Som man bäddar får man ligga

Som man bäddar får man ligga Håkan Landin är expert på juverhälsa och djurvälfärd på Djurhälsa. Han fullföljde veterinärstudierna 1982 och arbetade de första 18 åren som distriktsveterinär med särskilt intresse för mjölkkor. 1999 blev året då Håkan övergick ll a enbart arbeta med förebyggande djurhälsovård, ll a börja med som chefveterinär samt i konsultuppdrag. Så småningom övergick Håkan ll anställning på Svensk Mjölk, följt av Djurhälsa Utveckling. Håkan erhöll 2005 specialistkompetens i nötkreaturens sjukdomar. Idag leder Håkan projekten Friska Juver, Ny Veterinär Roll, och FOKUS Mjölkkons Välfärd och Produk on på. På fri den föredrar Håkan en plats ovanför trädgränsen, såväl sommar som vinter, alterna vt a idka en lekfull bollsport som både höjer kroppsvärmen och framkallar endorfiner. I en d när strömedel som halm, spån och torv s ger i pris och alltmer används för energiproduk on ökar intresset för nya skötsellösningar och billigare och mindre konkurrensutsa a råvaror. E tradi onellt alterna v i sammanhanget är djupströbädden där gödseln llsammans med e komposterbart material fungerar som liggyta för korna. I modern tappning kallas systemet Compost Bedded Pack med en ökande användning i Nordamerika. Det är också möjligt a separera den osmälta fiberfrak onen i kogödsel och utvinna en restprodukt med egenskaper som gör a den går a ny ja som strömedel i båssängarna i en lösdri. Slutprodukten benämns Recycled Manure Solids, eller på svenska fiberströ, med utseende och fysikaliska egenskaper liknande torvströ. I båda fallen rör det sig dock om ini alt mer eller mindre bakteriellt förorenat material vilket ställer högre krav på såväl omsä nings d som hygienisk hantering. Föreliggande ar kel avhandlar kor attat Compost Bedded Pack för a däre er koncentrera resonemanget kring det för svenskt vidkommande mer intressanta ämnet fiberströ. Compost Bedded Pack (CBP) CBP är den klassiska djupströbädden i en modernare form. Genom en noggrant avvägd llförsel av uppsugande och bindande material, god ven la on, lämpligt va eninnehåll samt kontroll av mängden organiskt kol i förhållande ll kväveinnehållet uppnås redan från start en viss förmultning, dvs. a bädden brinner. Om llräckligt mycket torrt strömedel hela den llförs ll ytan tycks de a fak skt kunna fungera även för mjölkkor. [1, 7] Systemet är dock klimatkänsligt och både strö- och arbetskrävande varför det på sikt utgör e dyrare alterna v trots rela vt låg investeringskostnad. U ormningen med stora ytor utan avgränsning försvårar också möjligheten ll effek va smi skyddsåtgärder och dseffek v djurövervakning. Djupströbädd ll mjölkkor ny jas sällan i Sverige e ersom flera vanligt förekommande mas tbakterier, ll exempel Klebsiella, Streptococcus uberis och E. Coli, gärna uppförökas i bädden och riskerar a infektera kornas juver under dsperioden mellan mjölkingarna. Op malt skö kan dock systemet sannolikt bidra ll hög produk on pga. mycket god kokomfort och låg förekomst av hasskador och hältor hos korna. Precis som för djuströbädd krävs dock mycket goda skötselru ner för a inte juverhälsan skall påverkas nega vt och i en nyligen genomförd studie i Danmark sågs signifikant högre celltal i samband med CBP [6]. Lämpliga riktlinjer för CBP ll mjölkande kor 10 m² liggyta per ko Starta med a lägga in 30 40 cen meter strö Rör om och lu a i ströbäddens yta två gånger varje dag när den är fri från kor Använd e organiskt strömedel av god kvalitet Ku erspån, sågspån, torv hackad halm och halm är exempel på använbara material Tillför regelbundet ny ytlager av strö för en torr liggyta så a korna föblir rena Recycled Manure Solids (RMS) eller fiberströ RMS-tekniken har varit känd och llämpad i flera länder utanför skandinavien sedan e 20-tal år. Till en början rekommenderades o ast a fiberfrak onen skulle komposteras i cirka tre veckor för a undvika rundgång med smi ämnen men numera används produkten vanligen direkt e er separerering. I Danmark har användningen ökat de senaste åren och tekniken bygger på en direkt användning av fiberfrak onen e er avskiljning med e för ändamålet avse valsverk för a där er torkas. I Storbritannien har man å andra sidan förhållit sig avvaktande ll användningen med hänvisning ll den möjliga smi spridning av ll exempel paratuberkulos som hanteringen befaras kunna medföra [Jörgen Katholm, personligt meddelande 2013]. I Nordamerika går meningarna isär; i vissa regioner utny jas det konsekvent och framgångsrikt medan det i andra delar av landet konstaterats kunna resultera i massiva utbro av coliforma juverinfek oner, företrädesvis Klebsiella [Nigel B. Cook, personligt meddelande 2011]. 26

Valsverk som separerar fiberfrak onen ur kogödsel. Fiberströ i nordamerikanska liggsängar. E lämpligt sä a förhindra a gödselburna sjukdomar som ll exempel salmonella och paratuberkulos sprids okontrollerat med fiberströ är a begränsa användningen ll djuren i samma stallavdelning som råvaran kommer ifrån eller åtminstone ll den egna besä ningen. De a llämpas också o ast generellt när fiberströ används. Man bör också beakta a unga djurs gödsel o a innehåller högre koncentra oner av smi ämnen och därför inte bör utgöra råvara ll fiberströ. Unga djur och nykalvade djur är också betydligt känsligare varför man i första hand bör välja något annat än fibertrö ll dessa djurgrupper. Låg sjuklighet och låga celltal även i stallar med fiberströ Det har inte observerats någon signifikant skillnad mellan fiberströbesä ningar och besä ningar som ny jar andra strömedel när det gäller juverhälsa eller annan sjuklighet. Det troligaste är således a fiberströ rä använt kan fungera lika bra som övriga strömedel [7]. Större kontrollerade studier saknas dock varför denna bedömning grundar sig främst på fallstudier där fiberströbesä ningar jämförts med andra besä ningar som inte använder fiberströ. På grund av det högre innehållet av coliformer med flera mikroorganismer är det vid användning av fiberströ om möjligt ännu vik gare med noggranna och konsekventa ströru ner [4]. Fiberströ och Klebsiellamastiter Klebsiella är en allmänt förekommande miljöbakterie som även kan isoleras i tarmfloran hos många mjölkkor. Andelen kor som har bakterien i sin tarm varierar i olika undersökningar mellan 11 och 80 procent beroende på vilken kopopula on som undersökts. Högst prevalens tycks föreligga hos mjölkkor i Nordamerika [2, 9]och lägst konstaterades hos mjölkkor i Sverige [8]. Varför skillnaderna är så stora är inte klarlagt men det kan antas a u odringfaktorer spelar en stor roll för gödselsammansä ningen. Det är således rimligt a utgå från a fiberströ redan i utgångsläget är kontaminerat med Klebsiella och a korna i stallet llför y erligare bakterier av samma typ så a en uppförökning i en bädd med fiber i varm och fuk g omgivning kan gå mycket snabbt. Vad händer i Sverige? Det är sannolikt a e flertal större lösdri er inom de närmaste åren kommer a vilja utny ja tekniken även i vårt land. Det är inte troligt a några nya förfa ningar kommer a begränsa denna implementering. För oss som rådgivare blir uppgi en a föreslå riktlinjer som minimerar riskerna med a använda fiberströ. Lämpliga riktlinjer för liggbås med torv, halm spån eller fiberströ Kör in strö varje dag Mocka och jämna ll liggsängarna minst två gånger per dag på fasta klockslag Omsä allt strö i stallet som har kontakt med juver och spenar på 24 mmar Undvik omrörning så a äldre material kommer upp ll ytan båset För fiberströ gäller dessutom Använd inte gödsel från djur <1års ålder som råvara Använd inte fiberströ ll nykalvade kor eller kalvar <6 månaders ålder Tilläggas kan a all strömedelshantering, oavse typ av strö, fungerar avsevärt bä tre om man llämpar dessa riktlinjer. Det är visat a även nästan sterila strömedel redan inom e dygn kan innehålla så höga nivåer av miljöpatogenerna E. coli, Streptococcus uberis och Klebsiella spp a smi spridning via liggbåsen blir en realitet [5, 7]. Tillförseln av dessa bakterier sker från korna som ligger i båsen och stallklimatet i en mjölkbesä ning är sådant a bakterierna o a uppförökas ll höga nivåer redan inom 4 5 mmar [3, 10]. De a faktum kan förmodas varar särskilt betydelsefullt i robotbesä ningar e ersom mockningen där försvåras av a det all d finns några kor i liggbåsen och a spenrengöringen inte tar hänsyn ll hur smutsiga juver och spenar är vid mjölkning. 27

Vilket strömedel är bäst och vilken effekt har tillsatsmedel? Man kan grovt rangordna olika strömedel på en skala från renast ll mest kontaminerat i utgångsläget enligt skalan; sand torrt ku erspån torrt sågspån torv råspån långhalm hackad halm fiberströ. Sen llkommer naturligtvis lagringsförändringar i respek ve strömedel. När det gäller llsatsmedel finns i princip två vägar a gå; llföra släckt kalk för a göra mikromiljön mer basisk eller llföra svaga syror för a göra mikromiljön mer sur. Torv är som strömedel i sig något surt och fungerar därför bäst med llsatsmedel innehållande svaga fosforsyror ( ll exempel Stalosan F, Staldren) som verkar i samma riktning. En tredje typ av llsatsmedel är torkad lera som binder va en och gör ströbädden torrare, något som också minskar bakterie llväxten. Man bör komma ihåg a inget llsatsmedel har effekt i mer än 24 mmar, sen tar bakterie llväxten och klimatet i stallet överhanden och avgör vilket ph och vilket bakterieinnehåll man får i ströbädden. När det gäller hälsoeffekter är en djupströbädd med sand, torv eller halm något som motverkar hasskador. Å andra sidan måste djupströbäddar mockas mycket noga och absolut inte röras om, i annat är de en påtaglig riskfaktor för både förhöjd mas rekvens och s gande celltal. E observandum är a Klebsiella- llväxt enligt kontrollerade försök endast motverkas om ströbädden görs mer basisk [10]. En olägenhet med kalk som llsatsmedel är a det dammar vilket kan besvära både kor och skötare. Det kan också vid allför riklig användning orsaka små sår på spenspetsarna och därigenom påtagligt öka risken för juverinfek oner med serofila bakterier som streptokocker och stafylokocker. Av de a skäl är bör man endast använda släckt kalk för a minska risken för ogynnsam spenpåverkan. Lämliga riktlinjer för användning av llsatsmedel Blanda in 5 10 procent släckt kalk i allt strömedel Undvik a ren släckt kalk kommer i kontakt med spenspetsarna Torv bör inte kombineras med kalk e ersom ph då blir mer neutralt vilket snarast gynnar bakterie llväxt Referenser 1. Black et al. 2014. The rela oship between compost bedded pack performance, management and bacterial counts. J. Dairy Sci. 97:2699 2679 2. Husfeldt et al. 2012. Management and characteris cs of recycled manure solids used for bedding in Midwest frestall dairy herds. J. Dairy Sci. 95:2195 2203 3. Munoz et al. 2006. Fecal shedding of Klebsiella pneumoniae by dairy cows. J. Dairy Sci. 89:3425 3430 4. Hogan, J. 2014. Update on environmental pathogenesis; Streptococcus uberis, Klebsiella and Escherichia coli. Proc. NMC Regional mee ng Gent August 5th 5. Persson Waller, K., Unnerstad, H. 2004. Klebsiella e poten- ellt gissel för mjölkproducenten. Svensk Veterinär dning 10:11 17 6. Svennesen et al. 2014. Udder Health in a Danish compost bedded pack barn. Poster session, no 29. NMC Regional mee ng Gent August 5th 7. Sorter et al. 2014. Short communica on: Bacterial counts in recycled manure solids bedding replaced daily or deep packed in free stalls. J. Dairy Sci. 97:2965 2968 8. Verbist et al. 2010. Sources other than unused sawdust can introduce Klebsiella pneumoniae into dairy herds. J. Dairy Sci. 94:2832 2839 9. Zadoks et al. 2008. Klebsiella in feces of dairy ca le where does it come from? NMC Proceedings Annual Mee ng Jan 2008 10. Zadoks, R., Schukken, Y., 2010. Klebsiella mas s: Preven on and treatment recommenda ons. 3rd Interna onal Symposium on Mas s and Milk Quality, St Louis USA Sammanfattning och slutsatser En större liggyta med e strölager med visst djup är komfortabelt för kon. Generellt är dock denna lösning o a e vågspel ur juverhälsosynpunkt och det krävs låg beläggning, mycket material och mycket noggranna ru ner för a kon skall kunna hålla sig llräckligt torr och ren i e sådant system. När det gäller liggbås finns e flertal strömedel a llgå. Oavse vilket strömedel man använder och vilken hygien det har i utgångsläget bör det dock omsä as snabbt i stallet. Allra bäst är om inget strö har en längre upphålls d än 24 mmar i stallet och a mockning i båsets bakre tredjedel sker regelbundet minst två gånger per dygn. Om de a llämpas kan flertalet strömedel, inklusive återvunnen kogödsel, sannolikt fungera llfredsställande. 28

Sida 1 av 4 Som man bäddar får man ligga Djurhälso- och Utfodringskonferensen Linköping 27-28 augusti 2014 Håkan Landin, Djurhälsa Det här tänkte jag prata om Compost Bedded Pack Recycled Manure Solids Riskfaktorer Gårdsexempel Riktlinjer för användning Ta med dig detta Hvorfor nu det? Bakgrund Konkurrens om strömedel Hög kokomfort i djupströ Fiberresterna i kogödsel liknar torvströ Innovationshunger i branschen Compost Bedded Pack (CBP) Beskrivning Modern form av djupströbädd Utprovad byggteknisk lösning Rätt temperatur, ts, fukt och C/N Top notch skötselrutiner Kutter el sågspån, torv och halm God kokomfort Compost Bedded Pack (CBP) Recycled manure (RMS) Riktlinjer 10 m² per ko Starta med 30 40 cm ströbädd Lufta 2 ggr per dag Organiskt strömedel av god kvalitet Nytt torrt ytlager regelbundet Risk för höga celltal Beskrivning 20 år i Nordamerika Ökar snabbt i Danmark Avvaktande i GB Direkt användning utan kompostering Inom gård eller inom stall Fiberströ på svenska 42

Sida 2 av 4 Recycled manure (RMS) Risker Salmonella, Para TB Klebsiella, Str. Uberis, Coli Vertikal smitta inom gård Smutsigare kor Klebsiella i RMS Vid fukt och värme Miljöbakterie I träck hos 11 80 % av kor Kvar i fiberströ? Fiberströ bra substrat! Höga nivåer inom 24 timmar Torrt och rent i båsen! Effekt av smutsiga kor Två gårdsexempel Renhet Akut mastit % Bakterier % 1 2,8 9,7 2 4,7 9,6 3 5,1 12,1 4 7,4 13,8 Schreiner og Ruegg JDS 2003 10... Gårdsexempel 1 11... 12... 43

Sida 3 av 4 Höga celltal och mycket Gårdsexempel 2 mastit trots bra stalldesign! 13... 14... Bröstplankan justerad Effekt av åtgärd Bröstplankan justerad 15... Rekommendationer fiberströ Båsinredning Justera efter korna Arbetsrutin Lagra torrt utan luftkontakt Kör in strö varje dag Mocka och jämna till liggsängarna 2 ggr/dag Ingen gödsel från djur < 1 år Ingen fiberströ till nykalvade kor och kalvar < 6 mån Ta med dig detta Alla strömedel kan fungera Arbetsrutiner avgörande Fiberströ känsligt för värme och fukt Fiberströ kan bli biologisk dynamit! VVBSB Våga Vägra Blöta Skitiga Bås! 44

Sida 4 av 4 Foto: Emelie Oskarsson Tack för att du lyssnade Välkommen med dina frågor Kontakt och referenser: Hakan.landin@vxa.se! Frågor och egna erfarenheter? Vad tar jag med mig? Konsekvenser? Prak ska idéer? Vad gör jag konkret? 45