Klådris i Indalsälvens delta

Klådris i Indalsälvens delta I Indalsälvens delta har klådriset sin starkaste förekomst i landet. Stefan Grundström berät tar om artens historia och ekologi. Figur 1. Klådris i Indalsälvens delta, juni 2007 The riparian shrub Myricaria germanica in the outer parts of the delta landscape of the river Indalsälven. Text och foto: STEFAN GRUNDSTRÖM N atten mellan den 6 juni och 7 juni 1796 inträffade en dramatisk händelse vid Indalsälven. En man som kallades Vildhussen skulle bygga en flottled förbi Storforsen nedströms Ragundasjön i östra Jämtland. När fjällfloden kom med stora vattenmängder bröt vattnet en ny fåra, Ragundasjön tömdes på fyra timmar och Döda fallet bildades. En femton meter hög flodvåg bröt fram längs älven och vid mynningen växte deltat till. Mängder med sand och grus avsattes och flerdubblade deltats storlek på kort tid. Som genom ett under omkom ingen men många byggnader och stora ytor med åkeroch ängsmarker blev förstörda (Ivarson 1990). Förmodligen bör klådris och andra störningsberoende växter ganska snabbt ha funnit sig väl tillrätta i deltalandskapets jungfruliga sandbankar. Längs älven tillkom också stora ytor med SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) renspolade strandbrinkar och dessutom den torrlagda Ragundasjön. Flera klådrisfynd från Ragundasjöns stränder och torrlagda bottnar från 1800-talet visar på händelsens betydelse för klådrisets tillväxt i området. Gamla lokaler längs älven Medelpadsbotanisten Erik Collinder uppger att klådriset några år efter händelsen växte på Faxören i Indalsälvens delta. Det finns flera äldre uppgifter från Indalsälven förutom från deltat. Collinder skriver i sin landskapsflora från 1909 att klådris finns här och där efter Indalsälfven, måttlig talrik. I Thorvald Langes Jämtlandsflora (Lange 1938) beskrivs flera lokaler från Indalsälvens huvudfåra, till exempel från Ragunda och Fors socknar i nuvarande Ragunda kommun. 311

GRUNDSTRÖM Nuvarande utbredning Under de senaste åren är klådris känd från några biflöden till Indalsälven, till exempel längs Ammerån (figur 3) och vid Töjsan i trakten av Lit. Här finns livskraftiga bestånd då dessa vattendrag ännu har kvar sin naturliga vattenregim med vårfloder, höstöversvämningar och isrivningar vintertid. Också längs Indalsälvens huvudfåra finns klådris kvar på några ställen. Vid landskapsgränsen mellan Medelpad och Jämtland finns en förekomst som nästan bara består av äldre buskar som tynar bort i den uppväxande skogen. Åtgärder i form av röjning är föreslagen på denna lokal men naturliga förutsättningar saknas att långsiktigt bibehålla arten i detta område. Strax nedströms Hammarforsens kraftverk finns också en lokal med mest äldre buskar som besöktes under Botanikdagarna i Jämtland 2009. Figur 2. Klådriset har en tvådelad blomningstid. Dels på försommaren då kortskotten på äldre grenar blommar, dels i juli augusti då årsskotten hunnit utveckla sina blommor. Klådrisblommornas tio ståndare är delvis sammanväxta till ett rör. Flowers of Myricaria germanica. Indalsälvens reglering Utbyggnaden av vattenkraften i Indalsälvens nedre del pågick under perioden 1928 1956. Regleringen av älven innebar att flera växtplatser för klådris dämdes över och de lokaler som var kvar började växa igen eftersom den naturliga dynamiken uteblev (se t.ex. Jansson m.fl. 2000). De flacka stränderna vid älvens nedre del som hyste klådris dränktes ända upp till Liden år 1956, då Bergeforsens kraftverk stod klart. Ljung (2007) nämner även flottledsrensning som pågick under första halvan av 1900-talet som en annan verksamhet som förstörde klådrislokaler. Rensningen gjordes för att underlätta timrets väg ner till sågverk och massaindustrier vid kusten och är idag ett av de stora naturvårdsproblemen i norra Sverige. Många av våra vattendrag har mist sitt naturliga utseende och är mer eller mindre kanaliserade. Dynamik vid oreglerade vattendrag Isens rörelser och tjällyftningar är viktiga för att röja vattendrag och vidmakthålla den konkurrenssvaga strandfloran. Infrusna vedväxter rycks bort av vårfloden och till och med träd kan stryka med vissa år då isen varit tjock (se t.ex. Renman 1993). Samtidigt som isen röjer stränderna så frigörs näring efter en sådan störning. Isrivningar och tjällyftningar är sannolikt mycket viktiga faktorer i älvsträndernas naturliga dynamik i vårt klimat. Klådrisets livsmiljö beskrivs i EU:s art- och habitatdirektiv. Klådriset är en typisk art för habitatet och alpina vattendrag i bergsområden är artens huvudmiljö i Europa. I den beskrivning av livsmiljön som finns i direktivet påpekas att klådris inte långsiktigt kan finnas kvar i reglerade vattendrag. Frisendahl (1921) beskrev förutsättningarna för klådris och andra strandväxter längs en typisk älvstrand. En zonering råder där de lägst belägna delarna av stranden årligen drabbas av vårflodens kraft och de högst belägna delarna översvämmas bara vissa år. Klådriset trivs bäst i en mellanzon där god föryngring kan råda och stranden är tillräckligt öppen för att hysa blommande buskar. 312 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)

KLÅDRIS Nya högflöden som når högre än den föregående kan skada föregående års föryngring och först efter ett några år kan klådrisplantan stå emot en översvämning. Lyckade föryngringar sker därför med flera års mellanrum men eftersom en planta kan leva i flera decennier så räcker det. Spridning av klådris Förutom spridning med frön är spridning med vegetativa delar viktigt. Rotdelar som slitits av kan slå rot på nya stränder nedströms (se t.ex. Ljung 2007). Eftersom klådriset producerar mängder av frön som sprids med vinden (figur 3) så kan den dyka upp på nya lokaler långt från tidigare kända förekomster. Exempelvis hittades en ganska stor förekomst i ett grustag i trakten av Ånge 2008. Sådana förekomster kan leva kvar under några decennier men är knappast långsiktigt livskraftiga. Denna typ av lokaler är dock viktiga när man ska bedöma artens bevarandestatus. Klådris i Indalsälvens delta på senare år I Indalsälvens delta finns ännu ett livskraftigt bestånd av klådris trots att älven är reglerad sedan mer än femtio år. Det mesta av klåd riset växer numera i området norr om E4 som inte är skyddat som naturreservat eller Natura 2000-område (figur 4). År 2005 räknade jag drygt tvåtusen plantor i hela deltaområdet varav flertalet var småplantor. År 2008 gjordes en mer noggrann räkning inom ramen för klåd risets åtgärdsprogram och då hittades 2 750 plantor varav ungefär 1800 var små, ännu inte för vedade eller buskformiga plantor, som jag bedömde bara var något eller några år gamla. De här siffrorna innebär att Indalsälvens delta troligen hyser en mycket stor del av den svenska populationen av klådris. Figur 3. Klådris vid Ammerån i Jämtland, september 2008. Klådrisets frön är försedda med en hårpensel som gör att de kan spridas avsevärda sträckor med vinden. Trots det är klådriset rödlistat i Sverige i kategorin starkt hotad (EN). Myricaria germanica on the shore of the non-regulated river Ammerån, a tributary to the river Indalsälven in Jämtland. Below, M. germanica seeds have fine hairs aiding in wind dispersal. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) 313

GRUNDSTRÖM E4 0 500 1000 2000 m Figur 4. Indalsälvens delta med Midlanda flygplats i mitten och E4:an rakt igenom. Klådrisets nuvarande utbredning i Indalsälvens delta är inom de rödmarkerade områdena. De yttre delarna av deltat är skyddat som naturreservat (gul gräns) och Natura 2000 (blå gräns). Illustration: Naturinformation Lennart Wessberg. The delta landscape at the estuary of the Indalsälven. Midlanda Airport is in the centre and the motorway (E4) runs straight through the delta. The areas enclosed by red lines indicate the present distribution of Myricaria germanica. The outer parts of the delta are protected as a nature reserve (yellow line) and a Natura 2000 site (blue line). I deltat finns gott om lämpliga livsmiljöer i form av sand och grusbankar. I samma områden där klådriset föryngrar sig finns också rika förekomster av andra konkurrenssvaga strandväxter. De ettåriga ävjepilört Persicaria foliosa (figur 5) och fyrling Tillaea aquatica, även de rödlistade och minskande i Sverige, är ganska vanliga i deltats övre del. År 2007 räknades cirka 4 900 plantor av ävjepilört inom deltaområdet (Paulsson 2007). Klådriset växter i deltat främst på sand och grus men plantor hittas även på ganska fina sediment som ibland överlagrat sanden. Då har förmodligen det finaste materialet tillkommit E4 N senare och fastnat på klådrisbuskarna. Exempel på att klådris även kan växa i ganska grovt material finns från flera håll, till exempel i sprängstensmassor i reglerade älvsträckor (se t.ex. Ericsson 1999, Westerström 2008). Klådriset har de senaste åren haft en gynnsam utveckling i Indalsälvens delta (figur 6). Vi har haft några extrema högflödesår i början av 2000-talet vilket inneburit att nya sandbankar har tillkommit och konkurrerande vedväxter på befintliga stränder har skadats. Högflöden i form av så kallade hundraårsregn inträffade i juli 2000 och i augusti september 2001. Ett extremt rekordregn (150 mm vid Sundsvalls-Härnösands flygplats på ett dygn) uppträde i augusti 2003 och även under sommaren 2005 var det höga flöden. Senhösten och början av vintern 2006 2007 var också ovanligt regnig och hela deltat stod under vatten i månader. Påtagligt för det första decenniet av 2000- talet är annars att vårflödena varit ganska måttliga. Enstaka år har vi haft normala vårfloder, till exempel 2005 och 2009. Högflödena tenderar alltmer att komma under sommar och höst, ett scenario som stämmer överens med de klimatförändringar som förväntas (Kjellström & Ruosteenoja 2007). För klådrisets del är det förmodligen så att långvariga översvämningar under sommar och höst inte är bra för frögroning men långvariga högflöden håller borta konkurrerande vegetation och år med varmt och torrt sommarväder som 2004, 2006 och 2007 kan klådriset blomma rikligt och föryngra sig. Vattenståndsvariationer i havet En annan faktor som har stor betydelse för vegetationens utveckling i deltat är vattenståndsvariationer i havet. Även om dessa inte direkt motsvarar de naturliga vattenregimerna i älvarna så finns ändå en årsrytm och förändringar i vattennivån som troligen gynnar klådriset och andra konkurrenssvaga växter. Eftersom hela deltalandskapet ligger lågt, under 1 meter, så påverkar havsnivån vattenståndet i hela området. Extremerna under den senaste hundraårsperioden visar på en variation på hela 2,16 meter i vattenstånd från mätstationen vid Spikarna 314 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)

KLÅDRIS Figur 5. Ävjepilört från Indals älvens delta, augusti 2006. The red-listed annual herb Persicaria foliosa, which like Myricaria is dependent on disturbances, can also be found in the delta landscape. Figur 6. God föryngring av klådrisplantor i de övre delarna av Indalsälvens delta, september 2005. Successful reproduction of Myricaria germanica in the northern parts of the delta. på Alnön strax utanför deltats mynning, cirka 15 km söder om deltat. 128 cm över normal vattenstånd inträffade vid ett tillfälle 1984 och 88 cm under inträffade 1906 (SMHI i brev 2009). Normalt sett är dock variationen mindre. Statistik från SMHI under perioden 1998 2008 visar på månadsmedelvärden inom en meter (+55 cm och 40 cm vid Spikarna). Årsrytmen i havsvattenståndet är i regel sådan att det är högt på vintern, som lägst i april och maj, en förhöjning på försommaren och en lägre period under sensommaren och förhösten. Det innebär att det råder samma förutsättningar i deltat som på en havsstrand och att frön kan gro på öppna sandbankar under främst sen vår och sensommar. SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009) Strömkraftverk ger viss dynamik Även om Indalsälven är reglerad så finns ändå en naturlig årsdynamik delvis kvar i deltat. Eftersom Bergeforsens kraftverk är ett så kal lat strömkraftverk utan regleringsmagasin så innebär det att all tillrinning under vårens snösmältning ovanför dammen rinner förbi turbinen. De år det är stor fjällflod kan inte allt smältvatten magasineras i vattenmagasinen uppströms utan överskottet släpps igenom och kommer till Berge forsen där det också måste släppas igenom. Dessutom mynnar den delvis oreglerade Ljustorpsån nedströms Bergeforsdammen, men eftersom Ljustorpsån har så liten vattenmängd jämfört med älven så är nog denna faktor av mer underordnad betydelse. 315

GRUNDSTRÖM Älgar gillar också klådris Intressant är att klådrisplantorna i deltat är ganska hårt betade av älg. På vintern är det vanligt att älgar samlas i deltalandskapet som hyser mycket lövträd och buskar att beta av. Om det är begränsat med snö är det vanligt att älgar betar de späda skotten av klådris. Klådris som är anpassad till att ryckas och slitas av vid isrivningar och högflöden verkar tåla betet och nya skott kommer upp hela tiden. Förhoppningsvis kan klådriset leva kvar ännu många år i Indalsälvens delta och Anders Jahan Retzius beskrivning från 1806 kan ännu gälla: Tamarisk. Wäxer på holmar uti Indalsälfwen. Dess rätta ställe är i sand och grus wid åar och strömmar, hälst där wattnet på sådane ställen dragit sig tilbakars. Ett tack till Andreas Aronsson som granskat de engelska texterna. Citerad litteratur Collinder, E. 1909. Medelpads flora. Almqvist & Wiksell, Stockholm Ericsson, S. 1999. Klådris Myricaria germanica vinnare och förlorare. Svensk Bot. Tidskr. 93: 153 156. Frisendahl, A. 1921. Myricaria germanica (L.) Desv. I: Acta Floræ Sueciæ 1. Föreningen Sveriges flora, Stockholm. Ivarson, H. (red.) 1990. Döda fallet och Ragundasjön naturkatastrof i nytt ljus. Ragunda kommun, Hammarstrand. Jansson, R., Nilsson, C., Dynesius, M. & Andersson, E. 2000. Effects of regulation on river-margin vegetation: a comparison of eight boreal rivers. Ecol. Appl. 10: 203 224. Kjellström, E. & Ruosteenoja, K. 2007. Present-day and future precipitation in the Baltic Sea region as simulated in a suite of regional climate models. Clim. Change 81: 281 291. Lange, T. 1938. Jämtlands kärlväxtflora. Acta Bot. Fenn. 21: 1 204. Ljung, T. 2007. Åtgärdsprogram för klådris 2007 2010 (Myricaria germanica). Rapport 5700. Naturvårdsverket, Stockholm. Paulsson, H. 2007. Inventering av ävjepilört (Persicaria foliosa) i Medelpad 2007. Rapport 2007: 9. Länsstyrelsen i Västernorrland, Härnösand. Renman, G. 1993. Frost formation in the ecotonal zone and its role for release of nutrients. Hydrobiologia 251: 65 72. Retzius, A. J. 1806. Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ. Lund. Westerström, G. 2008. Floran i tre socknar i nordvästra Ångermanland. Svensk Bot. Tidskr. 102: 225 261. ABSTRACT Grundström, S. 2009. Klådris i Indalsälvens delta. [Myricaria germanica in the delta of the Indalsälven, central Sweden.. Svensk Bot. Tidskr. 103: 311 316. Uppsala. ISSN 0039-646X. The delta landscape at the estuary of the river Indalsälven hosts one of Sweden s largest populations of the riparian shrub Myricaria germanica (Tamaricaceae). Myricaria germanica is considered endangered (EN) in Sweden and is normally dependent on natural dynamics of non-regulated rivers. The reproduction of the shrub is good in the area, displayed by lots of juvenile plants at the river banks. Most plants are located in the northern parts of the delta outside the protected areas. Despite the fact that Indalsälven is regulated for hydroelectric power, some changes in water level occur that benefit M. germanica and other disturbance-dependent species. Variations in sea level and floods in recent years are probably important factors explaining why M. germanica can maintain a reproducing population in the delta landscape. Stefan Grundström är ekolog vid Timrå kommun och styrelseledamot i SBF. Stefan har under flera år arbetat med åtgärdsprogram för hotade arter, främst smällvedel, klådris och mnemosynefjäril. Adress: Älgsjö 103, 871 92 Härnösand E-post: stefan.grundstrom@hotmail.com 316 SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT 103:6 (2009)