än malmöbor totalt sett. Män högriskkonsumerade alkohol i högre grad än kvinnor. Åtgärd: Individ- och familjeomsorgen arbetar individualpreventivt när det gäller den vuxna målgruppen. Andel elever i åk 9 som inte dricker Öl II 03 Öl II 06 Starkalkohol 03 Starkalkohol 06 0 10 30 40 50 60 70 80 Malmö, pojkar Husie, pojkar Malmö, flickor Husie, flickor Diagram 11.4 Andel elever i åk 9 som inte dricker Folkölskonsumtionen ökade, medan konsumtion av så kallad starkalkohol 4 minskade mellan de båda mättillfällena. Vid senaste mätningen år 06 drack en större andel flickor starkalkohol jämfört med pojkarna. Mest starkalkohol drack flickorna i Husie, men minskningen var ändå stor. De förändringar som ägde rum i dryckesvanor för elever i åk 6 var i stort sett desamma som för eleverna i åk 9; fler sjätteklassare drack folköl än tidigare medan starkalkoholkonsumtionen 4 Starkalkohol innefattar starköl, sprit, vin och alkoläsk
31 minskade något. 06 drack pojkar i högre grad än flickor, medan andelen som drack starkalkohol var ungefär lika stor för samtliga grupper. Bruk/Missbruk av narkotika Narkotikamissbruket i Sverige genererar inte lika stora samhälls- och folkhälsoproblem som alkoholmissbruket. Narkotikamissbruk ger emellertid allvarliga konsekvenser för den enskilde. Eftersom andelen missbrukare ökar är det viktigt att se missbruket som ett folkhälsoproblem. Andel av befolkningen i åldern 18-80 år som använt narkotika 25 15 10 5 0 00 04 Husie, kvinnor Malmö, kvinnor Husie, män Malmö, män Diagram 11.5 Andel av befolkningen i åldern 18-80 år som använt narkotika Andelen kvinnor och män i Husie som uppgav att de har använt narkotika 5 var mindre än i Malmö som helhet. Användning av narkotika minskade något för kvinnor respektive ökade något för män i Husie mellan de båda mättillfällena. 14 12 10 Andel elever i åk 9 som använt narkotika 8 6 4 2 0 03 06 Husie, flickor Malmö, flickor Husie, pojkar Malmö, pojkar Diagram 11.6 Andel elever i åk 9 som använt narkotika 5 Frågeställningen lyder år 00: Använt hasch år 04: Använt hasch eller marijuana
32 Andelen elever som använt narkotika ökade för flickor och pojkar i Husie mellan de båda mättillfällena. Trots husiepojkarnas stora ökning, användes narkotika i lägre grad i Husie jämfört med Malmö som helhet. Detta berodde på att pojkar i Malmö ökade sitt narkotikabruk i nästan samma omfattning som pojkar i Husie. Åtgärd: Samtliga elever i åk 5-9 får information och undervisning om alkohol, tobak och narkotika. Dessutom ges regelbundet information om den lokala situationen på föräldramöten. Skolsköterskorna erbjuder individuell hjälp att sluta röka och använda tobak.