Boverket Myndigheten for samhallsplanerrng, byggande och boende Yttrande Datum 2015-10-27 3.l.2. Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 2051/2015 Ert diarienummer N2015/5036/PUB En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning, slutbetänkande från Bostadsplaneringskommitten (SOU 2015:59) Sammanfattning Boverket tillstyrker Bostadsplaneringskommittens förslag. Boverket ser ett fortsatt behov av ökad tydlighet både inom och mellan planeringsnivåerna och föreslår att i framtiden ge det regionala fysiska programmet en överordnad ställning inom den regionala nivån. Boverket bedömer det som viktigt att säkerställa länsstyrelsernas möjlighet att bedriva ett proaktivt arbete med avvägningar i tidiga skeden. Boverket anser att man bör kunna fokusera länsstyrelsernas granskningsyttrande på nationella intressen och i samband med detta ta en tydligare utgångspunkt i den föreslagna nationella strategin. Boverket föreslår att det bör förtydligas vilka delar av PBL 2 kap. som är relevanta för den regionala nivån. Boverket argumenterar för att behålla regeringens möjlighet till planföreläggande avseende mellankommunala frågor. Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget och förordningen, se mer i yttrandet nedan under rubriken Författningsförslag. Boverket håller med utredarna om att en koppling till PBL och MB bör finnas för att kunna göra intresseavvägningar mellan viktiga frågeställningar redan på regional nivå. Boverket föreslår att det pågående regeringsuppdraget med förslagen till uppföljningsbara mål för hållbar fysisk samhällsplanering, kan vara en utgångspunkt för en nationell strategiförfysisk planering och bostadsförsörjning. Boverket föreslår att ett alternativ till att skapa ett nyttforumför bostadsförsörjning ochfysisk planering kan vara att utveckla befintliga och etablerade forum och plattformar. Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona. Telefon: 0455-353000. Fax: 0455-3531 00. E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats: www.boverket.se
Boverket ställer sig bakom utredamas analys och verklighetsbeskrivning vill särskilt lyfta den samverkan som skett genom utredningsprocessen. och 2(5) För att klara en samhällsplanering där allt fler samhällsutmaningar är av kommunövergripande karaktär så har Boverket i olika sammanhang lyft behovet av en mer aktiv regional fysisk planering. En fysisk planering som stärker kopplingen mellan tillväxtfrågor. bostadsförsörjning, infrastruktur och trafikförsörjning utifrån ett rumsligt sammanhang. En planering behöver ha en tydlig huvudman som har poliskt ansvar för regionens utveckling. Boverket ser därför en obligatorisk regional fysisk planering organiserad under landstingen och i vissa fall samverkansorgan, som ett bra första steg. Genom en ökad samordning så kan kvaliten på bostadsplaneringen förbättras. Fysisk planering och bostadsförsörjning på regional nivå För att tillföra ett mervärde ur ett kommunalt och nationellt nyttoperspektiv bör det ställas högre krav på en regional tydlighet såväl horisontellt som vertikalt mellan nivåerna, För samordningen uppåt i systemet bör de regionala fysiska programmen hänvisa tydligare till den föreslagna nationella strategin. Den regionala nivån behöver också kunna lösa några av de problem dagens befintliga system innefattar; det kan gälla vinster i samplaneringen mellan kollektivtrafik och bostadsbyggande eller bättre avvägning mellan olika statliga intressen. Översiktsplanen är idag är ett samlande och vägledande dokument för markoch vattenanvändningen på kommunal nivå. På ett liknande sätt kan de regionala fysiska programmen även hantera och så långt som möjligt genomföra samordningen mot nationella statliga strategier, måloch intressen för att underlätta den efterföljande kommunala planeringen. För att det regionala fysiska programmet ska bidra med så breda avvägningar som möjligt för att stödja den kommunala planeringen så delar Boverket utredarnas åsikt att det behövs kopplingar till de allmänna intressena i Plan- och bygglagen (20 10:900) och till hushållningsbestämmelserna m.m. i Miljöbalken (1998:808). Det är då naturligt att det regionala fysiska programmet definierar relevanta regionala allmänna intressen. Den hänvisning som görs till allmänna intressen enligt 2 kap. PBL bör förtydligas avseende vilka delar som åsyftas. Allt som regleras i 2 kap. PBL är inte relevant för en regional planeringsnivå, då lagen i första hand är skriven för kommunal planering. Eventuellt skulle hänvisningen till allmänna intressen i 2 kap. PBL kunna ersättas med en listning av de allmänna intressen och sakfrågor som bedöms som relevanta för ett regionalt fysiskt program. Dialogen med staten genom länsstyrelsen blir avgörande för vilken betydelse det regionala fysiska programmet rar. Om region och länsstyrelse inte är överens om väsentliga nationella intressen tappar programmet sin vägledande funktion. Frågorna måste då hanteras om igen på kommunal nivå. Boverket delar bedömningen att den regionala planeringen kan bidra till en mer sam-
hällsekonomisk planering genom stärkt samordning och samarbete mellan transportinfrastruktur, kollektivtrafik, regionalt tillväxtarbete, planering för bostadsförsörjning och fysisk planering. I en regional fysisk planering är det dock viktigt att man inte glömmer andra frågor som är nödvändiga för en långsiktigt hållbar utveckling. Det kan vara till exempel sociala frågor, utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet eller klimat-, energi- och vattenfrågor. 3(5) Utredningen föreslår att det regionala fysiska programmet ska vara vägledande för PBL-frågor men inte för de regionala utvecklingsfrågorna mellan vilka enbart en samordning ska ske. Det regionala fysiska programmet ska alltså vägleda neråt och samrådas åt sidan, utan att ha någon styreffekt gentemot övriga regionala program. Utredningen föreslår endast ett krav på den regionala fysiska planeringen att redovisa hur hänsyn tagits och samordning skett mellan de olika planeringsslagen. Skälet till att inte samla utvecklingslagarna i en lag om regional planering är att reglerna för dagens planering inte är tillräckligt samordnade. Boverket ser detta som ett acceptabelt första steg, men att en framtida vidareutveckling av den regionala nivån, bör innefatta att ge det regionala fysiska programmet en överordnad ställning gentemot övriga regionala program. På sikt bör en samlad regional lagstiftning vara målet. En sådan framtida vidareutveckling skulle enligt Boverket stärka den regionala planeringsnivån ytterligare och bidra till samordning, förenkling och tydlighet för såväl kommunerna som för staten. Den regionala utvecklingsstrategin och det regionala fysiska programmet måste även i framtiden vara nära sammankopplade för att fånga kopplingen till EU:s tillväxtpolitik. Särskilt fokus behöver läggas vid att bygga upp och säkerställa en tillräcklig kompetens på den regionala nivån för att kunna hantera nytillkommande frågor. En kompetensöverföring från länsstyrelserna bör göras särskilt i de fall vissa frågor lyfts direkt över till regionen, exempelvis uppgifterna kring att upprätta bostadsmarknadsanalyser och genomföra bostadsmarknadsenkäten. Statens och kommunens roller Boverket delar enligt resonemanget ovan utredarnas syn på vikten av att relevanta allmänna intressen, riksintressen och miljökvalitetsnormer hanteras på en regional nivå. Detta för att den regionala planeringen bättre ska kunna stödja och avlasta det kommunala arbetet i fler frågeställningar och för att det krävs breda avvägningar för att nå en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning. Boverket ser det som positivt att tidiga avvägningar mellan relevanta nationella intressen som riksintressen och nationella mål görs redan på den regionala nivån. Om en avvägning mot och mellan nationella intressen ska fungera så ställer det krav på en tydlig och proaktiv länsstyrelse som i nära samverkan med statliga myndigheter tidigt kan bidra till att avvägningar sker. A vvägningarna bör ske så tidigt som möjligt i planeringsprocessen och en ömsesidig dialog bör föras redan innan länsstyrelsens granskningsynran.n. lämnas. Boverket ser en risk med att nuvarande formulering inte tydliggör vikten av denna proaktiva roll.
4(5) Boverket vill också uppmärksamma och problematisera utmaningen för länsstyrelsen i att ta tillvara och samordna statens intressen. Särskilt om en överflyttning av frågor till regionema innebär minskade resurser för länsstyrelsema. Sektorsmyndighetema behöver här ta ett större ansvar för planeringsunderlagen och bidra aktivt i avvägningsprocessen. Det kan behövas en samordning också på central nationell nivå för att få en enhetlighet vid den regionala och lokala tillämpningen. I praktiken blir det sannolikt svårt att regionalt göra tydliga avvägningar mellan olika statliga intressen utan att först ha skapat en tydlig nationell målbild som ledning till den regionala nivån. Här fyller den av kommitten föreslagna nationella strategin förfysisk planering och bostadsförsörjning en viktig funktion och den är enligt Boverket viktig för ett utvecklat systemtänkande. Länsstyrelsema bör i sitt granskningsyttrande fokusera på nationella intressen, eftersom de allmänna intressen som tas upp i 2 kap. PBL ofta är av mer lokal karaktär. Drar man parallellen till den kommunala översiktsplaneringen så är länsstyrelsen i tidiga skeden en samrådspart och bidrar med råd och framtagande av planeringsunderlag kring de allmänna intressena, medan man i granskningsyttrandet ska fokusera på ingripandegrundema. Kravet på länsstyrelsen att i granskningsyttrandet bedöma om programmet inte tillgodoser ett allmänt intresse enligt 2 kap. PBL kan alltså tolkas som att vara av större vikt på regional nivå än vid kommunal planering, trots att regelverket i första hand är anpassat för den sistnämnda. Författningsförslag Boverket uppmärksammar att planföreläggandet avseende sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner föreslås tas bort. Möjligheten för regeringen att förelägga om planering kan emellertid behövas i de fall samordningen inte fungerar. Boverket förordar därför att möjligheten till planföreläggande behålls. I författningsförslaget till lag om regional fysisk planering (20 l X:XX) så finns under Regionaltfysiskt program Il en något vag formulering som kan få oavsedda konsekvenser. Paragrafen skulle kunna tolkas som att det gäller alla länsstyrelsers och övriga myndigheters efterföljande beslut i hela landet. Ä ven under 7 i samma författningsförslag finns en möjlig konflikt i att utredama föreslår att ett direktsamråd ska ske med nationella myndigheter. Detta samtidigt som det i förslaget till förordning anges att länsstyrelsen ska sköta direktkontakten med de nationella myndighetema. Vidare i förslaget till förordning så vill Boverket uppmärksamma att man endast lyft över de två första paragraferna från Plan- och byggförordningen (2011 :338) men inte den tredje paragrafen som reglerar att myndighetema också har ett kravatt svara på länsstyrelsens förfrågan.
En nationell strategi för fysisk planering Boverket delar bostadsplaneringskommittens analys av behovet aven nationell strategi./örfysisk planering samt euforumfor bostadsförsöl)ning ochfysisk planering. Utredama nämner i detta sammanhang ett flertal exempel på uppdrag som Boverket genomfört. Det gäller till exempel regeringsuppdrag som syftat till att skapa sektorsövergripande planeringsunderlag och gemensamma nationella visioner for den fysiska samhällsplaneringen. 5(5) För att underlätta hanteringen av de hundratal sektorsvisa mål som påverkar den fysiska samhällsplaneringen, så redovisar Boverket den 30 november 2015 ett regeringsuppdrag om att ta fram Uppfåljningsbara målför hållbarfysisk samhdllsplanering (RU3, Boverkets regleringsbrev 2014). De kommande sektorsövergripande nationella målen for hållbar fysisk samhällsplanering föreslås av Boverket bli en viktig grund for en framtida nationell strategi. Boverket föreslår vidare att man istället för att skapa ett nyttforumför bostadsförsöljning ochfysisk planering utreder möjligheten att utveckla befintliga och etablerade forum och plattformar. I detta ärende har generaldirektör Janna Valik beslutat. Utredare Jon Resmark har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschef Anders Sjelvgren, rättschefyvonne Svensson och enhetschefrobert Johannesson deltagit. C I; ~ ~,~ generaldirektör I I; Jon Resmark utredare Kopia till: n.registrator@regeringskansliet.se johan.hjalmarsson@regeringskansliet.se