Kommentarer till Vårpropositionen 2015 Stockholm 15 april 2015 Allmänt om budgeten Regeringens vårbudget innehåller tyvärr inga näringspolitiska överraskningar. Den näringspolitiska offensiv som regeringen tidigare presenterat består av en i sammanhanget mycket blygsam satsning på statsministerns innovationsråd, Almi och exportfrämjande insatser. De förslag som presenteras utgörs därför till största del av skattehöjningar bestående bland annat av slopad nedsättning av social-avgifterna för unga i två steg, som beräknas öka skatteintäkterna med knappt 5,5 miljarder kronor 2015. Därutöver beräknas slopad skattereduktion för läxhjälp öka intäkterna med 20 miljoner kronor 2015. Till detta ska läggas de skattehöjningar som redan nu presenterats inför höstens budget och som innebär att ROT- och RUT avdragen sänks, och att skatten på sparande och bensin höjs. Höjda arbetsgivaravgifter och ökade marginalskatter minskar givetvis också incitamenten till arbete och sysselsättning. Obefintlig satsning på näringslivet Regeringens satsning på näringslivet och företagandet, där jobben skapas är väldigt blygsam. Anslaget till Näringslivsutveckling ökas med 50 miljoner kronor. Det motsvarar knappt 43 kronor per svenskt företag. 50 miljoner till statsministerns innovationsråd, 71 miljoner till Almi och 30 miljoner till turistfrämjande kommer heller inte påverka företagsklimatet nämnvärt. Det kommer däremot de massiva skattehöjningarna och de högre arbetsgivaravgifterna göra. Näringsliv Slopad ungdomsrabatt på arbetsgivaravgifterna Förslaget innebär att den så kallade ungdomsrabatten på arbetsgivaravgifterna slopas i två steg. Från 1 augusti blir rabatten mindre och från 1 juli 2016 försvinner den helt. Detta leder givetvis inte till att fler unga får jobb. Tvärt om blir det dyrare att anställa unga vilket är beklagligt då denna grupp redan idag står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringen har fortfarande inte förstått sambandet mellan företag och arbetslöshet. Det är i små företag som fyra av fem nya jobb skapas. Företagarna är därför kritiska till åtgärder som gör det dyrare att anställa och menar att en betydande del av ungdomsrabatten borde satsas på sänkta arbetsgivaravgifter för dessa företag.. En sätt att sänka arbetsgivaravgifterna är att slopa den allmänna löneavgiften för mindre företag. Vi har tagit fram ett förslag kallat ett arbetsgivaravdrag som skulle göra det lättare för små företag att expandera och anställa fler.
Riksdagen har just beslutat om en extra sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga. Detta börjar gälla den 1 maj. Men redan den 1 augusti kommer alltså en höjning. Att ändra reglerna på detta sätt, med sänkningar och höjningar och ett stort mått av oförutsägbarhet leder i sig till att risken relaterad till att anställa ökar. Företag behöver stabila och förutsägbara regler för att kunna anställa och växa. Regeringens budgetförstärkning beräknas till 16 miljarder kr nästa år men nästan ingenting går tillbaka till småföretagen det löser inte problemet med den höga arbetslösheten. Så här planerar regeringen att arbetsgivaravgiften ska se ut framöver. Januari april Födelseår - 1937 1938-1949 1950-1988 1989 - Arbetsgivaravgift 0 % 10,21 31,42 15,49 Maj augusti Födelseår - 1937 1938 1949 1950-1989 1990-1991 1992 - Arbetsgivaravgift 0 % 10,21 31,42 15,49 10,21 September december (tom juni 2016) Födelseår - 1937 1938 1949 1950-1989 1990- Arbetsgivaravgift 0 % 10,21 31,42 25,46 Slopat RUT-avdrag för läxhjälp. Slopningen av Läx-RUT föreslås gälla från 1 augusti 2015. Företagarna är kritiska mot förslagen att avskaffa Läx-RUT. Både RUT och ROT har varit framgångsrika för att skapa nya jobb. De har också bidragit till ändrade attityder med minskad acceptans för svartarbete. Förslaget att slopa Läx-RUT slår dubbelt genom att dessa företag i stor utsträckning har unga anställda och drabbas av både höjda arbetsgivaravgifter och slopad skatterabatt för köparen. Vi ser en risk att många nya företag kommer att slås ut av de nya reglerna. En del av de som i dag köper läxhjälp inom ramen för RUT-avdraget kommer sannolikt att fortsätta köpa dessa tjänster även utan en skattereduktion men många kommer helt eller delvis att sluta köpa tjänsterna. Regeringen säger själv att antalet köpare och antalet köpta tjänster kan antas minska i förhållande till nuvarande volymer.
Innovationsråd Regeringen lanserade för några månader sedan ett innovationsråd, en rådgivande grupp direkt under statsministern som ska ta fram förslag till hur Sverige ska få ett starkare innovationsklimat. För att genomföra innovationsrådets rekommendationer föreslås ett anslag på 50 miljoner kronor. Det är en dyr diskussionsklubb. För ett starkare innovationsklimat krävs inte några större anslagsökningar utan nödvändiga strukturreformer. Avreglering av marknader, tydliga politiska styrmedel för ökad samverkan mellan näringsliv, universitet/högskola och samhälle samt utbildningsväsendets förmåga att utbilda studenter efter arbetsmarknadens behov är alla förslag som skulle stärka innovationsklimatet utan att behöva belasta statens budget nämnvärt Immaterialrätt För att stödja företagens hantering av immateriella rättigheter samt stärka verksamheten vid Patent- och registreringsverket görs en satsning på 20 miljoner kronor per år 2016 2019. Detta låter generellt som en positiv satsning, för många små företag har behov av ökad kunskap i fråga om hantering av sina immateriella rättigheter. Hur systemet kommer att utformas mer i detalj kommer dock att få betydelse och vi avser följa frågan. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket får 29 miljoner kr för att bl.a. kunna anställa fler arbetsmiljöinspektörer, modernisera och tydliggöra myndighetens regelverk. Här är det viktigt att nya inspektörer och moderniserat regelverk kan fungera i en samarbetsanda med de små företagen. Det ska vara lätt att göra rätt då kommer många att göra det. Utbildning och universitetsforskning Det är bra att regeringen uppmärksammar yrkescollege som en skolform att satsa på med fördjupad och formaliserad samverkan mellan skola och näringsliv. I budgeten avsätts 2,5 miljoner kronor för att stimulera framväxten av denna skolmodell i fler branscher vilket är bra under förutsättning att såväl stora som små företag har möjlighet att delta i sådana satsningar. Yrkeshögskola Regeringens utökning av Myndigheten för Yrkeshögskolans budget med 5 miljoner kronor för att utveckla en nationell referensram för kvalifikationer och validering vid antagning till yrkeshögskolan är bra men det är inte här de stora satsningarna kan eller bör ligga. Istället bör en generell satsning på yrkeshögskolan göras för att öka utbildningsutbudet och antalet platser. Myndigheten har själv gjort bedömningen att anslaget till yrkehögskoleutbildningar skulle kunna öka med 50 procent och ändå hålla den höga kvalitet det gör idag.
Det skulle kräva en ökning av anslaget med drygt 800 miljoner kronor. En sådan reform vore välkommen till höstens budget och kan stärka såväl arbetsmarknadspolitiken som utbildningspolitiken. Utbildningskontrakt och traineejobb Regeringens förslag innebär en möjlighet för gruppen 20-24 år med ofullständig gymnasieutbildning att kunna kombinera praktik/arbete med studier för att fullgöra sin gymnasieutbildning och som ska ske genom upprättande av ett utbildningskontrakt. Även om Sverige sannerligen inte saknar arbetsmarknadspolitiska åtgärder och verktyg så är möjligheten att utifrån sina individuella förutsättningar kunna kombinera arbete med studier ett i grunden bra förslag. För att framgångsrikt kunna få ungdomar i arbete inom ramen för det föreslagna utbildningskontraktet krävs emellertid att företagen är villiga att anställa denna grupp. Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar kommer inte att underlätta möjligheten för regeringens utbildningskontrakt. Detsamma gäller även regeringens satsning på traineejobb. Regeringen satsar 200 miljoner kronor på traineejobb, utbildningskontrakt och extratjänster. Regional tillväxt och kommunikationer Regeringen föreslår att sänka utgifterna för regional tillväxt med 0,2 miljarder kronor år 2015. Därmed minskar de facto regeringen stödet och finansieringen till den regionala tillväxten. Satsning på järnvägsunderhåll 620 miljoner kronor går till satsning på järnvägsunderhåll 2015-2018, en satsning som innebär en ökning om 1,24 miljarder kronor per år, åren 2016, 2017 och 2018. Ett förbättrat järnvägsunderhåll förenklar för företagare att genomföra resor i tjänsten, det är dock svårt att se att denna satsning är tillräckligt. Spåren är eftersatta sedan många år. Byggandet av Förbifart Stockholm är igång, vilket kommer att gynna företagare och deras resor i Stockholmsområdet. Anslaget för driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation minskas Anslaget för driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation minskas med 6 miljoner kronor. (Detta kan möjligen påverka företagare på landsbygden negativt. Utgifterna under utgiftsområdet kommunikationer bedöms bli 1,9 miljarder kronor lägre än ursprungligt anvisade medel i statens budget. Den främsta förklaringen till detta är att anslagskrediten för anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur utnyttjades 2014, vilket har medfört en nedrevidering av prognosen för 2015. Även lägre räntekostnader och svårigheter att påbörja vissa projekt i den takt som tidigare förutsatts innebär nedrevideringar av utgifterna.
Internationellt bistånd, Migration, Integration och jämställdhet Internationellt bistånd och Migration Regeringen väljer att minska utgifterna på utgiftsområde Internationellt bistånd och öka med motsvarande summa på utgiftsområde Migration. På grund av det ökade antalet asylsökande krävs högre att ytterligare medel tillförs för ersättningar och bostadskostnader inom migrationsområdet. Regeringen försvarar detta med att kostnaderna inom migrationsområdet klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av OECD:s biståndskommitté DAC. Integration och jämställdhet Genom att minska anslaget till etableringslotsar för vissa nyanlända invandrare med 117 miljoner kronor frigörs medel för andra satsningar inom Integration och jämställdhetsområdet. Företagarna anser att slopandet av etableringslotsar är bra. Satsningar på integrationsåtgärder och svenska för invandrare är bra men inte tillräckliga. Civilsamhället kan spela stor roll i integrationsprocessen, men företagare - som utesluts från detta förslag - har också en stor roll att spela. Det är olyckligt att regeringen väljer att utesluta företag från satsningen på integrationsåtgärder i kommuner. Likaså är det bra att ge nyanlända invandrare med uppehållstillstånd möjlighet att delta i svenska för invandrare. På grund Migrationsverkets långa handläggningstider och utmaningen för kommuner att hitta lämpliga boenden till nyanlända riskerar tiden för nyanlända att nå arbetsmarknaden eller studier uppgå till 1,5-2 år eller längre. Integrationsåtgärder Förslaget att tillföra 30 miljoner kronor till integrationsåtgärder är i grunden positivt. Kommuner kan få ersättning för verksamhet med flyktingguider och familjekontakter och verksamheten kan göras av kommunen i egen regi eller i samverkan med en eller flera organisationer. Regeringen väljer dock att fokusera på verksamheter utan vinstintresse och riskerar därmed att gå miste om flera innovativa och effektiva lösningar från företagare. Kommunersättningar vid flyktingmottagande Regeringens förslag att ge personer som fått uppehållstillstånd men vistas på Migrationsverkets anläggningsboende möjlighet att delta i svenska för invandrare är bra. På grund av den idag långa handläggningstiden är det önskvärt att personer - redan innan de beviljas uppehållstillstånd - får möjlighet att delta i sfi. Detta för att korta tiden till etableringsplan ytterligare.
Vård och omsorg Regeringen satsar på utökad bemanning i äldreomsorgen. Satsningen föreslås uppgå till 1 miljard kronor 2015 för att sedan öka till 2 miljarder kronor årligen 2016 2018. Vi förutsätter att denna satsning kommer alla brukare i äldreomsorgen till del - oavsett om de befinner sig hos en offentlig eller privat aktör inom äldreomsorgen. Utöver detta bör framhållas att ökad bemanning i sig inte per automatik ger ökad kvalitet i omsorgen det handlar om att aktörerna måste förvalta sina personella resurser på bästa sätt utifrån brukarnas behov. Aviserade förslag som kommer i höst (Gäller för 2016) Minskning av RUT-tak till 25 000 kr RUT avdraget har haft en positiv effekt på kvinnors företagande. Dessutom har arbetsmarknadsdeltagandet och därmed karriärmöjligheterna för de kvinnor som köper tjänsterna ökat. Enligt en studie i Ekonomisk Debatt frigör en rut-timme nästan två för kunden, eftersom arbetet utförs snabbare och effektivare. Studien visar också att detta gett en märkbar löneeffekt på kvinnornas löner. En tusenlapp i avdrag innebär alltså lika mycket i ökad arbetsinkomst. Ett annat bra argument för att RUT-avdraget varit framgångsrikt är att många kvinnor, som står långt ifrån arbetsmarknaden fått en anställning genom avdraget. Det är en myt att endast välbeställd överklass köper rut-tjänster: Snarare är det högskoleutbildade kvinnor, vilket alltså innefattar stora yrkesgrupper som sjuksköterskor och lärare. Företagarna anser att Rut-avdraget är en bra reform som bör bevaras i sin nuvarande form. Minskat ROT-avdrag till 30 % Lönsamhet är avgörande för allt företagande, och privat företagande är avgörande för att skapa jobb och välfärd. Brutna vallöften och åtgärder som försvårar för småföretagen är helt fel väg att gå ifall regeringen vill skapa jobb och tillväxt för välfärd. Det aviserade förslaget om att minska ROT-avdraget till 30 procent kommer att slå hårt mot branschen. I en undersökning som Företagarna gjorde tillsammans med SIFO uppger 49 procent av företagarna att förslaget kommer att leda till uppsägningar av personal. Dessutom uppger 18 procent att deras företag kommer att få läggas ned. Regeringens förslag att minska subventionsgraden i ROT-avdraget riskerar därför att leda till mindre skattepengar, färre jobb, mer svartjobb och tuffare konkurrens för seriösa aktörer. Färre och mindre lönsamma företag slår också hårt mot lokalt näringsliv och därmed mot de kommunala skatteintäkterna. Officiell statistik från Skatteverket visar att både ROT- och RUTavdragen skapat tusentals nya jobb, samt att attityden till svartarbete har ändrats sedan RUToch ROT-avdraget infördes.
Istället fokuserar regeringen enbart på de 17 miljarder kronor som Skatteverket betalade tillbaka till dem som köpt Rot-tjänster 2014. Men för varje krona som hushållen får tillbaka, har de köpt Rot-tjänster för minst lika mycket, för att inte tala om allt material. Dessutom har ROT- och RUT-företagen nyanställt för att möta efterfrågan, betalat bolagsskatt på vinsten, samt löneskatter och avgifter på företagens alla anställda osv. Detta brukar kallas dynamiska effekter och innebär att ROT-företagen totalt sett bidrar med mer pengar till statskassan. Men regeringen bortser från dessa effekter och hoppas istället kunna tjäna drygt 5 miljarder på sänkningen av avdraget. För att detta ska gå ihop antar regeringen helt enkelt att efterfrågan på dessa tjänster, och därmed skatteintäkterna, förblir på dagens nivå. I verkligheten är det givetvis så att färre kommer att ha råd att köpa ROT-tjänster om priset höjs, vilket innebär att regeringen sannolikt får in betydligt mindre. Höjd energiskatt på bensin, diesel och biobränsle Företagare som är beroende av bil i sin verksamhet drabbas naturligtvis av en höjning av bensin- och dieselskatten. Särskilt hårt slår det mot företagare utanför storstadsregionerna där behovet av att använda sin bil både i tjänsten och för att ta sig till sin arbetsplats är större. Förslaget kommer därför att slå extra hårt mot landsbygden och de företag som verkar där under redan pressade förhållanden. Rester från höstbudgeten för 2015 som troligen återkommer Avtrappning av jobbskatteavdraget Exakt hur stort jobbskatteavdraget blir beror på hur hög arbetsinkomst man har. I förhållande till lönen är skattesänkningen störst i de lägre inkomstskikten. Taket på jobbskatteavdraget nås vid en månadslön om cirka 30 000 kronor. Efter detta ökar inte storleken på skattesänkningen. En avtrappning av jobbskatteavdraget kommer att innebära högre marginalskatt. Dessutom kommer arbetsutbudet troligen falla och då kan rentav skatteintäkterna minska. Jobbskatteavdraget har sannolikt ökat sysselsättningen och fler i arbete innebär högre skatteintäkter. Hela syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta. Det blir alltså mer lönsamt att gå från bidrag till arbete vilket ska stimulera sysselsättningen. Jobbskatteavdraget förväntas också leda till något mer dämpade löneökningskrav eftersom nettolönen stiger, vilket kan ge en lägre arbetslöshet. Begränsad uppräkning av brytpunkten för statlig inkomstskatt Även denna typ av skattehöjningar på arbetsinkomster minskar incitamenten till arbete. Konkret innebär det att marginalskatten höjs för stor grupper av löntagare och flera yrkesgrupper och individer som höginkomsttagare. Rapporter som bland annat Almegas om hjärnskatten visar vilka dessa höginkomsttagare är. Vanliga yrkesgrupper som sjuksköterskor, lärare och lokförare tillhör denna grupp av höginkomsttagare som betalar statlig inkomstskatt. Nästan 4 av 10 medarbetare i den privata sektorn tillhör denna grupp.
Tyvärr leder det också till att incitamenten för att utbilda sig minskar, det blir mindre lönsamt att genomgå en lång utbildning. Det blir också svårare att nå upp till inkomster som gör det möjligt att betala av studielånen. Detta är farligt för den långsiktiga utvecklingen av vårt lands konkurrenskraft. Kunskap är den främsta resursen idag i företag där en allt större del av investeringarna sker i immateriella värden som FOU, varumärken och utbildning och inte i maskiner och fast utrustning. Dagens skattesystem sätter dock käppar i hjulen för tjänsteföretagen. Beskattningen av arbete är mycket hög i Sverige, vilket drabbar den personalintensiva tjänstesektorn extra hårt. Och de svenska marginalskatterna är bland de högsta i världen. Höga marginalskatter får till effekt att det lönar sig dåligt för individen att utbilda sig, att öka sin kompetens eller att ta sig an mer krävande arbetsuppgifter. Skattesystemet straffar investeringar i kunskap. Det må vara så att vissa anser att en hjärnskatt är nödvändig av rättviseskäl, men en skatt som i praktiken minskar utbytet av förkovran och utbildning är ohållbar för ett samhälle som lever på kunskap. Silverskatten för äldre samtidigt sänkt inkomstskatt för pensionärer Att jobbskatteavdraget är förstärkt för personer över 65 år ska fungera som en extra stimulans för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Detta är gjort mot bakgrund av att befolkningen åldras och att det blir allt färre som arbetar i förhållande till de som befinner sig utanför arbetskraften. Men samtidigt med förslaget till lägre inkomstskatt för pensionärerna föreslogs en ökad kostnad för företag som väljer att ha pensionärer anställda och för pensionärer att driva egen verksamhet. En särskild löneskatt på 5,6 procent som betalas av företagen, en silverskatt. Genom höjda kostnader för arbetsgivare som anställer äldre kommer det att bli dyrare och därmed svårare för pensionärer att få anställning och mindre lönsamhet för dem att driva egen verksamhet. Detta är fel väg att gå eftersom färre personer som arbetar leder till mindre resurser till vår gemensamma välfärd.