Intern sampublicering vid Stockholms universitet, Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

Relevanta dokument
Bibliometrisk samarbetsstudie av Bert Bolin Centre for Climate Research, åren 2010 och 2013

Citeringsstudie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Genomsnittlig normerad citeringsgrad och Top 5% för 20 naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet

Bibliometrisk samarbetsstudie av Stockholms universitet och andra svenska lärosäten,

Citeringsstudie av natur- och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

SU publikationer och ESI klasser: citeringsgrad och andel högt citerade publikationer

Publikationsstatistik för BTH

Komplettering till Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner/stockholms Resilienscentrum vid Stockholms universitet, 2011

Publikationsstatistik för BTH

Genus, produktivitet och samarbete

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

SKALPROBLEMET: Svenska publikationer och citeringar

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2013

Universitetsrankningar samt något om SU:s arbete med datainsamling till rankningarna. Per Ahlgren

Indikatorn source normalized impact per paper i relation till den norska modellen

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Ulf Sandström

Bibliometri för utvärdering av forskning

Indikatorrapport Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare. Indikatorrapport. Halvår tema jämställdhet

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Indikatorrapport. Period:

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Bibliometri för forskningsutvärdering

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

Bibliometri för utvärdering av forskning

Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2009

KOMMENTARER TILL INDIKATORRAPPORTEN

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2008

Bibliometrisk analys av samhällsvetenskapliga institutioner/juridiska institutionen vid Stockholms universitet, 2009

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

Fördelningar av publikationer från Stockholms universitet över publikationstyp, innehåll och förlag,

SHANGHAIRANKINGEN 2013

Indikatorrapport Indikatorrapport. Helår tema genomströmning. Tertial 2 tema nybörjare. Indikatorrapport. Halvår tema jämställdhet

SHANGHAIRANKNINGEN 2015

SHANGHAIRANKNINGEN 2016

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2015

Bibliometrisk studie av natur och samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet,

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2012

Bibliometrisk analys av 5 sektioner vid Blekinge Tekniska Högskola, 2010

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Bibliometri - inte bara räkna böcker

Rekommendationer för användning av bibliometriska indikatorer i bedömning av enskilda forskares publikationer Dnr /

Samarbetet inom forskningen ökar

Presentationen försöker besvara dessa frågor med hjälp av Incites, framförallt med den nya versionen av Incites

Synliggör din forskning! Luleå universitetsbibliotek

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2011

Bibliometrisk analys av humanistiska institutioner vid Stockholms universitet, 2010

Shanghai-listan. Göteborgs universitets placering på Academic Ranking of World Universities (ARWU). Indikatorer och konklusioner.

Områdesnämnden för humanvetenskap

Rapport hållbarhetsmärkning av kurser och program

IMPORTERA POSTER TILL DIVA Anvisning för export av poster från andra databassystem för import till DiVA

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2015

Shanghai-ranking (ARWU) 2016

Publikationer från Stockholms universitet relaterade till begreppet hållbar utveckling,

Ulf Sandström (version ) Beredningsorganisationens effekter på citeringsgrad och tvärvetenskap

20 frågor om bibliometri

Kom igång med FolkhälsoStudio en manual

Times Higher Education World University Ranking 2015/2016

Effekten av ho gskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009

DSpace som system för årsredovisning av forskning. Linda Gustafsson Bibliotek och IT, Malmö högskola. Mötesplats Open Access april 2007

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2018

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN QS 2013

Presentationen i korthet

Innehåll. Källkritik och vetenskaplighet. Introduktion till UB

Protokoll fört vid föredragning för rektor Läggs till handlingarna.

Gemensam byggprocess, GBP. Presentation: Hitta dokument i GBP-databasen gbp.goteborg.se

Shanghai-ranking (ARWU) 2015

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET September 2014 Analys och utvärdering Box 100, Göteborg

Bibliometri i MER14. - hur, vad, varför? Per Nyström, bibliotekarie. per.nystrom@mdh.se. Viktor Öman, bibliotekarie. viktor.oman@mdh.

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

SHANGHAIRANKINGEN 2012

Öppna jämförelser i överblick 2013

Varierade Undervisningsformer

Sårbarhetsanalys för Stockholms kollektivtrafiknät. Erik Jenelius Oded Cats Institutionen för transportvetenskap, KTH

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

SwePub som källa för bibliometriska analyser

Sociala kompassen Folkhälsa

Svenska spelbranschen 2018 Rapport av Svenskt Kvalitetsindex

LEIDEN-RANKINGEN En analys av universitetsrankingen från CWTS, med fokus på Göteborgs universitet

Kundhandledning för EBIS. E-space Business Intelligence System. Version

FÖREDRAGNINGS-PM 1 (5)

UNIVERSITETSRANKNINGEN FRÅN QS 2017

BETYDELSEN AV SAMARBETE FÖR HUR SVERIGES VETENSKAPLIGA PUBLIKATIONER CITERAS EN JÄMFÖRELSE MED FYRA HÖGT CITERADE EUROPEISKA LÄNDER

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

KVALITETSKULTURINDEX. SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling. Med uppdrag att skapa, samla och sprida kunskap om kvalitetsutveckling

Registrera konferenspublikationer i DiVA

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

Utvärdering av välkomstbrev på webben inför ht 2013

BIBLIOMETRISK RAPPORT

SwePub Analys. Noden för publikationsdata i det svenska ekosystemet för forskningsinformation

sveriges vetenskapliga publicering en analys av NI

Viktigt om informationssökning

Transkript:

Intern sampublicering vid Stockholms universitet, 2008-2012 Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek

Data och metoder Data Datakälla: Web of Science (uttag i början av oktober 2012). Databaser: SCI-EXPANDED, SSCI, A&HCI. Dokumenttyper: Article, Proceedings Paper (i tidskrifter) och Review. Publiceringsperiod: 2008-2012. Antal dokument: 7,107. Metoder Humfak och jurfak uteslöts ur studien: låg täckningsgrad i Web of Science gällande dokument från dessa områden. Natfak, samfak och Stockholm Resilience Center (SRC) inkluderas i studien. Extrahering av SU-författare med vidhörande adressdata. Standardisering av författarnamn. 2

Data och metoder Mappning av författarnamn på enhet (samfak, natfak, SRC) Urval av författare till sampubliceringsanalys För varje enhet X (X = natfak, samfak, SRC), de X-författare y sådana att antalet dokument för y är > den 90:e percentilen i den underliggande fördelningen (antal dokument för X-författare) valdes ut. Därmed valdes approximativt 10% av författarna från respektive enhet ut. Sammanlagt valdes 308 författare ut. För varje par av de 308 författarna togs sampubliceringsfrekvensen för paret fram. Denna normerades med avseende på de båda ingående författarnas enskilda publiceringsfrekvenser. 276 författare av de 308 har en normerad sampubliceringsfrekvens > 0 med minst en annan av de 308 författarna. Dessa 276 författare ingår i sampubliceringsanalysen. För visualisering av nätverk användes Pajek (Kamada Kawaialgoritmen). 3

Data och metoder I nätverken i avsnittet Resultat nedan står noderna för författare. Noderna viktade på två sätt: a. Efter den motsvarande författarens värde på h (h-index). b. Efter den motsvarande författarens genomsnittliga citeringsgrad. Oavsett viktning gäller att de 7,107 dokumenten i studien ligger till grund för indikatorvärdena. En länk mellan två noder indikerar att de båda motsvarande författarna har minst en sampublicering. Gråskala har använts för länkar: ju mörkare en länk mellan två författare är, desto större normerad sampubliceringsfrekvens har de båda författarna. I figur 1 och 3 är nätverkens författare är grupperade efter enhetstillhörighet: Nyckel: Gröna noder: naturvetenskapliga fakulteten. Röda noder: samhällsvetenskapliga fakulteten. Blåa noder: SRC. 4

Data och metoder I figur 2 och 4, vilka motsvarar figur 1 och 3, respektive, visas komponenter, d v s maximala, sammanhängande subnätverk. Antalet komponenter är 10. 5

Resultat Figur 1. Sampubliceringsnätverk med SU-författare som noder. En nods storlek motsvarar h-värdet för nodens författare. Gruppering av författare efter enhetstillhörighet. 6

Resultat Figur 2. Sampubliceringsnätverk med SU-författare som noder. Nätverkets 10 komponenter. En nods storlek motsvarar h-värdet för nodens författare. 7

Resultat Figur 3. Sampubliceringsnätverk med SU-författare som noder. En nods storlek motsvarar den genomsnittliga citeringsgraden per dokument för nodens författare. Gruppering av författare efter enhetstillhörighet. 8

Resultat Figur 4. Sampubliceringsnätverk med SU-författare som noder. Nätverkets 10 komponenter. En nods storlek motsvarar den genomsnittliga citeringsgraden per dokument för nodens författare. 9

Resultat Nätverkens densitet (andelen möjliga länkar faktiskt realiserade): 0,025. Av de 276 noderna bildar 249 (ca 90%) en komponent. De största normerade sampubliceringsfrekvenserna finns mellan astronomer/fysiker. Se figurernas nedre högra del, där även densiteten är stor. Flera länkar finns mellan SRC-noder och natfak-noder. Avseende natfak och samfak sker sampubliceringarna främst inom fakulteterna, inte oväntat. Dock: En länk finns mellan noderna Liljeros, F (sociologiska institutionen) och Britton, T (Matematiska institutionen). Noden Glaser, E (Institutionen för biokemi och biofysik) kopplar samman en grupp av samhällsvetenskapliga författare med en grupp naturvetenskapliga. Om denna nod, och dess båda länkar, tas bort separeras emellertid den samhällsvetenskapliga gruppen från den naturvetenskapliga. 10

Resultat Det spelar roll för den relativa prestationsordningen mellan författare vilken indikator (h-index eller genomsnittlig citeringsgrad) som väljs. Betrakta Ingre, M och Theorell, T, båda tillhörande samfak (Stressforskningsinstitutet). I figurerna 1 och 2 har Ingre en mindre nod än Kecklund, d v s ett mindre värde på h än Kecklund. I figurerna 3 och 4 har Ingre en större nod än Kecklund, d v s Ingre har en större genomsnittlig citeringsgrad än Kecklund. Noden Lindahl, E (Institutionen för biokemi och biofysik) har det näst största värdet på indikatorn genomsnittlig citeringsgrad, men en flertal författare har ett högre värde på h än Lindahl. 11

Avslutande kommentar Fler författarnamn hade kunnat tas med i nätverken. Dock skulle detta kunna ha medfört att visualiseringarna av nätverken överlastas med noder, länkar och nodetiketter (författarnamn, i vårt fall). 12