SERO nöjda med nya EU regler för ved och pelletseldning Inom ramen för ekodesign beslutade en kommitté inom Eu om nya utsläppsregler för eldning i pannor upp till 500 kw. Tyskland föreslog i fjol så hårda regler att om de genomförts skulle i princip all småskalig fastbränsleeldning blivit förbjuden. Så blev det inte. I stället antog majoriteten i kommittén hårda krav, som dock är möjliga att uppnå för tillverkarna. Här är några av kraven som börjar gälla för nya pannor/kaminer från 1 jan 2020.: Verkningsgrad 77 % (För pannor under 20 kw, 75 %) Utsläpp av partiklar, högst 40 mg per kbm rökgas. Branschföreningen i Sverige SBBA, Swedish Heating Boilers and Burners Association, är mycket nöjda med utfallet liksom SERO. Vi har i ett omfattande remissvar, där vi fått hjälp av en av landets främsta experter på området, Bengt Erik Löfgren, ÄFAB, fått våra önskemål uppfyllda. Framför allt gäller det att kraven bör vara rimliga så att en fortsatt utbyggnad främjas. SERO:s remissvar bifogas. Olof Karlsson Handläggare 070 285 19 88 Olof.karlsson@sero.se Okengi/SERO nöja med nya EU fegler
SERO, Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, Box 57, 731 22 KÖPING www.sero.se 2014 09 23 Energimyndigheten Box 310 631 04 ESKILSTUNA anna,carlen@energimyndigheten.se Yttrande från SERO angående fastbränslepannor upp till 500 kw. Det är bra att EU ställer ekodesignkrav på eldningsutrustning, under förutsättning att de är väl avvägda mot verkligheten. Det övergripande syftet för EU är att öka användningen av fasta biobränslen och att det sker med tekniskt god utrustning för att minimera utsläpp av skadliga ämnen. De förslag som nu är framlagt förefaller vara alldeles för krävande för tillverkana att uppnå och kan därför bli ett svåröverkomligt hinder för branschen att övervinna och därmed verka strypande för volymutvecklingen. SERO föreslår att Energimyndigheten tar på sig ledartröjan och samlar olika företrädare för branschen till gemensamma rådslag om vilken utveckling som bäst säkrar både ansvarsfulla krav på miljöutsläpp och volymtillväxt för användning av bioenergi i fast form. SERO har bett en av landets främsta experter på området, konsulten Bengt Erik Löfgren att skriva en lägesrapport och den bifogas här: ÄFAB web site: www.afabinfo.com Sockerbruksgatan 1 e mail: bengt@afabinfo.com SE 531 40 LIDKÖPING SWEDEN phone: +46 (0)510 262 35 lab: +46 (0)510 272 35 fax: +46 (0)510 252 35 Lidköping den 26 september 2014 SERO Olof Karlsson Vretlundavägen 36 731 33 Köping Några snabba kommentarer till Ecodesign Först vill jag tacka dig för ett intressant telefonsamtal här om dagen. Jag återkommer här med några synpunkter kring det vi talade om. Jag har, utan att vara direkt inblandad, med intresse följt det som händer när det gäller Ecodesign och Energimärkning, och även deltagit i ett par möten som Energimyndigheten arrangerat i Stockholm. Jag inser att detta är frågor som kan komma att få stor betydelse för branschen, säkert även större än vad många är medvetna om! Tyvärr måste jag börja med att konstatera att jag inte har tiden att gå djupare in i detta, då även jag som egen småföretagare är helt beroende av att någon betalar min tid. Och jag har, i likhet med många av branschföretagen, full upp med att hålla näsan över vattenytan och hitta uppdrag som 1
går att fakturera. ÄFAB säljer ju ingen utrustning utan lever på betalda uppdrag i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Men här kommer lite övergripande synpunkter: Lite om bakgrunden Sveriges företag inom bioenergibranschen består till största delen många små och medelstora företag som trots det ligger i den absoluta frontlinjen i världen både när det gäller erfarenhet, teknik och systemlösningar. Många av företagen har ingen, eller mycket liten, erfarenhet av att exportera till andra länder. För speciellt de mindre företagen innebär export att en anpass ning till nya marknader ger nya utmaningar och därmed också nya risker. Men det är samti digt dessa mindre företag, som i kombination med statliga styrmedel (t ex koldioxidskatten), som varit drivkraften i den lyckosamma utveckling av bioenergibranschen, där bioenergi idag är landets största energibärare som bidrar med ungefär en tredjedel av den energi som kon sumeras i Sverige. Tillsammans med övriga förnybara energikällor har vi nått vårt åtagande gentemot EU:s klimatmål 2020 redan idag då vår energibalans innefattar 51 % förnybar energi. Mycket bra forskningsresultat har även tagits fram på universitet och högskolor och många dörrar har öppnats av våra branschorganisationer samtidigt som politiska styrmedel har banat väg för våra företag. Jag menar därför att vår gemensamma och unika kunskap och erfarenhet borde kunna utnyttjas bättre för att stärka marknaden och etablera nya affärer. Genom att utgå från företagens behov och önskemål, men samtidigt samarbeta med branschorganisationer och forskare, borde vi hitta de bästa förutsättningarna för utveckling. Äfab/BEL Våra företag, tillsammans med våra forskare och branschorganisationer, representerar en stor del av den samlade kunskap som finns i världen. Detta då det knappast finns något annat land som har lika lång erfarenhet av användning av alla former av bioenergi. Jag menar därför att det är viktigt lyssna mer till företagen och låta företagens önskemål vara ledstjärnan i arbetet. Detta kan vid en första anblick från en utomstående betraktare vara svårt att överblicka och förstå, då detta inte följer de traditionella ramar som liknade arbeten brukar följa Jag vill utgå ifrån ett bottom up perspektiv där det är företagen som bäst vet vilka behov och barriärer som behöver överbryggas. Därför är det bra (och banebrytande?) att Energimyndigheten i detta fall faktiskt agerar mer bottom up och tar på sig rollen som en samordnare och brygga mellan myndighet, akademi och företag. Detta i ett lovvärt försök att skapa en konstruktiv dialog mellan parterna. Men hur skapar man en dialog när de flesta av företagen, som även är de som mest kommer att drabbas, inte har tid eller ekonomi att engagera sig i frågan? Idag finns det också barriärer och en misstro hos företagen då man inte upplever att man talar samma språk. Ofta så miss förstår man varandra och nedvärderar arbeten som detta, trots att ett ökat samarbete skulle vara berikande för båda parter. Med detta sagt vill vi peka på behovet av att oberoende branschorganisationer som SERO, SVEBIO, Pelletsförbundet etc samt andra oberoende aktörer tillförs ekonomiska resurser så att de kan äga och arbeta med dessa övergripande frågor. Att koordineringen bekostas av ex ternt är viktigt dels för att det är svårt att få de enskilda företagen att enas kring finansieringen av en insats som inte omedelbart påverkar det egna företaget och betala insatser som dessu tom kan gynna konkurrerande företag och dels för att många av företagen inte har tid att en gagera sig och då de har svag lönsamhet måste prioritera insatser som har direkt bärighet på det egna företaget, samt dels för att det är svårt att hitta en rättvis fördelning av sådana kost nader. 2
Bakläxa för det första förslaget När det gäller förslagen till de skärpta miljökraven (klass 4 och 5) så har bl a SBBA (Swedish Heating Boilers and Burners Association) uttryckt starka farhågor för att dessa krav skulle kunna slå hårt mot våra svenska tillverkare. SBBA pekar på att Energimyndigheten under våren 2014 har tagit initiativ till att med hjälp av SP genomföra oberoende provningar av ett antal olika vedpannor och pelletspannor för småhus. SBBA kan konstatera att ingen av de pannor som SP provat klarade de nya EU krav som föreslås enligt Ecodesign lot 15. Testerna omfattar enligt SBBA några av de mest avancerade modellerna på den Europeiska marknaden med den modernaste reningstekniken, men kraven är satta så att inte ens de bästa produkterna klarar de föreslagna kraven. SBBA har skrivit ett brev till Energimyndigheten om att man bör beakta denna kunskap i EU arbetet. Om inga pannor klarar kraven innebär de nya EU kraven i praktiken att man förbjuder produktgrupperna vedpannor och pelletspannor. SBBA anser att EU bör införa skarpa krav som stimulerar försäljningen av de bästa produk terna på den Europeiska marknaden, men inte att kraven ska totalförbjuda hela produktgrup pen. Bl a dessa synpunkter låg säkert till grund för att lagkraven inte antogs som planerat, utan istället har diskussioner förts mellan medlemsstater och kommissionen under 2013 och 2014. Gör om och gör rätt blev budskapet som jag tolkar det. Äfab/BEL Generella synpunkter Jag jobbar bl a i IRETI projektet där vi är ett 30 tal bioenergiföretag i branschen som försöker spara kostnader genom att samarbeta i olika marknadsaktiviteter. Från kontakterna med dessa företag kan jag försöka sammanfatta i allmänna ordalag vad man tycker. Allt har inte bärighet på Ecodesign lot 15, men det kanske inte har en avgörande betydelse. Generellt är företagen positivt inställda till skärpta miljökrav. Dagens krav i BBR uppfattas av de flesta som ganska generösa. Man upplever samtidigt en ökande konkurrens från import av billig utrustning som har tveksam, eller till och med obefintlig, dokumentation när det gäl ler prestanda. Men flera av företagen betonar att det nog egentligen vore viktigare (än skärpta krav) att myndigheterna verkligen följer upp att det som säljs och installeras på marknaden uppfyller kraven. Även om kraven i BBR numera gäller generellt även utanför tätort, säljs det fortfarande många eldstäder som inte uppfyller kraven. Anledningen är pannbyten är undantaget från bygglovplikt, och därmed räcker det med bygganmälan och samråd. I många kommuner fun gerar inte detta, och i synnerhet om fastigheten ligger ute på landsbygden, där risken för kla gande grannar etc är liten. Även om man, teoretiskt, med stöd i miljölagstiftningen skulle kunna vida åtgärder i efterhand är det nog i de allra flesta fall bara i samband med att eld ningen stör grannar som det händer något. Så konsekvensen av detta blir: För det första att de företag som utvecklat, och kostat på dyr bara tester för sin utrustning, får ett än högre kostnadsläge när det gäller att konkurrera med mindre seriösa tillverkare och agenter. För det andra genom att kontrollen av efterlevnaden av gällande lagstiftning är obefintlig, så kommer dessa produkter att finnas kvar på mark naden, och samtidigt ta försäljning från den bättre tekniken. För det tredje då miljökraven infördes trodde många tillverkare att detta skulle få bort de sämsta produkterna från mark naden, men då detta på grund av dålig uppföljning inte blev fallet, så finns en utbredd misstro och skepsis gentemot vad nya krav kommer att betyda i slutändan. Flera företag menar därför att även detta bara kommer att bli en pappertiger som innebär ytterligare kostnader när seri ösa tillverkare tingas till nya kostsamma test och utvecklingsarbeten. 3
EU:s regler viktiga vid export Det råder en stor enighet om nödvändigheten att hushålla med naturresurserna och ställa om till en hållbar och koldioxidneutral energiproduktion. Enligt Europaportalen svarar bioenergi för omkring 66 % av den förnybara energi som används i Europa och enligt International Energy Agency (IEA) för 77 % Globalt. I vårt land är bioenergi största energislag med 130,2 TWh. Det motsvarar 33,6 % av all använd energi i Sverige. Motsvarande andel bioenergi inom EU27 är mindre än 10 %. Men trots detta upplever företagen att man saknar politikers och myndigheternas stöd. De viktigaste branschföretagen inom landet har tappat ungefär var 5:e anställd sedan toppåret 2010. Fokus idag ligger på att lyfta fram andra alternativa energibärare och bioenergin har kommit bort (kanske tagits för alltför självklar). Eftersom kunskapskapitalet runt bioenergi till stor del sitter i företagens personal innebär dessa permitteringar att vi dränerar vår bransch på både kunskap och framtida tillväxtmöjligheter. Vår kunskap och erfarenhet efterfrågas alltmer på nya marknader. Därför är en gemensam lagstiftning inom Europa ett viktigt verktyg för att komma ut på dessa marknader. Men som SBBA påpekade, kraven måste gå att uppfylla och detta till rimliga kostnader. Därför är arbe tet med Ecodesign viktigt, men vi måste hitta lösningar som får företagarna att delta mer i arbetet. Och som så mycket annat, så kokar det mesta i slutändan ned till pengar. Tyvärr finns det bland politiker och myndigheter en övertro på att våra forskare och intuition er kan lösa alla branschen barriärer och problem. Man pratar gärna om de mindre företagen men mycket sällan med dem. Energimyndighetens arbete med Ecodesign är här närmast ett undantag som är både glädjande och mycket lovvärt, men utan en liten påse pengar till de företag, organisationer och personer som vill jobba med frågan, tror jag dessvärre att det blir svårt att få det engagemang från våra SME företag som frågan egentligen kräver. Med vänlig hälsning Bengt Erik Löfgren Med instämmande i Löfgrens yttrande vill SERO lovorda Energimyndighetens initiativ att ta in synpunkter från olika håll. På uppdrag av SERO Olof Karlsson Styrelseledamot 4