Röstångas avloppsreningsverk Svalöv

Röstångas avloppsreningsverk Svalöv Miljörapport 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 Organisation... 4 Tillsynsmyndighet... 5 Verksamhetsområde... 5 Röstånga avloppsreningsverk... 5 Ledningsnät... 8 GÄLLANDE BESLUT... 9 Tillståndsbeslut... 9 Uppfyllandet av gällande villkor... 9 Beaktande av hänsynsreglerna... 11 Anmälningsärenden... 11 EGENKONTROLL... 12 Kontrollprogram/Mätprogram... 12 Recipientkontroll... 12 UTSLÄPPSDATA ÅR 2013... 12 Driftförhållanden... 12 Utsläppskontroll... 13 Bräddning vid anläggning... 14 Bräddning på ledningsnät... 14 Slamkvalitet... 14 KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING... 15 Förbrukning av kemiska produkter... 15 Elförbrukning... 15 Hantering av rens och sand samt annat avfall... 15 FORSKNING OCH UTVECKLING PÅ NSVA... 15 Inledning... 15 Utvecklingsarbete... 15 Samverkan med andra... 16 NSVA på Nordiwa... 16 Projekt... 16 Examensarbete... 18 MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE... 19 Verksamhetsledningssystem... 19 Uppströmsarbete... 19 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1 Verksamhetsområde BILAGA 2 Emissionsdeklaration 2 (21)

GRUNDDEL Miljörapport för verksamhetsår: 2013 Verksamhetsutövare: NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB Organisationsnummer: 556765-3786 Anläggningens namn: Röstångas avloppsreningsverk Anläggningens nummer: 1214-50-001 Fastighetsbeteckning: Svalöv-Kolema 7:4 Besöksadress: Kommun: Kod för huvudverksamhet: Koordinater, anläggningens mittpunkt: Kontaktperson: Godkännare av miljörapport: Kolemavägen, Röstånga Svalöv 90.20 C N 6208304; O 393320 (SWEREF 99 TM) Cecilia Johansson, Miljöingenjör Telefon: 010-490 98 74 E-post: cecilia.johansson@nsva.se Ulf Thysell, VD Telefon: 010-490 97 77 E-post: ulf.thysell@nsva.se 3 (21)

VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp) är ett interkommunalt VA-bolag som sedan den 1 september 2009 ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Från 1 oktober 2010 ingår även Bjuv i NSVA. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. NSVA ser till att det kommer rent vatten ur kranen hos cirka 200 000 invånare och företag i regionen, dygnet om, året om. Via ett 250 mil långt avloppsledningsnät tar vi hand om dagvatten och spillvatten, renar det och ser till att vattnet är fritt från gifter och föroreningar när det släpps ut igen från reningsverken. För våra kunders räkning är vi en professionell förvaltare av VA-system. Vi tillhandahåller dricksvatten av toppkvalitet. Vi tar hand om spillvatten och gör det kretsloppsanpassat. Vi hanterar dränage- och dagvatten. Vi utför kalibreringstjänster i ackrediterat laboratorium och vi utför kvalificerade konsultativa uppdrag. VD Ulf Thysell Ekonomi, IT & Administration Personal & Kommunikation Johan Jönsson Kristina Bagge Dricksvatten Jonas Håkansson Avloppsrening Pär Gustafsson Rörnät Tf Bo Petersson Ledningsnät & Projekt Åsa Peetz Miljöjuridiskt ansvarig för anläggningen är gruppchef Anders Jeppsson vars närmsta chef är avdelningschefen för Avloppsrening. 4 (21)

Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet för anläggningen är Söderåsens miljöförbund. Verksamhetsområde Verksamhetsområdet, som presenteras i bilaga 1, omfattar Röstånga tätort och antalet anslutna personer är ca 773 personer. Det nuvarande verksamhetsområdet beslutades 1983-09-29 av kommunfullmäktige i Svalövs kommun. Ingen förändring av verksamhetsområdena har skett under året. Ett förslag till VAstrategi på landsbygd har tagits fram. Detta har antagits i teknik- och samhällsbyggnadsutskottet och är nu på väg till kommunstyrelsen. Röstånga avloppsreningsverk Lokalisering Avloppsreningsverket ligger på fastigheten Svalöv-Kolema 7:4 i Röstånga. Röstångas RV Reningsprocessen Den nuvarande processen omfattar mekanisk grovrening, biologisk- och kemisk rening som sker i ett ringkanalsystem samt ytterligare ett kemiskt reningssteg. Slammet som bildas stabiliseras, förtjockas och avvattnas. Inkommande avloppsvatten samlas i en inloppspumpstation varifrån det pumpas till grovreningen, maskinrensgaller. I gallret avskiljs större föroreningar som trasor, papper, tops mm. Renset från gallret tvättas i renstvätten och komprimeras i renspressen varpå det samlas upp i ett sopkärl. Vid höga inkommande flöden sker bräddning från inloppspumpstationen ut till Lilla Bäljane å. 5 (21)

Vattnet renas sedan biologiskt i en ringkanal som är försedd med två stycken ytluftare. Här reduceras framför allt organiskt material och ammonium oxideras till nitrat. Här tillsätts även järnklorid för simultanfällning av fosfor. Inloppspumpstation Gallerstation Ringkanal Kontor/kontrollrum Mellansedimentering Fällning/flockning Eftersedimentering Slambehandling Slamlager I ringkanalen bildas både biologiskt och kemiskt slam. Detta avskiljs i efterföljande mellansedimentering. Från mellansedimenteringen leds vattnet till den kemiska reningen som består av en flockningskammare till vilken järnklorid tillsätts. Här fälls löst fosfor ut tillsammans med andra mindre partiklar. De bildade flockarna avskiljs i efterföljande slutsedimentering. Det renade vattnet släpps sedan ut i recipient Lilla Bäljane å. Dimensionerande belastning Dimensionerande Utfall 2012 Enhet belastning Anslutning, medeldygn 1 900 886 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 500 296 m 3 /d Flöde, medeltimme - 12 m 3 /h BOD 7, årsmedel 130 62 kg/d N-tot, årsmedel - 14 kg/d P-tot, årsmedel - 1,7 kg/d Slambehandling Slammet från mellansedimenteringen och eftersedimenteringen stabiliseras i en slamoxidationstank. Därefter förtjockas det i en gravitationsförtjockare, varpå det magasineras i ett luftat magasin före avvattning i silbandspressen. Det avvattnade slammet lagras på en slamplatta och borttransport av slammet sker ca 2 gånger per år. Allt slam från Kågeröds reningsverk går till jordtillverkning via avtal med Ragnsells. Externslam Allt slam från Svalövs kommun töms på Lundåkraverket i Landskrona och går direkt till rötkammaren. 6 (21)

Ledningsnät Allmänt om ledningsnätet I hela Svalövs kommun finns 10,9 mil spillvattenledningar (varav 7,5 mil ledningar är anslutna till de fyra avloppsreningsverken i Svalöv, Kågeröd, Röstånga och Tågarp). Större delen av dem är lagda mellan 1950- och 1990-talet och de äldsta är från 1920-talet. Betong är det vanligast förekommande materialet. Fördelningen på ledningsmaterial för hela kommunens spillvattennät redovisas nedan. I Svalöv ser det ut så här: Spillvattennätet i Svalöv 2013-12-31 Total längd spillvattenledning 36428 meter Ledningsmaterial Anläggningsår Längd Andel Btg 20788 57,1% Plast 14235 39,1% Övrigt 1405 3,9% 1950-1999 30637 84,1% 2000-5440 14,9% okänt 351 1,0% En del av ledningarna är i behov av renovering pga svavelväteproblem. Tillsättning av Nutriox i ledningsnätet minimerar frätskadorna men ökar driftkostnaderna. En inventering av ledningar med svavelväteproblem måste till framledes för att på sikt omläggas alt relinas Omläggning och relining av ledningar minskar den allt för höga reinvesteringstakten. För att takten ska vara hållbar behöver kommunen reinvestera ca 33 miljoner i spillvattenledningsnätet under 2010-talet. Det skulle förutom renovering av svavelvätedrabbade ledningar till största del innebära renovering av uttjänta betongledningar med återkommande driftstörningar. Målsättning NSVA har målsättningen att minska mängden tillskottsvatten med 5 % senast 2015-12-31. Minskningen ska räknas med år 2010 som startår. Sanerings-/åtgärdsplan Ingen aktuell plan finns. NSVA planerar att ha en ny saneringsplan klar under år 2017. Åtgärder på ledningsnät år 2013 Inga åtgärder utförda under 2013.

GÄLLANDE BESLUT Tillståndsbeslut Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1982-07-14 Koncessionsnämnden Grundtillstånd 1986-09-04 Koncessionsnämnden Slutliga villkor Uppfyllandet av gällande villkor Villkor 1 Om annat ej följer av övriga villkor skall kompletterande åtgärder vid reningsverket utföras och verket drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändring av reningsförfarande får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Som förutsättning för länsstyrelsens godkännande skall gälla att ändringen bedöms inte kunna medföra ökning av förorening eller annan störning till följd av verksamheten. Villkor 2 Av kommunen föreslagna och medgivna kompletterande åtgärder vid reningsverket, såsom galler, åtgärder för tvåstegsfällning och slamförtjockare, skall vara utförda och intrimmade senast den 30 juni 1983. Villkor 3 Kommunen skall senast vid utgången av år 1982 till länsstyrelsen för godkännande inge saneringsplan för avloppsnätet jämte tidplan för åtgärdernas genomförande. Länsstyrelsen äger föreskriva skyldighet för kommunen att vidta ytterligare åtgärder som framstår som skäliga och angelägna ur recipientsynpunkt. Villkor 4 Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall ske i den utsträckning som hälsovårdande myndigheter finner erforderlig. Villkor 5 Bräddning av obehandlat avloppsvatten från ledningssystemet direkt till Bäljane å skall registreras till mängd och tidpunkt. Villkor 6 Slam från reningsverket skall omhändertas på sådant sätt att olägenheter för omgivningen ej uppkommer. 9 (21)

Villkor 7 Reningsverket skall ha sådan kapacitet för syresättning att luktstörningar inte uppkommer. Villkor 8 Vid driftstörningar i reningsverk eller avloppsledningsnätet eller om del av anläggningen tas ur drift för underhåll m.m. skall kommunen vidta lämpliga åtgärder för att motverka vattenförorening och andra olägenheter för omgivningen. Kommunen skall vid sådana tillfällen snarast möjligt underrätta länsstyrelsen och hälsovårdsnämnden. Villkor 9 Program för kontroll av reningsverkets funktion och av tillståndet i recipienten skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för godkännande senast den 1 april 1983. I fråga om kommunens skyldighet att lämna tillsynsmyndighet upplysningar om verksamheten och utföra eller bekosta för tillsynens fullgörande behövliga undersökningar gäller i övrigt bestämmelserna i 43, 48 och 49 miljöskyddslagen. Villkor 10 Uppkommer meningsskiljaktighet mellan kommunen och länsstyrelsen vid tillämpning av villkorspunkterna 1, 3 eller 8 skall frågan hänskjutas till koncessionsnämnden för avgörande. Villkor 11 Kommunen skall dels vidta de skäliga åtgärder vid reningsverket som erfordras för att uppnå högsta möjliga nitrifikationsgrad, dels driva verket med detta syfte. Fr.o.m. 1988 får halten ammoniumkväve i utgående avloppsvatten som riktvärde inte överstiga 12 mg/l i medeltal under perioden juni - oktober. Med riktvärde avses att kommunen i händelse av överskridande är skyldig att vidta kompletterande åtgärder varigenom ett upprepande förhindras. - I fråga om åtgärder i avloppsnätet, bl.a. för främjande av nitrifikationen, gäller vad som stadgas i p 3. Villkor 12 Reningsverket skall drivas med högsta möjliga effektivitet avseende reduktion av BOD 7 och fosfor. Halterna i det renade avloppsvattnet får som riktvärden inte överstiga 10 mg BOD7/l eller 0.5 mg fosfor/l som månadsmedeltal. Beträffande innebörden av begreppet riktvärde se p 11. Se kommentarer och redovisande grafer under avsnittet UTSLÄPPSDATA ÅR 2013. 10 (21)

Beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet Personalen har den kunskapsnivå som krävs inom respektive ansvarområde. Detta säkerställs genom medarbetarsamtal och framtagande av personliga utvecklingsplaner där individens behov av exempelvis fortbildning identifieras. Försiktighetsprincipen För att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön har NSVA arbetat med att skapa förutsättningar och verktyg för att bedriva ett verkningsfullt uppströmsarbete. Vid förändringar vad gäller processteknik används bästa möjliga teknik om detta är ekonomiskt rimligt. Produktvalsprincipen Kemikalier registreras i ett digitaliserat system - ECOonline. Systemet erbjuder alltid uppdaterade säkerhetsdatablad och det finns stora möjligheter till en effektiv kemikaliehantering. Innan inköp av nya kemikalier görs en bedömning av produkten. Under året har avdelning mätarverkstad, dricksvatten och avloppsrening i NSVA jobbat med att fasa ut och om möjligt ersätta de kemikalier som innehåller miljöfarliga ämnen. En genomgång gjorts för att se om använda produkter innehåller ämnen som finns upptagna som PRIO-ämnen, på kandidatlistan eller Vattendirektivet. Vid Röstångas reningsverk används inga produkter som innehåller ämnen med PRIOkriterier eller prioriterade ämnen enligt Vattendirektivet. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Inga förändringar vad gäller användningen av energi och råvaror har skett under året. Ansvarig för att avhjälpa skada Inga skador eller olägenheter för människors hälsa har inträffat under året. Anmälningsärenden Nedan presenteras de anmälningar som har lämnats in till tillsynsmyndigheten under året. Även annan korrespondens som ansetts vara betydande har inkluderats. Datum Anläggning Anmälan 2013-01-07 Röstånga RV Driftstörning 2013-02-28 Röstånga RV Tillståndsbeslut Röstånga Avloppsreningsverk. 2013-03-01 Röstånga RV Överskridet utsläppsvärde 2013-09-25 Röstånga RV Inspektionsrapport Röstånga ARV, Kolema. Svar till SMFO inspektionsrapporten för Röstånga ARV. 11 (21)

EGENKONTROLL Kontrollprogram/Mätprogram Provtagning görs enligt sammanställning nedan och analys utförs av Alcontrol. Provpunkt Prov Parameter Inkommande vatten 6 dp/år BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, TOC Ringkanalen 12 sp/år SS Utgående vatten 24 dp/år BOD7(ATU), CODcr, TOT-P, TOT-N, NO3-N, NO2-N, NH4-N, SS, TOC 12 vp/år TOT-P Överskottsslam 12 sp/år TS Avvattnat slam 2 bp/år ph, TS, TS, GF, TOT-P, TOT-N, NH4-N, CaO, Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Co, Cd, Hg Nonylfenol, PCB, PAH Inkommande 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg vatten Utgående vatten 1 vp/år Zn, Cu, Pb, Cr, Ni, Cd, Hg Bräddvatten *1 dp/v BOD7(ATU), TOT-P, TOT-N, NO3-N, NH4-N, TOC Utgående vatten 2 sp/år VOC screening, SVOC screening, organiska föroreningar *Uttas när det bräddar Recipientkontroll Recipient för det renade avloppsvattnet är Lilla Bäljaneå som ligger inom Rönneåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Rönneåns vattenråd där Svalövs kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Ekologgruppen. Rapporten finns att hämta på förbundets hemsida. UTSLÄPPSDATA ÅR 2013 Driftförhållanden Röstånga reningsverk har trots anläggningens ålderdomliga utrustning fungerat ganska väl under året. Stormarna Simone och Sven ställde till med en del problem i Röstånga, stora mängder löv blåste ner i ringkanalen och sedan korkade de igen slamsystemet vid flera punkter. Igensättningarna har åtgärdats genom en stor mängd akuta insatser som återkommit under årets sista månader. Slamavvattningen är hårt sliten och har varit föremål för en mängd reparationer, viran till pressen har trasats sönder samt både motor och växellåda till slamtransportören har reparerats hjälpligt. Vi har dragit en ny slamreturledning från biosedimenteringen till ringkanalen. Denna nya ledning är betydligt kortare och rakare och leds till en annan punkt i ringkanalen. Tidigare år har vi haft återkommande igensättningar i den gamla ledningen men dessa har nu helt upphört. 12 (21)

Vidare har vi genomfört optimering och förbättring av flockningen till kemstege. Insatsen gav förbättrade flockningsegenskaper vilket medförde minskad mängd tillsatt fällningskemikalie samt lägre driftskostnad. Utsläppskontroll Nedan presenteras grafer med den uppföljning som görs löpande under året. Angivna halter i graferna är ej viktade medelvärden och kan därför skilja sig från de som rapporteras i emissionsdeklarationen. I början av året överskreds riktvärdet för BOD7 vid 4 månader. Vid slutet av sommaren överskreds riktvärdet för P-tot vid 2 månader. 30,0 25,0 23,0 23,9 Röstånga 2013 BOD7 (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 10 mg/l 20,0 15,0 14,814,4 10,0 5,0 3,6 6,3 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 4,4 8,5 0,0 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Röstånga 2013 P-tot (mg/l) i utgående Riktvärde, månad = 0,5 mg/l 3,70 0,12 0,09 0,08 0,02 0,28 0,34 0,66 0,20 0,11 0,11 0,06 0,45 13 (21)

Röstånga 2013 N-tot (mg/l) i utgående 35,0 32,5 33,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 9,1 19,5 22,0 27,5 21,5 26,0 24,0 16,5 15,0 12,1 21,4 5,0 0,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 6,5 14,0 20,5 Röstånga 2013 NH4-N (mg/l) i utgående Riktvärde, juni-okt = 12 mg/l 26,0 24,5 1,2 2,7 2,3 0,2 0,4 0,5 5,3 1,3 9,4 Bräddning vid anläggning Bräddning till Lilla Bäljane å kan ske vid höga inkommande flöden via ett nödavlopp placerat i inloppsbrunnen. En nivåvakt i inloppsbrunnen indikerar den tid under vilken bräddning skett. Ingen bräddning vid anläggningen har registrerats under året. Bräddning på ledningsnät Ingen registrering av bräddning på ledningsnätet sker. Finns inga bräddpunkter på ledningsnätet. Slamkvalitet Under året har en analys på slammet från Röstångas avloppsreningsverk utförts. Resultaten av analysen presenteras i emissionsdeklarationen. Totalt producerades under året 128 ton slam med TS-halten 17,7 %, motsvarande 22,656 ton TS. Allt slam som producerats vid anläggningen under året har använts till jordtillverkning. 14 (21)

KEMIKALIEANVÄNDNING, ELFÖRBRUKNING OCH AVFALLSHANTERING Förbrukning av kemiska produkter Användningen av kemikalier under året redovisas nedan. Produktnamn Mängd, kg/år Användning PIX 111 22 620 Kemfällning FLOPAM DW 340 CT 500 Slamavvattning Elförbrukning Vid reningsverket förbrukades 130 979 kwh el under året. Hantering av rens och sand samt annat avfall Totalt har ca 9 ton sand och rens transporterats till deponi under året. Övrigt avfall förekommer endast i väldigt liten omfattning. Under året har ca 10 liter oljor och 0,1 ton metallskrot uppkommit vid anläggningen. Forskning och utveckling på NSVA Inledning Nya krav väntas komma, förändringar i klimatet märks redan, energioptimering pågår och minskade utsläpp av kemikalier från samhället är ett måste. Detta är stora utmaningar för VA-branschen som kräver mer kunskap, ny teknik, ökad säkerhet och ett professionellt förhållningssätt. Framförallt kommer samverkan att behövas i större utsträckning än tidigare för att möta förändringar i framtiden. Därför driver NSVA utvecklingsarbete internt samt deltar i större forsknings- och utvecklingsprojekt i nära samarbete med andra kommuner, universitet och olika aktörer inom näringslivet. Utvecklingsarbete Övervakning och säkerhet Fortsatt arbete pågår med att installera övervakningssystemet Uniview på alla NSVAs anläggningar. I syfte att utveckla en ny version av Uniview, har ett utvecklingsprojekt i samarbete med CactusUniview genomförts på Öresundsverket. Ett riktat fokus på mätning och övervakning generellt inom hela NSVA har också accentuerats under året. En ökad mätning och automatisering av verksamheten ger NSVA möjlighet till noggrannare uppföljning. Detta resulterar i stora mängder data som ska kunna hanteras och utvärderas. För att klara av detta behövs lämpliga verktyg. NSVA arbetar därför med att ta fram ett lämpligt system som uppfyller de krav som verksamheten inom NSVA har vad gäller datasäkerhet, analysverktyg och användarvänlighet. Slam och biogas Under året har ett samarbete med LTH etablerats för att öka kunskapen om hur NSVA på bästa sätt ska hantera sitt slam i framtiden. Initialt har en kartläggning och sammanställning av dagens slamhantering och biogasproduktion genomförts. Uppströmsarbete Många processer på avloppsreningsverken är biologiska och känsliga för yttre påverkan. För att minska utsläpp av kemikalier som kan påverka reningseffekten i reningsverken, arbetar NSVA ständigt med att försöka minska mängden farliga ämnen som hamnar i 15 (21)

avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll, större industrier och övriga samhället. Samverkan med andra WIN WIN (Water Innovation) - Vattenacceleratorn är en organiserad verksamhet för innovation inom vatten- och vattenrening på Ideon i Lund. Syftet med WIN är öka innovationskraften inom vattensektorn. Akademisk kunskap kan hos WIN få stöd för utveckling av nya produkter som förhoppningsvis lite senare kan komma samhället till godo. NSVA är ett av många partnerbolag som stöttar och deltar i den verksamhet som bedrivs inom WIN. 4S Ledningsnät 4S Ledningsnät är ett samverkansorgan, bildat av svenska kommuner och är tänkt att ge ledningsägare inom vatten och avlopp tillgång till en stödfunktion inom metod- och materialval för nyläggning och reparation av ledningsnät. Genom ett gemensamt kunskapscentrum erhålls stöd, kompetens och möjlighet att påverka metod- och materialvalsutvecklingen. Allt för att kunna undvika de allt oftare uppkomna (och mycket dyrbara) problemen med bristfällig kvalitet på nylagda ledningar och reparationer. VA-Teknik Södra VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av forskning, utveckling och utbildning inom vattenförsörjnings- och avloppstekniken i södra Sverige. Projektprogrammet som består av samverkan mellan; VA-teknik vid Lunds Universitet, Chalmers, GRYAAB, VA SYD och NSVA, är ett av fyra kluster som alla stöttas av branschorganisationen Svenskt Vatten. NSVA deltar aktivt i VA-teknik Södra både via styrgruppen, ledningsgruppen, men framförallt genom delaktig i flera av de projekt som bedrivs inom klustersamarbetet. NSVA på NORDIWA I oktober anordnade IWA (International Water Association) sin nordiska avloppskonferens i Malmö. Dit kom forskare och aktörer inom branschen från hela norden för att lyssna till senaste rönen. NSVA presenterade drifterfarenheter från implementering av toxicitetsmätare på Lundåkraveket. Dessutom anordnade NSVA ett av de fyra studiebesök som erbjöds under konferensen. Många intresserade kom till Lundåkraverket och lyssnade på hur NSVA arbetat med uppströmsarbete och problematiken kring utslagning av reningsverket. Projekt Undersökning av mikrobiell påväxt i dricksvattenledningar Detta forskningsprojekt har startats med stöd av Svenskt Vatten Utveckling och genomförs i samarbete med Lunds Universitet, Sydvatten, VA SYD och NSVA. Projektet innefattar forskning om tillväxt av mikroorganismer och främst bakterier i dricksvattenledningar. I 16 (21)

förlängningen avser projektet att leda till utveckling av ett instrument som kan användas för att övervaka den mikrobiologiska kvaliteten i realtid. Utvinning av närsalter ur rötslam Ekobalans Fenix AB har fortsatt driva sin pilotanläggning på Öresundsverket i Helsingborg. Det från avloppsreningsverken avskiljda slammet, som blir kvar efter rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnäringsämnen. Det finns ett stort intresse att ta tillvara dessa näringsämnen för att kunna sluta kretsloppet av framförallt fosfor som är en ändlig naturresurs. Att koncentrera dem i en form som är så ren som möjligt säkerställer en hållbar återföring av fosforn till brukbar mark. Detta projekt syftar till att utveckla en förädlingsmetod för att utvinna växtnäringsämnen i mer koncentrerad form. EkoBalans har en installerad pilotanläggning på Öresundsverket som nyttjas för att utveckla denna förädlingsteknik och projektet har fortlöpt under 2013. Under detta år har Helsingborgs stad därmed varit självförsörjande på gödselmedel producerad ur slam från reningsverket. EVAA etapp 2 EVAA-projektet var ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Projektets mål var att hitta synergier verksamheterna emellan som skulle göra det möjligt att öka hållbarheten i stadens infrastrukturella system och samtidigt minska påverkan på miljön. Under etapp 2, som avslutades i maj 2013, genomfördes att tiotal olika delutredningar och projekt för att kunna föreslå ett inriktningsförslag för hållbara systemlösningar inom energi, VA och avfall för H+ området. Avgasning av slam för ökad reningskapacitet på reningsverk Ett större samarbetsprojekt för utvärdering av avgasning av slam har genomförts och avslutats. Resultaten visade att avgasning av slam är effektiv på anläggningar med både nitrifikation och denitrifikation i aktivslamprocessen. Avgasningstekniken skulle kunna vara ett yteffektivt sätt att öka kapaciteten på ett reningsverk och även kostnadseffektivt i jämförelse med utbyggnad av bassängvolymer för aktivt slam. Bild: Laboratorieutrustning för utvärdering av avgasning av slam. 17 (21)

Bräddvattenrening Vid kraftig nederbörd finns inte alltid kapacitet i avloppsledningsnätet eller på reningsverken för att omhänderta allt avloppsvatten, detta avlopp måste då avledas till recipienten utan att renas. Utsläpp av orenat avloppsvatten vill man givetvis undvika. Med en förändring av klimatet förväntar vi oss kraftigare och intensivare nederbörd i framtiden och mängderna bräddvatten kan då komma att öka. För att inte förorena våra sjöar och hav med orenat avloppsvatten kommer vi sannolikt behöva rena även detta vatten framöver. Syfte med detta projekt är därför att utvärdera om filterteknik, ozon och/eller väteperoxid är tekniker som skulle kunna användas för att på ett säkert sätt rena bräddat avloppsvatten i framtiden. Bild: Pilotanläggning Hydrotech och Primozone på Öresundsverket. Ekologisk dagvattenhantering Ekologisk dagvattenhantering är lösningar med fokus på grönska och nyttjande av dagvatten istället för avledning via rör till recipienten. Blå-gröna dagvattenlösningar minskar risken för översvämningar och ger också städerna nya kvaliteter som bidrar till attraktiva miljöer med tilltalande utformning och bättre lokalklimat. Detta samarbetsprojekt mellan många olika aktörer i Skåne, med ledning av SLU i Alnarp, syftar till att utveckla koncept för genomförande av hållbara och estetiskt tilltalande dagvattenlösningar. Tanken är att genom projektet skapa ett större konsortium som kan genomföra små och stora dagvattenprojekt i Skåneregionen under de närmaste två åren. Examensarbeten På NSVA tar vi emot, stöttar och handleder studenter som vill genomföra sitt examensarbete inom ramen för sina universitets-/högskolestudier i samverkan med oss. Under året som gått har följande examensarbeten slutförts: Optimization of Phosphate Precipitation at Svalöv and Lundåkra Wastewater Treatment Plants. Nikola Andric and Susanne Pyda. Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering, Lund University, June 2013. I VÅTT OCH TORRT - Ett gestaltningsförslag med naturen som meddesigner. Linn Osvalder. SLU Alnarp, 2013. Utvärdering av dricksvattenkvaliteten i Bjuv Kartläggning av klagomål och eftersökning av orsak. Ellen Ahlin. Linnéuniversitetet, 2013. 18 (21)

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE Verksamhetsledningssystem Hela NSVA:s verksamhet är miljö- och kvalitetscertifierad sedan början av år 2011. Verksamhetssystemet som heter Poseidon finns i digital form på NSVA:s intranät och är därmed tillgängligt för alla anställda. Systemet är ett viktigt verktyg för att sätta upp miljö- och kvalitetsmål för verksamheten och ständigt förbättra densamma. Extern- och internrevisioner har bidragit till flera förbättringar av arbetssätt och rutiner. Uppströmsarbete Många processer är biologiska och känsliga för påverkan av yttre fysikaliska och kemiska variationer. Ett ständigt uppströmsarbete pågår därför inom NSVA i syfte att minska mängden farliga ämnen som hamnar i avloppsvattnet. Under året har ett antal informationskampanjer genomförts för att minska utsläpp av farliga ämnen från hushåll och övriga samhället. Kampanjer har synts i tidningar och på bussar. NSVA har även börjat skicka ut ett kundblad med information till sina abonnenter. På vissa platser har även omfattande provtagning på ledningsnät genomförts. Den kunskap som NSVA har skaffat sig under det gångna året är mycket värdefull för fortsatt uppströmsarbete inom organisationen. Helsingborg 2013-03-25 Ulf Thysell 19 (21)

BILAGA 1 VERKSAMHETSOMRÅDE

21 (21) BILAGA 2 EMISSIONSDEKLARATION