Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011

Ura 2009:2 ISBN 978-91-977809-5-7 Arbetsmarknadsutsikterna för år 2010 och 2011 Håkan Gustavsson Torbjörn Israelsson Linda Pärlemo Tord Strannefors Hans Tydén Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2009 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning... 3 Uppföljning av tidigare prognoser... 16 Internationell översikt... 17 Finansiella marknader... 29 Svensk ekonomi... 35 Efterfrågan på arbetskraft... 55 Sysselsättningen... 66 Näringsgrenar... 75 Jord- och skogsbruk... 75 Industri... 77 Byggnadsverksamhet... 83 Privata tjänster... 89 Offentliga tjänster... 97 Utbudet av arbetskraft... 105 Arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen... 111 Beskrivning av utmaningar... 128 Regional utveckling... 146 Bilaga Metod och urval... 150 Text- och bildredigering: Gun Westberg. Fördjupningsruta om uppsägningar och arbetslöshet efter de stora varslen: Thomas Liljegren.

2

Sammanfattning Vändning i sikte Det har kommit allt fler signaler om att försämringen på arbetsmarknaden saktat in, men den fortsätter en bra bit in på 2010. Från sommaren 2010 bedöms nedgången på arbetsmarknaden komma att upphöra och därefter följer en period med små förändringar. Under loppet av 2011 stiger åter sysselsättningen och arbetslösheten sjunker något. Arbetslösheten bedöms öka från 8,4 procent 2009 till 9,4 procent 2010. Under 2011 minskar arbetslösheten svagt och beräknas komma att uppgå till 9,1 procent. Detta är en bild som målas fram från olika indikatorer och Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökning av 12 400 arbetsställen inom privat näringsliv och intervjuer av nästan alla kommuner och landsting. Efterfrågan ökar men stor ledig kapacitet De privata arbetsgivarna bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster ökar under det närmaste året, men de anser också att de lediga personalresurserna förblivit stora trots omfattande personalneddragningar under det senaste året. Företagen bedömer samtidigt att antalet anställda kommer att vara något fler vid slutet av 2010 än vid slutet av 2009. Resultatet påverkas i hög grad av de mycket optimistiska arbetsgivarna inom delar av uppdragsverksamheten. Vi gör därför en något försiktigare bedömning och enligt denna dröjer det en bit in på 2011 innan sysselsättningen kommer att överstiga nivån för året före. Bakgrunden är att det finns stora lediga resurser hos företagen bland annat till följd av avtal om arbetstidsförkortning och normala konjunkturanpassningar av arbetstiden. Den mindre dystra bild som målas upp för arbetsmarknaden för 2010 jämfört med föregående prognos styrks också av andra indikatorer för arbetsmarknaden. Antalet varsel om uppsägning har dämpats kraftigt och nedgången av antalet lediga platser har upphört, samt att ökningen av arbetslösheten tenderar att bromsa in. 3

Globala konjunkturen har bottnat Den globala ekonomin har enligt en samlad bedömarkår lämnat det värsta av nedgången bakom sig och en rad indikatorer målar upp en bild av återhämtning för ett stort antal länder. Motorerna i världsekonomin är Kina och i viss mån Indien och uppgången där har lett till att utvecklingen av handelsvolymerna påverkats gynnsamt. Ekonomin i Förenta staterna har stimulerats av stora ekonomiska paket tillsammans med i det närmaste nollräntepolitik. Dessa åtgärder har gett en tydlig effekt och mellan andra och tredje kvartalet växte ekonomin påtagligt, bland annat på grund av mer köpvilliga hushåll. Situationen i Europa har ljusnat och de framåtriktade indikatorerna pekar uppåt, och i bland annat eurozonen växte BNP tydligt mellan andra och tredje kvartalet. Trots vändningen krymper världsekonomin med cirka 1 procent i år men åren därefter blir tillväxttakten uppåtgående. Den globala BNP-tillväxten skattas till drygt 4 procent år 2011. Det finns inte enbart ljus i tunneln eftersom arbetsmarknaden förmörkar himlen i flertalet länder, och den situationen kvarstår ytterligare en tid. Det betyder att sysselsättningen fortsätter att försvagas och att arbetslösheten stiger, men försämringstakten bromsar in successivt och under nästa år stabiliseras arbetsmarknaden i många länder. Svensk ekonomi på väg mot förbättring Den svenska ekonomin har uppvisat allt tydligare tecken på tillfrisknande. Den ekonomiska återhämtningen som påbörjades våren 2009 har skett i stegrad förbättringstakt vilket lett till att hushållen blivit alltmer positiva både till sin egen ekonomiska situation och till landets ekonomi. Vidare har företagen blivit alltmer positiva och de tror på en stadigt ökad efterfrågan på varor och tjänster under det närmaste året. Det är lätt att glömma bort att den svenska ekonomin upplevde ett fritt fall under fjärde kvartalet 2008, och även första kvartalet 2009 minskade BNP tydligt. Det betyder att vändningen skett från en mycket låg nivå och att det dröjer till 2011 innan aktiviteten är tillbaka till nivån hösten 2008, då krisen tog fart. Under första halvåret 2009 var BNP 6 procent lägre jämfört med motsvarande period året före och BNP växte endast svagt mellan andra och tredje kvartalet, med 0,2 procent. De förstärkningar i tillväxten som olika indikatorer antyder bedöms istället komma att slå igenom först under fjärde kvartalet i år. Mellan 2008 och 2009 beräknas BNP komma att minska 4,5 procent vilket är den största nedgången för ett enskilt år sedan 1930-talet (krigsåren undantagna). Under 2010 och 2011 växer sedan BNP stadigt, men en viss inbromsning sker mellan kvartalen under 2011 på grund av effekter av återkommande räntehöj- 4

ningar från Riksbanken. BNP beräknas öka med 2,3 procent 2010 och med 2,7 procent 2011. Vid slutet av 2008 och inledningen av 2009 drabbades exporten av ett formidabelt ras, men under både andra och tredje kvartalet bromsade nedgången in. Det finns till och med vissa fakta som talar för att en svag ökning kan ha inletts under fjärde kvartalet 2009. Företagen är optimistiska och bedömer att exporten ökar under den närmaste framtiden och den allt ljusare internationella konjunkturen talar för en stadig tillväxt av exporten under åren 2010 och 2011. Mellan 2008 och 2009 bedömer vi att exporten faller med 13,6 procent, men 2010 räknar vi att den åter ökar med 6,1 procent. Ökningen 2011 skattas till 7,0 procent. Investeringskonjunkturen har försvagats kraftigt men det mesta tyder på att huvuddelen av nedgången ligger bakom oss. Det dröjer dock innan investeringarna vänder uppåt, på grund av stor ledig kapacitet. Företagen planerar också att dra ned investeringsvolymen ytterligare 2010 enligt den senaste investeringsenkäten. Däremot talar det mesta för att nedgången av bostadsinvesteringarna upphör och övergår till ökning 2010. Sammantaget beräknas investeringarna minska med 15,0 procent 2009 men nedgången bromsar in 2010 då den beräknas till 3,0 procent. Under 2011 bedöms investeringarna komma att öka med 4,0 procent. Hushållen har stadigt blivit alltmer positiva inför framtiden samtidigt som optimismen stegrats inom detaljhandeln. Dessa förbättringar talar för en förbättrad utveckling av den privata konsumtionen under de kommande åren. Under 2009 minskar privat konsumtion med 1,0 procent men under 2010 och 2011 ökar den med 2,5 respektive 2,6 procent. De kommunala budgetarna gröps ur av försvagat skatteunderlag och ökade kostnader för bland annat arbetslösheten. För 2010 höjs tillfälligt de kommunala statsbidragen vilket motverkar neddragningar av antalet kommunalanställda. Den offentliga konsumtionen bedöms öka med 1,8 procent 2009, med 1,5 procent 2010 och med 1,0 procent 2011. Sysselsättningen bottnar nästa år Sedan sysselsättningen började vika sommaren 2008 har cirka 150 000 jobb förlorats och mellan 2008 och 2009 beräknas antalet sysselsatta komma att minska med 108 000 personer. Nedgången av sysselsättningen bromsar in kraftigt under 2010 och vi bedömer att minskningen upphör under andra halvåret. Detta förlopp innebär en kraftig revidering jämfört med den prognos som lades i juni 2009. År 5

2010 beräknas sysselsättningen minska med 55 000 personer, för att öka med 10 000 personer under 2011. Under 2008 ökade antalet arbetade timmar med 1,6 procent, men under 2009 beräknas timmarna komma att försvagas med 3,0 procent. Att timmarna inte försvagats lika mycket som BNP innebär att produktiviteten, som utvecklats negativt i två år, fortsätter att försvagas mellan 2008 och 2009. Under 2010 sker ett omslag för de arbetade timmarna som börjar öka under loppet av året men de minskar ändå mellan 2009 och 2010 med cirka 0,5 procent. Detta betyder dock att medelarbetstiden per sysselsatt, som försvagats under det senaste året, ökar mellan 2009 och 2010. En annan effekt är att det enbart är produktivitetstillväxten som ligger bakom BNP-tillväxten 2010. Mellan 2010 och 2011 sker sedan en ökning av antalet arbetade timmar med 0,5 procent. Arbetskraftsutbudet minskar genom fler i studier Utbudet av arbetskraft förblir oförändrat mellan 2008 och 2009 och för åren 2010 och 2011 beräknas det komma att ske en viss minskning. Nedgången beräknas till 9 000 personer år 2010 och till 4 000 år 2011. Den kraftiga ökningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen under åren 2010 och 2011 bör inte påverka arbetskraftsutbudet enligt den nya arbetslöshetsdefinitionen. Den försvagning av utbudet som bedöms ske härrör från att fler studerar inom högskolan och genom en viss utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen. Den demografiska effekten på utbudet av arbetskraft blir liten under åren 2010 och 2011 och hela tillväxten av den aktiva befolkningen i åldern 16-64 år sker bland de utrikesfödda. Det sker en påtaglig ökning av antalet ungdomar i befolkningen (16-24 år) samtidigt som de äldre i befolkningen (55-64 år) minskar markant. Det värsta över inom industrin Industrikonjunkturen försvagades kraftigt vid slutet av 2008 och under inledningen av 2009. Orderingång och produktion föll tillbaka kraftigt och styrkan och snabbheten i nedgången saknar motstycke i modern tid. Antalet sysselsatta inom industrin har minskat med drygt 80 000 personer sedan våren 2008 enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) i en säsongrensad tidsserie. Det finns andra statistikkällor som visar på en ännu kraftigare jobbförlust. Bland annat visar Kortperiodisk sysselsättningsstatistik (KS) på en nedgång med 100 000 personer mellan de tredje kvartalen 2008 och 2009. Det finns emellertid mycket som tyder på att det värsta nu är över. Orderingången har ökat och fallet i produktionen har upphört. Det finns också mjukdata som indikerar att 6

produktionen börjat öka och företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka påtagligt under det kommande året. Antalet sysselsatta beräknas minska med närmare 60 000 mellan 2008 och 2009. Allt fler arbetsgivare planerar dock att behålla sina anställda och jobbförlusten 2010 blir inte lika stor som 2009. Den bedöms uppgå till cirka 80 000 personer. Någon ökning av antalet anställda väntas inte heller 2011 utan den ökade produktionen 2010 och 2011 kommer att utföras med befintlig personal, vilket betyder att produktivitetstillväxten utvecklas starkt under dessa år. Det leder också till att enhetsarbetskostnaden, som ökat under flera år, faller tillbaka vilket ökar konkurrenskraften och vinsten. Endast 10 procent av arbetsgivarna hade upplevt rekryteringsproblem under det senaste halvåret, och även under de kommande åren kommer tillgången på arbetskraft inom industrin att generellt bli god. Byggkonjunkturen på väg upp Byggkonjunkturen har nått sin bottenpunkt och under hösten andas företagen en viss optimism för det kommande året. Näringen är försiktigare i sina framtidsbedömningar än övriga branscher, men man tror på en ökad aktivitet under loppet av 2010, särskilt under andra halvåret. Det finns en del som talar för att 2011 kan komma att bli ett bra byggår, med en markant ökad bostadsproduktion. Bland annat har priserna på andrahandsmarknaden för bostäder stigit under hösten och det gör köp av nyproducerade bostäder till ett mer intressant alternativ. Detta slår igenom på produktion och sysselsättning 2011 då byggsysselsättningen bedöms komma att öka. Denna föll tillbaka kraftigt under 2009 men en viss återhämtning väntas för 2010. Byggsysselsättningen försvagades från maj 2008 till hösten 2009 varvid jobbförlusten uppgick till 12 000 personer. Under hösten 2009 bromsade dock sysselsättningsnedgången in kraftigt vilket indikerar att en stabilisering är på gång. Byggbranschen räknar också med att byggsysselsättningen kommer att förändras marginellt under 2010, en viss nedgång är dock trolig under första halvåret och en viss ökning under andra halvåret. Året belastas dock av negativa värden från 2009 och det betyder att sysselsättningen minskar med 4 000 personer mellan 2009 och 2010, efter en nedgång med 11 000 mellan 2008 och 2009. Kortvarig svacka inom privat tjänstesektor Den privata tjänstesektorn har klarat sig relativt oskadd genom konjunkturnedgången. Sysselsättningen har vikit något, med cirka 25 000 sedan sommaren 2008. Området har under hösten blivit alltmer opti- 7

mistiskt och planerar för en ökad aktivitet under det närmaste året. Sysselsättningen faller mellan helåren 2008 och 2009 tillbaka med 22 000 personer. Det visar att näringsgrenen sammantaget drabbats ganska lite av den finansiella krisen. Jämfört med inledningen av 1990-talet då drygt 150 000 jobb förlorades är nedgången obetydlig. Allt talar för att sysselsättningen upphör att minska för att vända upp under andra halvåret 2010. Sammantaget beräknas antalet anställda komma att öka något under 2010, och mer tydligt under 2011. Den privata tjänstesektorn är mycket heterogen. Det har skett ett tydligt omslag i framtidstron inom information och kommunikation och arbetsgivarna räknar med att aktiviteten stiger stadigt under 2010, en utveckling som vi bedömer fortsätta 2011. Det är också ett område som påtagligt känt av konjunkturförsvagningen under 2009, med en tydlig förlust av jobb. Detta är också en avspegling av att området blivit alltmer sammanlänkat med industrin, vilket är en följd av att flera verksamhetsområden överfördes till den privata tjänstesektorn när industrin satsade på kärnverksamheten. Företagen är också beroende av aktiviteten inom den offentliga tjänstesektorn och tjänsteexporten. Bemanningsföretagen uppvisar en stegrande optimism i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och de räknar med att antalet anställda stiger stadigt under det närmaste året. Handeln kände av en vikande privat konsumtion under första halvåret men sedan tredje kvartalet har optimismen stigit markant och näringen bedömer nu att situationen är bättre än normalt. Sysselsättningen har vikit bland annat till följd av strukturella förändringar exempelvis till mer personalsnåla anläggningar såsom stormarknader men infrias förväntningarna kommer sysselsättningen i stort sett att bli stabil under det kommande året. Transportnäringen har tydligt känt av konjunkturraset men även där räknar företagen med att aktiviteten stiger. I bland annat Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer räknar företagen med färre anställda under den närmaste tiden, men allt talar för att nedgången planar ut under det närmaste året. Banksektorn är inne i process mot normalisering och vi räknar inte med någon nämnvärd förändring av antalet anställda åren 2010 och 2011. Fortfarande påverkas banksektorn emellertid av den djupa ekonomiska krisen i Baltikum och utsikterna för de kommande åren är svårbedömda. Hotell- och restaurangnäringen har inte heller drabbats så hårt av nuvarande konjunkturras, vilket är ovanligt. Området har nu dessutom blivit mer positivt för framtiden. 8

Kommunerna är försiktiga Den kommunala sektorns budgetar har försämrats snabbt genom försvagat skatteunderlag och genom ökade kostnader för arbetslösheten. Den kommunala sektorn får dock kraftigt ökade tillfälliga statsbidrag för 2010 vilket kommer att motverka sysselsättningsneddragningar. Trots detta planerar arbetsgivarna för vissa neddragningar inom flera verksamhetsområden under 2010, bland annat grundskolan och gymnasieskolan, vilket kan kopplas till demografiska förändringar. Man räknar dock med att expandera vuxenutbildningen. För handikappoch äldreomsorgen planeras däremot nedskärningar. En viss neddragning av hälso- och sjukvården är också att vänta. En del av dessa förändringar kan förklaras med ett ökat inslag av privat huvudman. Det betyder att den offentligt finansierade tjänstesektorn, som minskar under 2009 med 23 000 personer, bedöms fortsätta att dra ned antalet anställda med 32 000 personer 2010. Detta beror till större delen på ett stort negativt överhäng från 2009, det vill säga personalneddragningar som görs i år men som belastar statistiken för 2010. Arbetslösheten kulminerar 2010 Arbetslösheten uppgick till 8,3 procent i oktober 2009, vilket kan jämföras med 5,9 procent motsvarande månad 2008. Bakgrunden till den stora uppgången är färre rekryteringar, ett ökat antal tidsbegränsade anställningar som inte förlängs och ett ökat antal uppsägningar av fast anställda under det senaste året. Det tar längre tid för ny- och återinträdande att finna ett arbete och fler får svårt att komma ut ur arbetslöshet, det vill säga arbetslöshetstiderna har förlängts. Under år 2010 bedöms arbetslösheten fortsätta stiga men takten i uppgången reduceras successivt, och under loppet av andra halvåret sker en utplaning. Arbetslösheten minskar därefter under år 2011. Vi räknar dock inte med något snabbt fall i arbetslöshetsnivån då utan förutser att nedgången tar större fart först år 2012. Detta mönster, att det finns en tröghet innan nedgången tar fart, överensstämmer med det som kunnat observeras under tidigare jämförbara konjunkturlägen. Vi beräknar att arbetslösheten ökar från 6,1 procent 2008 till 8,4 procent 2009. För år 2010 stiger nivån till 9,4 procent för att sedan sjunka till 9,1 procent år 2011. Uppgången av arbetslösheten har hittills drabbat männen i betydligt högre grad än kvinnorna. Även fortsättningsvis blir sysselsättningsutvecklingen svag inom mansdominerade områden på arbetsmarknaden, till exempel industrin. Det kommer att avspeglas i fler arbetslösa män men takten i uppgången blir lägre än tidigare och ökningen väntas upphöra under hösten 2010. Färre män blir arbetslösa under år 2010 9

än året innan men den överhängande risken är att arbetslöshetstiderna blir allt längre bland dem som redan blivit arbetslösa. För kvinnornas del fortsätter arbetslösheten att öka successivt och det dröjer sannolikt tills senare delen av år 2011 innan ökningen av kvinnoarbetslösheten upphör. Programmen utökas kraftigt Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program 1 kommer år 2009 att uppgå till i genomsnitt 126 500 personer per månad eller 2,6 procent av arbetskraften. Det är nästan 40 000 fler än under år 2008. För åren 2010 och 2011 har det anslagits medel för att ytterligare höja nivån, till 236 000 respektive 248 000 personer. Det motsvarar 4,9 respektive 5,2 procent av arbetskraften. En stor del av uppdragningen faller på jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) samt jobbgarantin för ungdomar (UGA). Svår problembild stora utmaningar Vissa grupper av arbetslösa drabbas hårdare än andra och riskerar därigenom att arbetslösheten blir långvarig och fastnar på en hög nivå. Antalet utan arbete i dessa grupper kommer att öka i stor omfattning under åren 2010 och 2011. Under år 2009 har vi kunnat konstatera att arbetslöshetstiderna har ökat bland dem som blivit arbetslösa och vi bedömer att antalet personer med långa arbetslöshetstider stiger ytterligare framöver. Längre tider i arbetslöshet medför att allt fler kvalificerar sig för jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. Följande grupper bedöms få svårast att snabbt finna ett arbete under åren 2010 och 2011: Ungdomar med bristfällig utbildning Utomeuropeiskt födda Funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55-64 år Personer med högst förgymnasial utbildning Arbetslösa inom tillbakagående yrken, strukturarbetslösa 1 Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, det vill säga exklusive de stöd som riktar sig till funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga. Programmen är av två slag: program med aktivitetsstöd och arbete med stöd. 10

Fortsatt hög ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten 2 ligger i åldrarna 15-24 år över 25 procent av arbetskraften (i säsongrensade tal) och det är mer än 5 procentenheter högre än när nivån var som lägst i mitten av år 2008. Uppgången har varit mycket snabb bland unga män och deras nivå ligger nu klart högre än bland unga kvinnor. Denna bild väntas bestå under nästa år och ungdomsarbetslösheten kan då komma att nå över 30 procent av arbetskraften. Det är dock viktigt att understryka att för flertalet ungdomar med god utbildning är arbetslöshetsproblemet av kortsiktig art eftersom det är den grupp som gynnas mest i en kommande konjunkturuppgång. Den långsiktiga problembilden ligger bland de ungdomar som inte fullföljt sin gymnasieutbildning eller har en utbildningsinriktning mot yrken med särskilt svag arbetsmarknad. En betydande del av den nu av SCB officiellt uppmätta ungdomsarbetslösheten består av heltidsstuderande som söker arbete. För unga kvinnor utgör denna studerandegrupp ungefär hälften av arbetslösheten och bland unga män uppgår andelen till drygt en tredjedel. De flesta inom denna grupp betraktar sig emellertid i första hand som studerande, inte som arbetssökande. Utvecklingen av andelen heltidsstuderande som sökt arbete framöver styrs av förändringen av antalet i studier och deras benägenhet att aktivt söka jobb, samt av volymen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Hög arbetslöshet för utomeuropeiskt födda Arbetslösheten är också mycket hög bland personer födda i annat land och nivån ökar nu stadigt. Arbetslösheten bland utlandsfödda har ökat från 12 procent i början av 2008 till närmare 15 procent tredje kvartalet 2009. Det kan jämföras med cirka 7 procent bland svenskfödda. Arbetslösheten är högst bland vissa grupper födda utanför Europa, såsom Afrika och Asien, med nivåer på 25 respektive 21 procent. Bland personer födda i övriga världsdelar låg nivåerna på mellan 10 och 15 procent, allt mätt under tredje kvartalet 2009. De senaste åren har invandringen till Sverige varit hög, den högsta sedan mätningarna startade år 1875. Perioden 2006 till 2008 invandrade 296 000 personer till landet, varav 258 000 är födda i annat land. Preliminära tal för år 2009 tyder på att invandringen blir ungefär lika stor som under åren närmast innan, och gjorda framskrivningar har därvid alltjämt underskattat invandringen. Tillskottet av invandrade i 2 Enligt Arbetskraftsundersökningen, AKU, vilket är det officiella måttet på ungdomsarbetslösheten. 11

arbetsföra åldrar, 16-64 år, bör därmed överstiga 200 000 under den senaste fyraårsperioden 3, åren 2006-2009. Detta invandringstillskott är en viktig arbetskraftspotential i en kommande lång tidsperiod med en i övrigt åldrande befolkning. Samtidigt ligger här en stor utmaning i att så många som möjligt av de invandrade ska kunna finna ett arbete. Från och med december 2010 får Arbetsförmedlingen ett utökat ansvar för att integrera invandrare på arbetsmarknaden. Inskrivna med funktionshinder ökar kraftigt Antalet inskrivna med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga vid Arbetsförmedlingen stiger i snabbare takt än tidigare. Det är inte enbart en sämre konjunktur som påverkar antalet inskrivna med funktionshinder. En annan anledning är att funktionshindrade som bedöms ha en viss arbetsförmåga förs över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Under åren 2006 till 2008 uppgick dessa årligen till strax över 10 000 personer. I år har antalet tenderat att öka och kan komma att nå 15 000 personer. År 2010 sker en omfattande ökning och antalet som förs över förutses bli cirka 40 000 personer. År 2011 beräknas antalet till närmare 25 000. Personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga har under lång tid haft de längsta tiderna utan arbete jämfört med andra grupper och det stora tillskottet av funktionshindrade under kommande år blir en stor utmaning för Arbetsförmedlingen. Personer med kort utbildning drabbas hårt Konkurrensen om jobben förblir stor under åren 2010 och 2011. Det tar sig bland annat i uttryck i höjda krav på utbildning vid rekryteringar. Arbetssökande med högre utbildningsnivå har därmed större chanser att få jobb när platserna tillsätts samtidigt som det får den konsekvensen att de arbetssökande som har kortast utbildning får extra svårt att komma ut i arbete. I oktober 2009 fanns 182 000 med högst förgymnasial utbildning inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det innebär att var fjärde i arbetskraften på den utbildningsnivån står inskriven på Arbetsförmedlingen. Det kommer att ske en stor ökning av antalet korttidsutbildade som är inskrivna på Arbetsförmedlingen under de närmaste åren. För många av dessa personer är det stor risk att de får svårt att komma in i arbets- 3 Rensat för svenskfödda som återinvandrat och utlandsfödda som återvänt till andra länder. 12

livet och det finns även hög risk för långa arbetslöshetsperioder och att de drabbade med tiden slås ut från arbetskraften. Här är några faktorer som tillsammans talar för en stor uppgång av antalet korttidsutbildade utan arbete: Stort tillskott av korttidsutbildade genom den historiskt stora invandringen 2006-2009. Av dem som var födda utanför Europa och skrevs in på Arbetsförmedlingen hade 40 procent kort utbildning. Konstant tillskott genom att var femte svenskfödd elev och fyra av tio med utländsk härkomst i varje årskull inte har fullföljd gymnasieutbildning. Korttidsutbildade drabbas mera än andra grupper när visstidsanställningar inte förlängs och vid uppsägningar från fasta arbeten. Korttidsutbildade överförs från Försäkringskassan. Det finns således en rad faktorer som tillsammans tyder på att tillflödet av korttidsutbildade arbetslösa blir stort under de kommande åren. Mycket talar för att ökningen av antalet arbetslösa inom denna utbildningsgrupp blir den största sedan den djupa lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Strukturarbetslösheten stiger En stor del av de jobb som nu förloras inom industrin kommer inte tillbaka. De nya jobben tillkommer inom andra yrken med annorlunda och i allmänhet högre krav på utbildning. Det innebär en stor risk för att många av dem som under innevarande lågkonjunktur blir arbetslösa inom vissa industriyrken kommer att bli arbetslösa under lång tid. Som ovan framgår har neddragningarna av personal till mycket stor del skett inom mansdominerade yrken och erfarenheterna från 1990- talskrisen visar att benägenheten att vidareutbilda sig och/eller att byta yrke bland dem som drabbats är låg. Det finns mot den bakgrunden en stor risk för att den strukturella arbetslösheten ökar och att den fastnar på en högre nivå än före krisen. Detta skedde exempelvis efter 1990- talskrisen. Att nedbringa strukturarbetslösheten blir en av flera stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar under kommande år. Det finns dock ingen enkel lösning att tillgå för att minska den strukturella arbetslösheten. Alla länder brottas, mer eller mindre, med denna problematik. Länder som varit passiva i denna fråga har fått betala ett högt pris på det sättet att jämnviktsarbetslösheten, det vill säga den ribba när arbetslösheten börjar påverka inflationen uppåt, hamnat på 13

en hög nivå. Är den nivån hög uppstår problem i ekonomin i ett tidigare skede under högkonjunkturer och arbetslöshetsnivån förblir då högre än vad som annars varit nödvändigt. Under tidigare lågkonjunkturer har arbetsmarknadsutbildning haft en central roll, men denna gång kommer den insatsen att spela en mindre roll och det reguljära utbildningsväsendet ska nu bära huvudansvaret. En mycket viktig erfarenhet från 1990-talskrisen är vikten av att satsa på aktiva åtgärder för att förhindra passivitet och långa arbetslöshetstider. Det är värt att påpeka att arbetsmarknadspolitiken alltid har saknat instrument för att angripa vissa delar av strukturarbetslösheten. För grupper som saknar gymnasiekompetens krävs en långsiktig utbildningssatsning inom den reguljära skolan. Valda indikatorer 4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 BNP, till marknadspris, procentuell förändring 4,1 3,3 4,2 2,5-0,2-4,5 2,3 2,7 Antal arbetade timmar 5, procentuell förändring 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6-3,0-0,5 0,5 Produktivitetstillväxt, procentuell förändring. 3,3 3,1 2,9-0,6-1,8-1,5 2,8 2,2 KPIF, inflation, årsgenomsnitt, procentuell förändring. 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,8 1,3 1,9 Timlön, procentuell förändring 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,2 2,1 2,3 Hushållens reala disp. inkomster, procentuell förändring 1,3 1,2 3,3 4,0 2,7 2,9 1,0 2,8 Privat konsumtion, procentuell förändring 2,6 2,7 2,3 3,0-0,2-1,0 2,5 2,7 Sparkvot, inkl. avtalspension 7,7 6,8 7,8 9,4 11,6 14,7 13,5 13,3 4 Talen är ej kalenderkorrigerade. 5 Kalenderkorrigerat minskar arbetade timmar med 4,3 procent 2009 och med 1,9 procent 2010. 14

Nyckeltal 6 Tusental personer Förändring Utfall Prognos Utfall Prognos 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Arbetskraften 4671 4736 4778 4778 4769 4765 49 65 42 0-9 -4 Sysselsatta 4341 4445 4484 4376 4321 4331 78 104 39-108 -55 10 Arbetslösa 330 292 294 402 448 434-30 -38 2 108 46-14 Procent av AK 7,1 6,2 6,1 8,4 9,4 9,1-0,6-0,9-0,1 2,3 1,0-0,3 Arb.marknadspolitiskaprogram 139 88 87 127 236 248 16-51 -1 40 109 12 Procent av AK 3,0 1,9 1,9 2,7 4,9 5,2 0,3-1,1 0,0 0,8 2,3 0,3 6 Summeringen stämmer inte alltid pga. avrundningar. 15

Uppföljning av tidigare prognoser 7 Under 2008 skedde en markant omsvängning till det sämre på svensk arbetsmarknad, och i höstprognosen 2008 räknade vi med en sysselsättningsnedgång under 2009 med 65 000 personer. Nedgångstakten blev dock efter hand mycket snabb vilket prognosmakarna inte hade förutsett fullt ut. Höstprognosen visade sig därför redan tidigt under 2009 överspelad, varför vi utarbetade en extra prognos som publicerades i april. I denna beräknades sysselsättningsfallet för 2009 till 110 000. Siffran skrevs upp ytterligare i den ordinarie vårprognosen, till 125 000. Sedan dess har nedgången emellertid saktat in något, och i nu föreliggande prognos fastställer vi nedgången till 108 000 personer. Sysselsättningen för 2010 har reviderats ännu mer, bland annat på grund av förändringar i beräkningen av överhänget mellan 2009 och 2010. Hösten 2008 angavs det årets minskning till 80 000 personer, och våren 2009 till 135 000. De förbättrade konjunkturutsikterna medför att vi nu skriver ned minskningen till 55 000 personer. Arbetskraften för 2009 bedömdes i höstutsikterna 2008 minska med 6 000 personer. I juni ändrades detta till en uppgång med 10 000, beroende framför allt på ett oväntat stort tillskott av arbetssökande från Försäkringskassan. I den nu aktuella prognosen räknar vi med oförändrad arbetskraft. Nedgången under 2010 har på motsvarande sätt modifierats från 25 000, såväl hösten 2008 som våren 2009, till 9 000 i denna prognos. Arbetslösheten under 2009 förutsades i höstutsikterna 2008 till 7,6 procent. Under intryck av den försämrade arbetsmarknaden skrevs detta tal i vårens prognoser 2009 upp till 8,4 respektive 9,0 procent. Den nu aktuella bedömningen är en årsarbetslöshet på 8,4 procent. För 2010 angavs hösten 2008 andelen till 9,0 procent, vilket i vårprognosen ändrades till 11,3 procent. I föreliggande rapport prognostiserar vi istället nivån till 9,4 procent. 7 I detta avsnitt används de nuvarande AKU-definitionerna på sysselsättning, arbetskraft och arbetslöshet. Det betyder att arbetskraften är uppdaterad med hjälp av sysselsättnings- och arbetslöshetstal. 16

Internationell översikt Botten i recessionen har passerats Den djupa recessionen i den globala ekonomin har passerat botten och alla indikatorer pekar på att en återhämtningsprocess har inletts. Det betyder också att nedgången i den globala konjunkturen inte blir så djup som lagda prognoser slog fast våren/sommaren 2009. Trots detta faller värdet av BNP i världen med cirka 1 procent 2009 vilket inte har hänt sedan 1940-talet. Det som framför allt förbättrat utsikterna är en starkare utveckling än väntat i Kina och Indien, vilket påverkat flera andra länder i allmänhet och grannländer i Asien i synnerhet. Till detta kan läggas att Förenta staternas ekonomi gått in i en tydlig återhämtningsfas. Denna utveckling gynnar framför allt länder med en tung exportindustri såsom Tyskland och Japan men också Sverige. Den finansiella krisen tvingade fram kraftfulla åtgärder från centralbankerna runt om i världen och en mycket expansiv finanspolitik. Det har resulterat i vad som i det närmaste är nollräntepolitik och kraftigt växande budgetunderskott i många länder. I bland annat Förenta staterna skattas budgetunderskottet till cirka 11 procent av BNP 2009 och i eurozonen till 5-6 procent. Denna expansiva ekonomiska politik kommer att fasas ut och till detta kommer att budgetunderskotten måste normaliseras. Vi antar i denna i prognos att centralbankerna inleder en period av räntehöjningar nästa år och att många länder inleder en period av budgetsanering när konjunkturförstärkningen blivit mer robust, vilket inträffar tidigast 2011. Detta talar för att återhämtningen kommer att gå relativt långsamt, vilket framför allt gäller 2011 och 2012. BNP-tillväxten i världen bedöms komma att uppgå till knappt 4 procent 2010 och till något mer 2011. Detta betyder att världsekonomin lämnar recessionen snabbt bakom sig enligt den definition som IMF använder 8. 8 En global tillväxt på 3 procent eller mindre definieras av IMF som recession. Den bygger på att befolkningstillväxten kräver en tillväxt på mer än 3 procent för att den samlade levnadsstandarden i världen inte skall sjunka. 17

Procent 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Globala BNP-tillväxten Prognos för 2009-2011 Heldragen linje = historiskt genomsnitt -2 1970 1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Källa: Arbetsförmedlingen, IMF, KI Tydlig vändning för Förenta staternas ekonomi Den ekonomiska bilden har ljusnat stadigt i Förenta staterna under de senaste kvartalen. Mellan andra och tredje kvartalet 2009 växte ekonomin för första gången sedan våren 2008 och uppgången blev kraftigare än väntat. Mellan kvartalen uppgick ökningen uppräknat till årstakt till starka 3,5 procent, enligt preliminära siffror. Bakom detta ligger att köplusten återkommit till de amerikanska hushållen, till viss del stimulerat av ökad bilförsäljning genom införd skotningspremie, och att företagen inlett en period av lageruppbyggnad. Det kraftiga fallet i investeringarna har upphört och övergått till en svag ökning, bland annat till följd av ökat bostadsbyggande. Det betyder också att krisen i bostadssektorn tycks vara överstånden vilket också verifieras av att priset på bostäder stigit sedan våren 2009. Nyckeln till den fortsatta utvecklingen finns hos hushållen och deras agerande eftersom tre fjärdedelar av BNP-värdet består av privat konsumtion. Bara det faktum att landet har tagit sig ur recessionen och att priserna på bostäder stiger talar för en fortsatt ökad privat konsumtion liksom ett förstärkt förtroende för ekonomin. De kvalitativa indikatorerna såsom inköpschefsindex för både industrin och den privata tjänstesektorn har förstärkts påtagligt, även om en dämpning skedde i november, och till dessa kan läggas exempelvis ökad orderingång till industrin och ökad produktion. Dessutom gynnas exportindustrin av att dollarn försvagats och allt talar för en svag dollar under prognosperioden vilket är gynnsamt när handelsvolymen i världen bedöms fortsätta att förstärkas. 18

Men det finns också orosmoln. Hushållen är skuldtyngda och därmed räntekänsliga och allt talar för att hushållens skuldsanering fortgår vilket hämmar den privata konsumtionen. Trots allt är denna process nödvändig för att undvika framtida bakslag. De stora stimulanspaketen, vilka började sjösättas tidigare än i Europa, har lett till ett snabbt ökat budgetunderskott och det bör leda till att en budgetsaneringsprocess inleds när konjunkturförstärkningen står på mer säkra ben. Görs inte detta leder det ändå till åtstramande ekonomisk politik via den amerikanska centralbanken (FED) som då tvingas agera tidigare och än mer kraftfullt med sitt räntevapen. Trots den förbättring som sker i den amerikanska ekonomin under andra halvåret beräknas BNP falla med 2,4 mellan 2008 och 2009 men ekonomin bedöms åter komma att växa med cirka 2,5-3,0 procent per år under 2010 och 2011. Procent 20 BNP-tillväxt i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt 1929-2008, prognos för 2009-2011 15 10 5 0-5 -10-15 1929 1937 1945 1953 1961 1969 1977 1985 1993 2001 2009 1933 1941 1949 1957 1965 1973 1981 1989 1997 2005 Källa: EcoWin, Arbetsförmedlingen Arbetsmarknaden fortsätter dock att försvagas ett tag till i Förenta staterna, vilket har en negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Sysselsättningen (exklusive jordbruket) har sedan slutet av 2007 och fram till oktober 2009 minskat med cirka 7,3 miljoner personer, motsvarande 5,3 procent. Tyngdpunkten i nedgången ligger på september 2008 till april 2009 då nästan 4,3 miljoner jobb försvann. Den dämpning som skett av sysselsättningsnedgången bedöms fortsätta och nedgången upphör under första hälften av 2010. Arbetslösheten har ökat kraftigt, från 4,4 procent våren 2007 till 10,0 procent i november 2009 9, vilket är den högsta nivån sedan början av 1982. Dock skedde en svag nedgång mellan oktober och november. Arbetslösheten be- 9 Arbetslöshetstalen är säsongrensade. 19

döms emellertid åter öka fram till andra halvåret 2010, då den planar ut. Den beräknas för det året i genomsnitt till närmare 11 procent. Procent 12 Arbetslöshet USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt januari 1948 - oktober 2009 10 8 6 4 2 0 1948 1954 1960 1966 1972 1978 1984 1990 1996 2002 2008 1951 1957 1963 1969 1975 1981 1987 1993 1999 2005 Säsongrensad serie Källa: EcoWin Japans ekonomi ser ljuset i tunneln Den japanska ekonomin har gynnats av att handelsvolymerna börjat stiga vilket är en avspegling av den mycket konkurrenskraftiga exportindustrin som alltid skördar stora exportframgångar när den globala efterfrågan tar fart. Till detta kommer att Japan gynnas av att ekonomin i Kina vänt upp kraftigt. Det stora bekymret är en fortsatt svag inhemsk efterfrågan. BNP växte tydligt under både andra och tredje kvartalet jämfört med kvartalen innan, men på grund av ett ras under fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 beräknas BNP komma att falla med 4,7 procent mellan 2008 och 2009. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter 2010 och BNP bedöms öka med cirka 2 procent. Det är en utveckling som fortsätter 2011. Den nya regeringens främsta uppgift är att få igång den inhemska efterfrågan vilken hållit tillbaka den ekonomiska utvecklingen under flera decennier. Löften har givits att genomföra både skattelättnader och utgiftsökningar och den centrala frågan är om detta är tillräckligt för att japanerna skall få tillbaka sin sedan länge förlorade köplust. Efterfrågan på arbetskraft har minskat under det senaste året, men försvagningen är trots allt av mindre omfattning än i många andra länder. Arbetslösheten steg från 3,7 procent i juli 2007 till 5,7 procent i juli 2009. Därefter har arbetslösheten fallit tillbaka något och uppgick i september 2009 till 5,3 procent. Detta kan vara ett tecken på att återhämtningen i ekonomin går något snabbare än väntat, men det 20

mesta talar för att arbetslösheten ånyo kommer att öka något för att sedan stabiliseras under 2010. Kina är lokomotivet i världsekonomin Det är de asiatiska tillväxtekonomierna som gått i spetsen för återhämtningen i världsekonomin. Den kinesiska ekonomin är dragloket i återhämtningen och landet gynnas av att tillväxten kommit åter i Förenta staterna. Vidare har landet betydligt bättre ekonomiska fundamenta än många andra länder, både positiva externbalanser och en god inhemsk ekonomi. Den kinesiska ekonomin har nu åter tagit rejäl fart. Under första kvartalet bromsade tillväxten in till blygsamma 6,1 procent jämfört med året innan. Under andra kvartalet uppgick tillväxten till 7,9 procent och under tredje kvartalet till 8,9 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Det är den inhemska efterfrågan som driver upp tillväxten dels via en ökad privat konsumtion dels via en kraftig ökning av investeringarna och detta är en följd av regeringens stora stimulanspaket på cirka 14 procent av BNP under åren 2009 och 2010 10. Däremot har utrikeshandeln gått svagt. Vidare har centralbankens strategi som infördes förra sommaren, att upphöra med att skriva upp yuanen mot dollarn, bibehållits för att inte riskera att exportavmattningen blir än tydligare. Det finns givetvis många fallgropar framöver men den ökade handelsvolymen 2010 och 2011 gynnar den kinesiska exporten och även om effekten av stimulanspaketen klingar av förblir den inhemska efterfrågan stark. En dämpning av investeringskonjunkturen är dock trolig. BNP-tillväxten bedöms komma att bli högre än vad den senaste prognosen slog fast och beräknas till drygt 8 procent 2009, och under 2010 och 2011 skattas den till 9-10 procent per år. Den indiska ekonomin har repat sig på bred front sedan i våras. Industriproduktionen har ökat tydligt men även Indiens återhämtning kan kopplas till en finanspolitisk expansion, vilket lett till ett växande budgetunderskott som måsta tacklas framöver. Detta leder till räntehöjningar och budgetåtstramningar vilket påverkar ekonomin åtstramande i ett litet längre tidsperspektiv. BNP bedöms växa med 7 till 8 procent om året under åren 2009 till 2011. 10 SEB, Nordic Outlook, september 2009. Åtgärderna är riktade bland annat mot stora infrastrukturinvesteringar. Vidare har subventioner för bilköp införts liksom stimulanser till bankerna för att öka utlåningen. 21

Förhållandevis svag BNP-tillväxt i eurozonen 2010 De ledande ekonomiska indikatorerna slår fast att eurozonen lagt det värsta av den ekonomiska krisen bakom sig, även om vändningen skett på en mycket låg nivå. EU:s sammansatta konjunkturindikator för eurozonen har sedan vändningen i april 2009 ökat med nästan 22 punkter fram till och med oktober, vilket indikerar att området är inne i en tydlig återhämtningsperiod. Det finns emellertid stora skillnader inom området. Tyskland gynnas av att världshandeln ökar medan den franska ekonomin drivs av en förhållandevis god inhemsk efterfrågan. Spanien och Irland är å andra sidan länder som drabbats hårt av fallande priser på bostäder och där kommer den ekonomiska krisen att bita sig fast längre. Mellan första och andra kvartalet 2009 försvagades eurozonens BNP endast marginellt och under tredje kvartalet tog BNP-tillväxten fart. Mellan andra kvartalet och tredjekvartalet ökade BNP med 0,4 procent och uppräknat till årstakt uppgick ökningen till 1,6 procent. Trots detta beräknas BNP komma att minska med cirka 4 procent mellan 2008 och 2009. En central förklaring till återhämtningen är en starkare världsekonomi, men också Europeiska centralbankens (ECB:s) lågräntepolitik samt att regeringarna satt i sjön stora ekonomiska stimulanspaket. Det senare har lett till snabbt stigande budgetunderskott i nästan alla länder. Det aggregerade budgetunderskottet kommer att uppgå till drygt 5 procent av BNP 2009 och till närmare 6 procent 2010. Det betyder att nästan alla medlemsländerna kommer att hamna över Stabilitets- och tillväxtpaktens 3-procents-spärr redan i år. Så fort som återhämtningen kommer in på fastare mark kommer därför dels ECB att börja höja sin styrränta dels regeringarna att påbörja anpassningen av budgetarna mot utsatt mål. Detta kommer att verka återhållande på den ekonomiska tillväxten. Det sker dock inga stora saker 2010 utan den mer restriktiva ekonomiska politiken påbörjas mer tydligt 2011 och slår igenom under 2012. Det betyder att BNP beräknas öka med drygt 1,5 procent 2010 och med lite mer 2011. Det betyder också att återhämtningen i eurozonen bedöms komma att gå långsammare än i de asiatiska länderna och i Förenta staterna. 22

Index 120 Barometerindikatorn för eurozonen januari 1985 - oktober 2009 Låg tillväxt Normal tillväxt Hög tillväxt 110 100 90 80 70 60 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Säsongrensad serie Källa: EcoWin Arbetslösheten kommer att öka i eurozonen Arbetsmarknaden har försvagats stadigt inom eurozonen, men inte lika tydligt som i Förenta staterna. Sysselsättningen började minska hösten 2008 och hittills uppgår nedgången till 1,5 procent. Det är en utveckling som också fortgår under större delen av 2010 men en utplaning under slutet av året är trolig. Under 2011 bedöms sedan sysselsättningen i stort sett komma att ligga stilla. I spåren av detta har arbetslösheten ökat successivt, vilket också är en utveckling som kommer att fortsätta också under det närmaste året. Takten i ökningen av arbetslösheten kommer emellertid att dämpas under 2010 och under 2011 bedöms arbetslösheten i stort sett komma att förbli oförändrad. Arbetslösheten har ökat från 7,1 procent i mars 2008 till 9,8 procent i oktober 2009 11. Som årsgenomsnitt beräknas arbetslösheten till 9,4 procent 2009 och till cirka 10,5 procent 2010. Kvinnorna har en högre arbetslöshet än männen i eurozonen, men å andra sidan har männens arbetslöshet ökat mycket kraftigare. Kvinnornas arbetslöshet har ökat från 8,1 procent i september 2008 till 9,8 procent i september 2009. Motsvarande för männen är 6,4 procent respektive 9,6 procent. När arbetsmarknaden försvagas kraftigt får ungdomarna (15-24 år) en mycket hög arbetslöshet vilket också skett i eurozonen. Deras arbetslöshet har ökat från 14,5 procent i mars 2008 till 20,1 procent i september 2009. 11 Säsongrensade siffror. 23

Nedgången kulminerar i Storbritannien Den ekonomiska krisen har drabbat Storbritannien hårt och BNP försvagades påtagligt under första halvåret 2009. Hushållen plågas av en mycket svag reallöneutveckling och förmögenhetsfall vilket främst är en följd av fallande bostadspriser. Det finns nu tecken på att nedgången upphört men boräntorna ligger envist kvar på en förhållandevis hög nivå 12. Till detta kommer att de offentliga finanserna försvagats påtagligt vilket lär leda till en period av budgetkonsolidering när konjunkturuppgången når fastare mark. De ledande indikatorerna har dock vänt upp och signalerar om att ekonomin sannolikt påbörjat en resa i återhämtningens tecken. Arbetsmarknaden försämras stadigt, men nedgången av sysselsättningen har stannat på ett par procent 13. Arbetslösheten har samtidigt ökat från 5,3 procent vid inledningen av 2008 till drygt 8 procent i juli 2009. BNP bedöms komma att falla med närmare 4,5 procent i år, men nästa år kan ekonomin komma att växa med cirka 2 procent. Detta betyder samtidigt att arbetsmarknaden fortsätter att försämras under hela 2010 men att försämringen upphör 2011. Arbetslösheten ökar i Danmark Danmark var det första EU-land som gled in i recessionen och det finns samtidigt en påtaglig risk att landet blir ett av de sista som lämnar den (Östeuropa exkluderat). En orsak är stora negativa effekter från en tidigare överhettad bygg- och bostadsmarknad. Det har lett till påtagligt fallande bostadspriser och nedgången är enligt SEB inte överstånden. Den danska regeringen har satt stora stimulanspaket i sjön vilket leder till ett budgetunderskott på cirka 5 procent av BNP 2010. Liksom för flertalet länder har de framåtriktade indikatorerna förbättrats och det gäller i synnerhet för EU:s sammansatta konjunkturindikator för Danmark, vilken har stigit med hela 33 enheter 14 från bottennoteringen februari 2009 till oktober 2009. Trots detta signalerar indexet att tillväxten fortfarande är lägre än normalt. Även inköpschefsindex för industrin har förbättrats men där har utvecklingen varit ryckig och den indikatorn signalerar om en fortsatt försvagning av aktiviteten. BNP fallet bedöms bli stort mellan 2008 och 2009, i runda tal 4,5 procent. För 2010 skattas uppgången till cirka 1 procent för att under 2011 nå cirka 1,5 procent. 12 SEB, Nordic Outlook september 2009. 13 Under perioden mars 2008 till juli 2009. 14 Se fotnot 24 i avsnittet Svensk ekonomi. 24

Sysselsättningen har fallit relativt påtagligt, med 4,5 procent motsvarande drygt 100 000 arbetstillfällen från våren 2008 till sommaren 2009. Arbetslösheten har mer än fördubblats, från 3,1 procent sommaren 2008 till 6,4 procent september 2009. Männens arbetslöshet har ökat betydligt snabbare än kvinnornas, och arbetslösheten har ökat från 2,6 procent i juni 2008 till 6,8 procent i september 2009. Motsvarande uppgång för kvinnorna är från 3,5 procent i mars 2008 till 6 procent i september 2009. Ungdomsarbetslösheten (15-24 år) är betydligt lägre i Danmark än i flertalet andra EU-länder. I september 2009 uppgick ungdomsarbetslösheten till 11,4 procent vilket dock var en kraftig ökning, från 6,9 procent i december 2007. Arbetslöshet i de nordiska länderna januari 1989 - september 2009 Norge Finland Danmark Procent 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Säsongrensad serie Källa: EcoWin Norge är Nordens ekonomiska drake Den norska ekonomin har stått emot den globala recessionen bättre än flertalet andra länder och nedgången blev också kortvarig. Det som håller igång ekonomin är en god inhemsk efterfrågan, eftersom både den privata och den offentliga konsumtionen utgör tillväxtmotorer. Detta är bland annat en följd av stora finanspolitiska stimulanser. Dessutom har den norska exporten (exklusive olja) hållit emot bättre än väntat. De framåtriktade indikatorerna pekar vidare på att en återhämtningsfas inletts i den norska ekonomin. Efter två kvartal med negativ tillväxt ökade BNP med 0,3 procent mellan första och andra kvartalet för fastlandsekonomin och den utvecklingen förstärktes under tredje kvartalet då tillväxten uppgick till 0,5 procent. Mellan 2008 och 2009 beräknas BNP (för fastlandsekonomin) falla med drygt 1 procent, men under 2010 bedöms BNP växa med 2,7 procent och under 2011 med lite mer. 25